Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och genomförande 4 6. Nationella riktlinjer 4 7. Iakttagelser 5 7.1 Vård och omsorgsboende i 5 7.2 Lokala riktlinjer 8 7.2.1 Kostprogram 8 7.2.2 Rutiner för dietistkonsultationer 9 7.3 Uppföljning 9 7.4 Måltider 12 7.4.1 Måltidsordning 12 7.4.2 Nattfasta 13 7.4.3 Måltidsmiljö 13 7.5 Kvinnor och män 14 1
1. Sammanfattning KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Umeås kommun granskat kommunens insatser inom vård- och omsorgsboende i för att säkerställa att de boende får en näringsriktig kost utifrån individuella behov. Granskningen ingår i revisorernas revisionsplan för år 2014. Undersökningar visar att ca 30 procent av alla svenskar över 70 år är undernärda eller riskerar att bli det. Andelen är störst på äldreboende och sjukhus. Rätt mat och näring är en viktig säkerhetsfråga inom vård och omsorg. Säker vård och omsorg med god kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Detta är bakgrunden till att revisorerna genomfört denna granskning Granskningens övergripande bedömning är att det genomförs systematiska insatser i vård- och omsorgsboende i för att säkerställa att de boende får en näringsriktig kost utifrån individuella behov. Nedan sammanfattas svaren på de frågor som granskningen har belyst. Det finns ett aktuellt kostprogram som väl beskriver insatser inom kost 1 - och nutritionsområdet. Det sker uppföljning av de boendes näringsintag indirekt genom de rutinmässiga uppföljningar och riskbedömningar som sker genom deltagande i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Med dessa riskbedömningar kan risk för undernäring upptäckas och insatser sättas in. Det finns riktlinjer och medvetenhet om vikten av hur måltider skall fördelas över dygnet. Däremot är verkligheten ofta att det är för kort tid mellan huvudmålen lunch och middag. Det finns även intentioner att lägga större vikt på mellanmålens innehåll. Detsamma gäller även nattfasta. Enligt de intervjuade är det vanligt med att nattfastan överstiger de rekommenderade 11 timmarna. Risken för undernäring är större hos kvinnor än bland män. Nationella data visar att män i större utsträckning än kvinnor får åtgärder insatta vid risk för undernäring. Detta kan dock inte påvisas i data för. Även om den övergripande bedömningen är att har en god kontroll och en ändamålsenlig uppföljning inom kost- och nutritionsområdet anser vi att socialnämnden och kommundelsnämnder bör beakta nedanstående områden. 1 Enligt dietisterna riksförbund definieras kost som blandning av olika livsmedel, dvs mat och dryck, som intas av människor och nutrition som summan av processer genom vilka man intar och utnyttjar näringsämnen - Läran om näringsämnenas förekomst, upptag och omsättning i kroppen. I en vidgad tolkning läran om näringsbehov, livsmedelskonsumtion och kostvanor samt sambandet kost och hälsa. 1
Den fysiska måltidsmiljön vid vård- och omsorgsboende kan vara svår att ordna på ett tillfredställande sätt. Vi anser att socialnämnden och kommundelsnämnder bör följa upp vilka möjligheter det finns att förbättra möjligheterna för en god fysik måltidsmiljö. Vi anser att ambitionerna om att erbjuda mer näringsriktiga mellanmål inom äldreomsorgen bör vara en prioriterad uppgift. Även om kunskapen finns att det är viktigt att förkorta nattfastan för de med risk för undernäring är det enligt granskningens respondenter många av de boende som har allför lång nattfasta. Vi anser att arbete med för att förkorta nattfastan bör intensifieras. Detta kan bl.a. uppnås om systematiska försök genomförs med att senarelägga middagsmålet. Enligt vår uppfattning serveras detta mål fortfarande alltför tidigt på flera vård- och omsorgsboenden i kommunen. Även om det inte kan påvisas några större skillnader i insatser till kvinnor eller män anser vi att uppföljning bör redovisas på ett sådant sätt att eventuella skillnader mellan könen kan upptäckas. 