Verksamhetsberättelse 2014 1
Året som gått Rektor har ordet Det är ett händelserikt år vi blickar tillbaka på. Utveckling och förändring har präglat folkhögskolan på många sätt under året, samtidigt som verksamheten varit i full gång. Jag är stolt över att vi bidrar till att tiden på folkhögskolan är otroligt viktig i många studerandes liv, att många lyckats komma vidare till högre studier, till yrkesutövning och inte minst i sin personliga utveckling. Jag är också stolt över de nya kontakter och samarbeten vi byggt upp under året och att folkhögskolan blivit synlig för fler. Vi har startat nya utbildningar och inriktningar som Teaterlinjen, Fritidsledarlinjen med inriktning på mångfald/ kommunal verksamhet och Etableringskursen. Vi har fortsatt utveckla de nya utbildningar som gavs för andra gången som FotoFilm-linjen och Foto distans. Vi har avslutat en lång tradition av Församlingspedagogutbildningar. Samtidigt har ett omfattande renoveringsarbete gjorts i lokalerna, både undervisningslokaler och arbetsrum har skiftats successivt under pågående verksamhet. Vandrarhemmet har lockat till sig fler gäster och fått fina recensioner. Sedan augusti driver vi köket i egen regi. All denna förändring parallellt med uthålligt arbete för att göra bra ordinarie verksamhet hade inte varit möjlig utan en engagerad och lösningsfokuserad personal som vill deltagarnas och gästernas bästa. För mig personligen, som klev in i rektorsuppdraget i januari, har det varit en lärorik tid då jag fått större inblick i förutsättningarna för våra olika utbildningar samtidigt som jag satt mig in ett ganska komplext regelverk och mött massor av intressanta människor. Vi kan se tillbaka på ett par år av medvetna utvecklingssatsningar och ekonomiska underskott. Framåt behöver vi arbeta för en ekonomisk stabilitet och fortsätta förfina det vi redan gör och är bra på. Cecilia Edin, rektor 2
Innehåll Året som gått...2 Teaterlinjen...4 Etableringskursen...6 Församlingspedagogerna...8 Allmän kurs...10 Fritidsledarutbildningen...12 Konstlinjen...14 FotoFilm-linjen...16 Projektåret...17 FotoDistans-utbildningen...18 Svenska kyrkans grundkurs...19 Kurser i samverkan...20 Skolgemensamt...22 Kulturarrangemang...24 Sommarkurser...25 Vandrarhem och kursgård...26 Grön flagg...28 Ständiga förbättringar...29 Sigtuna folkhögskola i media...30 Bildningsidé...31 Utvecklingsinsatser...32 Lokaler och IT...36 Organisation och personal...38 Förvaltning...40 3
Teaterlinjen Vi har alla tränats i tålamod, flexibilitet och ödmjukhet Den klass jag har förmånen att arbeta med består av nyfikna, utåtriktade och kritiskt reflekterande individer. I början handlade om att lära känna varandra och att träna sig på att gestalta en historia. Det första publika resultatet blev två berättarföreställningar som spelades på skolan: Berättelser från Insidan och Berättelser från Gränslandet. Föreställningarna byggde på monologer från pjäser, böcker eller skrivna/bearbetade av dem själva. Vi fick mycket positiv kritik från publiken. Syftet med monologarbetet var att utveckla en scenisk trygghet i sig själv och ett eget samspel med en publik. Detta visade sig vara väldigt bra inför ansökningar till teaterhögskolor. Det andra sceniska arbetet var redovisningar av texter ur pjäser som är tidstypiska under modernismen. Redovisningarna skedde enbart inför klassen och filmades av studerande på Projektåret. Grupperna fick också göra ett skriftligt arbete om sin genre. Syftet var att fördjupa idéströmningar under modernismen med teaterperspektiv. Eleverna tyckte det var intressant och roligt men lite svårt med den skriftliga delen. En bra utmaning inför eventuella högskolestudier. Klassen har genomfört två filmproduktioner i samarbete med FotoFilm-linjen: en fiction-produktion och en musikvideo. Det har lett till fina filmresultat och nyttiga lärdomar för alla inblandade. Vi vill utveckla samarbetet mellan eleverna från de två klasserna så att och bättre förstår varandras roller i en filmproduktion. Mina viktigaste lärdomar rör turordningen i utbildningsprocessen och samarbetet med FotoFilm-linjen. Jag upplever att de moment som kommit efter varandra har följt gruppens och individernas 4
