YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen Detta dokument innehåller Luleå tekniska universitets analys av lärosätets utveckling samt universitetets förslag på hur landet bör utvecklas i en riktning där forskningsresultat mer tas till nytta och där forskning som leder till innovationer får en mer framträdande och betydande roll hos svenska lärosäten. Den nordligaste delen av Sverige är under stark utveckling och tillväxten är här högst i landet. Luleå tekniska universitet har en rad starka forsknings- och innovationsområden där forskare i samverkan med världsledande företag svarar upp mot de stora samhällsutmaningarna och bidrar till mervärde för Sverige och Europa. Luleå tekniska universitet har både kallats Sveriges nyttigaste universitet och Näringslivets universitet. Anledningen till dessa benämningar kommer från att universitetet medvetet, och kanske mer än andra, fokuserat på samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Detta har i sin tur inneburit att andelen externa forskningsmedel från företag är betydande och högst i landet. Universitetet bedömer dock att stödet från staten, dels direkt och dels genom vissa av forskningsfinansiärerna, till teknikvetenskaplig forskning har haft en relativt svag utveckling bland vetenskapsområdena under ett stort antal år. Stödet till behovsmotiverad forskning har fallit tillbaka vilket är bekymmersamt när det gäller forskning och innovation. Ett annat problem är de höga kraven på medfinansiering som finns hos många av finansiärerna. Luleå tekniska universitet anser att Sverige bör utveckla en mer ambitiös forsknings- och innovationspolitik som målmedvetet inriktas på att bättre nyttja universitetens kapacitet. Sverige bör ha som mål att vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder när det gäller forskning och innovation. Detta mål kräver ett bättre nyttjande av den kompetensbas och den innovationsförmåga som finns hos svenska lärosäten. Detta i sin tur kräver satsningar i form av prioriteringar och åtgärder som inkluderar incitament för samverkan mellan olika aktörer samt nyttiggörande av forskningsresultat. Forsknings- och innovationspolitiken bör fokusera på att utveckla kopplingar mellan behoven i samhället och utveckling av nya innovativa lösningar genom nyttjande av både kunskapstriangel och triple helix samverkan. Ökad global konkurrens kommer samtidigt kräva ökad fokusering och specialisering av universiteten vilket är något som bör leda till att staten gör satsningar på de universitet som genomför profilering och specialisering. 1
Sammanfattning av Luleå tekniska universitets förslag: Revidera systemet för fördelning av basanslag Förändra systemet för fördelning av basanslag och inkludera incitament som premierar universitets och högskolors nyttiggörande av forskning. Inrätta innovationsprogram för samverkan - Stimulera och premiera samverkan mellan universitet och näringsliv genom olika innovationsprogram. Premiera specialisering och fokusering Gör satsningar på områden där Sverige har specifikt goda förutsättningar. Satsa exempelvis på forskning och utveckling kring naturresurserna i norr för en utveckling av Sveriges konkurrenskraft. Stärk kunskapstriangeln - genom att bättre än idag utnyttja de synergieffekter som finns mellan de olika delarna av triangeln. Detta kan ske genom att premiera samverkan med näringsliv i ett tidigare stadium än idag samt införa innovation som inslag i utbildningarna. Forskning och innovation vid Luleå tekniska universitet Forskningen vid Luleå tekniska universitet omfattar verksamhet från ren grundforskning till kvalificerad tillämpad och industrinära forskning. Universitetets fokus ligger på behovsmotiverad tillämpad forskning i nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Den tekniska forskningen är dominerande, men den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen bidrar ofta till att tvärvetenskapliga projekt skapas. I Luleå tekniska universitets nya strategi har nio starka forsknings- och innovationsmiljöer föreslagits: Attraktivt samhällsbyggande Effektiv innovation och organisation