2. Bakgrund KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Umeås kommun granskat kommunens insatser inom vård- och omsorgsboende 2 i för att säkerställa att de boende får en näringsriktig kost utifrån individuella behov. Granskningen ingår i revisorernas revisionsplan för år 2014. Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för en god livskvalitet, för att förebygga sjukdom och för att medicinsk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Knappt fem procent av personer äldre än 70 år som bor i eget boende är undernärda. Inom särskilda boendeformer är betydligt fler undernärda visar flera rapporter från bland annat Socialstyrelsen. I äldreboenden för personer med stort kroppsligt vårdbehov (vård- och omsorgsboende) är uppskattningen att upp till 70 procent är undernärda. Det är dock normalt med en viktnedgång på ca fem procent av kroppsvikten per tioårsperiod efter 70 års ålder framförallt på grund av minskad muskelmassa. Maten och måltiden är viktiga, inte enbart för att tillgodose behovet av energi och näringsämnen, utan även för livskvalitet. Åldrandet innebär att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att den mat som serveras inom äldreomsorgen håller en hög kvalitet och anpassas efter de äldres behov, vanor och önskemål. Sjukdom är den främsta orsaken till att undernäring utvecklas. I samband med sjukdom ökar kroppens behov av näringsämnen medan förmågan att äta eller tillgodogöra sig maten ofta minskar. 2 Vi använder i denna rapport begreppet vård- och omsorgsboende. I många sammanhang används begreppet särskilt boende. Vi anser att begreppet vård- och omsorgsboende i större grad beskriver boendets innehåll. Begreppet vårdoch omsorgsboende är också det begrepp som mer och mer används i nationella riktlinjer m.m. 2
Många äldre lider av flera sjukdomar samtidigt som var för sig kan bidra till undernäring. Det kan vara tumörsjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar, infektioner, depressioner och demens. Aptitlöshet på grund av en försämrad lukt- och smakupplevelse liksom en dålig mun- och tandstatus med tugg- och sväljsvårigheter är andra orsaker till undernäring. Undernäring leder till förlust av muskelmassa, försämrat immunförsvar med infektioner, försämrad sårläkning samt ökad sjuklighet och dödlighet. Även psykiska förändringar som ökad trötthet, inaktivitet och förvirring är vanliga. För att upprätthålla kroppsvikten krävs en balans mellan energiåtgång och intag av energi (kalorier). Det är viktigt att kosten har hög näringstäthet eftersom den äldre personen ofta har svårt att äta större mängder mat samtidigt som behovet av näringsämnen kan vara ökat på grund av sjukdom. Enligt Socialstyrelsen 3 har kunskapen om undernäring hos äldre och sjuka ökat. Trots detta förekommer ålder- och sjukdomsrelaterad undernäring fortfarande hos äldre inom vård och omsorg Behandlingen ska vara individuell och följas upp med t.ex. mat- och vätskeregistrering samt med kontroller av kroppsvikten. Att följa viktutvecklingen är en bra metod för att utvärdera om den boende kan tillgodogöra sig maten. Utvecklingen på en enhet bör följas över tid och analyseras så att åtgärder för att säkerställa den boendes näringsbehov ska kunna vidtas. Med ovanstående bakgrund har revisorerna beslutat att granska huruvida kommunen i sina vårdoch omsorgsboenden säkerställer att de boende får en näringsriktig kost utifrån individuella behov. Granskningen ingår i 2014 års revisionsplan 3. Syfte och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om systematiska insatser görs i vård- och omsorgsboende i för att säkerställa att de boende får en näringsriktig kost utifrån individuella behov. I granskningen har nedanstående frågor besvarats/belysts. Får de boende på kommunens äldreboende tillräckligt näringsintag? Sker uppföljning av hur de boendes välbefinnande påverkas utifrån näringsintaget? Finns rutiner för åtgärder vid upptäckt av för lågt näringsintag? Bemanning och antal måltider under dygnet? Behandlas kvinnor och män på samma sätt? 3 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen, 2011. 3
