Verksamhetsbeskrivning 2012 Gottsunda familjeenhet i Uppsala kommun.

Transkript

1 UPPSALA VÅRD OCH BILDNING RÅD OCH STÖD Verksamhetsbeskrivning 2012 Gottsunda familjeenhet i Uppsala kommun. Målgrupp/brukare Vi vänder oss till barn och ungdomar i åldern 0-20 år och deras föräldrar. Enskilda föräldrar eller enskilt barn/ungdom kan själva söka sig till oss. Det kan handla om barn och ungdomar som behöver stöd i egna upplevelser av svårigheter. Föräldrar som söker oss behöver stöd i sin föräldraroll. De kan befinna sig i känslomässiga svårigheter på grund av relationsproblem, kulturella svårigheter, ängslan eller oro för sin familjesituation. Stöd kan även ges till andra viktiga och närstående personer i barnets/den unges eller familjens nätverk. Gottsunda familjeenhet är en av Uppsala kommuns fyra familjeenheter. Gottsunda Familjeenhet vänder sig i första hand till de boende i Gottsunda, Valsätra, Sunnersta, Graneberg, Södra Gottsunda, Vårdsätra, Rosendal, Malma Backe, Ulleråker, Ultuna samt Flottsund med omnejd, men som brukare har man rätt att vända sig till den familjeenhet man önskar. Besöken är kostnadsfria och man kan vara anonym. Personal på familjeenheterna samverkar med bland annat områdets förskolor, skolornas elevvård, övrig socialtjänst, landstingets mödra- och barnhälsovård samt barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Kontaktuppgifter Besöksadress: Telefon: , Fax: Valthornsvägen 1 B Familjecentral, Mötesplats Treklangen, Valthornsv 19D, Ungdomsmottagning, Mötesplats Treklangen,Valthornsv 19F Enhetschef Majlis Andersson E-post: gottsundafamiljeenhet@uppsala.se Hemsida: Öppettider: samt vardagar samt bokningsbara kvällstider. Organisatorisk tillhörighet Styrelsen för vård och bildning (SVB) Vård & bildning (V & B), Affärsområde Resurs & kunskap Affärsområdeschef: Ulf Gustin Chef för Råd och stöd: Eva Köpman Postadress: Uppsala kommun, Vård & bildning, Uppsala Besöksadress: Fyrisborgsgatan 1 Telefon:

2 2 (11) Uppdragsgivare Socialnämnden för barn och unga Personal Enheten har åtta årsarbetare samt enhetschef som delas med Sävja familjeenhet. Personalens utbildning och kompetens finns beskrivet under egen rubrik. Till enheten är också två fältsekreterare knutna som är projektanställda för projektet Lokal operativ samverkan. Verksamhetens syfte - Att i ett så tidigt skede som möjligt kunna ge barn, ungdomar och familjer det stöd man behöver för att förhindra ytterligare problemutveckling. - Att i områdesbaserad samverkan verka för en trygg och god uppväxtmiljö - Att bedriva uppsökande verksamhet bland barn och ungdomar som inte själva söker stöd och hjälp men befinner sig i riskzon för att utveckla större sociala problem och erbjuda stöd. Verksamhetsidé/värdegrund Familjen är den grundläggande enheten och den naturliga miljön för dess medlemmar och särskilt betydelsefull för barnets utveckling och välfärd. Föräldrarna är de som i första hand har ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Samhällets roll är att på olika sätt stödja föräldrarna i deras föräldraskap. Arbetet bedrivs utifrån ett systemteorietiskt synsätt vilket innebär att vi menar att varje människa formar och är formad av det som händer omkring henne och i relation till andra människor. Vi utgår från teorier om social inlärning och kommunikation som ger kunskap om hur beteenden lärs in och visar på hur vårt sätt att samtala är avgörande när det gäller förändring. Vi utgår även från teorier om samspel och anknytning som lyfter fram barns utveckling och behov i relation till deras samspel med omgivningen. Verksamheten genomsyras av det salutogena synsättet, det vill säga att vi lyfter fram och främjar skyddsfaktorer samt söker minska de riskfaktorer som finns. Alla individer och familjer bemöts på ett likvärdigt sätt oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön eller sexuell läggning. Verksamhetsinnehåll Huvudsakliga arbetsuppgifter är familjearbete i olika former där vi erbjuder enskilda samtal, familjesamtal, gruppverksamhet och föräldrautbildning. Vi arbetar uppsökande och i samverkan/samarbete med andra aktörer som i sin verksamhet möter barn/ungdomar och deras familjer. Vi ger även konsultation och stöd i psykosociala frågor till personal på skola, förskola, barnavårdscentral med flera. Vid behov använder vi tolk vid våra möten med enskilda, i gruppverksamheter och vid utbildningar. Kontakten med oss kan ske i våra lokaler, i hemmet, skolan eller på annat planerat ställe. De flesta inom enheten har årsarbetstid och arbetar som regel minst en kväll/vecka. Enheten värnar om hög tillgänglighet via telefon och brukare blir uppringd senast påföljande dag. Ett första besök brukar som regel kunna erbjudas inom två veckor.

