Barn Blir
Vad är Barn blir Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Målgrupp: barn i förskola, 1 5 år, vars föräldrar av olika anledningar inte förmår vara så tillgängliga och känslomässigt närvarande för barnet som de önskar eller att anknytningsprocessen blivit störd. Främja barns utveckling och rätt till trygga och goda uppväxtvillkor genom riktade, tidiga och långsiktiga insatser i barnets vardagliga miljö på förskolan i samarbete med föräldrarna samt utveckla former för ett samägande och samarbete kring barnet och föräldrarna utifrån ett helhetsperspektiv. Förskolan som arena för folkhälsoarbete
Film https://www.youtube.com/watch?v=apzxgebzht0
Varför Barn Blir De ojämlikhetsskapande processerna börjar tidigt i livet Forskare är överens om att det tidiga livets villkor påverkar vår fortsatta livsresa i ett livslångt perspektiv och att tidiga främjande och förebyggande insatser är angeläget för att minska ojämlikhet i hälsa Proportionell universalism
Ju tidigare desto bättre
Teoretisk grund för arbetet Anknytningsteori och affektteorin Hjärnforskning Utvecklingsekologisk teori
Anknytningsteori och affektteori Hur och varför vi knyter nära relationer i livets början och vilken betydelse det har för vår hälsa 4 anknytningsstilar 30-40 % otrygg anknytning 15 % av dessa är desorganiserad Affektteorin beskriver nio grundaffekterna
Hjärnans utveckling Evolutionen Barnets hjärna Hjärnan och samspelet Fara och alarm Regleringsstöd
Utvecklingsekologisk teori
Barnets mänskliga rättigheter Samhället har det yttersta ansvaret för genomförandet av de mänskliga rättigheterna Genomförande av barnets rättigheter under tidig barndom Utsatta barn skall ägnas särskild uppmärksamhet
Kort om organisation för arbetet
Förskolechefer Konsultationsteam Specialpedagog och Psykolog Samverkansforum ASF Sektionschef, socionom och samordnare Anknytningspedagoger
Anknytningspedagogens uppdrag Skapa en förutsägbar struktur på dagen Vara känslig för barnets signaler och försöka besvara dem Försöka förstå barnets känslor och vara en hjälp att hantera dem Återkommande samspelssituationer utifrån barnets utvecklingsnivå Väcka lust och nyfikenhet Utveckla leken med andra Stöd i att utforska omvärlden och etablera kontakt med andra vuxna
Stöd i uppdraget Utbildning Handledning Loggbok
Önskad utveckling för barnet Söka och kunna ta emot hjälp, tröst och skydd Uttrycka känslor och behov Förstå känslor hos andra Leka med andra barn Känna nyfikenhet, lust och förväntan
Loggboksläsning
Konsultationsteam Deltagare Upplägg Tvärprofessionellt stöd Se barnet och barnets behov utifrån fler kompetensområden
Resultat De flesta barn utvecklats positivt Föräldrarna är nyckeln Kunskap och mandat att arbeta anpassat Gynnar hela barngruppen
Litteratur i studiecirklarna Att bli sej själv - Daniel Sterns teori i förskolans vardag Marianne Brodin, Ingrid Hylander Själv-känsla att förstå sig själv och andra Marianne Brodin, Ingrid Hylander Barn som inte leker - från ensamhet till social lek Marie-Louise Folkman, Eva Svedin Pedagogens inre rum- om betydelsen av känslomässig mognad Margareta Normell
Övrig litteratur Kompletterande anknytningsperson på förskola Birthe Hagström Kärlekens roll Sue Gerhardt Vi är våra relationer - om anknytning, trauma och dissociation Tor Wennerberg Lekfull närvaro Margareta Öhman, Widar Aspeli Från lydnad till ansvar -kunskapssyn, känslor och relationer i skolan Margareta Normell Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation av Bente Svenning Mentaliseringsboken Per Wallroth Barnets röst i utredning och behandling Jim Wilson Delaktighet barnavårdsutredningen som gemensamt projekt Martin Söderquist, Aviva Suskin-Holmqvist Sveket II Kari Killen Barndomen vara i generationer Kari Killen Temanummer från Psykisk hälsa nr 3 2011 om förskolan, nr 4 2011 om skolan Anknytning i förskolan av Anders och Malin Broberg, Birthe Hagström Vad har du varit med om av Bengt Hedberg