Söderköpingsåns avrinningsområde

1 (32) Kunskapsöversikt Söderköpingsåns avrinningsområde Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial mars 2012 Drothems kyrka invid Söderköpingsån Foto Eva Klotz

2 (32) Textbilagor... 3 Kartbilagor... 3 1 INLEDNING... 6 1.1 Avrinningsområdet... 6 1.2 Kulturlandskapet... 7 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse... 8 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram... 9 1.4.1 Vattenförvaltning - status... 9 1.4.2 Planer och åtgärdsprogram... 10 1.4.3 Biotopkarteringar... 11 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M... 12 2.1 Kunskapsunderlagen... 12 2.2 Internationella och nationella intressen... 13 2.2.1 Kulturvattendraget Göta kanal... 13 2.2.2 Nationellt särskilt värdefulla vatten kulturmiljö... 13 2.2.3 Nationellt särskilt värdefullt vatten naturvård och fisk... 13 2.2.4 Nationellt värdefulla vatten naturvård... 13 2.2.5 Riksintressen för kulturmiljövården... 13 2.2.6 Riksintressen för friluftsliv... 15 2.2.7 Riksintressen för naturvården, naturreservat och Natura 2000... 15 2.2.8 Byggnadsminnen... 16 2.2.9 Kyrkor... 17 2.3 Kulturmiljöprogram och inventeringar... 17 2.3.1 Forn- och kulturlämningar i Fornminnesregistret (FMIS)... 17 2.3.2 Kulturlämningar från projekt Skog & Historia (SoH)... 19 2.3.3 Broar... 21 2.3.4 Dammar... 22 2.3.5 Vattenanknutna industrimiljöer... 22 2.3.6 Kulturhistorisk inventering längs Göta kanal... 23 2.3.7 Regionala kulturmiljöprogram... 23 2.3.8 Odlingslandskapet... 26 2.4 Särskilda ansvarsmiljöer och unika/sällsynta limniska miljöer... 27 3 KUNSKAPSUPPBYGGNAD VATTENFÖRVALTNING KULTURMILJÖ... 27 3.1 Morfologi: rensade, rätade, reglerade vattendrag... 28 3.2 Kontinuitet: Vandringshinder... 28 3.3 Övergödning våtmarksanläggande... 29 3.4 Geografisk prioritering... 29 4 KUNSKAPSUPPBYGGNAD KULTURMILJÖ... 30 5 REFERENSER... 31 5.1 Litteratur... 31 5.2 Ej genomgången, rekommenderad litteratur... 32 5.3 Web... 32

3 (32) Textbilagor 1. Vandringshinder, kartbelägg m.m. Söderköpings Aro 2. Korta beskrivningar av kunskapsunderlagen Kartbilagor Kartbilagorna återfinns ej i detta textdokument utan i separata jpg-filer, enligt nedanstående. Observera att rekommenderat utskriftsformat är A3. 1 Översiktskarta. Söderköpingsåns Aro 68 2 Kommuner och socknar. Söderköpingsåns Aro 68 3a Ekologisk status. Söderköpingsåns Aro 68 3b. Status Kontinuitet. Söderköpingsåns Aro 68 3c. 2c. Status Morfologi. Söderköpingsåns Aro 68 3d. Status Övergödning. Söderköpingsåns Aro 68 4. Biotopkarterade och naturvärdesklassade vatten. Söderköpingsåns Aro 68 5. Nationella intressen. Söderköpingsåns Aro 68 6. FMIS och SoH. Söderköpingsåns Aro 68 7. Broar. Söderköpingsåns Aro 68 8. Dammar. Söderköpingsåns Aro 68 9. Industrilämningar och förorenade områden. Söderköpingsåns Aro 68 10. Regionala KMV-program. Söderköpingsåns Aro 68 11. Dikningsföretag, sjösänkningar. Söderköpingsåns Aro 68 12. Ängs- och betesmarksinventerade omr. Söderköpingsåns Aro 68 13. Vandringshinder och strukturelement t bilaga 1. Söderköpingsåns Aro 68

4 (32) Viktig information till läsaren Denna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod som presenteras i Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet med översikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer information hänvisas till den ovan nämnda förstudien. Observera att många av de befintliga kunskapsunderlagen är gamla och/eller behäftade med brister. Informationen kan därför vara inaktuell. Rapporten är ett arbetsmaterial och har tagits fram av Eva Klotz/Länsstyrelsen Östergötland.

5 (32)

6 (32) 1 INLEDNING Denna sammanställning har gjorts av Eva Klotz vid länsstyrelsen Östergötland. Synpunkter på delar av rapporten har lämnats av Per-Erik Larsson och Lars Gezelius på Naturvårdsenheten samt Niclas Bäckman och Sofia Bastviken, Miljöskyddsenheten, samtliga på länsstyrelsen Östergötland, dessutom Peter Gustafsson, Ekologi.nu. Sammanställningen har gjorts under tidspress och förklarar eventuella brister i underlaget. Kommentar: i texten nedan är författarens egna kommentarer/tillägg. För förklaringar och beskrivningar av de olika kunskapsunderlagen hänvisas till Bilaga 2. 1.1 Avrinningsområdet Kartbilaga 1 Översiktskarta Kartbilaga 2 Kommun- och sockengränser Söderköpingsåns avrinningsområde täcker en 882 km² stor, beläget i Östergötlands län och landskap, med Söderköping i norra delen och de större orterna Gusum i söder och Östra Ryd i väster. Av övriga orter kan nämnas Västra Husby, Mogata och Ringarum. Avrinningsområdet består av två större vattengrenar, Hällaån (även benämnd Gusumsån och Tvärån) och Storån/Lillån (även benämnd Söderköpingsån). Hällaån rinner upp i skogsområdet norr om Åtvidaberg och når, via sjön Yxningen, förbi samhället Gusum och genom sprickdalssjöarna Byngaren och Strolången, havet vid Söderköping. Storån/Lillån rinner via sjöarna Hövern och Asplången genom Söderköping för att sedan sammanstråla med Hällaån strax innan utloppet i havet. Till området har även havsviken Slätbaken förts då denna helt domineras av sötvattenstillrinningen från Söderköpingsåns avrinningsområde. Områdets största sjö, Yxningen, är en näringsfattig sjö, omgiven av häll- och skogsmarker, med ett maxdjup på 72 meter. Området berör kommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Åtvidaberg och till mindre del Linköping. Inom kulturmiljövården används fortfarande den gamla sockenindelningen och de socknar som här berörs är: Skärkind, Kimstad, Norrköping, Tåby, Kuddby, Å och Östra Ny i Norrköpings kommun. Västra Husby, Gårdeby, Östra Ryd, Drothem, Skönberga, Mogata och Skällvik i Söderköpings kommun. Örtomta i Linköpings kommun. Värna, Åtvid, Björsäter, Yxnerum, Gärdserum och Hannäs i Åtvidabergs kommun. Ringarum i Valdemarsviks kommun. Områdets södra del består främst av mager skogsmark i ett sprickdalslandskap, medan den norra delen mer och mer övergår i ett slättlandskap med näringsrika jordar. Större öppna, uppodlade områden finns i dalgångarna, mest omfattande kring Västra Husby och tätorten Söderköping. Storån, som rinner genom norra delen, kännetecknas av stor jordbrukspåverkan och höga näringshalter