4. Ansvarig styrelse/nämnd Granskningen avser socialnämnden i samt kommundelsnämnderna. 5. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier av kommunens riktlinjer och rutiner för kost. Dessutom har vi tagit del av data från kvalitetsregistret Senior Alert och andra nationella riktlinjer. Intervjuer har genomförts med verksamhetsansvariga, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, dietister och kostansvarig. Verksamhetsbesök har skett vid fyra särskilda boenden i kommunen. Rapporten är sakgranskad av verksamhetschefen för särskilt boende och korttidsboende. 6. Nationella riktlinjer I Livsmedelsverket råd för Bra mat inom äldreomsorgen (2011) beskrivs att en satsning på bra mat i äldreomsorgen är en satsning på hela verksamheten. För att uppnå en bra måltidskvalitet beskriver råden att maten skall vara: God även om smaken är individuell så det viktig att maten uppfattas som god. Integrerad Måltiden bör vara en integrerad del av omsorgen och inte ses som en separat verksamhet. Trivsam Ett gott bemötande och trevliga lokaler där man skall äter bidrar i hög grad till hur måltiden uppfattas. Näringsriktig När man blir äldre är bra mat en förutsättning för att orka leva ett aktivt liv och bidrar till att behålla ett oberoende. Ofta äter äldre för lite mat. Därför behöver mat till äldre vara extra energität. Hållbar Mat kan påverka miljön negativt. Det är därför viktigt att göra medvetna val av livsmedel som påverkar miljön så lite som möjligt. Säker all mat som serveras ska vara säker att äta och de som får mat skall känna sig trygga med och inte bli sjuka av maten. Råden tar bland annat upp att det är viktigt att sprida ut måltiderna. Enligt råden innebär detta att äldre behöver sex måltider spridda över dygnets vakna tid. I nedanstående bild beskrivs hur stor del av en dags energi och näringsämnen som bör komma från olika måltider. 4
Middag 20 25 Lunch 20 25 % Frukost Mellanmål 10 15 % Mellanmål 10 15 % Mellanmål 10 15 % I råden beskrivs också att måltiderna bör fördelas så att perioden mellan dagens sista måltid och frukost inte blir för lång. En tumregel som nämns är att nattfastan inom äldreomsorgen inte bör överstiga 11 timmar. 7. Iakttagelser 7.1 Vård och omsorgsboende i Inom finns 19 vård- och omsorgsboenden varav ett drivs i privat regi (14 lägenheter). Verksamheten är organiserad inom Tillväxt och välfärd vuxna som är en del av den gemensamma förvaltningen i enligt nedanstående organisationsfigur. Figur 2. Organisationsschema för vård- och omsorgsboende i. 5
Som syns i organisationsbeskrivningen i figur 2 finns det på ledningsnivå en kostchef med ett övergripande ansvar för kost inom vård- och omsorgsboende. Det finns två legitimerade dietister (1,75 tjänst) som har ansvar för att tillhandahålla specialistkompetens inom nutritionsområdet. Dietisterna är en specialistresurs för vård- och omsorgsboende, handikappomsorg och socialpsykiatrin i. Dietisternas arbetsuppgifter är utbilda och informera personal inom nutritionsområdet och genomföra konsultationer i individuella ärenden. Under år 2013 har nya och förtydligade rutiner tagits fram för ärendegången för dietistkonsultationer. Till ärendegången har det också tagits fram kriterier för dietistkonsultationer med riktlinjer för vad som bör göras innan dietist konsulteras. Mellan åren 2007 och 2012 genomfördes ett projekt inom kost och nutritionsområdet. Projektet finansierades genom stimulansmedel från den nationella äldresatsningen. Den övergripande målsättningen med projektet var att stärka brukarnas hälsa samt öka deras psykiska, fysiska och sociala välbefinnande samt att: Utveckla måltidsmiljön för att stimulera ätandet Införa utvärderingsinstrumentet MNA Att minimera nattfasta Att öka vård- och omsorgspersonalens kompetens inom kost och nutrition Projektet har genomförts genom utbildning av vård- och omsorgspersonal samt handledning och rådgivning