Teaterlinjen Citat från studerandes utvärdering efter första terminen: Den härligt kreativa miljön gör att man vill och kan testa på allt möjligt! Engagerade lärare som vill stötta och lära ut! utveckling. Klassen har utvecklat sina relationer och sin tillit, för att till våren kunna arbeta med lite djupare och personligare teman. Relationerna till eleverna på FotoFilm har utvecklats och formerna för samarbetet börjar sätta sig. Vi har alla tränats i tålamod, flexibilitet och ödmjukhet. Tilliten och respekten har vuxit för varandras kreativitet och berättarglädje. Det jag önskar framöver är en fast scen att träna och spela föreställningar på. Eleverna sceniska utveckling skulle gå snabbare om de fick vänja sig vid scenen som träningsplats och som rum för gestaltning. Att spela teater bygger mycket på överenskommelsen mellan scen och publik. Skärningspunkten mellan dessa rum måste undersökas och prövas. Det är svårt att göra utan en riktig scen att få träna på regelbundet. Mia Peterson, lärare på Teaterlinjen Med en engagerad lärare som peppar och inspirerar så känner man sig trygg att våga prova Det jag tycker är bra med teaterlinjen är att man får prova på olika saker och verkligen testa vad man själv går för Man lär sig så mycket om sig själv och andra. Man har dessutom superroligt tillsammans Jag tycker verkligen om hur vi kombinerar teater och filmproduktion. Eftersom skådespelarteknikerna skiljer sig mycket får man en bredare kunskap inom själva hantverket Vare sig man vill ägna sig åt teater som ett yrke eller bara vara med om ett roligt år så får man rätt verktyg som både är utvecklande för en på ett professionellt men också personlig plan Teaterlinjen för film och scen är en ettårig utbildning som erbjuder utveckling inom skådespeleri men också personlig utveckling inom områden som kommunikation, retorik och annan konstnärlig gestaltning. Utbildningen gavs för första gången med start hösten 2014. Sökande: 101 Deltagare: 16 5
Etableringskursen Etableringskursen en väg in i svenska samhället för nyanlända Olga Kahkolongo I samarbete med Arbetsförmedlingen ger Sigtuna folkhögskola i höst en etableringskurs. Deltagarna är nyanlända som vill lära sig språket bättre och förbereda sig för arbete i Sverige. Vi har 13 deltagare med väldigt olika bakgrund och erfarenheter. Många vill snabbt få börja jobba helst inom områden som de jobbat med tidigare. Någon är bagare, någon annan elektriker, ingenjör eller journalist. Gruppen samtalar och skriver mycket för att träna svenskan och gör studiebesök, t ex på Lernia. Regelbundet träffar gruppen personer från Märsta konsthall, då är fokus på skapande och kultur. Deltagarna jobbar också med vardagliga konkreta saker som hur man kontaktar Försäkringskassan, sjukvården, söker ett jobb eller betalar räkningar. Utbildningen är 6 månader lång och sträcker sig från oktober-april. Det här är bättre än SFI Olga Kahkolongo, 27, är politisk flykting från inbördeskrigets Kongo. Hon arbetade som reporter på Kongos TV, fram till mars 2014 då hon var tvungen att lämna landet. Hennes säkerhet hotades på grund av de reportage hon gjort som ogillades av Kongos diktator Joseph Kabila. Hennes man fängslades och hon var tvungen att lämna sin 8 månades baby och 5 åring hos sin mamma. Jag saknar mina barn jättemycket! Ibland kan jag inte sova på nätterna. 6