3 3 (11) Samtal Grunden för enhetens familjearbete är samtalet. Ibland måste den första kontakten ägnas åt ett motiverande arbete och då använder vi ibland oss av motiverande intervju (MI). Metoden MI har visat sig vara framgångsrik vid behandling av olika typer av förändringsarbete. Motiverande samtal är en metod för att hjälpa människor till förändring (Tom Barth & Christina Näsholm.) Vid personligt möte med hela familjen eller vid samtal med enbart föräldrarna/föräldern ges en möjlighet att sätta ord på de upplevda svårigheterna och hjälp till önskvärd förändring För att kunna nå fram till en bearbetande situation krävs att det skapas en tillitsfull relation mellan behandlare och klient. Genom samtalet så kan vi både följa med i en klients historia och ställa frågor som får klienten att se på sin situation ur andra perspektiv. Barnsamtal. Vi kan även erbjuda enskilda samtal med barn om det bedöms lämpligt, vi ser helst att förälder/föräldrarna är med vid samtalen och då sitter intill. Personal vid enheten har utbildning i Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer (Haldor Ovreeide). Metoden bygger just på att en trygghetsperson såsom förälder är med i rummet, en triangulerad position. Samtalet sker i form av processsamtal/bearbetande samtal för att utröna vad som skett, ge sammanhangsförklaringar och förtydliganden i den direkta dialogen. Personal vid enheten har också utbildning i metoden Tejping, en metod där sam-lek med dockor gör det möjligt för den vuxna och barnet att kommunicera på ett anpassat sätt utifrån barnets mognad och kommunikationsmönster. Att arbeta med figurer och för barnen känd rekvisita för att gestalta deras verklighet i samtalssituationer där inte orden räcker till ger en konkret bild av problemet. Samtalet underlättas också för barn som är försiktiga och blyga då fokus hamnar på figurerna på bordet, det blir en distans till den egna personen som gör det lättare för barnet att hitta orden (externalisering). Erfarenheten visar att metoden är användbar för att hjälpa barn bli friare i sitt berättande och därigenom med hjälp av behandlare och föräldrar komma fram till en förändring i det som är problematiskt för barnet. Barnen ges genom samtal möjlighet att sätta ord på sina känslor och att få dem bekräftade. Barnet får genom samtal med en trygg vuxen möjlighet att begripa, hantera och förstå det sammanhang de lever i, vilket genom forskning visat sig vara avgörande för god hälsa och utveckling (KASAM, Aaron Antonowsky, Hälsans Mysterium ). Barnorienterad familjeterpi (BOF). BOF vänder sig till föräldrar med barn i åldern 4-10 år. Målet med metoden är att barn och föräldrar skall få en bättre relation. Metoden har utvecklats av norske psykologen och barnpsykoterapeuten Martin Soltvedt och används i Sverige sedan 1980-talet. Leken är ett naturligt sätt för barn att uttrycka sig på. I leken kan vi också se hur barnet fungerar i olika samspelssituationer. Genom leken får föräldrar och barn pröva på olika sätt att leka och vara tillsammans, vilket medför att man kan lösa svårigheter och se barnets roll mer objektivt och tydligt. Terapeuten kan gå in i leken med en egen docka och på så sätt påvisa och medspela i leken för att nå fram till en bättre förståelse av barnet, och arbeta på ett sådant sätt så att

