Relationer på Ågatan -bilder av Ågatan i Linköping Författare: Jessica Berg Anna Höglind Ida Johansson

Relationer på Ågatan -bilder av Ågatan i Linköping Författare: Jessica Berg Anna Höglind Ida Johansson Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Avdelningen för sociologi Sociologi 3

II LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap och lärande Avdelningen för sociologi Sociologi 3 Uppsats, 15 hp VT 2007 Relationer på Ågatan -bilder av Ågatan i Linköping Författare: Jessica Berg Anna Höglind Ida Johansson Handledare: John Boman

III Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 LINKÖPING Seminariedatum 20071012 Språk Rapporttyp ISRN-nummer [X] Svenska/Swedish Engelska/English [X] Uppsats grundnivå Uppsats avancerad nivå Examensarbete Licentiatavhandling Övrig rapport LIU-IBL/SOC-C--07/008 Titel Relationer på Ågatan- bilder av Ågatan i Linköping Title Relations on Ågatan- images of Ågatan in Linköping Författare Jessica Berg, Anna Höglind & Ida Johansson Sammanfattning Nyckelord Ågatan, polis, ordningsvakt, gärningsmän, brottsoffer, relationer, samarbete, kommunikation, makt

IV Förord En uppsats kan inte skrivas av sig själv. Hade vi inte fått stöd av omgivningen, skulle denna uppsats kanske inte gått att genomföra. Därför vill vi rikta ett stort tack till alla de som hjälpt oss med att genomföra denna studie. Ett extra stort tack till de poliser, gärningsmän, brottsoffer och den ordningsvakt som ville ställa upp på de för oss ovärderliga intervjuerna, och till Gunilla Hjulin som gav oss möjlighet att delta på observationen i denna studie.

V Sammanfattning Vi vill med denna studie belysa relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping. Då vi tror att Ågatans fysiska miljö har betydelse för detta, är vi även intresserade av att lyfta fram våra informanters syn av Ågatan som plats. Vår avsikt med denna studie är inte att vare sig peka ut en part som ansvarig för rådande situationer, eller att försöka lösa några problem. Vårt mål är att lyfta fram olika bilder av verkligheten. Vi har inte heller för avsikt att producera generell kunskap, utan vill endast lyfta fram de viktiga berättelser vi fått ta del av. De frågeställningar vi valt att lyfta fram är; Vilka bilder finns av den fysiska miljöns betydelse för våldsproblematiken på Ågatan i Linköping? Vilka bilder finns av polisens arbete på Ågatan i Linköping? Vilka bilder finns av ordningsvakters arbete på Ågatan i Linköping? och slutligen Vilka bilder finns av relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping? Vi har använts oss av ett flertal intervjuer och en observation. Vi har intervjuat personer med olika anknytning till Ågatan i Linköping. Bland våra informanter finns polis, ordningsvakt, gärningsmän och brottsoffer. Detta för att belysa fenomenet utifrån flera olika perspektiv. För att analysera vår empiri har vi använt oss av fyra olika teoretiker; Schütz, Dahrendorf, Foucault och Goffman. Vårt resultat visar på att bilden av Ågatan är komplex och att det finns ett flertal motstridiga bilder. Samma fenomen kan upplevas på olika sätt. Det framkommer tydligt i vår empiri att Ågatan upplevs som trång, och att detta påverkar våra informanters bild av Ågatan. Samtliga våra informanter menar att polisens fysiska attribut har en påverkan på människor. Majoriteten av våra informanter upplever denna påverkan som positiv, medan det även finns personer som upplever deras närvaro som provocerande. Vad gäller ordningsvakterna så tyder flera tecken på att de hamnar i kläm mellan polisens och krogägarens förväntningar om hur de ska sköta sitt arbete. Det finns en mycket varierande bild om hur ordningsvakterna agerar gentemot krogbesökare. Även relationen mellan ordningsvakt och polis är komplex. Vissa delar av vår empiri tyder på att polis och ordningsvakt fungerar som en enhet, medan andra delar tyder på att de saknar gemensam grund. I denna studie framkommer med tydlighet att samarbetet mellan ordningsvakter och polis på Ågatan bör förbättras, främst genom ökad kommunikation.

VI Innehållsförteckning 1 Inledning...7 1.2 Bakgrund...7 1.3 Syfte...8 1.4 Frågeställningar...8 1.5 Disposition...9 1.6 Centrala begrepp...10 1.7 Mediedebatten...10 1.8 Tidigare studier...12 1.8.1 Nöjesgatans baksida- en studie om våldsproblematiken på Ågatan...12 1.8.2 Det hade aldrig hänt om jag varit nykter - det krogrelaterade våldet på Ågatan...13 1.8.3 Abrahamsen...15 1.8.4 Förtroendet för rättsväsendet...17 1.8.5 Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner...18 1.9 Motivering för denna studie...19 2 Teoretisk referensram...21 2.1 Fenomenologi...21 2.2 Dahrendorfs rollanalys...23 2.3 Foucaults maktanalys...25 2.4 Goffmans dramaturgiska rollteori...26 3 Metod...29 3.1 Urval...30 3.2 Validitet och reliabilitet...31 3.3 Etiska aspekter...33 3.4 Genomförande av intervjuer...36 3.5 Praktiskt tillvägagångssätt av observation...38 3.6 Analysmetod...39 4 Resultat...41 4.1 Informanterna...41 4.1.1 Polis...41 4.1.2 Ordningsvakt...41 4.1.3 Brottsoffer...42 4.1.4 Gärningsmän...45 4.1.5 Per...47 4.2 Observation...47 4.3 Bilder ur empirin...49 4.3.1 Bilder av Ågatan...49 4.3.2 Bilden av polisens arbete...53 4.3.3 Bilden av ordningsvakternas arbete...56

VII 4.3.4 Bilden av samarbetet mellan poliser och ordningsvakter...60 5 Analys...63 5.1 Det fysiska rummet...63 5.2 Kommunikation...65 5.3 Helhetsbild...66 5.4 Maktens språk...68 5.5 Individens gestaltning...69 6 Diskussion...73 6.1 Sammanfattande diskussion kring frågeställningarna...73 6.2 Metoddiskussion...76 6.3 Förslag på vidare forskning och slutord...77 7 Källförteckning...79 7.1 Tryckta källor...79 7.2 Elektroniska källor...80 Bilaga 1...82 Intervjuguide...82 Ordningsvakt...82 Polis...83 Gärningsmän...84 Brottsoffer...85 Bilaga 2...87 Regleringar för ordningsvakters förordnande...87

