December 2011 Verksamhetsbeskrivning 2012 Stenhagens familjeenhet i Uppsala kommun.

UPPSALA VÅRD OCH BILDNING RÅD OCH STÖD December 2011 Verksamhetsbeskrivning 2012 Stenhagens familjeenhet i Uppsala kommun. Målgrupp/brukare Vi vänder oss till barn och ungdomar i ålder 0-20 år och deras föräldrar. Enskilda föräldrar eller enskilt barn/ungdom kan själva söka sig till oss. Det kan handla om barn och ungdomar som behöver stöd i egna upplevelser av svårigheter. Föräldrar som söker oss behöver stöd i sin föräldraroll. De kan befinna sig i känslomässiga svårigheter på grund av relationsproblem, kulturella svårigheter, ängslan eller oro för sin familjesituation. Stöd kan även ges till andra viktiga och närstående personer i barnets/den unges eller familjens nätverk. Stenhagens familjeenhet är en av Uppsala kommuns fyra familjeenheter. Till Stenhagens familjeenhet vänder sig i första hand till boende i Stenhagen, Berthåga, Ekeby, Eriksberg, Flogsta, Järlåsa, Luthagen, Norby, Rickomberga och Vänge med omnejd, men som brukare har man rätt att vända sig till den familjeenhet man önskar. Besöken är kostnadsfria och man kan vara anonym. Personal på familjeenheterna samverkar bland annat med områdets förskolor, skolornas elevvård, övrig socialtjänst, landstingets mödra- och barnhälsovård samt barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Utöver detta pågår i området ett arbete för att i samverkan med olika aktörer arbeta förebyggande och uppsökande bland barn och ungdomar i syfte att skapa en stadsdel där barn och ungdomar kan känna trygghet och en framtidstro. Kontaktuppgifter Besöksadress: Stabby backe, samt Stenhagsvägen 131 Telefon: 018-727 55 20 Fax: 018-727 75 75 Enhetschef, telefon Barbro Moberg-Ketema 018-727 55 04 E-post: stenhagensfamiljeenhet@uppsala.se Hemsidor: www.uppsala.se www.vardochbildning.uppsala.se Öppettider: vardagar 08.00-17.00 samt bokningsbara kvällstider Organisatorisk tillhörighet Styrelsen för vård och bildning (SVB) Vård & bildning (V&B), Affärsområde Resurs & Kunskap Affärsområdeschef: Ulf Gustin Chef för Råd och stöd: Eva Köpman Uppdragsgivare Socialnämnden för barn och unga Postadress: Uppsala kommun, Vård & bildning, 753 75 Uppsala Besöksadress: Fyrisborgsgatan 1 Telefon: vx 018-727 00 00 www.uppsala.se

2 (10) Personal Enheten har sju årsarbetare samt enhetschef som delas med Familjestödsgruppen. Personalens utbildning och kompetens finns beskrivet på sidan 9 i detta dokument. Verksamhetens syfte - att i ett så tidigt skede som möjligt kunna ge barn, ungdomar och familjer det stöd man behöver för att förhindra ytterligare problemutveckling. - att i områdesbaserad samverkan verka för en trygg och god uppväxtmiljö och bedriva uppsökande verksamhet bland barn och ungdomar som inte själva söker stöd och hjälp men befinner sig i riskzon för att utveckla större sociala problem Verksamhetsidé/värdegrund Familjen är den grundläggande enheten och den naturliga miljön för dess medlemmar och särskilt betydelsefull för barnets utveckling och välfärd. Föräldrarna är de som i första hand har ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Samhällets roll är att på olika sätt stödja föräldrarna i deras föräldraskap. Arbetet bedrivs utifrån ett systemteorietiskt synsätt vilket innebär att vi menar att varje människa formar och är formad av det som händer omkring henne och i relation till andra människor. Vi utgår från teorier om social inlärning och kommunikation som ger kunskap om hur beteenden lärs in och visar på hur vårt sätt att samtala är avgörande när det gäller förändring. Vi utgår även från teorier om samspel och anknytning som lyfter fram barns utveckling och behov i relation till deras samspel med omgivningen. Verksamheten genomsyras av det salutogena synsättet, det vill säga vi lyfter fram och främjar skyddsfaktorer samt söker minska de riskfaktorer som finns. Alla individer och familjer bemöts på ett likvärdigt sätt oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön eller sexuell läggning. Verksamhetsinnehåll