Framtidens gruvor Förnyelsebar energi Gränsöverskridande konst och teknik Hållbara transporter Intelligenta industriella processer Möjliggörande IKT Smarta maskiner och material Dessa miljöer baseras på den specialiserade och framgångsrika forskning som bedrivs på universitetet. Flera av dessa miljöer är tvärvetenskapliga forskningsområden med avgörande globala frågeställningar som exempelvis hållbart nyttjande av naturresurser eller energiförsörjning. Vissa miljöer är riktade mot fordons- och verkstadsindustrin och har fokus på forskning som, mer eller mindre direkt, är viktig för Sveriges tillväxt och industriella utveckling. Universitetet har skapat ett stort antal Centrumbildningar, vilket är en särskild form av organisationsstruktur för nära samverkan mellan universitetet och externa parter inom näringsliv och/eller offentlig sektor med syftet att utveckla och nyttiggöra kompetens inom ett visst verksamhetsområde. Dessa Centrumbildningar stimulerar i sin utformning innovation och gör det möjligt att snabbt få ut resultat till näringsliv eller offentlig sektor. 2
Luleå tekniska universitet har som många andra lärosäten inrättat olika innovationsstöd för att skapa bättre förutsättningar för nyttiggörande. Delvis har dessa varit framgångsrika, men det är viktigt att påpeka att innovationsstödens roll behöver utvecklas för att bli effektivare för nyttiggörandet av resultat från universitetet. Regelsystemen för universiteten behöver ses över för att funktionen hos de olika innovationsstöden ska bli bättre. Den nordliga dimensionen och Barentsregionen Norra Europa och Barentsregionen är ovanligt rikt på naturtillgångar och bidrar i betydande grad till EU:s råvaruförsörjning. Tillgången på råvaror som malm och trä samt den stora tillgången på olika energislag gör regionen till ett område med mycket stor tillväxtpotential. Bra förutsättningar för forskning och innovation har stor betydelse för länets, landets och Europas långsiktiga konkurrenskraft. En stärkt forsknings- och utbildningskapacitet med fokus på norra Sveriges möjligheter kan göra det möjligt för företagen att öka sina investeringar för att genomföra kapacitetshöjande åtgärder. Detta i sin tur ökar potentialen för att fler jobb skapas i regionen och att tillväxten stimuleras. Råvaror, Energi, Infrastruktur, IT och E-hälsa är exempel på områden där det finns stora möjligheter för utveckling och där specifika forsknings- och innovationssatsningar kan ge stor utdelning. Luleå tekniska universitet har redan idag kommit långt när det gäller forskning och utveckling inom dessa områden: Råvaror Ett av universitets viktigaste, största och mest framgångsrika områden är Gruvteknik och metallurgi där forskningen fokuserar kring prospektering och miljövänlig utvinning av malm och mineral. Från regeringen har extra strategiska fakultetsmedel tilldelats forskningsmiljön inom Gruvteknik och metallurgi. Forskning om Trä är ett annat viktigt och framgångsrikt område där forskningen sker genom hela processen från grundmaterial till träets nyttjande i färdiga produkter. Energi Vattenkraft, biobränslen och vindkraft är viktiga forskningsområden på universitetet. Forskningen är fokuserad kring effektivisering, förnyelse och miljöutveckling när det gäller olika energislag. Från regeringen har extra strategiska fakultetsmedel tilldelats två excellenta forskningsmiljöer inom Energiområdet där Luleå tekniska universitet ingår. Infrastruktur - Det bedrivs omfattande och framgångsrik forskning kring byggnation och underhåll av vägar, järnvägar och broar. Som exempel kan nämnas att i samband med Kirunas flytt så arbetar universitetet med att utveckla lösningar där miljövänlig teknik integreras med sociala processer kring ny bebyggelse och infrastruktur. Universitetet bedriver även forskning kring logistiska lösningar där målet är att transporter ska ske så rationellt, miljövänligt och kostnadseffektivt som möjligt. IT Luleå tekniska universitet har bred forskning inom IT-området där företagen ofta är starkt involverade. Exempelvis så integreras etablerad teknik med Internetteknik i olika kontrollsystem, vilket kan implementeras i ett otal olika branscher relaterade till regionens industrier. Nyligen kom nyheten att Facebook etablerar det största datacentret i sitt slag i Europa precis intill universitetet; detta på grund av regionens unika egenskaper, klimat som är väl lämpat för kylning, tillgången på förnyelsebar energi och gott om välutbildad arbetskraft. 3