till personal och brukare. Enligt en egenutvärdering har man under projektet kunnat observera en positiv utveckling inom kost- och nutritionsområdet och att dietistkompetensen är en implementerad funktion inom vård och omsorg i Umeå. Satsningen fortsätter och ytterligare utbildning kommer att genomföras genom en satsning med nutritionsutbildning till all personal vid kommunens vård- och omsorgsboenden. Detta förväntas innebära att samverkan med dietister kommer att öka och en jämnare fördelning av nyttjandet av dietistresurser. Styrning och kommunikation inom äldreomsorgen (Vård- och omsorgsboende) sker i enlighet med nedanstående figur. 6
Figur 3. Styrning och kommunikation inom vård- och omsorgsboende,. Sedan år 2012 har styrning och ledning för vård- och omsorgsboenden förstärkts enligt ovanstående figur. En del i utvecklingen av styrning och ledning har varit att formulera mätbara kvalitetsmål och att hitta metoder att följa upp dessa mål. Ett kvalitetsmål har varit att förbättra och utveckla insatser inom nutritionsområdet. Uppföljning av utvecklingen inom nutrition och kost ingår i det system för regelbunden uppföljning som utvecklats. Nedan beskrivs kortfattat några av uppföljningssystemets olika delar. Grunden för uppföljningen är den månatliga uppföljning av ett antal indikatorer som sker från kvalitetsregistret Senior Alert. Månadens resultat delges respektive enhet i en rapport (kalkylblad) från verksamhetsledningen Månadspulsen. Månadspulsen innehåller också enhetens ekonomiska resultat och resultat från kvalitetsregistret Senior alert. Alla enheter erhåller resultatet för samtliga enheter och kan därmed jämföra det egna resultatet med de andra. Varje enhet får också en månatlig förbättringsrapport med kommentar till resultatet från den månatliga uppföljningen. Exempel på förbättringsrapport visas i bilaga 2. Resultatet följs upp vid de månatliga avstämningsmöten som sker med verksamhetsledning och enhetschefer och vid yrkesspecifika träffar som ledningen har med utsedda representanter från varje enhet. Det finns fyra yrkesspecifika grupper, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och undersköterskor. 7
Avsikten är att resultatet från uppföljningen skall återkopplas vid respektive enhet vid arbetsplatsträffar och teamträffar. Teamträffarna rör enskilda brukare och arbetsplatsmöten avser enhetens resultat. Även om det åtgår mycket tid för att rapportera och följa upp enligt den framtagna modellen så ansåg verksamheterna att det var motiverat. Motivationen uppgavs öka när man fick återkoppling och kunde påvisa att förbättringar ägt rum för den enskilde brukaren. 7.1.1.1 Kommentar Det har etablerats ett ändamålsenligt system för uppföljning av insatser för nutrition och andra områden som ingår i kvalitetsregistret Senior Alert. Vår uppfattning är att uppföljningssystemet har inneburit att insastser inom nutrition och kost har utvecklats och förbättrats under de senaste åren. För detta har kommunen erhållit ersättning enligt den stimulans- och prestationsersättning som staten avsatt för utveckling av vården av äldre. Arbetet i Umeå har också uppmärksammats nationellt. Även om uppföljningen är omfattande och kräver tid i det dagliga arbetet är vår bedömning att verksamheterna själva ser mervärdet med uppföljningen. Orsaken till detta anser vi vara att uppföljningar återrapporteras regelbundet till respektive vård- och omsorgsboende i olika forum. Det finns alltid ytterligare utvecklings- och förbättringsmöjligheter, men vi anser att har kommit en god bit väg mot att utveckla ett systematiskt arbete inom kost- och nutrtionsområdet. 7.2 Lokala riktlinjer 7.2.1 Kostprogram Sedan januari 2014 finns ett kostprogram för. Kostprogrammets syfte är: Att det ska utgöra en grund för kostfrågor inom äldreomsorgen Att det ska inspirera och vägleda personal i kostfrågor Att personal ska erbjudas utbildning genom kostprogrammet De mål som formulerats för kostprogrammet är Att stärka brukarnas hälsa samt öka deras psykiska, fysiska och social välbefinnande Att all personal ska känna till kommunens kostprogram Att underlätta för individuella nutritionsplaner Att öka personalens kompetens inom kost och nutrition I kostriktlinjerna beskrivs: Vilka lagar och föreskrifter som gäller i nutritionsarbete och livsmedelshantering inom vård- och omsorgsboenden. 8