4 4 (11) dialog uppstår med barnet. Varje lektillfälle varar cirka 15 minuter, detta videofilmas och återges till föräldern genom samtal. Föräldrastöd genom miljöterapeutiskt arbete Syftet är att analysera konkreta situationer, upptäcka och se problem, svårigheter, och beteendemönster och därmed arbeta för att finna nya tillvägagångssätt, lösa låsningar och svårigheter så att föräldrarna bättre kan förstå och vägleda sitt barn. Miljöterapeutiskt arbete ger aktivt föräldrastöd i vardagliga situationer. I samarbete med föräldrarna provar vi på och finner nya sätt att lösa problemsituationer. Under våra samtal/träffar erbjuds hjälp att träna samspel och få till stånd en stabilare anknytning/relation med sitt barn. Personal från Gottsunda familjeenhet finns med som stöd för att finna alternativa tillvägagångssätt. Fokus ligger på samspelssituationen mellan förälder och barn, denna metod tydliggör vad som händer mellan dem. På så sätt har man möjlighet att ändra beteendemönstret i familjen. Hembesök kan förekomma, vi kan även arbeta med videokamera som hjälpmedel. Miljöterapeutiskt arbete kan även ske i våra familjekontakter som vi har i samverkan med Treklangens öppna förskola och på Kristallens öppna förskola. Beardslees familjeintervention Beardslees familjeintervention är en preventiv metod utvecklad av William Beardslee, professor i psykiatri vid Harvard Medical School. Metoden utvecklades från början för familjer där det finns minst en förälder med depression och det är huvudsakligen i denna grupp som forskning med randomiserade och kontrollerade studier skett i USA och Finland. Syftet med familjeinterventionen är att öppna upp samtal om en förälders sjukdom inom familjen, att stärka föräldraskapet och på så vis främja en positiv utveckling hos barnen. Genom forskning vet man att rätt förståelse om förälderns psykiska ohälsa skyddar barnet och minskar risken för att barnet själv får symtom eller insjuknar i psykisk ohälsa senare. Beardslees familjeintervention är strukturerad och manualstyrd. Metoden innefattar sex samtal med en uppföljning efter ett halvår. Först har man två träffar med föräldrarna. Sedan intervjuas varje barn för sig. En familjeträff planeras tillsammans med föräldrarna. Därefter har man en familjeträff och slutligen en uppföljande träff med föräldrarna där man diskuterar de målsättningar som föräldrarna hade med interventionen och planering för framtiden. Ursprungligen användes metoden i familjer med en deprimerad förälder men användningen har spridit sig till familjer med andra psykiatriska diagnoser samt även till andra användningsområden som familjer med en förälder med fysisk sjukdom eller där det finns missbruk och i det familjerättsliga arbetet. Funktionell Familjeterapi (FFT) FFT vänder sig till familjer med barn och ungdomar i åldern år, som visar ett utagerande beteende och/eller brottslighet eller där misstanke om missbruk finns. Hela familjen deltar i behandlingen som är en manualbaserad samtalsserie med i snitt tolv samtal som är indelad i fyra faser, engagemang/motivation, beteendeförändring samt generalisering. Metoden har praktiserats under många år och påvisat goda resultat såväl i Sverige som USA. Inom FFT används Journal Digital, som är ett instrument för utvärdering av insatsen, familjemedlemmarna får var för sig svara på standardiserade självskattningsformulär vid

5 5 (11) starten och efter avslutad behandling. Resultaten visar att FFT i de flesta familjer ger en minskad symptombelastning både på individ- och familjenivå. Familjer kan delta i FFT både genom beslut av socialtjänsten eller genom att själva kontakta familjeenheten. Familjebehandling. Familjebehandling kan erbjudas utifrån myndighetsutövande socialsekreterares biståndsbeslut (se egen verksamhetsbeskrivning). Miniperrongen Miniperrongen är en frivillig insats riktad till barn i åldrarna 6-12 år och deras familjer. Beslut om öppenvårdsinsatsen fattas av socialsekreterare på myndigheten. Barnets behov ska vara mer omfattande än vad som krävs för en vanlig kontaktpersonsinsats. Verksamheten innebär en utvidgad kontaktpersonsinsats gentemot barnet. Kontaktpersonen träffar barnet cirka åtta timmar i veckan. Ett tydligt syfte och mål med kontakten skall finnas och framgå i genomförandeplanen. Via nätverksmöten följs uppdraget upp var sjätte vecka. Regelbunden handledning ges till kontaktpersonen samt ett erbjudande om en kontakt för föräldern/föräldrarna hos familjeenheten. Uppdraget pågår ett år, beslut om förlängning kan fattas via nämndbeslut. Miniperrongens verksamhet kommer från 2012 att utföras av alla fyra familjeenheterna, på vilken familjen också ska erbjudas övrigt familjestöd. Se Miniperrongens egen verksamhetsbeskrivning. Enskilda samtal med ungdomar Ungdomsåren är en intensiv utvecklingstid, präglad av sökande. Den unge ska bygga upp en egen identitet för att så småningom kunna fungera som en vuxen individ i samhället. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir större. Frigörelseprocessen kan skapa en känsla av ensamhet och utanförskap och självkänslan kan komma i gungning. Ungdomskulturen och samhällets påverkan är stor och innehåller mycket riskfaktorer såsom alkohol, andra droger, kriminalitet och så vidare men också stora möjligheter till kreativitet och utveckling. Under denna period i livet kan det vara till stor nytta att få en egen samtalskontakt som vägledare och stöd. Ungdomsmottagning Personal från familjeenheten finns på Gottsunda ungdomsmottagning (UM) fyra eftermiddagar per vecka. Ungdomsmottagningen drivs av mödravårdscentralen i Gottsunda och är belägen vid Mötesplats Treklangen och vänder sig till ungdomar i åldern år. UM är en öppen mottagning som tar emot besökare fyra eftermiddagar per vecka och arbetar utifrån en helhetssyn på ungdomar där kroppslig, psykisk och social utveckling ingår. Ett tvärprofessionellt arbetssätt med respekt för de olika yrkeskategoriernas kompetens är nödvändig där barnmorskor, socionomer och psykolog via ungdomshälsan ingår. I huvudsak är det ungdomarna själva som söker sig till mottagningen och för många är UM den första plats där de söker hjälp på egen hand. Verksamheten utgår från ungdomarnas situation och initiativ med respekt för deras vuxenhet i utveckling. Under vissa omständigheter ser vi det som viktigt eller nödvändigt att involvera föräldrar och gör det då alltid i samförstånd med ungdomen.

6 6 (11) Alla elever i åttonde klass på Gottsunda skolan och Valsätraskolan erbjuds ett studiebesök på UM som en del i det uppsökande arbetet. UM uppfattas av ungdomarna som deras och har mycket gott renommé. Ungdomarna tar själva kontakt och vill ha hjälp och har alltså en egen motivation till förändring. Den vanligaste frågan unga har till kuratorn är jag mår dåligt, men jag vet inte varför. Tillsammans på mottagningen har vi en unik möjlighet att relativt snabbt ta reda på orsaken. Vi kan, förutom medicinsk vård och psykosocialt stöd även erbjuda föräldrastöd. Föräldrarådslag Föräldrarådslag innebär att samtliga föräldrar till en grupp ungdomar eller barn, som det är bekymmer med bjuds in till ett rådslag av till exempel skola, fritidsgård eller kyrka, i syfte att förändra ungdomarnas/barnens situation. Personal från familjeenheten förbereder alla inför mötet, med telefonsamtal och hembesök till samtliga föräldrar och genomför sedan själva föräldrarådslags-mötet. Under föräldrarådslaget har föräldrarna även egen överläggning, som skall utmynna i en handlingsplan, vilken överlämnas exempelvis till skolan. Föräldrarådslag är en metod för samverkan kring barn och ungdomar i problematiska livssituationer. Genom att involvera föräldrar och andra goda krafter (exempelvis skola, föreningar, ideella organisationer) i ett område, ges föräldrarna stöd för att engagera sig i de ungas liv utanför familjen. Metoden bygger på ett systemteoretiskt tänkande. Nätverksmöten Nätverksmöten kan användas som metod för att få hjälp med att lösa problem av olika slag. Det kan till exempel vara relationsproblem, konflikter i familjen eller inom släkten, umgängestvister, missbruk med mera. Modellen är enkel - de som upplever sig drabbade eller berörda av en besvärlig situation, samlas och diskuterar fram en lösning. Personal från familjeenheten hjälper familjen att bjuda in till mötet och