Huvudsakliga arbetsuppgifter är familjearbete i olika former där vi erbjuder enskilda samtal, familjesamtal, gruppverksamhet och föräldrautbildning. Vi arbetar uppsökande och i samverkan/samarbete med andra aktörer som i sin verksamhet möter barn/ungdomar och deras familjer. Vi ger även konsultation och stöd i psykosociala frågor till personal på skola, förskola, barnavårscentralen (BVC) med flera. Vid behov använder vi tolk i våra möten med enskilda eller i gruppverksamheter. Kontakten med oss kan ske i våra lokaler, i hemmet, skolan eller på annan plats. Alla inom enheten har årsarbetstid och en stor del av arbetet, främst det som riktas mot ungdomar, förläggs utom kontorstid. Detta gäller även familjesamtal och föräldrautbildningen COPE (The Community Parent Education). Enheten värnar om hög tillgänglighet via telefon och brukare som söker kontakt blir oftast uppringda senast påföljande dag. Ett första besök brukar som regel kunna erbjudas inom två veckor.

3 (10) Samtal Grunden i familjeenheternas arbete är samtalet. Tillsammans med den som vänder sig till oss försöker vi finna vägar/lösningar som leder till förändring. Utgångspunkten är att allt stöd ska ges på ett respektfullt sätt med barnets/ungdomens bästa i fokus och egna förslag tas tillvara och stimuleras oavsett om det är enskilda kontakter, gruppverksamheter eller i uppsökande arbete. Vid personligt möte med hela familjen eller vid samtal med enbart föräldrarna/föräldern ges en möjlighet att sätta ord på de upplevda svårigheterna och hjälp till önskvärd förändring. För att kunna nå fram till en bearbetande situation krävs att det skapas en tillitsfull relation mellan behandlare och klient. Genom samtalet kan vi både följa med i en klients historia och ställa frågor som får klienten att se på sin situation ur andra perspektiv. Barnsamtal Vi kan även erbjuda enskilda samtal med barn om det bedöms lämpligt, men vi ser helst att förälder/föräldrarna är med vid samtalen. Personal vid enheten har utbildning i metoden Tejping, en metod där sam-lek med små trädockor gör det möjligt för den vuxna och barnet att kommunicera på ett anpassat sätt utifrån barnets mognad och kommunikationsmönster. Att arbeta med figurer och för barnen känd rekvisita för att gestalta deras verklighet i samtalssituationer där inte orden räcker till ger en konkret bild av problemet. Samtalet underlättas också för barn som är försiktiga och blyga då fokus hamnar på figurerna på bordet. Det blir en distans till den egna personen som gör det lättare för barnet att hitta orden (externalisering). Erfarenheten visar att metoden är användbar för att hjälpa barn bli friare i sitt berättande och därigenom med hjälp av behandlare och föräldrar komma fram till en förändring i det som är problematiskt för barnet. Barnen ges genom samtal möjlighet att sätta ord på sina känslor och att få dem bekräftade. Barnet får genom samtal med en trygg vuxen möjlighet att begripa, hantera och förstå det sammanhang de lever i, vilket genom forskning visat sig vara avgörande för god hälsa och utveckling (KASAM, känsla av sammanhang). Enskilda samtal med ungdomar Ungdomsåren är en intensiv utvecklingstid, präglad av sökande. Den unge ska bygga upp en egen identitet för att så småningom kunna fungera som en vuxen individ i samhället. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir större. Frigörelseprocessen kan skapa en känsla av ensamhet och utanförskap och självkänslan kan komma i gungning. Ungdomskulturen och samhällets påverkan är stor och innehåller mycket riskfaktorer såsom alkohol, andra droger, kriminalitet och så vidare men också stora möjligheter till kreativitet och utveckling. Under denna period i livet kan det vara till stor nytta att få en egen samtalskontakt som vägledare och stöd. En stor del av ungdomarna och deras familjer fångas upp via Ungdomsmottagningen (se nedan). Alla ungdomar som söker kontakt själva erbjuds och motiveras till familjesamtal tillsammans med föräldrarna, vilket de flesta tackar ja till.