7 (32) Inom området finns fyra vattenkraftverk: Viggeby, Hälla, Nybble och Ursätter. Stationerna Viggeby och Nybble är äldre anläggningar medan Hälla och Ursätter är moderna strömkraftverk. Hällaån, eller Tvärån som den där kallas, är ytvattentäkt för Söderköpings tätort. Vatten tas ur ån vid Strodammen uppströms Viggeby kraftstation. De nedersta delarna av ån är även recipient för Söderköpings avloppsreningsverk. 1.2 Kulturlandskapet Kulturlandskapet är varierat. Områdets norra del präglas av en tämligen sammanhängande jordbruksbygd. En stor del av odlingsmarken har tillskapats av dikningar och sjösänkningar. Södra delen och områdets inre delar är mer kuperad och skogrik, med här och där uppodlade dalgångar. Det är i områdets norra, mer lättillgängliga del som den största koncentrationen av förhistoriska lämningar finns, medan det i södra delen noterats mer spridda förhistoriska nedslag. Vad gäller den medeltida staden Söderköping var läget invid vatten en förutsättning dess framväxt. Där var under 1100-talet en lokal handelsplats i korsningen mellan Storån, som rinner ut i Östersjön, och vägen mot Kalmar. Staden kom att bli en av landets viktigaste hamnstäder under medeltiden, med hamnanläggning i bassängen som bildades i mötet mellan Storån och Lillån. Själva kajen med omlastningsplats låg troligen utmed Munkbrogatan. Stegeborgs slott utgjorde ett effektivt lås och skydd sjövägen. Landhöjningen gjorde sedermera hamnen omöjlig att använda till de allt större handelsfartygen och staden förlorade sin betydelse som hamnstad. När Göta kanal, Söderköpings brunn och järnvägen byggdes på 1800-talet levde den åter upp. Söderköping förblev ändå en småstad och är idag ett välbesökt turistmål med en idyllisk miljö från 18- och 1900-talen. Spritt i landskapet finns en hel del gods och herrgårdar, naturskönt belägna vid vatten och några med medeltida ursprung. Området blev tidigt industrialiserat beroende på att det fanns goda möjligheter att utnyttja strömmande vatten för kraftproduktion. Även gruvverksamhet, speciellt i sydväst, och några bruk kunde etableras, bl.a. Gusums bruk som etablerades redan på 1600-talet som järnbruk med utökad verksamhet genom århundradena. Under Borkhult bruks storhetstid var sjöfarten på Yxningen mycket livlig, med betydande gods- och passagerartrafik. En hel del gods transporterades via sjöarna Såken och Risten till och från järnvägsstationen i Lakvik. Här passerade mellan åren 1878 och 1964 järnvägslinjen Norsholm Åtvidaberg, där för övrigt dess södra del, mellan Bersbo och Åtvidaberg var klar redan år 1857, för transporter av malm från Bersbo gruvfält till Åtvidabergs kopparverk. År 1906 invigdes järnvägen mellan Söderköping och Valdemarsvik, nedlagd 1966. Många stationshus utefter sträckan har försvunnit, men några, Ringarum, Strolången, Yxningen, Gusum och Valdemarsviks stationshus, är bevarade

8 (32) Göta kanal, vars östra del genomkorsar områdets norra del från Roxen till utloppet i Slätbaken och Östersjön, byggdes i början av 1800-talet för att underlätta kommunikation mellan Vättern och österhavet. I dag utgör kanalen en av Sveriges största turistattraktioner. 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse Vattnen har under alla tider haft stor betydelse för lokalisering av bosättningar, inte bara under förhistorisk tid utan även senare, bl.a. för tillgång till mat (fisk) och tvätt/hygien men även för att via vattenvägarna kommunicera med omvärlden. För kommunikation mellan gårdar/byar och transporter av varor var vattenvägarna viktiga, även vintertid på isarna. Göta kanal byggdes i början av 1800-talet just för att underlätta för handelsfartyg att ta sig, via Vättern från Västerhavet till Östersjön. Över mindre vatten och sankmarker tog man sig fram över vadställen och broar. Som framskymtat ovan har vattenkraften också haft stor historisk betydelse i avrinningsområdet, vilket fortfarande präglar kulturlandskapet i form av lämningar efter industrier och intilliggande bebyggelsemiljöer. Vatten som uttryck för makt och kontroll exemplifieras i det medeltida Stegeborg, strategiskt placerat vid mynningen till Slätbaken, samt möjligen också av de 27 registrerade fornborgarna längre upp i sjösystemet, de flesta på höjder nära Storåns sträckning och på ömse sidor om Slätbaken. Vattendrag och sjöar har också utgjort naturliga gränser. Som exempel kan nämnas gränsen mellan Söderköpings och Åtvidabergs kommuner som löper mellan sjöarna Axsjön och Hövern. Under senare århundraden har vattnet alltmer blivit betydelsefullt för rekreation och fritid. I Söderköping låg tidigare Söderköpings brunn med anor från 1774, i dag en Spa- och Konferensanläggning. Ibland kan speciella naturföreteelser vara föremål för sägenbildning. Vid Fallingebergsviken av sjön Yxningen finner man i det branta berget som stupar ner i sjön, en intressant geologisk formation, Guldvagnskleven, som satt fantasin i rörelse. En sägen berättar om jättarna som bodde vid Yxningen och skulle göra var sitt storverk. En av jättarna skulle gräva ett avlopp från sjön söderut via Sävsjön, den andre ett avlopp österut via Strolången och den tredje jätten skulle bygga en stenbro över sjön vid Hästenäs till Långserumssidan. Som belöning satte man gemensamt upp en stor guldvagn på berget vid viken. Den som först blev färdig med sitt arbete skulle få guldvagnen och som ett tecken på att arbetet var avslutat skulle han kasta upp sin spade i luften. Den som grävde åt Gusum, det nuvarande avloppet, blev först färdig och kastade upp sin spade som avtalat var. Men då blev den jätte som grävde vid Fallingeberg så uppretad och avundsjuk att han sprang upp på berget och petade ner vagnen i Yxningens djupa vatten och det var då "gatan" i berget uppstod. Många mer eller mindre lyckade försök att bärga den värdefulla guldvagnen har under åren gjorts men ingen har lyckats. Det sägs att ibland kommer guldvagnen upp till ytan och visar sig för den som vill se, glänser och glimmar och lockar med rikedom och lycka.