ansvarar sedan för att leda mötet. Viktigt är att ledarna tänker på att alla ska få komma till tals och att gruppen ska hålla sig till syftet med mötet. Nätverksmöten är en metod i linje med det systemteoretiska tänkandet. Nätverksmöten syftar bland annat till att samordna och optimera de insatser som finns i en familj, samt att mobilisera privata resurser. Nätverksmöten är ett väl beprövat arbetssätt. Föräldrautbildningen, COPE. COPE The Community Parent Education - riktar sig till föräldrar med barn i åldern 3-12 år alternativt år som tycker att det är svårt att hantera sitt barn/ungdoms beteende i vardagen. Syftet med COPE programmet som är manualbaserat är att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende och att stärka dem i deras föräldraskap. Ett annat syfte är att förbättra samspelet i familjen och skapa stödjande nätverk. Föräldrar lär sig olika strategier för att bemöta barnet på ett bra sätt i svåra vardagssituationer. Strategierna handlar om hur man uppmuntrar och förstärker positivt beteende, hur man förebygger negativt beteende, hur man hanterar negativt beteende samt hur man hittar olika möjliga lösningar på problem i vardagen. En COPE kurs omfattar en introduktionsträff, tio gruppträffar om två timmar samt en återträff, med cirka 25 deltagare/kurs. COPE hade prövats och utvärderats med goda resultat i Kanada, 15 år innan materialet togs till Sverige. I Sverige är programmet utvärderat i Linköping och Malmö med goda resultat.

7 7 (11) Även i Uppsala har metoden utvärderats vid institutionen för psykologi. Undersökningen visade att över tre fjärdedelar av föräldrarna är nöjda med kursen som helhet, över tre fjärdedelar var mycket nöjda. Den kunde också påvisa att signifikanta effekter uppnåddes på såväl barnens problembeteende (hyperaktivitet och trotssymtom) som föräldrars upplevelse och förmåga att hantera barnet (föräldrastress, brist på upplevd kontroll i föräldrarollen, problem i dagliga situationer). Föräldrautbildning Cope är ett av de föräldrastödsprogram som rekommenderas av Socialstyrelsen. Förutom att vi tar ett gemensamt ansvar för att ge Copeutbidning centralt i Uppsala i samverkan med de andra familjeenheterna ger vi också utbildningen i Gottsunda i samverkan med öppen förskola. I Gottsunda ges kursen på Mötesplats Treklangen. Vid behov kan vi ge språkstöd i arabiska och engelska vid den lokala utbildningen och vi har filmer som är översatta till de mest förekommande språken. Områdesarbete Familjeenheten deltar, leder och är sammankalllande till Gottsunda områdesgrupp som består av 63 skilda intressenter. Möten sker tre gånger per termin. Här sker ett nätverksarbete mellan olika lokalt förankrade aktörer i området, vilket är viktigt för utvecklingen av området och alliansbyggandet. Tillsammans med de andra i områdegruppen söker vi definiera, synliggöra, engagera, samordna och stödja varandra till ett gott gemensamt och kompletterande arbete i och för vårt område. Vårt områdesarbete har som syfte att bidra till att stadsdelen blir en god uppväxtmiljö för våra barn/ungdomar. Vi vill bidra till bra fritidssysselsättningar, goda kamratrelationer/utökade nätverk, fler vuxna som engagerar sig i att göra området tryggt, positiv självbild i stadsdelen, uppmuntra barn/ungdomars egna initiativ osv. När oro uppstår kan vi gå samman och samverka i handlingsplaner och snabba insatser. På Mötesplats Treklangen som är ett kultur och bildningscentrum för de boende i Gottsunda är vi med och verkar för att detta hus/centrum ska bli en levande samlingsplats för de boende i området. Vi är en av de samverkande parterna i Familjecentralen som finns i huset, vi har vår Ungdomsmottagning här, fältarna har sin utgångspunkt i lokalen. Den ledningsgrupp för alla samverkande parter i huset som finns är vi en del av. Målet som vi tillsammans verkar för är att huset ska bli en mötesplats