De olika yrkeskategorier ansvar för kost och nutrition i vård- och omsorgsboende från den enskilde brukarens egenansvar till socialnämndens ansvar. Att nutritionsåtgärder ska betraktas på samma sätt som andra medicinska åtgärder och att det därmed ställs samma krav utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Hur måltider bör fördelas under dagen. Krav på måltidernas innehåll. Vilken kost som levereras från kommunens måltidsleverantörer. Regler och riktlinjer för måltidshygien Kostbehandling vid olika sjukdomstillstånd. Kostprogrammet innehåller också beskrivning av specialkoster och specifika åtgärder vid vanliga sjukdomstillstånd inom vård- och omsorgsboenden. 7.2.2 Rutiner för dietistkonsultationer Under hösten 2013 togs det fram en ärendegång och kriterier för dietistkonsultation. Ärendegången beskriver rutiner för konsultation av dietist inom vård- och omsorgsverksamheten i kommunen. I kriterierna ges exempel på när dietist skall konsulteras. Kommentarer Vår bedömning är att det finns ändamålsenliga riktlinjer för kosthantering och dietistkonsultationer i genom det framtagna kostprogrammet. I samband med våra besök/fältstudier kan vi konstatera att riktlinjerna är kända i verksamheterna. I samband med att riktlinjerna tagits från har sjuksköterskor vid vård- och omsorgsboenden fått ett utbildningstillfälle inom nutrition och kost. Det finns ett stort önskemål att en liknande utbildning skall ges till all vård- och omsorgspersonal. Sådan utbildning är planerad och möjliggjord genom den prestationsersättning från den nationella äldresatsningen som erhållit för sitt arbete in äldreomsorgen. 7.3 Uppföljning Som nämns ovan genomförs regelbunden uppföljning inom vård- och omsorgsboenden enligt en rutin framtagen år 2012. En viktig del i uppföljningssystemet är resultat från det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som är tillgängligt via webben i vilket varje person registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Registret omfattar i första hand medborgare 65 år och äldre med någon form av kontakt med vård och omsorg. Det går även att registrera yngre personer. Senior alert är en del av Sveriges Kommuner och Landstings äldresatsning. Arbetssättet som Senior alert bygger på består av tre grundtankar som består av systematik, struktur och synliggörande av resultat. 9
Alla personer som vistas på vård- och omsorgsboende riskbedöms genom evidensbaserade mätnings- och bedömningsinstrument. Inom nutritionsområdet används MNA (Mini Nutritional Assessment). De evidensbaserade instrumenten för riskbedömning avser tillsammans med evidensbaserade åtgärder skapa en gemensam struktur inom slutenvård, primärvård och kommun. Nedan presenteras några resultat från s registreringar utifrån Senior alert. I figurerna jämförs resultatet för år 2012 och 2013 samt män och kvinnor. I genomfördes 1 618 riskbedömningar inom vård- och omsorgsboende under år 2012 och 2 176 år 2013. 35% 30% 25% 29% 28% 23% 23% 27% 25% 20% 15% 2012 2013 10% 5% 0% Kvinnor Män Kvinnor & Män Figur 3. Andel av de som riskbedömts i Senior alert i under 2012 och 2013 och har BMI (Body Mass Index) <22. I figur3 kan ses att andelen personer som har ett BMI på 22 eller mindre har minskat marginellt mellan år 2012 och 2013. Det som kan noteras för bägge åren är att kvinnorna i högre utsträckning har ett BMI som är lägre 22. BMI är det vanligaste förekommande mätinstrumentet, både för övervikt och för undernäring. För vuxna bedöms ett BMI mellan 20 till 25 som normalvikt medan det för äldre, över 70 år, är önskvärt med ett BMI över 22. Ett BMI under 20 bör däremot alltid betraktas som undernäring. Ett optimalt BMI för äldre tycks dock ligga mellan 24 och 29, med minst risk för sjuklighet och dödlighet. För att räkna ut en persons BMI delas kroppsvikten (i kg) med längden (i meter) i kvadrat. Uträkningen av BMI: Vikt (kg)/längd (m)² = BMI 10