9 (32) 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram 1.4.1 Vattenförvaltning - status Kartbilaga 3a med ekologisk status Kartbilaga 3b med status kontinuitet Kartbilaga 3c med status morfologi Kartbilaga 3d med status övergödning Genom det europeiska Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och dess införande i svensk lagstiftning (genom vattenförordningen) följer att alla yt- och grundvatten i landet ska ha en god kemisk och ekologisk status år 2015. Vattenmyndighetens förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt ger en bild av kunskapsläget beträffande vattenförvaltningen inom distriktet, tillgängligt via länk till http://www.viss.lst.se/. För alla vattenförekomster som är i riskzonen har angetts ett eller flera miljöproblem. De största miljöproblemen för att inte uppnå god status i Sverige är övergödning, miljögifter och fysiska förändringar. Kartbilaga 3a visar vattnens ekologiska status, en sammanfattande bedömning utifrån tre övergripande kvalitetsfaktorer: - Biologiska (plankton, växter, bottenfauna, fisk) - Fysisk-kemiska (försurning, syre, näringsämnen med mera) - Hydromorfologiska (Kontinuitet, hydrologi, morfologi) Tre sjöar inom Söderköpingsåns avrinningsområde bedöms ha dålig ekologisk status p.g.a. övergödning och miljögifter: Asplången, Hällerstasjön och Byngaren. Gisselöån har samma problem. Ån ligger inom ett område med mer än 50 % jordbruksmark. Större delen av Storån har otillfredsställande status. Gusumsån är kraftigt påverkad av miljögifter och vandringshinder. Dessutom är mer än 70 % av ån rätad/kanaliserad. Sjön Strolången är också påverkad av övergödning. Sjön Yxningen har hög ekologisk status, med tillfredsställande bad- och dricksvattenkvalitet och uppfyller kraven i dricksvattenföreskrifterna. Av intresse för detta arbete är främst de hydromorfologiska faktorerna, och främst kontinuiteten, d.v.s. påverkan av vandringshinder, t.ex. dammar, som stänger av eller hindrar passage och spridning av djur och växter. Kartbilaga 3b visar vattendragens status vad gäller kontinuitet. Inom avrinningsområdet har inga sjöar klassificerats. Man kan notera att inget vatten anses ha hög status vad gäller kontinuitet. De vatten med dålig status är Storån/Söderköpingsåns nedre del och dess tillflöden från Fillingerumsån och Söderköpingsån/Hällaån, dessutom Gusumsån och vattendraget mellan Ämten och Såken. Otillfredsställande status har Lillån och Storån, Borkhultsån och vattendraget mellan Yxningen och Taggen. Övriga klassificerade vatten har god status.

10 (32) Morfologiska förändringar, i form av rensningar och rätninger/kanaliseringar, redovisas i kartbilaga 3c. Där kan man se att varje vattendrag som klassats anses ha påverkats av dessa förändringar. Men det största problemet i avrinningsområdet är övergödningen, vilket visas tydligt i kartbilaga 3d. Det är bara i områdets övre del, i anslutning till Yxningen, där vattnen är tämligen opåverkade av näringsämnen. 1.4.2 Planer och åtgärdsprogram Efter regeringsuppdrag har Länsstyrelsen Östergötland, tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland, tagit fram ett förslag till åtgärdsmodell för att återskapa fria vandringsvägar för djurarter som vandrar mellan hav och inlandsvatten. Som referensområde valdes Söderköpingsån som är representativt för små och medelstora havsmynnande vattendrag i södra Sverige. I rapporten (Gezelius m.fl. 2008:1) konstaterades att I anslutning till befintliga dammar och regleringsanordningar finns i de flesta fall kulturmiljövärden som måste beaktas innan man kan genomföra några mer omfattande ingrepp. Generellt gäller för samtliga dammar att det krävs en fältbesiktning av antikvarisk expertis för att bedöma om det erfordras tillstånd enligt kulturminneslagen för att genomföra åtgärder. I rapporten finns detaljerade beskrivningar av några vattendrag, vandringshinder och åtgärdsförslag. I ett av Vattenmyndigheten framtaget åtgärdsförslag till bl.a. Motala ströms huvudavrinningsområde (Vattenmyndigheten 2009) redovisas olika typer av påverkan och åtgärder. Där har listats några vattendrag med genomförda, beslutade eller planerade åtgärder. Huruvida detta gjorts har inte kontrollerats. Följande vattendrag är listade: Storån. På tre platser (koordinater i RT90 angivna) var p.g.a. morfologiska förändringar åtgärder i form av biotopvård, utrivning av dammar och omlöp åren 2000, 2004 och 2008. Söderköpingsån. Biotopvård 2000 p.g.a. morfologiska förändringar. Slätbakens inre delar är kraftigt belastad av kväve och fosfor, och påverkan kommer främst från Söderköpingsån. I en rapport från Vattenmyndigheten, Södra Östersjön, RU 51b (utan årtal) tas dess problematik upp som en fallstudie (bilaga 4, sida 67ff). Där beskrivs påverkan på 14 åtgärdsområden/vatten och tänkbara restaureringsinsatser. I de allra flesta fallen rör det sig om anläggande av våtmarker, förutom i Kvarnbäcken där en kvarndamms effekt på flöden föreslås utredas. Se även kapitel 3.4. En genomgång av olika typer av påverkan på vattnen inom avrinningsområdet, och förslag på åtgärder, har framtagits av Söderköpingsåns Vattenråd (årtal saknas). Där ingår även en bilaga över aktuella åtgärder.

11 (32) 1.4.3 Biotopkarteringar Kartbilaga 4. Biotopinventerade och naturvärdesklassade vattendrag Flera vattendrag inom avrinningsområdet har biotopkarterats. Mellan åren 2005 och 2010 pågick ett projekt Biologisk inventering av sötvattenmiljöer (BIS), i samarbete med länsstyrelsen och länets 13 kommuner. Syftet var att öka kunskapen om Östergötlands sötvattenmiljöer och att resultatet ska spela en viktig roll i fortsatt vattenarbete. Materialet har presenterats i en rapport 2011 och finns tillgängligt digitalt. Vattendragen valdes ut efter olika kriterier, t.ex. med mer än 10 km 2 tillrinning och med kända limniska naturvärden. Alla vattendrag dokumenterades noggrant och mynnade i en naturvärdesbedömning baserad på relationen till andra vattendrag av samma typ och inom samma region. Naturvärdet angavs i en fyrgradig skala: Klass 1 Nationellt värde för naturvården Klass 2 Regionalt värde för naturvården Klass 3 Kommunalt värde för naturvården Klass 4 Lokalt värde för naturvården De vattendrag som klassats är nedanstående, med kortfattade beskrivningar av de vatten som klassats högst. För närmare beskrivningar, och även av de övriga vattendragen, hänvisas till rapport (Edlund 2011) och de kan även tas fram i karttittskåpet Östgötakartan http://gise.lst.se/gise/default.asp. I kartbilagan är, förutom de naturvärdesklassade vattendragen, samtliga biotopkarterade vatten redovisade. Klass 1 Borkhultsån. Längs ån har en mängd verksamheter bedrivits och den är kraftigt fysiskt påverkad, bl.a. av de tre nedre dammarna Spikbruksdammen, Kvarndammen och Kraftverksdammen, intill de förra finns rester efter äldre dämmen, dessutom resterna av en hålldamm nära nedströms utloppet ur Borken.. De sträckor som inte är indämda är med få undantag rensade och ställvis omgrävda. Stränderna är stensatta på flera håll och här och var finns rester av från det nedlagda pappersbrukets utsläpp i ån. Klass 2 Gisselöån med tillflöden, tämligen opåverkad, delvis meandrande å, i odlingslandskap. Stränderna var tidigare viktiga och näringsrika fodermarker. Skvalbäcken, med meanderslingor och korvsjöar, tämligen opåverkad i odlingslandskap. Storån från Venasjön. Kraftigt påverkad, men trots det värdefull p.g.a. artrik fiskfauna. Här finns sex hinder för fisk, en betongtröskel och fem dammar (Klosterkvarn, Bykvarns damm för By och Bo kvarnar som drevs till 1969, Hammar-spångsdammen för kvarn fram till 1926, Nybble kraftstation samt Skäggestad kvarn och såg). Uppströms låg tidigare ytterligare en damm. Nedströms våtmarken Togöl har det funnits fasta ålfisken. Söderköpingsån. Kring Hult kvarn är vattendraget kraftigt påverkat. Kvarnbyggnaden är nu bostadshus, men rester finns kvar av dammen och en utskovsränna. Vid Hälla är ytterligare en påverkad sträcka kring resterna av en gammal kvarn eller liknande och ån korsas där av en stenvalvsbro. Övriga dammar är den vid Viggeby kraftstation, byggd 1949, och vid Hälla kraftverk, där vattenkraften nyttjats sen åtminstone 1653. Vid Viggeby nyttjades strömmarna tidigare av Narebo kraftstation, Fullerstad såg och kvarnen vid Nya Stro.