7 1 Inledning Ågatan är cirka en kilometer lång och löper mellan Östgötagatan och Hamngatan i centrala delen av Linköping. På Ågatan ligger det åtta stycken krogar utspridda på en sträcka av ungefär 300 meter. Denna sträcka av Ågatan korsas av Platensgatan där ännu en krog finns, samt Klostergatan där ytterligare två stycken krogar är belägna. Den bit av Ågatan som löper mellan Klostergatan och Platensgatan är nattetid avstängd för all trafik, medan övrig yta är avstängd för privatbilar. Förutom krogarna finns det även två kiosker, två nattöppna matserveringar, en biograf, caféer samt restauranger som inte håller öppet nattetid. Det brukar även finnas korvförsäljning längs med Ågatan. På denna 300 meter långa sträcka kan det under en natt vistas mellan 5000 och 7000 personer, enligt uppgift från ett informellt samtal med en av Ågatans krogägare. På den del av Ågatan där det brukar vara som allra folktätast, är det extra belysning uppsatt. 1.2 Bakgrund Inledningsvis hade vi för avsikt att skriva vår uppsats om kriminaliteten på Ågatan utifrån ett brottsofferperspektiv. Detta visade sig dock vara problematiskt. Majoriteten av våra informanters berättelser handlade i stor utsträckning om beskrivningar av relationen mellan ordningsvakter och poliser på Ågatan. Denna bild, som framträdde i vår intervjubaserade empiri, stärktes även under en observation. Detta fokus framträdde med sådan tydlighet i studiens empiri att vi ansåg oss inte kunna bortse från den. På grund av detta valde vi att skifta uppsatsens fokus. Vi har redan från början arbetat utifrån en kvalitativ ansats. Detta arbetssätt inte bara möjliggör ett fokusbyte, när empirin så tydligt avviker från forskarens ursprungliga fokus, det förespråkar det. (Starrin, et al., 1991) Således kan man säga att vår uppsats är en studie i förändring. Avsikten med studien ändrades under datainsamlingens gång. Vi vill redan här påpeka att vår empiri är insamlad under April till Juni 2007. Detta innebär att det efter denna tidsperiod kan ha tillkommit nya händelser som rör detta ämne, men som vi inte haft möjlighet att lyfta fram i denna studie.

8 1.3 Syfte Syftet med vår studie är att belysa relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping. Då vi tror att Ågatans fysiska miljö har betydelse för detta, är vi även intresserade av att lyfta fram våra informanters syn av Ågatan som plats. Vi har inspirerats av fenomenologin och dess fokus på subjektet. Vi vill i denna studie belysa olika bilder av de relationer som präglar förhållandet mellan polis och ordningsvakter på Ågatan i Linköping. Detta med utgångspunkt i de berättelser som delgivits oss av våra informanter, samt de bilder som framträtt vid en observation. 1.4 Frågeställningar 1. Vilka bilder finns av den fysiska miljöns betydelse för våldsproblematiken på Ågatan i Linköping? 2. Vilka bilder finns av polisens arbete på Ågatan i Linköping? 3. Vilka bilder finns av ordningsvakters arbete på Ågatan i Linköping? 4. Vilka bilder finns av relationen mellan polisen och ordningsvakter på Ågatan i Linköping?

9 1.5 Disposition Här finns studiens bakgrund, syfte, frågeställningar 1. Inledning samt centrala begrepp. Här redogör vi även för mediedebatten samt tidigare forskning. 2. Teoretisk referensram Här redogör vi för de teorier vi har valt att använda för att analysera våra data. I denna del beskriver vi vilka metoder vi använt oss 3. Metod av för att samla in våra data och bearbeta dessa. Dessutom förklarar vi hur vi tagit hänsyn till etiska aspekter för vår studie. Under denna rubrik presenterar vi en bearbetad sammanställning av vår empiri. Till en början 4. Resultat presenteras de olika informanterna, följt av observationen. Därefter lyfter vi fram fyra olika kategorier utifrån våra frågeställningar. 5. Analys Här analyseras vår empiri, med hjälp av de teorier vi valt, utifrån fem olika teman. I denna del resonerar vi kring studien och dess 6. Diskussion resultat, samt den valda metoden. Dessutom ger vi en kort sammanställning av våra frågeställningar. 7. Källförteckning Här återfinns de skriftliga källor vi använt oss av för denna studie. Bilaga 1 Här finns våra intervjuguider. Bilaga 2 Slutligen finns information om de regleringar som styr ordningsvaktens arbete

10 1.6 Centrala begrepp Ågatan Då vi talar om Ågatan i denna studie, avser vi den del av Ågatan där krogarna är belägna. Vi vill även påpeka att det under våra intervjuer framkommit att även krogar som ligger på avgränsande gator, såsom Platensgatan och Klostergatan, kan räknas med i vår definition av krogarna på Ågatan. Då våra informanter har talat om även dessa krogar har vi valt att räkna in dem i vår studie. De händelser vilka våra informanter delar med sig av i sina berättelser kan därför utspela sig på Ågatan eller strax intill. Relationer Med begreppet relationer menar vi förhållande eller förhållningssätt mellan olika aktörer som påverkar eller påverkas av varandra. 1.7 Mediedebatten Såväl Ågatan som samarbetet mellan ordningsvakter och polis är mycket aktuellt i media idag. Nedan följer ett flertal exempel från mediedebatten. Thomas Agnevik, ordförande för polisförbundet i Östergötland uttalade sig den 28:e Mars i år, om att Ågatan är en otrygg arbetsmiljö, och att det är för få polispatruller på plats; Vi känner att det har blivit värre och vi har svårt med bemanningen. Vi måste ha poliser på Ågatan, men vi är tyvärr inte tillräckligt många för att vi ska kunna jobba på ett tryggt sätt. (URL 1) Justitiekansler Göran Lambertz uttalade sig den 2:e Maj 2007 i Dagens Nyheter, om hur han uppfattar att ordningsvakternas beteende kan bli ett samhällsproblem. Han menar att det finns flera tecken på att ordningsvakter beter sig olämpligt och att han även har fått höra av såväl poliser som ordningsvakter att det förekommer övergrepp från ordningsvakternas sida. Lambertz tar även upp ett program ur serien Uppdrag Granskning, vilket belyste två fall av tvivelaktiga ordningsvakter. Tecken visar på att det finns ordningsvakter som ingriper i onödan eller att de använder för mycket våld och sedan skyller sitt beteende på kroggästen. Om sådana händelser kommer upp till rättegång får ordningsvakterna oftast rätt då de var nyktra vid tillfället och anses ofta vara säkra inför rätten. Lambertz menar att detta kan leda till att ordningsvakterna får en känsla av att de är oberörbara, och kan göra vad de vill. Detta kan leda till att oskyldiga människor döms, upplever vanmakt och tappar tron på svenska rättssystemet. Om det överhuvudtaget finns en risk för detta, anser Lambertz att situationen måste tas på stort allvar. (URL 2) Vissa anklagelser riktas även mot poliser, då de menas lita för mycket till