4 (10) Funktionell familjeterapi - FFT FFT vänder sig till familjer med ungdomar i åldern 12-18 år som visar ett utagerande beteende och/eller brottslighet eller där misstanke om missbruk finns. Hela familjen deltar i behandlingen som är en manualbaserad samtalsserie, i snitt tolv samtal, indelad i fyra faser; engagemang/motivation, beteendeförändring samt generalisering. FFT har praktiserats under många år och goda resultat har påvisats såväl i Sverige som USA. Inom FFT används Journal Digital, som är ett instrument för utvärdering av insatsen. Familjemedlemmarna får var för sig svara på standardiserade självskattningsformulär vid starten och efter avslutad behandling. Resultaten visar att FFT i de flesta familjer ger en minskad symptombelastning både på individ- och familjenivå. Familjer kan delta i FFT både genom beslut av socialtjänsten eller genom att själva kontakta familjeenheten. FFT- Prevention (tidigare kallat FFS) I det terapeutiska arbetet med FFT familjer tydliggjordes ett behov av tidigare insatser än vad metoden FFT har kunnat erbjuda. FFT- Prevention bygger i huvudsak på strategier från (FFT) Funktionell familjeterapi. Den nya, kortare och intensiva föräldrastödsformen kallar vi FFT- Prevention. Målgruppen är föräldrar med barn med tidiga tecken på utåtagerande problematik i åldrarna 9-12 år. Intentionen med FFT- Prevention är att bryta det normbrytande beteendet så tidigt som möjligt. Skolk och beteendeproblem i tidig ålder är kriterier för FFT Prevention. Tanken är att möta familjens behov i ett tidigt skede, och arbeta proaktivt till skillnad mot reaktivt. Metoden är utvecklad i nära samarbete med professor Kjell Hansson och Barnpsykiatriska kliniken i Uppsala. Gruppverksamhet i skolmiljö/tjej- och killgrupper En del av det uppsökande arbetet är riktade gruppverksamheter i skolmiljö för ungdomar. Syfte är att förebygga att ungdomar hamnar i riskzon för att utveckla svårare social problematik samt erbjuda positiva verktyg för ungdomarna att använda i vardagen. Genom detta kan vi även skapa relationer med ungdomar i området och ge ett ansikte på de ungdomsarbetare som ungdomarna kan söka sig till vid behov av stödjande samtal. Intresset av riktad gruppverksamhet kan aktualiseras genom förfrågningar från skolpersonal som ser behov för en särskild grupp barn. Grupperna indelas vanligtvis med killar för sig och tjejer för sig. Innehållet i träffarna har bland annat rört självkänsla/självförtroende, mobbning, vänskap och relationer, förebilder och rasism/främlingskap. Träffarna har utformats efter varje grupps behov och kan skifta från termin till termin. Marte-Meo Marte-meo metoden fokuserar på samspel och kommunikation och syftar till att förbättra och stärka relationen mellan barn och vuxna. Metoden kan användas både som behandling i familjearbete och som vägledning till personal i förskola och skola. Föräldrar eller personal