12 (32) Klass 3 Bråtabäcken Bäcken från Bogsten Fillingerumeån Fängeboån Gusumsån Hjulerumsbäcken Kvarnsjöbäcken Klass 4 Bäcken från Lilla Mysingen Hagebäck Lillån från Asplången Lillån vid Vänneberga Salveån Storån från Hällerstadsjön Storån från Ottetorpesjön och Övre Gobobäcken. Nedre Gobobäcken Storån från Hövern. Kyrkbäcken Kommentar: I beskrivningarna finns information av stort värde vid vidare arbete (bl.a. Edlund 2011). Där finns även åtgärdsförslag. År 1994 gjordes en biotopkartering utifrån läget för öringen i Östergötland (Tengelin 1994) och däri ingick inventering av Borkhultsån och Gobobäcken. 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M. 2.1 Kunskapsunderlagen Tabellen nedan visar de länsspecifika kunskapsunderlagen som berör Söderköpingsåns avrinningsområde och som använts i översikten. Ej länsspecifika underlag, t.ex. riksintressen och fornminnesregistret (FMIS) redovisas inte i tabellen. Typ av underlag År Kommentar Regionalt kulturmiljövårdsprogram 1983 GIS-data + boken Natur- och kulturmiljöer i Östergötland Damminventering 1983-84 GIS-data via SMHI + skannade dokument tillgängliga i länsstyrelsen Östergötlands interna karttittskåp EGIS Broinventering 1978-79 Rapport: Moderatho 1978-79 Regional bevarandeplan för 2009 Rapport: Vägverket Region Sydöst 2009:29 kulturhistoriskt värdefulla broar Biotopinventeringar 2006-2010 GIS-data + skannad rapport: Edlund 2011. MIFO-material (förorenade områden) GIS-data i länsstyrelsen Östergötlands interna karttittskåp EGIS För övrig litteratur som berör avrinningsområdet hänvisas till referenslistan. Flera av de kunskapsunderlag som använts är kortfattat beskrivna i Bilaga 2.

13 (32) 2.2 Internationella och nationella intressen Kartbilaga 5. Nationella intressen i urval 2.2.1 Kulturvattendraget Göta kanal Göta kanal föreslogs som Kulturvattendrag i samband med Vattendragsutredningen 1996. Som grund för urvalet var Kommunikation, undergrupp Vattenvägar och tvärförbindelser, med följande motivering: Kommunikationsled. Sveriges Blå band. Kanalmiljö från 1810-32 med rikliga inslag av värdefull bebyggelse, bl.a. viktiga industrimiljöer som t.ex. Motala verkstad, Lyrestad, Forsvik och Edet-Sätra. I anslutning till bygget av Göta kanal inrättades de första ingenjörsutbildningarna i Sverige. 2.2.2 Nationellt särskilt värdefulla vatten kulturmiljö Inom Söderköpingsåns vattenavrinningsområde räknas fem områden som nationellt särskilt värdefulla vad gäller vatten kulturmiljö. Samtliga anses också som riksintressanta och en kort beskrivning av dem finns under kapitel 2.2.5. Norsholm Tångestad vid östra änden av sjön Asplången. Göta kanal intill och delvis utmed Storån. Söderköping vid Storån. Stegeborg Skällvik vid Slätbaken. Björkviks herrgård vid sjön Hövern. 2.2.3 Nationellt särskilt värdefullt vatten naturvård och fisk Ur både naturvårds- och fisksynpunkt har sjön Yxningen ett särskilt högt nationellt värde. Det är en stor, långsträckt och djup, näringsfattig sprickdalssjö med hög vattenkvalitet. En intressant fauna, artrikt fågelliv, ovanlig insjöskärgård och sjöns karga omgivningar bildar tillsammans en värdefull och mycket skyddsvärd naturmiljö 2.2.4 Nationellt värdefulla vatten naturvård De vatten som har ett nationellt värde ur naturvårdssynpunkt är de väster om Yxningen liggande sjöarna Borken och Såken samt Borkhultsån mellan Yxningen och Borken, Även Gisselöån, som norrifrån mynnar ut i Slätbaken har nationellt värde. Den är bitvis kraftigt meandrande och dess tillflöden har till stora delar kvar sina naturliga lopp. Värdefulla vatten för fisk saknas i området. 2.2.5 Riksintressen för kulturmiljövården Inom avrinningsområdet finns tio kulturmiljöer av riksintresse med mer eller mindre vattenanknytning (närmare än 100 meter från vatten), alla utom en lokaliserade i områdets norra del. Dessa är, från norr:

14 (32) E 48 Norsholm Tångestad. Herrgårdslandskap och borgmiljö, med medeltida borgruiner och en strategiskt belägen fornborg. Uttryck för riksintresset: Norsholms herrgård med en äldre (ursprungligen från 1670-talet) och yngre (1800-tal) mangårdsbyggnad. Det f.d. kronosäteriet Tångestads gård samt till herrgårdarna hörande torpbebyggelse. De medeltida biskopsborgsruinerna på Munkeboda holme i Motala ström. Strategiskt belägen fornborg vid Roxen. Omfattande ängs- och hagmarker. I området ingår även tidiga betongbroar från 1900-talets början av teknikhistoriskt intresse, slussar, slussportar och slussvaktarbostad. E 9 Göta kanal. Kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö (utförd 1810-32), av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap. Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön genom Norrköpings kommun med omgivande landskap och bebyggelse. Slussvakarboställen. De planterade alléerna ger kanalen en parkliknande karaktär. Hamn och lastageplats vid Mem där kanalen mynnar i Slätbaken. Lotsstation, lotsbostad och tullpackhus. I området ingår även Mems säteri, förvaltarbostad. E 68 Stegeborg Skällvik. Kustbundet slotts- och herrgårdslandskap samt borgmiljö, med lämningar efter två strategiskt belägna medeltida borganläggningar av stor politisk och militärhistorisk betydelse. Uttryck för riksintresset: Borgarna är strategiskt anlagda för att kontrollera inloppet från havet till Östergötland. Kungamaktens imponerande Stegeborg slottsruin och Linköpingsbiskoparnas Skällvik. Skällviks medeltida kyrka, under 1500-talets slut omgestaltad av Johan III. Stegeborgs herrgård med huvudbyggnad från början av 1800-talet. E 62 Skamby - Linneberga - Bjärstad. Rikt sammansatt fornlämningsmiljö med ett ovanligt gravfält. Uttryck för riksintresset: Spridda gravar och skärvstenshögar, stensträngssystem, tre stora och flera mindre gravfält belägger kontinuerlig bebyggelse från yngre bronsålder. Vid Skamby finns ett gravfält med tio båtformiga eller runda insänkningar (ev. kammar- eller båtgravar). E 93 Viggeby - Kvästad Augustenhill. Fornlämningsmiljö med gravfält och stensträngs-system. Uttryck för riksintresset: Stensträngssystem omgärdar fägator och odlingsytor, gravfält och en husgrundsterrass. I området ingår även Viggeby och Kvästad gårdar med äldre och yngre manbyggnader. Augustenhill, utskiftat 1850, med bebyggelse från andra hälften av 1800-talet. E 99 Gårdeby. Rik fornlämningsmiljö i odlingslandskap kring Gårdeby sockencentrum. Uttryck för riksintresset: Omfattande stensträngssystem, tillhörande boplatser och gravfält i huvudsak från äldre järnålder. Byar och gårdar med välbevarad bebyggelse av företrädesvis 1800-talskaraktär. 1100-talskyrka, prästgård från 1700-talet, skola och f.d. kommunalhus. E 65 Västra Husby. Fornlämningsmiljö med den förhistoriska försvarsanläggningen Götavirke som är helt unik inom landet. Uttryck för riksintresset: De 3,5 km repektive 2 km långa försvarsvallarna som bildar Götavirke ligger i gränsskogen Asveden som skiljer centrala Östergötland från kustlandet. Anläggningen är troligen från järnåldern. I området ingår även Hylinge 1700-talsherrgård med välbevarat sengustavianskt byggnadsbestånd.