11 ordningsvakternas ord. Lambertz vill dock poängtera att det blir en svår situation för poliserna, då de till stor del måste lita på vad ordningsvakterna säger. Med grund i att de två grupperna samarbetar kan det även ta emot för poliserna att visa misstro till vakterna. De poliser som kommer till platsen ska dock göra en egen bedömning av händelsen, annars kan en osund lojalitet uppstå, menar Lambertz. (Ibid.) Med grund i detta inleder nu Justitiekanslern en granskning över ordningsvakternas arbete. Denna sker i tre storstadsregioner, och ska bland annat ta reda på hur poliserna arbetar för att säkerställa att ordningsvakterna arbetar lämpligt. (Ibid.) Lambertz vill dock påpeka att de flesta ordningsvakterna ändå sköter sitt jobb på ett bra sätt, men att de arbetar i en tuff miljö och ofta behandlas illa. (Ibid.) I Corren den 3:e Maj 2007, det vill säga dagen efter Lambertz artikel, kunde vi läsa att Linköpingskrögaren Magnus Nystrand, ägare till flera krogar på Ågatan, välkomnar Lambertz granskning men menar själv att problemet är överdrivet. Han menar att han använder sig av rutinerade vakter, och det sker en kontinuerlig dialog om hur bråkiga gäster ska behandlas. Med grund i detta tror han att risken är liten för att gästerna ska bli oskyldigt dömda. Dessutom använder de sig av övervakningskameror för att gå till botten med vem som gjort vad om oklarheter uppstår. Nystrand anser att problemet är större med kroggäster som hotar ordningsvakterna. (URL 3) Närpolischefen i Linköping, Håkan Stenbäck menar att problemet med osund lojalitet inte är ett problem i Linköping, då poliserna i Linköping är mycket uppmärksamma på hur ordningsvakterna sköter sig. (Ibid.) Den 14:e maj 2007 kunde vi läsa i Corren att länsstyrelsen i Stockholm har ett förslag om att poliserna bör handhålla utplaceringen av ordningsvakter på krogarna och även låta dem flytta runt mellan olika krogar. Detta tror länsstyrelsen skulle resultera i mindre våld och hot på krogen. Polisman Bertil Jansson, ledare för projektet Ordningsvakt på krogen, anser att denna idé skulle kunna bidra till att få bort problemet med att ordningsvakterna håller varandra om ryggen. Förslaget togs fram av en arbetsgrupp bestående av polis, fack och bevakningsbranschen. (URL 4) Även våldet kring Ågatan är som tidigare sagt mycket aktuellt i dagsläget och den 15e Maj 2007 kunde vi läsa i Corren att misshandelsfallen i City ökar. Detta beror främst på stökiga helger på Ågatan.

12 Antalet fall av misshandel i city har ökat med över 40 procent under årets fyra första månader. Det är framför allt stökiga helger på Ågatan som orsakat ökningen. (URL 5) I artikeln kunde vi även läsa att polis Peter Viveland, (närpolisen) menar att samarbetet mellan krogarna och polisen är något som förhoppningsvis kan förbättra situationen. (Ibid.) 1.8 Tidigare studier 1.8.1 Nöjesgatans baksida- en studie om våldsproblematiken på Ågatan Under hösten 2006 gjordes en studie kring våldsproblematiken på Ågatan i Linköping. Studien genomfördes av två studenter vid Linköpings universitet och utfördes på uppdrag av Linköpings Brottsförebyggande Råd, LiBrå. (Edin & Gustafsson, 2007a) Syftet med studien var att dels undersöka varför Ågatan i Linköping är så utsatt för våld och oordning på kvällar och helger, samt vad som bör göras åt detta problem. Studien är baserad på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer samt en observation. De personer som intervjuats har valts ut av LiBrå och intervjuer har genomförts med representanter för kommunledning, polis, fastighetsägare, krogägare och ägare av snabbmatställen på Ågatan. (Ibid.) I studien framkom att våldsproblematiken och den allmänna oordningen har sina orsaker i flera bidragande orsaksförklaringar. Dels har gatan en hög krogtäthet vilket gör att det är för mycket människor på en för liten yta. Dessutom är människor alkoholpåverkade vilket leder till att det lättare uppstår bråk. Ytterligare en faktor utgörs av att polisen inte kan garantera tillräcklig bevakning på Ågatan. Även belysningen på Ågatan anses vara en bidragande orsak till problemet, Ågatan är för mörk nattetid. Slutligen tar författarna upp bristen på toaletter och papperskorgar som en bidragande orsak till våldsproblematiken och den allmänna oordningen. Det finns inte tillräckligt med papperskorgar vilket gör att krogbesökare slänger sitt skräp på gatan. Det finns inte heller tillräckligt med offentliga toaletter i city, vilket resulterar i att krogbesökarna urinerar på gatan och på husfasader. (Ibid.) I studien diskuteras en rad förslag på åtgärder för att förbättra situationen. Det påpekas att åtgärderna ej bör ses som separata enheter, utan snarare som delar i en större satsning där flera olika åtgärder kombineras. De viktigaste åtgärderna utgör förslag för att komma tillrätta med problemen kring alkoholen samt