E-hälsa - är ett område där universitetet har en stark ställning. Med hjälp av ny informationsoch kommunikationsteknik vill forskarna öka kvaliteten och tillgängligheten till högkvalitativ vård och omsorg i en region med stora avstånd. Inom E-hälsa skapas innovativa produkter, tjänster och processer inom vård och välbefinnande, där informations- och kommunikationsteknik nyttjas för att ge människor bästa möjliga vård i hemmet eller var de än befinner sig. Luleå tekniska universitet skulle genom forsknings- och innovationssatsningar inom områden som är mer eller mindre specifika för norra Sverige än mer kunna bidra till den nationella tillväxten. Kunskapstriangeln Insatser för utbildning, forskning och innovation är viktiga investeringar för framtiden. Genom kunskapstriangeln har man övergivit tanken om en linjär modell där utbildning leder till forskning som leder till innovation. I kunskapstriangeln samverkar alla de ingående delarna, och återkoppling och korsbefruktning sker. Kunskapstriangeln blir alltmer etablerad som begrepp och den spelar en viktig roll i utvecklingen av ny kunskap, nya produkter och tjänster. Triangelns tre hörn utbildning, forskning och innovation är tillsammans av stor betydelse för samhällets utveckling. De två första delarna av kunskapstriangeln (utbildning och forskning) är relativt väl utvecklade vid Luleå tekniska universitet samt hos andra lärosäten, medan den tredje behöver utvecklas ytterligare. För ökad tillväxt behöver nya investeringarna göras i utbildning, forskning och innovation. Dessa investeringar kan med fördel kopplas till varandra för stärkt innovationskraft och också ske i nära samverkan mellan lärosäten och näringsliv. Universiteten behöver tillsammans med andra aktörer utveckla förmågan att skapa en innovationskultur tidigt i unga människors utbildning och därigenom lägga grunden för en sådan utveckling på sikt. Innovation och nyttiggörande Begreppet innovation bör ses i ett bredare perspektiv där även annan slags nyttiggörande kan inkluderas. Innovationer sker ofta i samverkan mellan universitet och befintliga företag. Detta gör att antalet skapade nya företag eller för den delen antalet nya patent är mycket trubbiga mått på framgång när det gäller innovation. Innovation sker på många olika sätt och därför är dessa mått otillfredsställande när man pratar om att mäta innovation. Luleå tekniska universitets resultat blir ofta till innovationer i befintliga företag. Universitets erfarenhet visar att det är befintliga företag, som i samverkan med andra aktörer står för en stor del av utvecklingen och innovationerna. Luleå tekniska universitet holdingbolag (LTU Holding) har under 2011 förvärvat Centek AB som aktivt ska arbeta för att bistå forskare och studenter vid utveckling av kommersialiserbara innovationer. Centek har också fått uppdrag att vara en regional huvudaktör för innovation och tillväxt. Dessutom har universitetet fördjupat samarbetet med Arctic Business Incubator för att stötta kommersialiserbara forskningsresultat. En brist i leden till nyttiggörandet av forskningsresultat är att tillgången på riskkapital är relativt låg. Mängden riskvilligt kapitalet skulle behöva öka för att fler resultat skulle få chansen att utvecklas till färdiga produkter. 4