Etableringskursen Särskilt när de händer något, som i förra veckan då militären sköt mot en Kabilakritisk demonstration och dödade 42 personer. Då blir jag rädd för mina barns skull. Hon har dessutom nyligen fått besked att hennes äldste son är sjuk i malaria och tyfoid, en diarrésjukdom, och är inlagd på sjukhus. Men Olga är noga med sina svenskastudier och har lärt sig mycket under den tid hon gått kursen. Hon tycker att det är synd att den slutar redan april hon vill fortsätta längre. Det här är bättre än SFI, säger hon. Där sitter de bara och läser och skriver hela tiden. Etableringskursen innehåller bland annat ett samarbete med Sigtuna museum och deltagarna får gå på konstvisningar i den nya Konsthallen och även prova på att skapa själva. Efter etableringskursen vill Olga fortsätta studera svenska för att sen utbilda sig till sjuksköterska. Jag tror det är svårt att få jobb som journalist i Sverige, säger hon. Osep behöver inte tolk längre Osep Hamamjian, 46, har bytt kaos och krig i Syrien mot lugnet i Sverige sedan 10 månader. Sverige är jättebra, säger han Här finns så bra lagar och regler för allting. Till exempel får man inte köra mer än 80 på vissa vägar. Allt är reglerat, skolan, hela samhället. Inte som i Syrien där allt är kaos. Han trivs på etableringskursen och har Osep Hamamjian utvecklats enormt på 4 månader. När jag var på arbetsförmedlingen i fredags behövdes inte tolken längre, säger han stolt. Jag kunde prata själv med min handläggare. Osep bor hos sin bror som varit i Sverige sedan 2001 och har arbete. Själv har han arbetat 30 år som maskinreparatör hemma i Syrien. Nyligen gjorde han studiebesök hos skolans vaktmästare en förmiddag och då lagade de en frys tillsammans och gick brandssyn. Jag vill ha en kopia på listan vi använde vid brandsynen, säger Osep. Så jag kan lära mig orden som stod där. Brandlarm, brandsläckare och liknande. Efter Etableringskursen vill Osep fortsätta studera svenska så han lär sig prata riktigt bra. Sedan ska han söka jobb, lite osäkert vad det blir. Men han har också andra planer för 2015. Det här året vill jag gifta mig, säger Osep och ler. Jag är ju 46 år så det är dags 7
Församlingspedagogerna De sista församlingspedagogerna från Sigtuna folkhögskola I och med Svenska kyrkans nya utbildningsreform ges motsvarande utbildning i stället vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut från hösten 2014. Som avslut på en lång era av församlingspedagogutbildningar bjöds tidigare studerande, lärare och andra nyckelpersoner genom åren in till ett postludium, med föreläsning av Mikael Kurkiala, På spaning efter den tid som är om kyrkans roll i en föränderlig tid, avslutningsmässa och middag i skolrestaurangen. En tillbakablick på Församlingspedagogutbildningen 1993-2014 Svenska kyrkan fattade 1990 ett beslut om en utbildningsreform vilket bl.a. tog sig uttryck i en fjärde kyrklig yrkesprofil, församlingspedagog. Sedan 1993 har vi på Sigtuna folkhögskola drivit denna yrkesutbildning. Den har setts i lite olika skepnader men alla år, förutom ett då antalet sökande var för få, har det getts en helfartsutbildning där fritidsledare varit den mest förekommande yrkesbakgrunden tillsammans med förskollärarna. Teologer med pedagogik i sin examen har funnits i utbildningen liksom andra typer av lärare och pedagogiska yrkesprofiler. Under tio års tid fanns en tvåårig distansutbildning med bl.a. handledarstöd av stiftspedagoger. Flertalet av studenterna där var yrkes- Våren 2014 examinerades de sista församlingspedagogerna från Sigtuna folkhögskola. Utbildningen har getts på folkhögskolan sedan 1993 och vänder sig till den som vill arbeta med undervisning och lärande i Svenska kyrkan. Sökande: 19 Deltagare: 9 8
Församlingspedagogerna verksamma i församling, t.ex. förskollärare och församlingsassistenter. Sammanlagt har vi uppskattningsvis utbildat 600 församlingspedagoger. Vi har haft samarbete med Edelviks och Jämshögs folkhögskolor men Sigtuna har varit tongivande. Det fanns flera behov och insikter när Svenska kyrkan fattade beslutet om det pedagogiska profilåret; Den pedagogiska medvetenheten behövde stärkas i församlingarna. Församlingsassistenterna i församlingarna behövde en tydligare plattform och därigenom få en tyngd och större möjlighet att driva både det pedagogiska tänket och verksamheten samt initiera den pedagogiska reflektionen i arbetslaget. Förskollärare som fanns i församlingsarbete behövde rustas med en kyrklig profil. Likaså behövdes en kompetens inom området vuxenarbete och strategiskt arbete. Utbildningen skulle förläggas på folkhögskola och bildningsuppdraget stå i fokus. Detta passade bra