för alla olika åldrar i Gottsunda genom den kommunala och landstingsdrivna verksamhet som finns likväl genom den verksamhet som föreningar och andra ideela krafter har på kvällstid och helger. Uppsökande arbete. Vid tidigt förebyggande arbete är en viktig del det uppsökande arbetet. För att kunna fånga upp barn/ungdom i riskzon besöker vi olika barn- och ungdomsmiljöer både under dagtid och till viss del kvällstid. Exempel på dessa miljöer är skolor, fritidsgårdar, att delta i vuxenvandringar/nattvandringar och i olika ungdomsarrangemang i området. Hur vi ska lägga upp vårt uppsökande arbete planerar vi till viss del utifrån aktuella behov i området tillsammans med skola, närpolis och andra samverkanspartners. Vid Valborg och under Kulturnatten tar vi ett gemensamt ansvar med de andra Familjeenheterna och nattvandrar under dessa kvällar centralt i Uppsala. En viktig del i vårt uppsökande arbete är att göra oss kända och sprida information om vår verksamhet. Familjeenheten har kontaktpersoner till alla skolor/förskolor i området och deltar kontinuerligt på elevhälsoteamens möten samt vid elevvårdskonferenser som skolan bjuder in till.

8 8 (11) Vi informerar om vår verksamhet på föräldramöten i skolor/förskolor, till olika verksamheter som i sin profession kan hänvisa barn/ungdomar och deras familjer till oss. Familjeenhetens personal ingår även i ett samarbete med skolan för att möjliggöra en tidig upptäckt när det gäller ungdomar som inte kommer till skolan (hemmasittargrupp) Vi deltar och tar visst ansvar i olika arrangemang såsom områdesdagen Gottsundadagen. De studiebesök vi erbjuder alla åttonde klassare på ungdomsmottagningen i området ser vi som en del av vårt uppsökande arbete (se under egen rubrik). Det arbete vi gör i det familjecentrerade arbetet (se egen rubrik) är till stora delar uppsökande till exempel då vi är på öppna förskolan och då vi informerar om vår verksamhet samt har teman i föräldragrupper på BMM, BVC samt på öppna förskolan. SSP (samverkan skola, socialtjänst, polis) SSP är en samverkansmodell mellan socialtjänst, skola och polis som under året har implementerats i Uppsala. Tre medarbetare (därav två fältare) från enheten deltar i SSPgruppen för Gottsunda och en medarbetare från enheten är samordnare för det gemensamma arbetet, gruppen träffas var fjortonde dag. Övriga deltagare i gruppen är områdets närpoliser, Valsätra- och Gottsundaskolans kuratorer, gruppledare från Södra socialtjänsten barn och ungdomsgrupp, representant från Ungdomsbrottsgruppen samt representant från Råd och stöds Ungdomscentrum. Det gemensamma arbetet kan ske både på individuell nivå och på en mer generell områdesbaserad nivå. Gruppens syfte är att arbeta förebyggande och att ha möjlighet att planera aktiviteter tillsammans. Målet är att hindra individer från att utveckla missbruk, kriminalitet och annan social problematik. Tillsammans med polisen kan vi göra hembesök där kännedom finns om en ungdom som befinner sig i riskzonen för kriminalitet eller drogmissbruk. Samverkan sker genom regelbundna gemensamma möten var fjortonde dag. Lokal operativ samverkan/fältprojektet På Gottsunda familjeenhet är sedan juni 2011 två fältsekreterare anställda i ett tvåårigt projekt vid namn Lokal operativ samverkan. Fältsekreterarna ska arbeta uppsökande mot barn och ungdom, primärt i åldern år men kan även gå ner i ålder på förekommen anledning. Projektet syftar även till ökad samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och andra aktörer som möter barn och unga. Utifrån detta ingår fältsekreterarna i ovanstående SSP-grupp. Inom ramen för projektet ska dessutom en kartläggning av barn och unga i området genomföras. Fältsekreterarna rapporterar till socialnämnden för barn och unga (SBN). Gruppverksamhet i skolmiljö/tjej- och killgrupper. En del av det uppsökande arbetet är riktade gruppverksamheter