13 koncentrationen på Ågatan. Utbildning i ansvarfull alkoholservering bör enligt författarna vara obligatorisk för all personal som arbetar med alkoholservering på Ågatan. Förslag ges även på att krogarna skall få olika stängningstider för att på detta sätt minska koncentrationen av krogbesökare vid stängningstid. Författarna menar att det inte kan ses som någon lösning att stänga någon krog på Ågatan för att komma till rätta med koncentrationsproblemet, men de anser att innan man ger tillstånd för nyetableringar av krogar på Ågatan, bör problemen vara lösta. (Ibid.) När det gäller polisens närvaro på Ågatan anser författarna att denna ständigt måste kunna garanteras, och med grund i detta ställs önskemål om ökade resurser till polisen. Förslag ges även på att öka Ågatans belysning. Dels bör den allmänna belysningen öka, och dels ges förslag på så kallad panikbelysning som skall styras av polisen och kunna tändas vid behov. Även förslag kring kameraövervakning diskuteras i studien men författarna anser att i nuläget är detta inte aktuellt för Ågatan, då forskningen visar att det inte är ett särskilt effektivt sett att förhindra brott. Författarna menar även att det kan vara av intresse att se till möjligheten att arrangera en säker hemtransport för krogbesökarna. (Ibid.) I studien poängteras slutligen vikten av att alla berörda parter på Ågatan samarbetar och att de är villiga att ha ett öppet sinne gentemot förändringar. Författarna efterfrågar även en oberoende instans som kan sammanföra de olika viljorna och de olika intressen som finns representerade på Ågatan idag. De menar att det är viktigt att gå från idéstadium till konkret handling. (Ibid.) 1.8.2 Det hade aldrig hänt om jag varit nykter - det krogrelaterade våldet på Ågatan Under våren 2007, genomförde Edin och Gustavsson ytterligare en studie om Ågatan. Studien resulterade i D-uppsatsen; Det hade aldrig hänt om jag varit nykter - det krogrelaterade våldet på Ågatan. Utifrån ett polisperspektiv har författarna arbetat med intervjuer med poliser och förhörsledare, samt analys av förhörsprotokoll. Utifrån detta har de försökt identifiera vad det är som gör att människor på Ågatan tar till våld, samt få en bättre förståelse för fenomenet krogrelaterat våld. (Edin & Gustafsson, 2007b) I uppsatsen fokuseras mycket på alkoholens roll i sammanhanget, men det poängteras att det är alkoholen som socialt och kulturellt fenomen snarare än som kemisk substans som är avgörande. Edin och Gustafsson menar att alkohol ofta används som medel för att möjliggöra normbrytande och identitetsbyten. Människor tenderar att bete sig annorlunda och mer hämningslöst när de druckit

14 alkohol eftersom att alkoholen fungerar som ursäkt för olika typer av opassande beteende. Detta beteende har sin förklaring i kulturellt betingade faktorer och bygger på sociala förklaringar kring förväntat beteende. Författarna pekar även på att krogen som plats bör ses som en plats anpassad för, men även påverkad av alkoholens mönster. (Ibid.) Den bild som ges av alkohol i studien är splittrad. Dels används alkohol ofta som ett försvar för ett visst agerande, många menar att de aldrig skulle ha agerat som de gjort om de inte varit berusade. Samtidigt hävdar många att de inte minns vad som skett på grund av att de har minnesluckor orsakat av alkoholen. Dock är det trots detta få personer som erkänner att de druckit för mycket. (Ibid.) Analysen i studien av Edin och Gustafsson bygger framförallt på Goffmans begrepp kring interaktion och MacAndrew och Edgertons teori om berusat beteende. Goffman visar genom sin rollteori på att varje agerande och varje spelad roll är situationsbunden och varje roll medför en viss status och en viss karaktär. MacAndrew och Edgerton hävdar att berusat beteende är inlärt och beror på förväntningar och normer i den aktuella omgivningen. De menar bland annat att alkohol fungerar som en time-out- möjlighet där personer kan få lätta på trycket och tillåtas att bryta mot samhällets normer. En berusad person kan tyckas ha förlorat kontrollen, men detta är bara delvis sant. Det finns fortfarande withinlimits clause regler som man inte bryter mot oberoende av hur berusad man är, detta tyder på att viss mått av kontroll kvarstår. (Ibid.) Edin och Gustafsson identifierar tre stycken våldsscenarion på Ågatan; på krogen, utanför krogen och gängvåld. Våldet på krogen karakteriseras av ett ofta blixtsnabbt förlopp, det är oplanerat och det är oftast tillfälligheter som styr. Alkohol är nästan alltid inblandat. I regel är gärningsmannen en man mellan 18 och 30 år och inte sällan invandrare. Gärningsman och offer är oftast okända för varandra. Våldet består oftast av knytnävsslag, skallar och sparkar. Ibland förekommer det tillhyggen av olika slag, så som till exempel flaskor, men vapen är väldigt ovanligt. (Ibid.) Våldet på krogen präglas enligt författarna av en negativ förväntan på alkohol, vilket bidrar till att kritiska situationer uppstår. Dessa medför en ökad risk för att personer ska tappa ansiktet inför varandra vilket gör att de tar till våld för att rädda situationen. Situationer på krogen är i ständig förändring vilket även gör att människors beteende och manér blir skiftande, detta är en del av förklaringen bakom det oplanerade våldet. När situationer och beteenden ändras, ändras även förutsättningar och en persons karaktär sätts på spel. Det förekommer även att

15 personer i dessa kritiska situationer förmedlar oavsiktliga intryck, vilket även det kan leda till att våldssituationer uppstår. (Ibid.) Även våldet utanför krogen är i regel oplanerat, även om det här finns ett visst mått av eftertanke. Även här spelar alkoholen en avgörande roll. Det förekommer även en viss grad av igenkänning mellan offer och gärningsman, då det händer att våldet handlar om avslut på händelser som skett inne på krogen eller tidigare i kön. Våldet kan ofta beskrivas som en karaktärstävling. Båda parter har ofta ett tuppigt, kaxigt beteende för att försöka rädda ansiktet inför varandra och eventuella åskådare. Det förekommer att åskådarna ger sig in i slagsmål som de inte har något med att göra, till exempel ger sig på någon som blivit nedslagen, vilket visar på att en individ kan göra saker i en större grupp som vore otänkbart om han eller hon varit ensam. (Ibid.) Gängvåldet skiljer sig tämligen mycket från våldet inne på, och utanför krogen. Här finns en högre grad av planering och alkohol är inte lika vanligt förekommande som i de båda andra fallen. Våldet präglas av revirtänkande och det är oftast gäng med invandrarkillar i åldern 18-20 år som slåss med varandra. Gällande detta våld finns ett mycket stort mörkertal, dels beroende på att polisen i regel ingriper mycket tidigt. Vad som är iögonfallande är att polisens närvaro inte odelat fungerar avskräckande på denna typ av våld. Det förekommer att personer känner sig modigare då polisen finns på plats eftersom att de vet att polisen kommer att ingripa innan slagsmålet går för långt. En del slagsmål sker därför just för att polisen är närvarande. Eftersom att polisen ingriper i ett tidigt stadium mot gängvåldet, men att det trots detta sällan blir några rättsliga konsekvenser för individen, så bidrar polisen omedvetet genom sitt agerande till att stärka gängets beteende snarare än att försvaga det. Gängvåldet har enligt författarna en tydlig prägel av karaktärstävling. Det är dock gruppens karaktär som är viktig, inte individens. (Ibid.) 1.8.3 Abrahamsen Abrahamsen jobbar inom det beteendevetenskapliga området och har publicerat böcker berörande exempelvis kommunikation och konflikter på arbetsplatser. Abrahamsen talar om att man som människa har flera roller, till exempel på arbetsplatsen och i privatlivet. Människors beteende kan även variera stort inom de olika rollerna. Det kan dock vara svårbegripligt för en utomstående att förstå att en och samma person kan inneha flera olika roller. (Abrahamsen, 2003) Ofta när ett problem uppstår på en arbetsplats ser man till att personen som är med