5 (10) formulerar uppdragen utifrån den önskan om hjälp de har. I arbetet med Marte-meo används videokameran som redskap och barnet filmas tillsammans med föräldrar eller personal i olika vardagssituationer. En noggrann analys görs av samspelet mellan barnet och den vuxne. Detta ger en förståelse för vad just detta barn behöver för utvecklingsstöd för att främja god utveckling. Analysen kopplas alltid till uppdragsgivarens fråga. Syftet är att lyfta fram barnets kompetens och ge den vuxne möjlighet till reflektioner som ger ny förståelse av barnet och utifrån denna förståelse hitta nya sätt att bemöta barnet. Att utifrån ett salutogent perspektiv med hjälp av kameran visa de sekvenser där föräldrar ger sitt barn det utvecklingsstöd det behöver, och därmed bli sin egen modell har visat sig vara verkningsfullt Beprövad erfarenhet och föräldrars upplevelser säger att det handfasta konkreta instrument som metoden innebär möjliggör förändring i samspelet på ett för barnet stödjande och utvecklande sätt. Uppföljningsfilm görs efter en tid för att se att förändringen kvarstår. Spädbarnsverksamhet/Föräldra-barngrupp Gruppverksamhet för föräldrar med barn under ett år. Föräldrarna som går i grupp erbjuds också familjesamtal, enskilda samtal och hembesök. I alla aktiviteter utanför grupp involveras även den andre föräldern det vill säga den som inte deltar i gruppen. Gruppen, vilken leds av två erfarna familjebehandlare, träffas två förmiddagar i veckan och består av högst fem barn och deras föräldrar. I en lugn och trygg miljö där samtal och samvaro har fokus på föräldraskapet, ges möjlighet till fördjupning av samspelet mellan föräldrar och barn och därmed en tryggare anknytning. Den lilla gruppen underlättar för föräldrarna att lära känna varandra väl och få en god kontakt med personalen. De vågar där prata om svårigheter som rör barnet, dem själva och familjen. Kontinuiteten ger struktur på veckan och dagen och skapar goda vardagsrutiner för förälder och barn. I en del familjer riskerar de sociala och psykologiska påfrestningarna bli alltför stora vid barns födelse. En del använder sig sällan av samhällets generella stöd som öppen förskola och BVC:s föräldragrupper, utan behöver ett mer riktat stöd där det också finns möjlighet till individuellt stöd för båda föräldrarna. En utgångspunkt för verksamheten är att stödjande och förebyggande insatser bygger på relationen mellan familjen och de behandlare som arbetar i verksamheten. Bärande teorier är kommunikationsteori, systemteori och anknytningsteori. Forskning visar att anknytningsmönstren är stabila över tid och det är därför viktigt att föräldrar kommer in på ett riktigt spår så tidigt som möjligt. Att främja en trygg anknytning förebygger fara för senare omsorgssvikt och den förebyggande effekten är större ju tidigare man sätter in stödinsatser. Föräldra-barngruppen pågår under ett år och varaktigheten över tid har i forskning visat sig vara en annan verkningsfull faktor. Oftast rekryteras föräldrar till denna grupp genom det familjecentrerade arbetet med samverkan mellan mödravården, MVC och barnavårdscentralen, BVC som sker i området. Föräldrautbildningen COPE COPE The Community Parent Education - riktar sig till föräldrar med barn i åldern 3-12 år alternativt 12-18 år som tycker att det är svårt att hantera sitt barn/ungdoms beteende i vardagen. Syftet med COPE programmet som är manualbaserat, är att ge föräldrar verktyg