15 (32) E 66 Söderköping. Småstad belägen vid en uppgrundad havsvik och betydelsefull vattenled, som i planmönster, dominerande kyrkobyggnader och bebyggelsekaraktär ger en bild av en av hög- och senmedeltidens viktigaste städer. Uttryck för riksintresset: Det i stort sett oförändrade medeltida gatunätet, den äldre tomtstrukturen, kyrkorna och deras dominerande roll i stadsbilden samt medeltida profanbyggnader, källare och andra lämningar. Den förindustriella stadens småskaliga träbebyggelse med gårdar och ekonomibyggnader. Stadens siluett och kontakten med vattnet, Ramunderberget och det omgivande landskapet. I området igår även Söderköpings brunn som anlades 1718 vid den sedan gammalt kända Sankta Ragnhilds källa. Ett avsnitt av riksintresset Göta kanal, med kanalfåra, kajer, sluss och hamnmagasin. Flerbostadshus och privatvillor från sekelskiftet 1900 samt ett egnahemsområde i den östra delen. E 67 Skönberga. Odlingslandskap med talrika fornlämningsmiljöer och medeltida kyrka. (Kyrkmiljö). Uttryck för riksintresset: Ljunga gravfältet med ca 100 anläggningar, företrädesvis från brons- och järnålder. Välbevarad romansk kyrka, prästgårdar från tre skilda epoker: 1600-, 1700- och 1800-talet. 1800-talsprästgården med omgivande parkanläggning ligger på ett järnåldersgravfält. E 64 Björkviks herrgård. Herrgårdsmiljö i skogsbygd med intressant och välbevarat byggnadsbestånd. Uttryck för riksintresset: Timrad huvudbyggnad från 1600-talets mitt med karolinsk prägel och unik fatbursbyggnad troligen från 1500-talet. Ekonomibyggnader, bl.a. en saltbod. Kommentar: Fördjupade beskrivningar finns att hämta i pdf-format över riksintressena nr E48, E62 och E93, på Länsstyrelsen Östergötlands hemsida. 2.2.6 Riksintressen för friluftsliv Hela sträckan från Östergötlands skärgård, via Slätbaken och längs Göta kanal har status av riksintresse sett ur friluftsperspektiv. 2.2.7 Riksintressen för naturvården, naturreservat och Natura 2000 Inom avrinningsområdet finns 21 områden med vattenanknytning (närmare än 100 meter från vatten) som är internationellt och nationellt intressanta ur naturvårdssynpunkt. Fem områden är utpekade som Riksintressen för naturvården och sedan år 2001 räknas också områden tillhörande Natura 2000 som riksintressanta. Tretton av områden är också naturreservat. Områdena är redovisade från norr: Natura 2000 Riksintresse Naturreservat Slätbakens förkastningssystem, delvis parallellt med X Storåns sträckning Ramunderberget, en del förkastningssystemet X X X Hattorp, betesmarker med höga natur- och kulturvärden, med stensträngssystem, ett gravfält och Dövestads gamla tomt med 1300-talsbelägg X X

16 (32) Natura 2000 Örtomta med geologiskt intressanta ändmoräner Gårdeby med unik bergart och stäppängar Össby lindäng, rest av en större slåtteräng, senare betesmark. X Mycket artrik flora p.g.a. lång kontinuitet i hävden och frånvaro av gödselpåverkan Harsbo Sverkersholm med unika gammelekar, lövskogar och vackra ekhagar. På Sverkersholms gamla tomt stod en gång "slottet" med omgivande vallgravar, förstört av polackerna på 1590-talet. Dyhult, ett kuperat gammelskogsområde Listorp, en brandpräglad talldominerad gammelskog. Inom området har dikningsförsök gjorts Det herrgårdspräglade Eklandskapet Linköping X Åtvidaberg Ingelstorp, kuperad och stenbunden hagmark. X X Högboda, domineras av gammal skogsbetad ca 120-årig granskog, på mycket bördig och fuktig mark. Odensgöl, ett svårtillgängligt och svårframkomligt skogsområde med gamla tallar och knotiga ekar Vegalla med gammal biologiskt värdefull barrskog där granen dominerar. Yxningen Borkhult, vattensystem i förkastningsspricka med mycket hög vattenkvalitet, intressant reliktfauna och mäktiga landformer Hästenäs, Hästenäs kyrkskog med i stort sett alla naturtyper representerade. Ritskeda, med gammal barrskog med inslag av lövträd, som gamla håliga aspar och senvuxna ekar Fröjerum är ett unikt stort sammanhållet område med lövrik naturskog, delvis betat. Riksintresse X X X Naturreservat X X X X X X X X X X X X X X X X X X Storskogen, ett grandominerat barrskogsreservat med X inslag av gammal tall, försiktigt brukat, med mycket spår från kolnings- och tjärbränningsepoken Långserum, en barrskogsdominerad bergplatå med brant X X X stup ner mot sjön Yxningen. Fallingeberg är ett större område gammal barrnaturskog X X X 2.2.8 Byggnadsminnen Inom utredningsområdet finns sex områden med byggnadsminnen men bara två av dessa har en eller flera byggnader närmare än 100 m från, vatten: Björkviks herrgård med fatbur, vid sjön Hövern, med sju byggnader från 1500- och 1700-tal (ingår i Riksintresse E64).

17 (32) Söderköping, 18 byggnader med ett tidsspann från 1200- till 1900-tal (ingår i Riksintresse E66). Övriga fyra byggnadsminnen inom området är Herrsätters f.d. majorsboställe (statligt byggnadsminne), Hylinge herrgård, Husby herrgård och Salvedals gamla skjutshåll (Borkhult). 2.2.9 Kyrkor Då Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister gällande kyrkor inte är komplett redovisas inte de kyrkor som finns inom avrinningsområdet. 2.3 Kulturmiljöprogram och inventeringar 2.3.1 Forn- och kulturlämningar i Fornminnesregistret (FMIS) Kartbilaga 6. FMIS (fornminnesregistret) och SoH (Skog & Historia-registret), i urval Från 1937 till slutet av 1990-talet genomförde Riksantikvarieämbetet systematiska fornminnesinventeringar över hela landet, för registrering i det nationella Fornminnesregistret (FMIS). I registret ingår både fasta fornlämningar, lydande under kulturminneslagen (KML), och övriga kulturhistoriska lämningar. Inom avrinningsområdet gjordes den senaste fornminnesinventeringen 1979 och 1980. Registreringar har även gjorts senare, dock i mindre skala. På kartbilaga och i tabell redovisas de i FMIS registrerade lämningarna som ligger inom 50 m från vattendragen. De lämningar som antyder direkt koppling till vatten är kursiverade. R = lagskyddad fast fornlämning; Bev = bevakningsobjekt (osäker status); Övr = Övrig kulturhistorisk lämning; Uppg = uppgift om lämning Bedömning Lämningstyp Antal R Bev Övr Uppg Kommentar Ballastplats 1 1 Vid Slätbaken Begravningsplats 2 2 Boplats 4 3 1 Borg 1 1 Landsjö holme i Landsjön Bro 9 1 1 7 By/gårdstomt 11 6 3 2 Byggnad annan 4 4 Dammvall 9 9 Fartyg/båtlämning 5 1 4 Ett båtfynd i Storån, resten vid Slätbaken Fornborg 11 11 Fornlämningsliknande 12 12 Bildning eller lämning Fossil åker 1 1