16 om problemet får hjälp, eller att den förändring som krävs, sker på individnivå. Däremot talas det sällan om att det kanske är arbetsplatsen som behöver förändras. Abrahamsen menar dock att problem ofta har strukturella orsaker snarare än individuella. (Ibid.) Många människor ser arbetsplatsen som den miljö där man fokuserar på det praktiska, och inte behöver vara inriktad på beteendevetenskapliga kunskaper. De anses vara överflödiga. Abrahamsen som även ser till de beteendevetenskapliga aspekterna, anser att problem som uppstår på arbetsplatsen ofta har simpel orsak till grund. Han menar då att man inom arbetslivet behöver mer kunskap om till exempel kommunikation mellan människor. (Ibid.) I den professionella samvaron, i detta fall på arbetsplatsen, bör människor komma samman med ett gemensamt syfte, regelverk etcetera. Det kan därför gynna arbetssituationen att personer delar med sig av den kunskap de besitter. Samarbete och kommunikation är mycket viktiga aspekter av arbetslivet. Viktigt är också att förstå att kunskap och insikt innebär en slags trygghet för individen. Detta framförallt om insikten leder till nya erfarenheter, vilka gör att vi kan klara av nya utmaningar. Dessutom kan kunskaperna leda till ökad respekt för andra och oss själva. (Ibid.) Då vi ska söka beskriva beteenden är det nästan omöjligt att bortse från att man vill kunna förklara beteendet, man vill finna svar på frågan; varför?. Det måste finnas en orsak till beteenden. Abrahamsen menar att detta kan ses som att människor anser att en känsla måste ha tillåtelse av förnuftet. Han vill dock poängtera att konflikter ofta kan ha icke-verbal grund. Den icke-verbala kommunikationen kan då vara av större betydelse än den verbala. Finns det en konflikt mellan den verbala och den icke-verbala kommunikationen tenderar människor att ge den icke-verbala kommunikationen tolkningsföreträde. (Ibid.) En sak som Abrahamsen vill poängtera är att det kan vara bra att ha en dialog, även om de aspekter kring arbetet som fungerar bra. Det är lätt att hänvisa till det som inte fungerar eller gått fel tidigare, men svårare att lyfta fram det positiva. Det kan då vara användbart att gå tillbaka i tiden och funderade hur man gått tillväga tidigare för att lösa problemen. Detta kan dock leda till att man fastnar i en slags ond cirkel, där man istället för att hitta lösningar upprepar tidigare misslyckade försök till förbättring. Det viktigaste vid problemlösning är att se bort från sitt eget perspektiv, vara kreativ och låta alla komma till tals om hur situationen kan förbättras. Ofta kan vi lägga vår tillit till att situationen kommer att lösa sig självt, utan att människan behöver lägga sig i eller förändra sig. (Ibid.)

17 Genom sitt arbete som beteendevetare upplever Abrahamsen att en vanlig reaktion på frågan om vad som gått fel, är att man lägger skulden på någon annan. Man lägger ofta ner stor energi på att peka ut syndabocken och fokusera på hur denna ska hanteras. Abrahamsens erfarenheter säger honom att människor kan beskriva en och samma händelse, på helt skilda sätt. Detta kan då uppfattas som att de inte varit med om samma händelse, eller talar samma språk, faktum är dock att berättelserna oftast kompletterar varandra. Enligt Abrahamsen finns det dock alltid en viss del respekt och samarbetsvilja mellan personer som arbetar tillsammans. Detta kan utnyttjas för att utveckla tilliten mellan dessa. (Ibid.) Allting vi gör och säger kan ha konsekvenser, Våra handlingar har ett kommunikationsvärde. Vi lär av varandra och tar efter de andras beteenden. Ofta kan vi uppleva starka känslor i ett möte med en person redan efter några minuter. Abrahamsen menar dock att vi kan bryta gamla mönster och förändra vårt beteende, vilket ofta blir ett resultat av kommunikation. (Ibid.) Man kan dock fundera över vad arbetet egentligen innebär och varför man arbetar. De flesta skulle kanske svara att man arbetar för att tjäna pengar. Men det kan dock finnas andra bakomliggande orsaker som spelar en betydelse. För trivsel på arbetsplatsen är det till exempel mycket viktigt med kommunikationen med sina kollegor och de personer man arbetar tillsammans med. Man kan sällan undvika att se hur och reagera över andra personers sätt att arbeta. Detta är oftast människor som du inte egentligen känner, utan du träffar dem endast på jobbet. Om vi inte förstår det som sker mellan olika parter eller förstår vikten av att ta kommunikationen på allvar, kan arbetsplatsen få stora bekymmer. (Ibid.) 1.8.4 Förtroendet för rättsväsendet Brottsförebyggande rådet ger varje år ut rapporter som berör olika delar av kriminalitet i Sverige. I vissa av dessa rapporter kan vi finna aktuell information kring vår studie. Bland annat togs det upp i rapport 2007:9 hur förtroendet för rättsväsendet ser ut i Sverige idag. Denna rapport redovisar till exempel att flera olika faktorer påverkar tilliten till rättsväsendet, till exempel bedömningen av institutionens pågående verksamhet vad gäller trovärdighet och kvalitet, utifrån såväl egna som andras erfarenheter. Rapporten hänvisar till en undersökning som genomfördes 2005 av Eurobarometer, vilken visade att Sverige ligger högt över medel vad gäller förtroende till samhällsinstitutioner. Hela 72 % av de svenska deltagarna i undersökningen har ett förtroende för polisen, medan endast 20 % kände tillit till de politiska partierna. Författarna hänvisar även till en undersökning