6 (10) att förstå och hantera sitt barns beteende och att stärka dem i deras föräldraskap. Ett annat syfte är att förbättra samspelet i familjen och skapa stödjande nätverk. Föräldrar lär sig olika strategier för att bemöta barnet på ett bra sätt i svåra vardagssituationer. Strategierna handlar om hur man uppmuntrar och förstärker positivt beteende, hur man förebygger negativt beteende, hur man hanterar negativt beteende samt hur man hittar olika möjliga lösningar på problem i vardagen. En COPE kurs omfattar en introduktionsträff, tio gruppträffar om två timmar samt en återträff, med cirka 25 deltagare/kurs. COPE hade prövats och utvärderats med goda resultat i Kanada cirka 15 år innan materialet togs till Sverige. I Sverige är programmet utvärderat i Linköping och Malmö med goda resultat. Även i Uppsala har metoden utvärderats vid institutionen för psykologi. Undersökningen visade att de flesta av föräldrarna är nöjda med kursen som helhet, över tre fjärdedelar var mycket nöjda. Den kunde också påvisa att signifikanta effekter uppnåddes på såväl barnens problembeteende (hyperaktivitet och trotssymtom) som föräldrars upplevelse och förmåga att hantera barnet (föräldrastress, brist på upplevd kontroll i föräldrarollen, problem i dagliga situationer). Föräldrautbildning Cope är ett av de föräldrastödsprogram som rekommenderas av Socialstyrelsen. Arbetet sker i samverkan mellan de fyra familjeenheterna. Ungdomsmottagning I samverkan med landstingets mödravård vid Flogsta vårdcentral drivs en ungdomsmottagning (UM) som vänder sig till ungdomar i åldern 13-20 år. UM är en öppen mottagning som tar emot besökare fyra eftermiddagar per vecka. Råd och stöd har som målsättning att bemanna mottagningen två-tre eftermiddagar/vecka med vår kompetens. UM arbetar utifrån en helhetssyn på ungdomar där kroppslig, psykisk och social utveckling ingår. Ett tvärprofessionellt arbetssätt med respekt för de olika yrkeskategoriernas kompetens är nödvändig där barnmorskor, socionomer, läkare samt psykolog via ungdomshälsan ingår. I huvudsak är det ungdomarna själva som söker sig till mottagningen och för många är UM den första plats där de söker hjälp på egen hand. Verksamheten utgår från ungdomarnas situation och initiativ med respekt för deras vuxenhet i utveckling. För många räcker det med ett enstaka besök för att få svar på frågor och bekräftelse kring den egna utvecklingen. Andra behöver regelbunden kontakt under längre tid. Under vissa omständigheter ser vi det som viktigt eller nödvändigt att involvera föräldrar och då alltid i samförstånd med ungdomen. Alla elever i åttonde eller nionde klass i Västra Stenhagenskolan och Eriksbergsskolan, samt elever i förberedelseklasser erbjuds ett studiebesök vid UM som en del i det uppsökande arbetet. Under detta besök får ungdomarna bland annat information om vart de kan vända sig när livet kan kännas svårt och detta är en bra arena för att nå ungdomar som inte själva skulle hitta oss. UM uppfattas av ungdomar som deras och har mycket gott renommé. Ungdomar tar själva kontakt och vill ha hjälp och har alltså en egen motivation till förändring. Den vanligaste frågan unga har till kuratorn är jag mår så dåligt men jag vet inte varför. Tillsammans på mottagningen har vi en unik möjlighet att relativt snabbt ta reda på orsaken. Vi erbjuder förutom psykosocialt stöd även föräldrastöd. När ens barn drabbas av svårigheter uppstår det oftast en kris i familjen och oron för den unge kan verka negativt för alla familjemedlemmar. Får familjen däremot stöd kan det starkt bidra till snabbare lösning av problemen.