på Sigtuna då vi lätt kunde bygga vidare på den församlingsassistentutbildning vi metodiskt byggt upp under 20 års tid. Svenska kyrkans Utbildningsnämnd fastställde en övergripande studieplan som förutsatte en lokal plan. Den har sett lite olika ut år från år beroende av studenternas utbildningsbakgrund och utvärderingar. Planen har uttryckt lärarlagets ambitioner där vi arbetar med tre rum ; kunskapsutveckling, yrkesrollutveckling och personlig utveckling. Det som löpt som en röd tråd är skrivandet av PP, ett personligt pedagogiskt program, genom hela utbildningen, en process där man skriver sig in mot sina grundläggande värderingar och sin pedagogiska praxis. Den studerande arbetar in allt som utbildningen innehåller; Gudsbild, Människosyn, Samhällssyn, Pedagogisk grundsyn och Pedagogisk praxis. Bildningsperspektivet är djupt och tydligt. Ibland förvånas man över vad man kommer fram till när man ser sina formuleringar i text. Likheten finns med bilden av stenhuggaren som mejslar fram en människa ur stenblocket. Den lilla pojken som fascinerat följer arbetet frågar stenhuggaren: Men hur kunde du veta att människan fanns därinne? Under skrivprocessen har författaren kontinuerligt fått feedback från kurskamrater och lärare. Att tränas att ge och ta emot feedback har varit ett starkt inslag i församlingspedagogutbildningen. Livsfrågor med Allmänna kursen var ett lyckat projekt som återkom varje läsår. Församlingspedagogerna fungerade som lärare för deltagarna på Allmänna kursen inom ämnet religion där tonvikten låg på Livsfrågor vilket också var rubrik för projektet. Arbetet gav undervisningserfarenhet för församlingspedagogerna samtidigt som de två kurserna lärde känna varandra och ett ömsesidigt lärande/delande uppstod. Flera omfattande utvärderingar av församlingspedagogutbildningen har gjorts under åren, några på uppdrag av Kyrkokansliet i Uppsala och Linköpings universitet. Samtliga har gett oss mycket goda betyg. Till sist får vi som arbetat med FP slå oss lite för bröstet. Vi är stolta och glada! Anna-Lena Bergström, för gamla och nya kollegor på Församlingspedagogutbildningen 1993-2014 9
Allmän kurs Arbete med tenntråd och läder gjorde intryck Årets Ak-resa hade Kiruna som mål. I flera veckor förberedde vi oss för att möta sapmi. Med hjälp av film, museibesök, skolarbete och hantverk lärde vi oss mer om vad det kan innebära att bo ovanför polcirkeln, i en stad som snart ska flyttas på grund av gruvdriften. Frågar man eleverna var det just att arbeta med tenntråd och läder som gjorde ett stort intryck. I Kiruna möttes vi av en mycket sympatisk lokalpatriot, Kenneth, som guidade oss runt till platsen där det nya stadshuset ska byggas (ett industriområde fullt med bråte och skräp), den nedlagda militärförläggningen, Kirunas underbara kyrka, som ska monteras ned för att flyttas och till Luossavaaras fot innan vi boade in oss på Malmfältens folkhögskola. Besök på kommunhuset för se konstsamlingen och få information om flyt- Allmän kurs ger grundutbildning motsvarande gymnasienivå. Kursen vänder sig till den som inte genomfört eller avslutat gymnasieutbildning. Målet är att ge deltagarna behörighet att söka till högskolan. Arbetssättet varieras mellan traditionella ämnesstudier, projekt och temaarbete, både enskilt och i grupp. Under våren gjordes en studieresa till Kiruna för att undersöka hur människor och samhälle påverkas av att staden flyttas för att ge plats åt gruvnäringen. Sökande: 123 Deltagare: 51 10