18 genomförd av SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2005, vilken påvisade att 48 % av deltagarna angav att de har ett mycket stort eller ganska stort förtroende för polisen. (Brottsförebyggande rådet [Brå], 2007) Aspekter som kan påverka huruvida deltagarna känner förtroende för polisen, kan till exempel vara om personen i fråga varit utsatt för brott, personens utbildning eller ålder. Deltagarnas utbildning är den faktor som har störst betydelse för skillnader i förtroendet. De som har lägst förtroende för rättsväsendet är dock de personer vilka varit åtalade för brott de senaste tre åren. (Ibid.) Författarna menar sig kunna se att det höga förtroendet för rättsväsendet, hör tätt ihop med det höga förtroendet för polisen som en enskild del av rättsväsendet. (Ibid.) 1.8.5 Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner Brå-rapporten 2005:18 behandlar ämnet; otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner. Den behandlar såväl trakasserier, hot, våld som amorös infiltration, erbjudanden av olika slag. För att ta reda på problemets omfattning gjordes en enkätstudie. 5 635 stycken postenkäter skickades ut till, domare, nämndemän, åklagare, poliser, säkerhetspoliser, tulltjänstemän, kustbevakningstjänstemän, tjänstemän inom Skatteverket och tjänstemän inom Kronofogdemyndigheten. Enkätstudien kompletterades senare med en kvalitativ studie baserad på intervjuer, samt en deltagande observation, vid Kronofogdemyndigheten. I studien behandlades tidsperioden, januari 2004 till och med sommaren 2005. (Brottsförebyggande rådet [Brå], 2005) Med otillåten påverkan avses i rapporten: allvarliga trakasserier och hot samt vålds-situationer mot person eller egendom, som utöver att vara ett stort arbetsmiljöproblem riskerar att påverka den enskilde tjänstemannens myndighets-utövning och som därför i förlängningen kan utgöra ett hot mot demokra-tin. Med otillåten påverkan avses också korruption i form av otillbörliga erbjudanden. (Brottsförebyggande rådet [Brå], 2005, sid. 7) De som utsätter myndighetspersoner för otillåten påverkan benämns intressenter. Intressenterna är oftast enskilda individer. Bara en fjärdedel av dem utgörs av grupperingar, så som till exempel organiserad brottslighet. (Ibid.) I studien framkom att 12 % av deltagarna blivit utsatta för otillåten påverkan. Det

19 finns dock stora variationer inom urvalet, utsattheten varierar mellan drygt 3 % för tjänstemän på Skatteverket till 20 % för tjänstemän inom Kronofogdemyndigheten. Av dessa 12 % har cirka 8 % uppfattat att intressenten velat åstadkomma aktivitet eller passivitet till egen fördel, medan cirka 4 % har uppfattat handlingen som hämnd på något som redan ägt rum. Fysiskt våld drabbar i stort sett bara poliser. Cirka 6 % av poliserna hade blivit utsatta för våld. Otillåten påverkan drabbar myndighetspersoner både i yrket och privat. (Ibid.) Uniformerade tjänstemän, likt poliser, är sämre än studiens övriga deltagare, på att rapportera otillåten påverkan till sina överordnade. Detta beror enligt Brå på att de kan uppleva att en anmälan ej leder till någon åtgärd. De upplever dessutom ett svagt stöd i frågan från sin arbetsgivare. (Ibid.) I de fall när otillåten påverkan polisanmäls finns det stora variationer gällande hur många fall som leder till lagföring. Av de polisanmälda trakasserierna leder 20 % till lagföring, gällande allvarliga hot är siffran 39 % medan av de anmälda våldssituationerna lagförs 47 % av fallen. Detta speglar enligt Brå dels de prioriteringar som görs, men även svårigheten att utreda och bevisa fall av trakasserier. Dessa fall är ofta mycket komplexa men enligt Brå är det av stor vikt att de tas på allvar och att ansträngningar görs för att utreda fallen. Den vanligaste formen av trakasserier utgörs av obehagliga telefonsamtal, men när det gäller polisen så förekommer även JO-anmälan, motanmälan och okynnesanmälan. (Ibid.) Brå konstaterar i rapporten att de olika yrkesgrupperna har mycket att vinna av att samarbeta och lära av varandra. Framför allt bör man lära av de civila myndigheterna som kommit längre i hanteringen av otillåten påverkan, än de myndigheter som har uniformerade yrkespersoner. (Ibid.) Enligt rapporten bör läget med otillåten påverkan tas på allvar men ej överdrivas. Problemet är stort men drabbar framförallt den enskilt utsatta individen. Samhällsordningen kan inte anses vara hotad. (Ibid.) 1.9 Motivering för denna studie Efter att ha läst Edin och Gustavssons första studie blev vi mycket intresserade av att vidare studera våldsproblematiken på Ågatan. Vi blev framförallt intresserade av att undersöka fenomenet ur olika perspektiv, och valde att inrikta oss på ett brottsofferperspektiv. Utefter detta valde vi våra informanter från olika kategorier, så som brottsoffer, gärningsmän, ordningsvakt och polis. Tanken var att genom att låta personer med olika relation till våldet på Ågatan, belysa fenomenet ur olika

20 perspektiv, och på så sätt få en ökad förståelse för situationen. Vår studie kom sedan att utvecklas till att framförallt beröra relationen mellan poliser och ordningsvakter på Ågatan. Parallellt med vår studie genomförde Edin och Gustavsson sin andra studie, där de fördjupade sitt polisperspektiv. Detta anser vi ytterligare motiverar vår studies fokus. Tillsammans kan de tre studierna ge en fördjupad förståelse av våldsproblematiken på Ågatan.

21 2 Teoretisk referensram Inom sociologin finns olika utgångspunkter för att analysera fenomen, från mikrotill makroperspektiv. Inom mikrosociologin fokuserar man på mindre enheter såsom människan. Motsatsen till mikroperspektivet är makrosociologin. Här ser man istället till de större enheterna, såsom organisationer eller sociala system. (Brante, Andersen & Korsnes, 2003) Detta kan vara viktigt att reflektera över då en konflikt uppstår; ska fokus läggas på den enskilde individen, individens relation till några få andra personer eller ska man se till helheten? (Abrahamsen, 2003) Detta kan ses som en grund för vårt val av teorier. Vi ser mikro- och makronivå som ändpunkterna på en perspektivskala och vill med följande teorier belysa fenomenet från olika synvinklar och perspektiv på skalan. 2.1 Fenomenologi Ett av de stora namnen inom fenomenologin är Alfred Schütz. Han talar om att all den kunskap vi har om vår omvärld och vardagen, innefattar konstruktioner, till exempel generaliseringar och idealiseringar. Med grund i detta finns det ingenting som vi kan kalla för rena fakta. Vi uppfattar bara delar av vardagen, det vill säga de delar vilka är relevanta för oss. Schütz talar även om en zon med primär kunskap. Denna zon innefattar kunskap om de delar som berör oss inom vårt arbete. Det kan till exempel vara kunskap om hur en situation fungerar eller hur den ska hanteras. (Schütz, 1971) Våra tidigare erfarenheter bildar ett slags referensschema. Dessa kunskaper kan översättas som förhandskunskaper, eller kanske mest kända som common sense kunskaper. Alla människans handlingar grundas i tidigare erfarenheter, och vi handlar oftast utifrån en lösning vi sedan tidigare vet fungerar. Common sense världen är alltså ett utrymme för social interaktion, i vilken människan ingår i bekantskapskretsar där det är möjligt att komma underfund med varandra. Common sense kunskaperna tas för givna och människan kan sägas agera och tolka världen genom dessa. (Ibid.) Vardagen är intersubjektiv, och kan inte ses som en privat värld, utan delas av alla människor. Vardagen kan således sägas vara vår gemensamma vardag. Medmänniskorna runt oss vill oftast få oss att handla på ett visst sätt, precis som den enskilde individen vill få omgivningen att agera eller reagera. Som en människa bland människor lever jag med dem. (Ibid.)