För att stödja nyttiggörande och kommersialisering i regionen skulle ett innovationskontor behöva etableras i Luleå. Denna resurs behövs för att ytterligare stimulera innovationssystemen i norr. Förslag för förbättrat forsknings- och innovationssystem Ett effektivt system för innovation bygger i hög grad på samspel och förutsätter incitament för samverkan. Incitament som på ett positivt sätt stimulerar till samarbete mellan aktörer och parter i olika innovationsprocesser är grundläggande för att öka utvecklingstakten. Nedanstående förslag är baserade på diskussion och analys vid Luleå tekniska universitet. Revidera systemet för fördelning av basanslag Ändra systemet för fördelning av basanslag och inkludera incitament som premierar kvantitet och kvalitet i universitet och högskolors nyttiggörande av forskning. De lärosäten som satsar på att nyttiggöra forskningsresultaten bör belönas. Det är viktigt att värdet av samverkan med näringsliv och offentlig sektor visas i basanslagen till universitet och högskolor. Samverkan är av avgörande betydelse för forskningens nyttiggörande och värdeskapande, vilket innebär att basanslagen till universitet och högskolor tydligt måste premiera detta. Ett sätt att göra detta är att hitta en indikator som premierar samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Ett annat sätt är att låta externa forskningsmedel från näringslivet väga tyngre än andra externa medel inom ramen för ett framtida premieringssystem. Universitets och högskolors statliga anslag är idag separerade mellan grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Dessa anslag bör kunna ges i en samlad pott för att förbättra möjligheterna att styra användningen av medel bättre. Lärosäten bör också ges statliga medel för resultat uppnådda genom innovationsverksamhet och annan samverkan med näringsliv och övrigt samhälle. I nuvarande högskolelag finns samverkan med som en viktig del i universitetens verksamhet, men denna faktor värdesätts ännu inte vid resurstilldelningen. Det faktum att vi idag har ett anslag för forskning, ett för utbildning och inget för samverkan utgör ett hinder. Vi förordar ett sammanslaget anslag och en större frihet att inom detta driva samtliga våra uppdrag. Detta skulle vidare vara väl i linje med en ökad autonomi för landets lärosäten. Inrätta innovationsprogram för samverkan Stimulera och premiera samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor genom olika innovationsprogram. Fler forskningsfinansierande myndigheter bör ges i uppdrag att utveckla innovationsprogram för samverkan inom ramen för sin verksamhet. Vetenskaplig samverkan mellan universitet och näringsliv bör komma att ses som en naturlig del av verksamheten hos fler statliga forskningsfinansiärer. Ett innovationsprogram som fokuserar på samverkan kan bidra till att nyttiggörande stimuleras genom utveckling av universitet och högskolors samverkan med näringsliv och offentlig sektor och leda till att Sverige utvecklas snabbare. Premiera specialisering och fokusering Stöd områden som är specifikt viktiga för utveckling ur svensk synvinkel. Gör satsningar på områden där Sverige har specifikt goda förutsättningar och där insatser kan göra stor skillnad. 5
Satsa exempelvis på forskning och utveckling kring naturresurserna i norr för en utveckling av Sveriges konkurrenskraft. En satsning på forskning inom gruv- och mineralområdet skulle ge mycket tillbaks och är en synnerligen viktig satsning för Sverige. Det kan i sammanhanget nämnas att Norge och Finland den senaste tiden satsat stora medel för att förstärka sin forskning och utveckling inom gruv- och mineralområdet. Sverige behöver göra liknande satsningar för att utveckla potentialen inom området. Stärk kunskapstriangeln Genom att bättre än idag utnyttja de synergieffekter som finns mellan de olika delarna av triangeln kan förutsättningarna för innovation förbättras. Kunskapstriangelns olika delar är idag befintliga vid de flesta av landets lärosäten, det som ofta saknas är incitamentsstrukturer för att korsbefruktningar mellan de olika delarna ska ske. Både grundutbildningen och forskarutbildningen behöver få en starkare näringslivsanknytning. Fler korsbefruktningar skulle kunna ske genom att premiera samverkan med näringsliv i ett tidigare stadium än idag samt införa innovation som inslag i utbildningarna. Härmed ber vi att få överlämna Luleå tekniska universitets underlag inför den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Johan Sterte Rektor för Luleå tekniska universitet Anders Henriksson Handläggare i ärendet 6