20% 15% 12% 10% 9% 9% 8% 10% 9% 2012 2013 5% 0% Kvinnor Män Kvinnor & Män Figur 4. Andel av de som de som riskbedömts i Senior alert i under 2012 och 2013 och har ett resultat i MNA (minimal nutrition assessment) som är lägre än 7. Figuren ovan (4) förstärker resultatet från figur 3 att det är en något mindre andel som har risk för undernäring under 2013 än 2012. Men framförallt förstärks resultatet att kvinnor är mer undernärda än män. MNA är ett instrument som är framtaget speciellt för bedömning av undernäring hos äldre över 65 år och innehåller totalt 18 frågor (6 inledande + 12 kompletterande). Förutom en kartläggning av näringstillståndet ger resultatet en orsaksanalys av undernäring eller risk för undernäring. Resultatet är därför lämpligt att använda i vårdplanering. 11
100% 80% 81% 96% 94% 95% 78% 80% 60% 40% 2012 2013 20% 0% Kvinnor Män Kvinnor & Män Figur 5. Andel av de med risk för undernäring som har ett individuellt åtgärdsprogram Utifrån ovanstående bild kan konstateras att andelen personer som har en risk för undernäring och har ett åtgärdsprogram har ökat med 15 procentenheter mellan 2012 och 2013. Ökningen för män och kvinnor är likartad. Kommentar Att vara gammal och sjuk innebär i många fall att man har en risk för att bli undernärd. Många av de som bor inom vård- och omsorgsboende har omfattande vårdbehov och därför en ökad risk för undernäring. Det är därför glädjande att se att andelen som har en individuell åtgärdsplan för insatser för att motverka undernäring har ökat. 7.4 Måltider I detta avsnitt tar vi upp de delar och områden som vi diskuterade vid våra intervjuer med ledningen och vid våra besök på vård- och omsorgsboenden i. De tre områdena utgår från de områden som lyfts fram i det lokala kostprogrammet. 7.4.1 Måltidsordning Måltider bör fördelas över dagen. En lämplig fördelning enligt kostprogramet för att optimera förutsättningarna för ett fullgott intag är tre huvudmål samt två till tre mellanmål. Mellanmålen är ofta bortglömda och bör enligt riktlinjer stå för cirka 30-40 procent av dagens näringsintag. En riktlinje som ges är att måltider skall serveras i nedanstående intervall. 12
Frukost kl. 07:00-8:30 Mellanmål kl. 09:30-10:30 Lunch kl. 11:00-13:00 Mellanmål kl. 14:00-15:00 Middag kl. 17:00-18:30 Kvällsmål kl. 20:00-21:00 Ovanstående tidsintervall är rekommendationer. Vid våra intervjuer med både ledning och vårdoch omsorgspersonal är man väl medveten om att dessa riktlinjer inte efterlevs. Det är framförallt tiden mellan lunch- och middagsmålet som är kort. Lunch serveras omkring kl. 12:00 och middag vid vissa vård- och omsorgsboenden redan kl.16:00. Alla verkar medvetna om att det är för kort tid mellan dessa huvudmål. Kunskapen finns om att mellanmålen är viktiga. Däremot säger vård- och omsorgspersonalen att man inte har riktigt den ambition man borde när det gäller innehållet i mellanmålen. Ledningen beskriver att man vill driva frågan om att stärka arbetet med näringsriktiga mellanmål. Vid våra verksamhetsbesök intervjuade vi boende. Alla vi talade med var nöjda med maten. Någon vill inte ha fisk då slapp hon det, någon beskrev att hon längtade efter färsk fisk. När vi frågade om måltidsordning tyckte flera att middagen serverades för tidigt. Men å andra sidan uttryckte någon att det blir nog jobbigt för personalen. Men i huvudsak beskriv de brukare vi intervjuade att vård och omsorg i var bra och då ingick maten i den bedömningen. 7.4.2 Nattfasta På senare år har lång nattfasta mer och mer diskuterats. Med nattfasta avses den tid som går mellan ena dagens sista mål och nästa dags första mål. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Lång nattfasta kan orsaka muskelnedbrytning och orolig nattsömn, För de som helt får sitt näringsbehov tillgodosett under dagtid kan nattfastan dock vara något längre än 11 timmar. All personal som vi intervjuar uppger att många som bor på kommunens vård- och omsorgsboende har en nattfasta som överstiger 11 timmar. Man anser att man på många sätt försöker att minska nattfastan men att det ändå är många som har för lång nattfasta. 7.4.3 Måltidsmiljö Måltiden är viktig inte bara för att inta näringsriktig mat. Måltiden vid vård- och omsorgsboende är viktig som aktivitet och social gemenskap. Måltiden är för många det viktigaste som händer under dagen. Därför är det viktigt att göra måltiderna så trevliga som möjligt Förutom energi och näringsintag, innebär måltiden njutning och samvaro med andra, glädje och livskvalité. En trevlig måltidsmiljö har också inverkan på aptiten. Vid våra besök beskriver vård- och omsorgspersonal att man på olika sätt försöker göra måltidssituation så trevlig som möjligt. Samtidigt påpekar man att de fysiska möjligheterna många gånger är begränsade för att skapa en god måltidmiljö. Det som nämns är att det är trångt, rullstolar tar plats etc. 13
Kommentarer Det finns en god medvetenhet om måltidsmiljöns betydelse, en kunskap om att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar framförallt för dem med risk för undernäring och att måltiderna skall spridas jämt över dygnet. Betydelsen av dessa aspekter av kost och nutrition beskrivs också i kostprogrammet. När det gäller måltidsordning är vår uppfattning att mer kan göras för att senarelägga middagsmålet. Vår bedömning som också verkar delas med flera av de vi intervjuat är att det är möjligt att senarelägga middagsmålet. På det sättet ökar möjligheterna att minska problemet med för lång nattfasta. Samtidigt måste påpekas det etiska dilemma som kan uppstå kring kost och nutrition precis som alla andra insatser inom vård och omsorg. Ingen kan tvingas och detta är viktigt när det gäller måltider. Det är den enskilde själv som bestämmer om och vad man vill äta. Kommunen skall erbjuda kost som motsvarar den enskildes behov men också önskemål. Men det är alltid den enskilde själv som bestämmer. 7.5 Kvinnor och män Män och kvinnor behandlas olika i vård och omsorg. Det visas bland annat i SKL:s kunskapsöversikt, jämställdhet i hälsa och vård (2013). Ibland är skillnaderna motiverade medicinskt och biologiskt. Ibland är skillnaderna omotiverade och måste åtgärdas för att åstadkomma en jämställd vård och omsorg mellan könen. I resultatredovisningen för Senior alert på nationell nivå beskrivs att det finns skillnader mellan könen inom området nutrition och risken för undernäring. När det gäller risk undernäring är risken större för kvinnor än för män. Som kan ses i figur 3-5 gäller samma förhållande som i riket som helhet. Skillnaden är så pass stor att den på nationell nivå är statistiskt säkerställd. Även om skillnaden är liten (2 procentenheter) är det statistiskt signifikant högre andel män som fått planerad åtgärd genomförd. Vid intervjuer med ansvariga samt vård- och omsorgspersonal uppger man att vård och omsorg till den enskilde ges utifrån behov och inte utifrån vilket kön den enskilde har. 14
Kommentar Även om skillnaderna är små så kan konstateras att män och kvinnor har olika risk att bli undernärda. Orsaken till detta är troligen multifaktoriell och kan inte enkelt förklaras. Däremot talar resultatet från Senior alert att mäns risk för undernäring åtgärdas i något större utsträckning. En större andel män har individuella åtgärdsplaner för undernäring. Trots att det inte finns några lokala data som talar för att det finns skillnader mellan könen i de insatser som ges inom kost- och nutritionsområdet, anser vi att uppföljningen bör presenteras även könsuppdelat. Detta för att säkerställa att det verkligen inte är några skillnader i insatser mellan könen inom kost och nutritionsområdet. KPMG, dag som ovan Örjan Garpenholt Konsult, med dr 15