18 (32) Bedömning Lämningstyp Antal R Bev Övr Uppg Kommentar Fyndplats 31 2 28 1 Färdväg 2 1 1 Förlisningsplats 1 1 I Slätbaken Grav, markerad av 3 2 1 sten/block Gravfält 13 12 1 Gruvhål 4 1 3 Gruvområde 1 1 Intill och norr om Slätbaken Gränsmärke 1 1 Hamnanläggning 1 1 Husgrund, historisk tid 9 9 Hägnad 26 21 5 I norra delen Hägnadssystem 33 32 1 I norra delen Hällristning 1 1 Hög 3 2 1 Kalkugn 1 1 Kanalmärke 12 12 Längs Göta kanal Kemisk industri 5 5 Tjärdalar Kloster 1 1 Franciskanerkloster i Söderköping Kolningsanläggning 5 5 Kolbottnar Kvarn 8 8 Kyrka/kapell 1 1 Å kyrkoruin Källa m tradition 2 1 1 Lägenhetsbebyggelse 70 4 2 64 Torp eller backstugor Metallindustri/järnbruk 1 1 Ursätters bruk Minnesmärke 3 3 Naturföremål/bildning 6 1 5 med tradition Obestämbar 13 1 12 Offerplats 1 1 Område med fossil åker 1 1 Område med skogsbrukslämningar 2 1 1 Pappersindustri 1 1 Plats med tradition 9 1 8 Runristning 2 1 1 Röjningsröse 4 4 Sammanförda lämningar 9 2 6 1 Skärvstenshög 1 1 Slott/herresäte 1 1 Skällviks borgruin Spärranordning 6 2 4 Två vid Stegeborg, fyra risgärden i Lillån

19 (32) Bedömning Lämningstyp Antal R Bev Övr Uppg Kommentar Stadslager 1 1 Söderköpings medeltida stadslager Stensättning 19 15 4 Tegelindustri 5 5 Träindustri 6 1 5 En ångsåg intill Slätbaken Vallanläggning 6 6 Längs Göta kanal Vägmärke 10 10 Övrigt 1 1 Bland de sammanförda lämningar ingår bl.a. 1 kanalmärke, 1 milsten, 1 pestkyrkogård och 1 brunnsmiljö (Söderköping). Under den (felaktiga) lämningstypen Obestämbar döljer sig fyndplatser, en kolugn, industrilämningar samt Borkhults och Gobo brukslämningar. Kommentar: Dessa registreringar bör redigeras så man får korrekta utfall vid sökningar. 2.3.2 Kulturlämningar från projekt Skog & Historia (SoH) Kartbilaga 6. FMIS (fornminnesregistret) och SoH (Skog & Historia-registret), i urval Under en tioårsperiod, kring sekelskiftet 2000, inventerades delar av området av anvisad personal i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt, Skog & Historia, lett av Skogsstyrelsen. De inventeringarna förlades tämligen koncentrerat till skogsterräng i områdets södra och östra socknar. Som framgår ovan utfördes dokumentationen av anvisad personal och större delen av materialet har inte kvalitetsgranskats av arkeologer. Trots detta är materialet intressant som ett tipsregister. Obs! Nedan är två kolumner med olika antal. Det finns nämligen två GIS-skikt med punktobjekt ett från en tidigare och ett från en senare inventering. Orsaken är Skogsstyrelsens byte av registreringsdatabas. Attributdatan i den äldre versionen saknar lämningstypbestämning, men lämningarna har ändå, utifrån beskrivningarna, placerats under passande lämningstyp. Ytterligare ett problem i redovisningen är att en del lämningar kvalitetsgranskats och därigenom registrerats i FMIS, men därefter inte tagits bort ur Skog & Historia-registret. I denna redovisning finns alltså lämningar som redan är upptagna i FMIS-redovisningen. Antalet lämningar är p.g.a. ovanstående alltså inte helt tillförlitligt. Liksom redovisningen från FMIS ligger nedanstående lämningar inom 50 m från vatten. De lämningar som antyder direkt koppling till vatten är kursiverade.

20 (32) Lämningstyp Antal Antal Kommentar (äldre) (yngre) Agrarhistorisk lämning 4 Bebyggelselämningar 1 Bergshistorisk lämning 1 Bro 12 10 Brott/täkt 2 1 Byggnad annan 1 Pumphus Brunn/källa 1 1 Dammvall 9 1 Flottningsanläggning 1 Fossil åker 27 3 Fångstanläggning 1 1 En notdragingsplats Färdväg 11 12 Förvaringsanläggning 4 2 Grav 1 Gruvhål 1 Gränsmärke 4 5 Hamnanläggning 1 Husgrund, historisk tid 16 16 Hyttlämning 1 Vid Solvik väster om Borken Hägnad 1 Industrilämning annan 2 En kalkugn, ett elverk Kajlämning 2 Två lastkajer Kemisk industri 49 18 Områden med en eller flera tjärdalar Kolningsanläggning 33 17 Kolbottnar Kommunikationslämningar 4 En stenpir Kvarn 7 4 Lägenhetsbebyggelse 15 2 Torplämningar Naturföremål/bildning med 2 1 tradition Röjningsröse 4 1 Stensträng 1 Stenindustri 1 1 Stenbrott Tegelindustri 1 Textilindustri 7 5 Linhantering Träindustri 6 8 Sågverk Vallanläggning 1 1 I pålad bäck Övrigt 2 1 Kommentar: Det visar sig tydligt på kartbilagan att områdets centrala del är dåligt inventerat. Vid senaste inventeringen prioriterades inte dessa skogrikare områden och även tidsbrist är en förklaring. Under senare årtionden har fornlämningsbegreppet utvidgats och kunskaperna ökat om skogslandskapets potential. Utbredningskartan visar att den inventering som gjordes i projekt Skog & Historia förtätar kända kulturmiljöer i området. Därför kan vi vara tämligen säkra på att det döljer sig en hel del kulturhistoriska lämningar i de tomma områdena.