22 Schütz talar om något han kallar för den generella tesen om reciproka perspektiv. Individen förutsätter att det man själv tar för givet i vardagen, tar även andra för givet. Detta innebär att den egna uppfattningen till exempel om ett objekt, menar man själv skulle kunna benämnas som allas kunskap. Människan kan endast kommunicera med andra, om det finns en tro hos individen att den andre förstår våra handlingar. Varje form av social interaktion förutsätter alltså att vi tror att den andre förstår vad vi menar. Detta gör även att vi tolkar hans beteende som ett svar, även då det inte kommer ett tydligt svar. Förutsättningen för detta är en hel samling av konstruktioner av vardagen. Schütz väljer att kalla detta för idealiseringen av motivens reciprocitet. (Ibid.) Viktigt att poängtera är dock att kunskapen varje individ innehar, skiljer sig på flera sätt mellan individerna. Detta handlar inte bara en fråga om vad vi vet, utan även hur vi vet vad vi vet. Man kan säga att kunskapen har olika typer av precision. Individen vet själv när man måste vända sig till sina medmänniskor för att få kunskap om något som man inte själv klarar av. I vardagen konstrueras ständigt typer av den kunskap den andre besitter. Något som framkommer tydligt i Schütz teori är typifierad kunskap, det vill säga kunskap som är socialt konstruerad. Den här typen av kunskap är alltså en del av vårt sociala arv. Kunskapen kan till exempel komma av direkta möten med andra eller genom berättelser av personen som varit i en viss situation. (Ibid.) Då människan ställs inför ett handlingsval, måste hon ha kunskap om olika delar. För det första måste hon veta från vilka förhållanden handlingen bör utgå ifrån. För det andra måste hon ha kunskap om vilka mål som gäller samt vilka följder min handling kan få. Vidare måste hon ha kunskap om vilka medel som behövs för att klara av att uppnå målet. (Ibid.) Endast aktören själv vet varför han utför en handling. Den som ser den utförda handlingen vet oftast inte vad som förelåg handlingen eller vad som följer den. Med grund i detta kan observatören oftast inte få en helhetsförståelse av aktörens motiv. Schütz menar att en handling kan ha tre olika betydelser; en för aktören själv, en för observatören och en för den person som interagerar med aktören i handlingen. En subjektiv förståelse av en handling är därför bara möjlig om man lyfter fram motiven bakom. (Ibid.) Vi agerar inte bara direkt, utan Schütz menar även att vi agerar över en tidslinje. Vi har en relation med dem som fanns där innan oss, vilka har satt sina spår. I nutiden agerar vi med dem som finns runt oss idag, och i framtiden kommer nya individer,

23 vilka går i våra spår. Viktigt att skilja mellan är dock att de som finns runt oss idag har vi en rumslig gemenskap med. Detta innebär att vi befinner oss på samma fysiska plats med gemensamma intressen. För att kunna komma till den här gemenskapen måste vi lära oss att förstå den andres situation. Endast då man kommit till detta stadium kan man planera och sätta upp gemensamma mål inför framtiden. (Ibid.) 2.2 Dahrendorfs rollanalys Dahrendorf menar att alla människor innehar olika roller. Han poängterar dock att homo sociologicus, människan som innehavare av en social roll, är en vetenskaplig konstruktion och ingen direkt representation av verkligheten. (Dahrendorf, 1969) Homo sociologicus står, enligt Dahrendorf i skärningspunkten mellan den enskilde individen och samhället. Den enskilde är sina roller men på samma gång utgör rollerna samhällets påtryckningar på individen. Detta innebär att individen både skapas av och skapar de roller denne innehar. Genom sociala positioner och sociala roller förenas individen och samhället, då sociala roller utgörs av samhällets beteendeförväntningar på den enskilde. Alla antaganden vi gör om människor, gör vi, i själva verket om människor såsom homo sociologicus. (Ibid.) Sociala roller skapas enligt Dahrendorf med hjälp av sociala positioner. Sociala positioner utgörs enbart av platser i ett imaginärt positionsfält. Sociala roller å andra sidan utgörs av relationerna mellan innehavare av olika sociala positioner. Till exempel kan en social position utgöras av en persons könstillhörighet som man. Den sociala positionen man kan då ses i relation till andra män eller kvinnor och kommer då att utgöra en social roll. Eftersom att sociala roller, till skillnad från sociala positioner, är relationella menar Dahrendorf att de är mer väsentliga. Sociala positioner utgörs av de informationer vi kan få om en person, till exempel dennes yrke, ålder, kön etcetera. De sociala positionerna kan ge oss mycket information om en person, men de kan aldrig säga allt om denne, då de bara beskriver en del av personen. Den enskilde individen innehar som regel flera sociala positioner och till varje position hör en social roll. De sociala rollerna är vidare i ständig förvandling och aldrig fasta eller givna. (Ibid.) De olika positioner individen innehar kan vara dels tillskrivna, och dels förvärvade positioner. De tillskrivna positionerna grundar sig på kännetecken som individen ej kan påverka, exempelvis ålder eller nationellt ursprung. Jämte dessa innehar den enskilde individen en rad förvärvade positioner. Dessa har tillkommit med individens medverkan, så som till exempel yrke eller civilstånd. (Ibid.)