7 (10) Föräldrarådslag När ungdomar i en kamratgrupp eller i en klass har ett problem i gruppen kan vi verka för att ett rådslag ordnas där berörda ungdomar och föräldrar träffas. Föräldragruppen formulerar frågeställningar angående det bekymmer som de önskar hjälp att hitta svar på. Personal från familjeenheten tar hand om att kalla alla och allt arbete runt för att få rådslaget till stånd. Föräldragruppen får sedan själva diskutera frågeställningarna och tillsammans komma med förslag på lösningar som sedan följs upp. Föräldrarådslag är en metod för samverkan kring barn och ungdomar i problematiska livssituationer. Genom att involvera föräldrar och andra goda krafter (exempelvis skola, föreningar, ideella organisationer) i ett område, ges föräldrarna stöd för att engagera sig i de ungas liv utanför familjen. Metoden bygger på systemteoretiskt tänkande. Nätverksmöten Nätverksmöten kan användas som metod för att få hjälp att lösa problem av olika slag. Det kan till exempel vara relationsproblem, konflikter i familjen eller inom släkten, umgängestvister, missbruk, med mera. Modellen är enkel; de som är drabbade eller berörda av en besvärlig situation, samlas och diskuterar fram en lösning. Personal från Familjeenheten hjälper familjen att bjuda in till mötet och ansvarar sedan för att leda detta med tanke på att alla ska få komma till tals och gruppen ska hålla sig till syftet med mötet. Nätverksmöten är en metod i linje med det systemteoretiska tänkandet. Nätverksmöten syftar bland annat till att samordna och optimera de insatser som finns i en familj samt att mobilisera privata resurser. Nätverksmöten är ett väl beprövat arbetssätt. Sommarverksamhet Under två veckor i juni anordnas dagverksamhet för familjer med barn mellan 0-12 år. Denna verksamhet är riktad genom att vi vänder oss till familjer genom myndighetsenheten Västra barn och familj samt till familjer som vi möter i vårt övriga arbete eller via det familjecentrerade arbetet. Vi träffas i våra lokaler varje morgon för att sedan åka på dagsutflykter. Genom vår verksamhet vill vi fylla på med en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och ungdom, det vill säga positiva upplevelser med sin familj och därigenom mer kraft och positivt familjeklimat. Sommarverksamheten följs i augusti med en heldagsutflykt för de familjer som deltagit tidigare. I samarbete med KFUM erbjuds kostnadsfria dagläger för barn mellan 7-12 år från vårt område på Alnäs under juli månad. Vi står för rekryteringsarbetet och KFUM för genomförandet. Detta erbjudande medverkar vi i då vi vet att bra fritidssysselsättningar, struktur och positiva upplevelser är mycket viktiga skyddsfaktorer för barn. Områdesarbete I Stenhagen ingår vi i en kommunal samverkansgrupp som består enhetschefer/rektorer för kommunala verksamheter i området som vänder sig till barn och ungdomar. Denna kommunala samverkansgrupp arbetar för att tillskapa ett handlingsprogram för Stenhagen. Tillsammans i samverkansgruppen söker vi definiera, synliggöra, engagera, samordna och

8 (10) stödja lokala krafter i ett förändringsarbete i vårt område. Syftet med områdesarbetet är att bidra till att stadsdelen blir en god uppväxtmiljö för barn/ungdomar. Vi ansvarar även i ytterligare en områdesgrupp som träffas regelbundet varje månad där personal från förskola, skola, fritid, kyrkan, representant för föreningsliv samt närpolis ingår. Andra deltagare såsom bostadsbolag med flera kan adjungeras vid speciella tillfällen. Vi bidrar till bra fritidssysselsättningar, goda kamratrelationer och utökade nätverk, fler vuxna som engagerar sig i att göra området tryggt, positiv självbild i stadsdelen, uppmuntra barn/ungdomars egna initiativ. Personal från Stenhagens familjeenhet deltar vid behov i de nätverksträffar som finns i området för föreningar och medverkar i olika arrangemang såsom familjefester, kulturfester, föreläsningar