21 (32) 2.3.3 Broar Kartbilaga 7. Broar Kartbilagan redovisar dokumenterade broar eller rester efter sådana. I FMIS registrerades 9 broar och i SoH-materialet finns 20, varav en järnvägsbro nära Bolltorp, utefter den nedlagda järnvägen mellan Söderköping och Valdemarsvik, samt brofästen i varsin ände av en kanal mellan sjöarna Risten och Såken). I biotopkarteringarna finns bland noterade strukturelement 9 broar eller rester av sådana, vara en beskrivs som fin stenvalvsbro (den är även med i FMIS). Vägverket utarbetade en Regional bevarandeplan för kulturhistoriskt värdefulla broar som presenterades i en rapport 2009. Bland de bevarandevärda broar som där redovisades finns en som ligger i utloppet och gränsen av avrinningsområdet: Balkbron över Slätbaken, vid Stegeborgs ruin, byggd av spännarmerad betong och tagen i drift 1951. En av de första spännarmerade broarna i landet. Bron har digitaliserats in och med i kartbilagan. Kommentar: I materialet ingår både hela och rester av broar, sammanlagt 39 objekt. Förutom broar över vattendrag kan man vid genomgång av historiska kartor, via platsnamn, finna broar som byggts över sankmarker, s.k. kavelbroar. Som exempel kan nämnas Kavelbrokärret sydväst om Fröberga. En broinventering gjordes 1978-79 i Östergötland. Från den finns inga digitala data, enbart text i rapport (Moderatho). Grundmaterialet finns på Länsmuseet Östergötland. Broarna indelades i olika klasser utifrån utseende och funktion, samt deras representativitet för typen. Till klass 1A och 1B hänfördes broar som är goda representanter för sin tids brobyggnadskonst och som belyser den tekniska och kommunikationshistoriska utvecklingen. Broar som förlorat värden eller vars typer finns väl representerade i klass 1 tillfördes grupp 2. De broar som bedömdes som klass 1A-B, och inte registrerats i FMIS är följande: Stålbalkbro, Järnbron, över Storån i Söderköping, en äldre bro på kalkstenslandfästen. Betongbalkbro, Munkbron, över Storån i Söderköping, byggd 1912. Betongbalkbro över Tvärån vid Narebro, byggd 1931 Träbro byggd i ålderdomlig teknik över Fängeboån nära Tunnebo.. Även några järnvägsbroar är medtagna och bedömda som klass 1A-B. Stenvalvsbro över väg i Gusum, byggd 1905, utefter den nedlagda järnvägen mellan Norrköping Östra och Valdemarsvik. Klaffbro över Göta kanal vid Norsholm, byggd 1919-22. Den enda klaffbron för järnväg i Östergötland. Kommentar: Stenvalvsbron i Gusum är troligen inte vattenanknuten, men tas ändå med i redovisningen p.g.a. kulturhistoriskt intresse.

22 (32) 2.3.4 Dammar Kartbilaga 8 Dammar Redan under 1500-1600 talet började man bygga ut och utnyttja vattenkraften i mindre och mellanstora vattendrag. Detta innebar att dammar byggdes för att driva kvarnar, sågverk, industrier m.m. Först under början av 1900-talet började behovet av lokal vattenkraft successivt ersättas av mer storskaligt producerad vattenkraft. I och med bildandet av de olika dikningsföretagen under 1900-talet utgjorde dammarna ibland ett hinder och många sänktes eller rentav revs ut. De flesta av de kvarvarande tillskapade vandringshindren/dammarna i mindre vattendrag har byggts före tillkomsten av markavvattningsföretagen. Kartbilagan ger en överblick över de dammar som framkommit i de olika underlagen i FMIS och SoH samt från biotopkarteringar. Dessutom ingår nedanstående dammar från en damminventering från 1982-84, tillgänglig via SMHI, vars protokoll, med skiss och tekniska data, och ibland även vattendomar finns skannade hos Länsstyrelsen Östergötland. Där finns ibland intressant fakta av värde för detta arbete. Dammarna är från norr Hospitalskvarn, raserad. Bykvarn, håll/spegeldamm, byggd ca 1900. Driften nedlagd 1969. Vattnet rinner fritt genom dammen. Hammarspången, raserad. Nybble kraftverk, kraftverksdamm. Ombyggd 1959. Överstakvarn. Dammen raserad. Viggeby kraftverk, kraftverksdamm, byggd 1948. Stro gamla kvarn. Fallhöjden mellan Narebro och Viggeby kraftstationer har tidigare varit utnyttjad i olika kvarn- och såganläggningar, Fullersta mjölkvarn, Fullersta sågkvarn och Stro nya kvarn. Hälla grop, håll/spegeldamm. Okänt byggår. Kvarngården, regleringsdamm, byggd 1967. Gobo, håll/spegeldamm, byggd 1956. Nedströms denna finns tre gamla, raserade dammar. Borkhult, regleringsdamm. Okänt byggår, reparerad 1982. Har tidigare drivit kraftverk. Nedströms finns mindre, två nu raserade dammar. Frörum (Yxningen), regeleringsdamm. Okänt byggnadsår. Regleras av Gusums bruk AB. I tilläggshandlingar finns dom på att kraftverk kunde uppföras i Ursäter och Hälla grop. Gusums kvarn, håll/spegeldamm. Gusums bruk AB, håll/spegeldamm. Ursäter, håll/spegeldamm. Nedlagd kraftstation. 2.3.5 Vattenanknutna industrimiljöer Kartbilaga 9. Industrimiljöer och förorenade områden (MIFO) i urval Kartbilagan ger en överblick över de vattenanknutna industrilämningar som framkommit i de olika underlagen FMIS, Skog & Historia och biotopkarteringarna.

23 (32) Dessutom har förorenade områden, redovisade i länsstyrelsens digitala MIFO-register, närmare än 100 meter från vatten, medtagits. Vid stickprov och jämförelse med häradsekonomiska kartan indikerar de ytterligare industrimiljöer. Av bruksmiljöerna kan nämnas Gusum, Borkhult, Gobo, Ursätter och Bersbo. Det finns även andra industrilämningar nära vatten i materialet, såsom tjärdalar, kolbottnar, stenbrott och lingropar, men i denna översikt är endast vattenkraftbaserade och andra industrimiljöindikerande lämningar redovisade. En kvarn i Gusum har medtagits i en detaljplan från 1993 (K-märkt), som skyddad i den värdefulla industrimiljön. En kvarninventering gjordes av Östergötlands länsmuseum någon gång i slutet av 1970- eller början av 1980-talet, dock utan digital information. Materialet finns att tillgå i museets arkiv. 2.3.6 Kulturhistorisk inventering längs Göta kanal Åren 1975-76 gjorde Östergötlands länsmuseum en kulturhistorisk inventering utefter Göta kanal, östgötadelen, med resultatet redovisat i en rapport. Materialet innehåller kartor, foton och detaljerade beskrivningar av miljöer. Kommentar: Någon genomgång av inventeringen har inte gjorts, men bör göras inför vidare arbete. 2.3.7 Regionala kulturmiljöprogram Kartbilaga 10. Regionala kulturmiljöprogram Kommunala och länsövergripande kulturmiljövårdsprogram (KMV-program) görs för att samla kunskap om kulturhistoriskt intressanta miljöer och objekt. Denna kunskap ska sedan användas för att prioritera olika former av insatser såsom lagskydd, vård och information. Programmen grundar sig bland annat på bebyggelse- och fornminnesinventeringar. Nedan redovisas platser enligt följande: punktobjekt närmare än 100 m från vatten (inräknad felmarginal) och ytor närmare än 50 m från vatten. Där något av intresse för detta arbete finns i beskrivningarna är det medtaget. Först redovisas de områden som ligger utmed Göta kanal, därefter områden kommunvis. Kanalmiljöer i anslutning till riksintresset Göta kanal, från väster: GK = Götakanalinventeringens numrering. - Norsholm (Norrköping K10) med sluss (1826), järnvägs- och landsvägsbro (1922 resp.1891), hamn och bebyggelse. GK A25. - Björnavad (Norrköping K9) med modern rullbro och brovaktarbostad (1880-90). GK A26. - Bråttom (Norrköping K8) med rullbro av gjutjärn (1850), enkelslussen Stockholm (1826) och vaktbostad. GK A27. - Hulta (Norrköping K7) med enkelsluss och slussvaktarbostad (1800-talets slut). GK A28. - Lilla Snövelstorp Norrbo (Söderköping K18) med Snövelstorps gamla (1878) och nya (1969) brovaktarboställe, svängbro (1941) och Norrbo gård. GK A29.