24 Även om individen ej kunnat påverka den sociala positionen och dess sociala roll, så måste denne ändå förhålla sig till den. På detta vis går det ej att helt undkomma en social roll. Man måste alltid förhålla sig till den sociala rollen på något plan. Man kan välja att agera mot dess beteendeförväntningar eller i enlighet med dem, men aldrig helt utanför de ramar den sociala rollen bildar. Detta innebär i förlängningen att en individ måste känna till sin roll för att kunna spela den och därigenom kräver den sociala rollen alltid en prestation av den enskilde som denne inte kan värja sig emot. (Ibid.) Sociala roller utgörs av beteendeförväntningar som ställs på individen. Den sociala rollens beteendeförväntningar riktas i form av krav. Dessa krav kan ta två olika former. Krav på beteenden hos rollinnehavaren, eller krav på dennes utseende och karaktär. När beteendeförväntningar ställs på rollinnehavaren gällande ett visst beteende talar Dahrendorf om den enskildes rollbeteende. De krav som ställs på den enskilde i form av ett visst utseende eller en viss karaktär utgör den sociala rollens rollattribut. På detta sätt utgör beteendeförväntningarna, och med dessa även de sociala rollerna, alltid tvång från samhällets sida som riktas mot den enskilde. (Ibid.) Det tvång som riktas mot den enskilde, på grund av den sociala rollens beteendeförväntningar, sker genom sanktioner, positiva eller negativa. Mest avgörande för individen är dock de negativa sanktionerna, detta på grund av att den enskilde oftast har visst inflytande över de positiva sanktionerna, men ej över de negativa. Sanktioner kan vidare delas in i tvångs-, plikt- och kan-förväntningar. De första två regleras oftast av negativa sanktioner medan den tredje oftast styrs av positiva sanktioner. Den som bryter mot tvångssanktioner kan komma att drabbas av juridiska sanktioner, medan den som bryter mot pliktsanktioner kan straffas med socialt ogillande. Kan-förväntningarna har ingen tvingande effekt på samma vis som de övriga två utan regleras mestadels av positiva sanktioner och belöningar. (Ibid.) Dahrendorf anser att en av rollanalysens viktigaste aspekter är den om rollkonflikter. Rollkonflikter kan uppstå både mellan och inom sociala roller. Konflikter mellan olika roller benämner Dahrendorf som interrollkonflikter medan konflikter inom en och samma roll benämns intrarollkonflikt. Då det förekommer olika, motstridiga beteendeförväntningar på den enskilde kommer denne att välja i riktning mot den rollen som utövar den starkaste sanktionen. Detta för att undkomma den starkaste sanktionen. (Ibid.)

25 2.3 Foucaults maktanalys Foucault menar att man främst bör förstå samt försöka analysera makt i samband med styrkeförhållanden. Han fokuserar på själva subjekten, och dess påverkan av maktrelationerna snarare än maktrelationerna i sig. (Sawicki, 1991). Man bör inte försöka finna vem som innehar och vem som inte innehar makt, utan istället försöka se mönstret som uppstår med styrkeförhållandenas växelspel. (Foucault, 2004) Det Foucault vill säga är att det inte finns någon primär eller fundamental maktprincip som samhället domineras av, utan att makten finns överallt. Det sociala fältet som system är öppet, och det ger möjlighet till såväl dominans som motstånd. (Sawicki, 1991) Foucault menar att man bör tänka på makt utanför ramarna stat, lagar och klass, vilket är den juridiska och politiska makten. Foucault förnekar inte att juridiskpolitiska modellerna tar upp en form av makt, det han menar är att de inte tar upp det viktigaste och mest centrala i maktrelationerna. De juridik- politiska modellerna menar att makt innehas, att makten flödar hierarkiskt uppifrån och ner samt att makt är fundamentalt undertryckande. De centrala maktrelationerna enligt Foucault är istället tiotusentals av maktrelationer som finns på mikronivå i samhället. (Sawicki, 1991) Foucault menar, i motsats till de juridisk- politiska modellerna, att makten inte innehas. Den utövas och är produktiv, som en skapande kraft. Han menar att makten har så stort grepp om individen, just på grund av att den är produktiv. Makten är repressiv endast då makten är i sin mest extrema och frustrerade form. (Sawicki, 1991) Makt finns i varje relation, men då liknande ett slags spel av krafter som är både öppna samt växlande. Maktrelationerna är inneboende i förhållande till andra relationer och där dessa är verksamma har de en roll av direkt produktivitet. Foucault menar att det inte finns någon fundamental modell för maktrelationer, och att det inte finns någon alltigenom märkbar motsättning mellan de härskande och dem som härskar. Han menar att makten kommer underifrån. (Foucault, 2004) Foucault beskriver även betydelsen av motståndet gentemot makten. Han menar att man måste se all makt i relationen till motståndet mot den. Detta på grund av att där makt finns, finner man även motstånd. (Ibid.) Makten är, enligt Foucault, beroende av motståndet emot den. (Sawicki, 1991) Foucault menar dock att maktgränserna kan bli nådda och maktrelationerna förvandlas då istället till kraftrelationer. Detta

26 sker då motståndskrafterna har besegrats. (Sawicki, 1991) För Foucault hänger makt och kunskap intimt samman, då kunskap genererar i makt och vice versa. Foucault anser att makt producerar kunskap, han menar att makt och kunskap förutsätter varandra. Han menar att kunskap är makt. (Foucault, 1991) 2.4 Goffmans dramaturgiska rollteori Goffman menar att man kan analysera mänskliga relationer utifrån ett rollperspektiv. Han anser att det finns en strukturlikhet mellan att spela en roll på en teater och att interagera med andra människor i vardagen. Individer ikläder sig olika roller och spelar upp framträdanden för varandra när de möts. Detta kan ske mer eller mindre medvetet, men det förekommer alltid. När människor interagerar med varandra möts de som olika roller med en grundläggande strävan efter en gemensam definition av situationen. Detta är enligt Goffman en nödvändighet för att samhället ska fungera. (Goffman, 2000) Det finns enligt Goffman olika rolltyper som individer kan ikläda sig vid mötet med andra. Den som är aktiv vid interaktionen, aktören, är den som förmedlar ett intryck. Det förekommer även att flera aktörer samarbetar om att förmedla ett intryck och dessa kan då benämnas som ett team. Aktören kan dock inte spela upp sitt framträdande oberoende av en publik. Publiken utgörs av den eller de individer som påverkas av aktören och de intryck som aktören förmedlar. Goffman menar att förutom aktören och publiken finns även vid vissa framträdanden en regissör. Regissören utgörs av en person som planerar flera olika rollframträdanden men deltar ej aktivt i det praktiska framträdandet. Ett exempel på en regissörsroll kan till exempel vara en arbetsledare som instruerar övrig personal om hur de ska bemöta företagets kunder. De personer som ej berörs av framträdandet på något sätt benämns som utomstående. (Ibid.) Goffman använder sig i sin teori av begreppet fasad. Fasaden utgörs av expressiv utrustning som aktören använder sig av för att kunna spela sin roll. I fasaden ingår inramningen och denna kan ses som det sceniska inslaget i fasaden. Hit hör allt det som aktören använder sig av i sitt framträdande, som är platsbundet. Detta innebär att för att en aktör ska kunna använda sig av inramningen som en del i sin roll så måste han befinna sig på en specifik plats under hela tiden rollen spelas. En annan del av inramningen utgörs av den personliga fasaden. Denna utgörs av de delar i den expressiva utrustningen som är direkt knutna till individen. Dessa tar aktören med sig även när han byter plats. (Ibid.)