med mera i området. Under 2011 framkom behov av en kommunal samverkansgrupp i Eriksbergsområdet där enhetschef deltar tillsammans med rektorer och chefen för fritidsverksamheten i området. Vid behov deltar vi även vid andra möten med skolpersonal och övriga professionella i Luthagen. SSP SSP är en samverkansmodell mellan Socialtjänst, Skolan samt Polis som under året har implementerats i Uppsala. Tillsammans med lokala Brå har personalen utbildats efter en modell hämtad från Göteborg. SSP äger rum en gång per månad med deltagare från polis, Ungdomscentrum, socialtjänst myndighet, skolkurator, ungdomsbrottsgruppen samt råd o stöd, som är sammankallande/ ordförande för mötet. Syftet med den nära samverkan mellan olika myndigheter är att så tidigt som möjligt fånga upp ungdomar som befinner sig i riskzon för att utveckla ett kriminellt beteende eller annat riskbeteende. Uppsökande arbete Vid tidigt förebyggande arbete är en viktig del det uppsökande arbetet. För att kunna fånga upp barn/ungdom i riskzon besöker vi skolor framförallt högstadier och fritidsgårdar och genom att vid vissa tillfällen delta i vuxenvandringar kvällstid. Vid Valborg och Kulturnatten tar vi ett gemensamt ansvar tillsammans med de andra familjeenheterna och nattvandrar både centralt och lokalt i Uppsala. Denna del av vårt arbete har utökats genom det närmare samarbetet med närpolisen i området som sker genom SSP. Eftersom den personal som främst arbetar med det uppsökande arbetet i området också håller i tjej-och killgrupper på skolan och studiebesöken på Ungdomsmottagningen som görs av alla elever vid ett tillfälle under högstadiet, är den personalen väl kända av ungdomarna och det underlättar senare kontakter. En viktig del i det uppsökande arbetet är att göra sig känd i området och sprida information om vår verksamhet. Detta gör vi genom exempelvis föräldramöten både på förskolor och grundskolor, ge information till olika verksamheter (både kommunala, landstingskommunala samt brukar- och frivillig-organisationer) som i sin profession kan hänvisa människor till oss. Vårt arbete genom det familjecentrerade arbetet och arbetet på Ungdomsmottagningen ser vi också som en del av vårt uppsökande arbete.

9 (10) Familjecentrerat arbete Genom det familjecentrerade arbetet ges tidigt stöd till föräldrar och barn 0-5 år i samarbete med mödravård, barnhälsovård, öppna förskolorna i Stenhagen och Ekeby/Flogsta samt Familjeenheten. Arbetet är hälsofrämjande, stödjande, generellt och tidigt förebyggande. Beprövad erfarenhet visar att familjecentrerat arbete med många samverkande professioner är en bra bas för tidig intervention. Tät samverkan gör att personalen från de olika verksamheterna lär känna varandra och gemensam fortbildning ger en gemensam värdegrund som gör att vi tillsammans kan upptäcka och erbjuda de familjer som behöver ett ökat stöd. Personal från familjeenheten arbetar uppsökande på regelbunden basis på de båda öppna förskolorna som finns i vårt område. Detta för att informera och aktivt fånga upp föräldrar som har behov av stöd. Familjeenheterna har i samverkan med MVC och BVC tagit fram ett föräldraprogram för förstagångsföräldrar med specifika teman vid flera olika tillfällen. Familjebehandlare informerar om vår verksamhet men har även träffar med information om det tidiga samspelet mellan barn och förälder samt andra teman kring föräldraskap. Familjebehandlare kan också göra gemensamma hembesök med BVC-sköterska för att informera om vårt arbete och främst spädbarnsverksamheten, men även annat stöd som kan erbjudas. På så sätt har personal från Råd och stöd kunnat informera om och hjälpa familjer att ansöka om hemterapeutinsats där så varit befogat. Föräldragrupper, speciellt riktade mot andragångsföräldrar hålls när behov uppstår. Där har bland annat tagits upp frågor kring svårigheter med att bli fler i familjen samt syskonrivalitet. I övrigt