i skolmiljö för ungdomar. Syftet är att förebygga att ungdomar hamnar i riskzon för att utveckla svårare social problematik samt erbjuda positiva verktyg för ungdomarna att använda i vardagen. Genom denna verksamhet kan vi även skapa goda relationer med ungdomar i området och ge ett ansikte på de ungdomsarbetare som de kan vända sig till vid behov av stödjande samtal. Intresset av riktad gruppverksamhet kan aktualiseras genom förfrågningar från skolpersonal som ser behov för en särskild grupp barn. Grupperna indelas ofta med pojkar för sig och flickor för sig. Innehållet i träffarna utgår från olika teman såsom självkänsla/självförtroende, vänskap, utanförskap, relationer och förebilder, träffarna utformas efter varje grupps behov

9 9 (11) och kan skifta från termin till termin. Skolan har ansvar i att informera alla föräldrar och de aktuella barnen innan grupper startar och vi ser helst att en personal från skolan deltar i gruppen. Familjecentrerat arbete Familjecentralen i Gottsunda bedriver en verksamhet som riktar sig till föräldrar och barn 0-5 år. Den är hälsofrämjande, stödjande, generell och tidigt förebyggande. Vår familjecentral innehåller mödrahälsovård, barnhälsovård, två öppna förskolor och socialtjänstens råd och stöd/ familjeenheten. Arbetet är hälsofrämjande, stödjande, generellt och tidigt förebyggande. Beprövad erfarenhet visar att familjecentrerat arbete med många samverkande professioner, är en bra bas för tidig prevention. Mödravårdscentralen (MVC) och barnavårdscentralen (BVC) har varje termin ett antal föräldragrupper för förstagångsföräldrar där det ansvarsmässigt är barnmorskorna och distriktssköterskorna som håller i dessa och varje föräldragrupp träffas tio gånger. Till dessa träffar knyts tre gånger babymassage som erbjuds alla. Lokal för föräldraträffarna är Treklangens öppna förskola. På en träff alldeles före förlossningen är vi på familjeenheten med och informerar om vår verksamhet. Vid detta tillfälle visar vi också en film Kärlekens Dialog av Monika Hedenbro, som belyser kommunikation och samspelet med det nyfödda barnet, utifrån filmen och gruppens egna funderingar samtalar vi runt dessa teman. Ungefär en månad efter förlossningen har vi en uppföljande träff som vi kallar Familjeliv där vi belyser hur det är att ha blivit en till i familjen ur relationssynpunkt. Vi samtalar kring det tidiga föräldraskapet och samspelet med det lilla barnet, hur man kan lösa problem och konflikter i ett tidigt skede. En gång i veckan medverkar vi på Treklangens öppna förskola, där vi skapar kontaktytor, ger råd och stöd på ett tidigt förebyggande sätt och blir kända ansikten som vi tror gör det enklare och tryggare för föräldrar som längre fram har behov av att söka enskilt stöd på familjeenheten. Vidare deltar vi en gång i veckan på Kristallens öppna förskola, som är en öppen förskola för enbart kvinnor och deras barn, här har vi samma mål som med vårt deltagande på Treklangens öppna förskola men vi försöker här också få in teman om möjligheten och svårigheten att bevara sitt eget kulturella ursprung parallellt med den svenska kulturen. Skillnad mellan gamla hemlandet och här gör att det ibland kan vara svårt att förstå och vägleda sina barn. En gång i veckan deltar vi på babysång som är en aktivitet där föräldrar och barn från båda öppna förskolorna deltar. Vi leder en träff i veckan som vänder sig till unga föräldrar tillsammans med personal från öppna förskolan, på dessa träffar är föräldraskapet och att möta andra i samma situation i fokus men vi söker också hjälpa till med kontakter till samhälleta övriga resuser då vi sett ett behov av det. En medarbetare deltar i en arbetsgrupp för det familjecentrerade arbetet som träffas två timmar varannan vecka för att diskutera gemensamma frågor om hur vi tillsammans ska kunna utgöra bästa möjliga stöd för föräldrar och barn.