24 (32) - Klämman (Söderköping K19) med nivåsluss, tagen ur drift, slussvaktarbostad (1903) och ladugård som tillhört gamla, rivna slussvaktarbostaden. GK A30. - Gäverstad (Söderköping K20) Gäverstad gård (1861) med ägor. GK A31. - Loddby (Söderköping K21) med brovaktarboställe(1876) och modern rullbro (1970). GK A32. - Venneberga (Söderköping K22) med brovaktarboställe (1893), stämportar (från kanalens tillkomst, av trä och gjutjärn med handvevar), modern rullbro (1960) och Venneberga gård. GK A33. - Karlsborg (Söderköping K23) med två dubbelslussar (1820-talet), två slussvaktarbostäder (1890-talet) och Ingenjörsvillan (år 1872 påbyggd 1700-tals manbyggnad) - Till slussvaktarbostäderna hör bl.a. en f.d. tvättstuga. GK A34. - Mariehov (Söderköping K24) med två enkelslussar (1820-tal), slussvaktarbostad (1914) och gården Mariehof (1836). GK A35. - Duvkullen (Söderköping K25) med två enkelslussar, två slussvaktarboställen (1857 och 1899) och två järnåldersgravfält. GK A36. - Klevbrinken (Söderköping K26) med skeppsdocka (1827), f.d. brovaktarboställe (1907) m.m. GK A37. - Söderköpings hamn (Söderköping K30) med stenkaj, hamnmagasin, enkelsluss (1874) m.m. GK A38. - Tegelbruket (Söderköping K32) med enkelsluss och slussvaktarbostad (1907). - Till bostadshuset hör också tvättstuga. GK A39. - Mem (Norrköping K75), säteri och kanalsamhälle, uppväxt kring enkelslussen Bengt Erland Sparre (1832), Göta kanals sista sluss. Norrköpings kommun Löfstad Aspa m.fl. (K25). Slotts- och fornlämningsmiljö. Själva slottsområdet ligger utanför utredningsområdet. På fastighetskartan finns namnet Hammarängen. Landsjö (K26). Herrgårds- och fornlämningsmiljö vid Landsjön. På en holme i sjön är rester av en borganläggning, RAÄ nr 84, Kimstad sn. Norsholm Tångestad (K25). Fornlämningsmiljö (borgar) och herrgårdsmiljö. Även riksintresseområde. Endast en mindre del inom avrinningsområdet. Inom området ligger Braskens grav, en igenväxt korvsjö, med sägen knuten till sig: Biskop Brask uppmanade i ett brev till Gustav Vasa år 1525 att undersöka om en kanal kunde ledas från Munkeboda till Söderköping. Kungen var ointresserad och enligt sägen var inte Brask nöjd med detta, utan satte själv spaden i marken i det som enligt traditionen kallas Braskens grav. Namnet Kanal de Brask återfinns på en karta från 1818. Senare studier har visat att graven är en naturbildning, en s k korvsjö. (RAÄ-nr 86, Kimstad sn) Alvestad -Hällestad m.fl. (K4). Fornlämningsmiljö, huvudsakligen från järnålder, emot Skvalbäcken. Skärkinds kyrkomiljö (K2). Kyrko- och fornlämningsmiljö. Viggeby Kvästad m.fl. (K3). Fornlämnings- och gårdsmiljö med anknytning till biflöde till Skvalbäcken. Ingår i riksintresseområde Viggeby Kvästad Augustenhill. Hjärterum Odenstomta (K79). Fornlämnings- och radbymiljö. Skamby Linneberga m.fl. (K82). Fornlämningsmiljö samt by- och gårdsmiljö. Berör Gisselöån. Ingår i riksintresset Skamby Linneberga Bjärstad. Ängeby Österskam (K90). Fornlämnings- och gårdsmiljö. Berör Gisselöån.

25 (32) Å kyrkomiljö (K83). Ring (K84). Fornlämnings-, kyrko- och gårdsmiljö. I den djupt nerskurna Gisselöån ligger rester av Å medeltida kyrka och en boplats. På udden en f.d. lastageplats med bl.a. ett magasin. Söderköpings kommun Spolstad (K12). Gårdsmiljö. Ingår i riksintresseområde Gårdeby. Gårdeby kyrkomiljö m.fl. (K13). Kyrkomiljö, sockencentrum och fornlämningsmiljö. Ingår i riksintresseområde Gårdeby. Tåby (K8). Götisk gårdsbebyggelse nära vattendrag söder om Hällerstasjön. Korssätter (K14). Säteribyggnad med flyglar, öster om Hällerstasjön. V Husby Hylinge (K15). Fornlämningsområde, med bl.a. den 3,5 km långa befästningsvallen Götavirke, V Husby kyrkomiljö och Hylinge herrgårdsmiljö. Sammanfaller med riksintresset Västra Husby. Lund (K28). Bymiljö. Skönberga Ljunga (K34). Fornlämningsmiljö. Del av riksintresset Skönberga. Viggeby (K33). Herrgårds- och fornlämningsmiljö mellan Storån och Tvärån. Ramunderborgen (Söderköping K31 och Norrköping K73). Fornborg norr om Söderköping. Djursnäs (K35). Gårdsmiljö, prästboställe och fornlämningsmiljö söder om Slätbaken. Husby (K36). Herrgårds- och fornlämningsmiljö mot Holmbobäcken söder om Slätbaken. Bolltorp (K38). Herrgårds- och fornlämningsmiljö vid Fillingerumeån. Borum (K41). Herrgårdsmiljö söder om Slätbaken. Skällvik Stegeborg (K42). Herrgårds- och slottsmiljö med slottsruin. Del av riksintresset Stegeborg Skällvik. Syttorp (K3). Gårdsmiljö invid sjön Hövern. Björkvik (K2). Herrgårdsmiljö. Ingår i riksintresset Björkviks herrgård. Olerum (K1). Bymiljö med omgivande åker- och hagmarker, de senare på ömse sidor vattendrag. Skälboö (K39). Herrgård med flyglar, från 1700-1800-tal, väster om Hällaån. Hösterum (K43). Gårdsmiljö, f.d. rusthåll, kring en bäck från Översätterdammen. Valdemarsviks kommun Fillingerum (K48). Herrgårdsmiljö vid Fillingerumeån. Väster om herrgården ligger Kvarngården med vattenkvarn från 1800-talets början och mjölnarbostad från 1800-talets mitt. Ringarums kyrkomiljö (K41). Tolsum Torp (K42). By- och gårdsmiljö. Bråta (K40). Gårdsmiljö. Fängebo (K38). Bymiljö vid biflöde till Fängeboån. Gusum (K37). Bruksmiljö vid Gusumsån. Järnbruk anlagt 1652, mässingsbruk 1663. Näs (K36). Bymiljö vid sjön Yxningen. Boda (K43). Gårdsmiljö på höjd i dikad lersänka. Mickelsdal (K46). Bymiljö, radby. Hjulerum (K45). Bymiljö vid sjön Yxningen.