beskrivs det familjecentrerade arbetet i de särskilda verksamhets- och kvalitetsredovisningar som görs i respektive geografiska område. Personalens kompetens Alla medarbetare har mångårig erfarenhet från olika delar av socialt arbete, samt god kunskap om barns utveckling. Flertalet av medarbetarna är socionomer och har vidareutbildning i socialt arbete på systemteoretisk grund. Flera har dessutom påbyggnadsutbildningar såsom Marte-meoterapeut och Cope-ledare. Merparten i enheten har gått MI-utbildning (Motiverande intervju) samt Teiping. Tre medarbetare har genomfört en tvåårig grundläggande familjeterapiutbildning, motsvarande steg 1. Arbetsgruppen har regelbunden extern handledning. Vi strävar efter att fortbilda oss och hålla hög kunskapsnivå. Vi arbetar aktivt för att hela gruppens kompetens ska höjas med gemensamma strategiska utbildningar. Utveckling/uppföljning I vår strävan att ständigt förbättra vår verksamhet följer vi den forskning som pågår inom de områden som berör oss. Genom studiebesök, egna litteraturstudier och föreläsningar får vi kunskap om olika utvecklingsarbeten som bedrivs och tar till oss av nya forskningsrön och metodutveckling. Det uppdrag som finns att tillsammans med familjeenheterna inom Råd och stöd utveckla familjearbetet med de familjer där en eller två föräldrar har en utvecklingsstörning och/eller annan kognitiv funktionsnedsättning fortsätter. Under det gångna året startades en caféverksamhet på Gamla Uppsala familjeenhet för dessa föräldrar. Arbetet sker i samverkan

10 (10) med personal från Habiliteringen, som kommer att hjälpa till med att sprida information till berörda föräldrar, likaså sprider vi information till andra samverkanspartners som har kontakt med denna målgrupp. Under 2012 planerar Trappan att erbjuda barnen till dessa föräldrar en parallell gruppverksamhet (se vidare Trappans verksamhetsbeskrivning) Funktionellt Familjeterapi- Prevention är en metod som utvecklats tillsammans med utvecklingsledare vid BUP i Uppsala, forskare vid Karolinska Institutet samt professor emeritus Kjell Hansson, Lunds universitet. Manualen, som har skrivits bl.a. av personal vid Stenhagens familjeenhet är nu tryckt och klar och arbetet med att sprida metoden går vidare. I samband med den konferens som Föreningen för familjecentralers främjande kommer att anordna i Uppsala under våren 2012 med deltagare från hela Sverige, skall ett par av medarbetarna från Familjeenheten hålla i ett seminarium och presentera det arbete med spädbarn och deras föräldrar som utförs i enheten. I samband med avslut i alla grupper/föräldrautbildningar genomförs en utvärdering genom enkäter och vi tar vara på de synpunkter som lämnas. Under oktober 2010 genomfördes en brukarundersökning som gav en positiv respons på hur familjerna upplever det stöd till förändring som de har fått. Vi fortsätter att arbeta med de förbättringsförslag som framkom i samband med denna. I spädbarnsverksamhetens gruppverksamhet används ett särskilt utvärderingsformulär vid gruppens avslut där effekten av insatsen kan mätas. Under 2011 har all personal utbildats i Journal digital (JD) som är ett väl beforskat utvärderingsinstrument för att mäta effekten av en insats. Under 2012 går arbetet vidare och vi kommer att använda detta instrument i alla de ärenden där det är möjligt. På sikt ska JD kunna utvisa resultat inte bara för individ/familj, utan för hela arbetsgruppen. Alla brukare ges också möjlighet att lämna synpunkter via kommunens system för synpunktshantering. All personal ska informeras om och rutiner kommer att införas för hur lex Sara-anmälningar ska tas emot och hanteras. Familjeenheten fortsätter att tillsammans med andra verksamheter inom Råd o stöd utveckla en egen hemsida för att underlätta för barn, ungdomar och föräldrar att hitta till oss. Barbro Moberg-Ketema, enhetschef Stenhagens familjeenhet Eva Köpman, Chef Råd o stöd