10 10 (11) Personalens kompetens Alla medarbetare vid enheten har mångårig erfarenhet av socialt arbete med barn/ungdom och deras familjer. Huvudparten är socionomer och fyra har grundläggande familjeterapeututbildning, steg 1. Flera har påbyggnadsutbildningar såsom MI (motiverande intervju), föräldrautbildare (Cope,) Tejping, Barnorienterad Familjeterapi samt utbildning i Våld i Nära relationer 15 p. De flesta i gruppen har tvåårig vidareutbildning i socialt arbete på systemteoretisk grund. Vi strävar efter att fortbilda oss och hålla hög kunskapsnivå. Vi arbetar aktivt för att hela gruppens kompetens ska höjas med gemensamma strategiska utbildningar. Arbetsgruppen har regelbunden extern handledning av legitimerad psykoterapeut med handledarutbildning. Utveckling/uppföljning I vår strävan att ständigt förbättra vår verksamhet följer vi den forskning som pågår inom de områden som berör oss. Genom studiebesök och föreläsningar får vi kunskap om olika utvecklingsarbeten som bedrivs och tar till oss av nya forskningsrön och metodutveckling. Det uppdrag som finns att tillsammans med de övriga familjeenheter och Trappan inom Råd och stöd utveckla stödet till de familjer där en eller två föräldrar har en utvecklingsstörning och/eller annan kognitiv funktionsnedsättning fortsätter. Under våren 2011 genomfördes caféverksamhet för dessa familjer. Ansvariga för verksamheten var de personer från Trappan och Familjeenheterna som var tänkta att vara ledare i gruppverksamheterna under hösten. Trots hjälp från habiliteringen nådde vi inte fler än fem familjer med barn i väldigt varierande ålder. Det fanns därför inte underlag att starta några grupper under hösten. Höstens arbete har istället bestått av att nå ut till fler samarbetspartners som i sitt yrkesutövande möter målgruppen. Vi kommer att fortsätta det arbetet fram till mars 2012 då vi planerar att få i gång gruppverksamhet för föräldrar och barn (barngrupp i Trappans regi) parallellt. Arbetet tillsammans med övriga aktörer på kultur- och bildningscentret Mötesplats Treklangen, samt inom det familjecentrerade arbetet önskar vi utveckla vidare. Den arbetsgrupp som nyligen tillsatts för det familjecentrerade arbetet tror vi är ett steg mot ytterligare gemensamt ansvar och möjlighet att hitta former för ett så gott stöd som möjliggt för målgruppen. Det tidigt förebyggande arbetet, det uppsökande arbetet samt områdesarbetet har vi ambitionen att utveckla under 2012 genom att tydliggöra hur de olika delarna såsom SSP, lokal operativ samverkan (fältprojekt) och SIG (sociala insatsgrupper ett projekt som drivs av polis och socialtjänstens myndighetsdel i området) kan samverka och var de skiljer sig åt så att vi tillsammans kan förstärka varje dels insatser. En viktig del i områdesarbetet är stora områdesgruppens samlande funktion för all verksamhet och kraft som finns för barn och ungdomar i området. Det gäller att få ihop detta till en helhet där helheten förstärker varje del som är en förutsättning för vårt gemensamma arbete. Under 2011 har all personal utbildats i Journal digital som är ett väl beforskat utvärderingsinstrument för att mäta effekten av en insats. Arbetet kommer under 2012 att gå

11 11 (11) vidare och vi kommer att använda detta instrument i alla de ärenden där detta är möjligt. På sikt ska Journal digital kunna utvisa resultat inte bara för individ/familj, utan för hela arbetsgruppen och på det sättet kunna användas i vår verksamhetsutveckling. Metoden Beardslee (se under egen rubrik) kommer vi under 2012 försöka använda mer som modell när barn som lever med föräldrar med psykisk ohälsa behöver få kunskap, begriplighet runt sjukdomen/ohälsan och vad det innebär för familjen. All gruppverksamhet utvärderas via enkät vid avslut. Vi tar också in synpunkter via klagomålsblankett. Majlis Andersson, enhetschef Gottsunda familjeenhet Eva Köpman, chef för Råd o stöd