Allmän kurs ten ledde oss ut på stan för att fråga Kirunaborna om de kände sig lika informerade om flytten eller delaktiga i beslutet som man gav vid handen från politiskt håll. Våra samtal gav en ganska dyster bild som vi rapporterade till Kenneth när vi träffade honom på Hjälmar Lundbomsgården. Det blev en lång sittning den eftermiddagen/kvällen. Fredrik, en av eleverna kommenterade: Du Ludde, Kenneth, han brinner verkligen för det här! under andra fikapausen Vi besökte Ishotellet i Jukkasjärvi och resan avrundades med en kvällsbestigning av Luossavaaras topp, där vyn över gruvan och staden är vidunderlig, samt ett besök på samemuseet sista morgonen. Där fick vi höra om samiska traditioner och levnadsöden innan vi lyfte för att återvända till Sigtuna. Ett par lärdomar är att en väl förbredd resa med hantverk eller dylikt som leder till taktil kunskap är lika viktig som att ha föreläsningar och egna fördjupningsarbeten med redovisningar i text och bild. Att ha tydliga mål och ett uppdrag att undersöka en fråga på plats är också en mycket viktig del av en lyckad resa. Att ta tid till att sammanställa upplevelserna och diskutera resultatet redan på plats ger extra utdelning. Elwood Overholt, lärare på allmän kurs 11
Fritidsledarutbildningen Utbildningsvecka i skogen ger förståelse och färdigheter Målet för alla deltagare på skogsveckan är att få en gemensam start på läsåret. Att lära känna sin studiegrupp och de övriga i klassen, att lära sig friluftsmetodik och ledarskap. Att få ökad kunskap och förståelse för skogen, naturen och samhället och samtidigt lära mer om det svenska kulturarvet och få större färdigheter i hantverkskunskap. Platsen för skogsveckan ligger i Bergslagen, gränslandet mellan södra Dalarna och norra Västmanland. Här har det funnits en kultur som kretsat kring att överleva av skogen, malmen i berget, djur- Fritidsledarutbildningen är en tvåårig eftergymnasial yrkesutbildning som förutom yrkesdiplomering ger behörighet till vidare studier på högskolenivå. Utbildningen vänder sig till den som vill arbeta som fritidsledare inom Svenska kyrkan eller inom den kommunala fritidssektorn. Våren 2015 examineras de första fritidsledarna från Sigtuna folkhögskola med intyg som beskriver en kommunal mångfaldsprofil. Sökande: 49 Deltagare: 17 12
Fritidsledarutbildningen hållning med får och kor samt försäljning av hantverk. Människorna som levde här har ofta arbetat borta under långa perioder. Vandringarna till arbetsplatsen kunde vara tiotals mil. Levnadsförhållandena under dessa arbetsperioder var mycket enkla. Vi kan fortfarande se tydliga spår av denna kultur både i markerna och i den idag levande kulturen. Studiegruppernas teman bygger på just denna kulturhistoria. Att sätta sig in i hur andra människor har levt under långa perioder öppnar för nya perspektiv på olika kulturer i världen och den kultur vi kallar vår egen. Samtidigt öppnar den för nyfikna frågor: Vad är viktigt för mig idag? Hur ser jag på kultur och miljön jag har runt omkring mig? Varje studiegrupp förväntas sätta sig in i sitt eget tema på ett fördjupat sätt. Historien: vem? Vilka årstider? Hur? Nutid: vad fyller det för funktion idag? Teman har varit till exempel ull med beredning, färgning och tovning eller järn med smide och luffarslöjd. Alla grupper har jobbat med naturperspektiv plockat svamp och kollat floran. Ett annat tydligt inslag för alla deltagarna har varit att jobba med kulturhistorien i området. Utveckling av distansutbildning Under det senaste året har arbetslaget jobbat fram en distansform som erbjuds från hösten 2015. Vi kommer att kunna utbilda fritidsledare för både församling och kommun verksamhet. Modellen bygger på att deltagaren har baskunskaper från yrkesrollen, arbetsplatsen och de teoribaser som vi jobbar med i helfartsutbildningens kursplan. Utbildningen pågår under en tvåårsperiod på deltid och förutsätter en integrering med fast anställning i Kommunal verksamhet eller i Svenska kyrkan. Målsättningen är att utbildningen också fungerar utvecklande på de lokala arbetsplatser som deltagarna representerar. Fritidsledarutbildning distans är en tvåårig utbildning med särskild studiegång för den som har pedagogisk tjänst inom Svenska kyrkan eller i kommunal verksamhet. 13
Konstlinjen Konstlinjen ger grundlig kunskap om -ismerna Under höstterminen arbetar eleverna med en fördjupning av modernismen, med start första kursveckan i augusti då de går ut och målar landskap i ett impressionistiskt perspektiv. Uppgifterna följer sedan vecka efter vecka utvecklingen genom bland annat kubismen, futurismen, konstruktivismen, dadaismen, surrealismen, expressionismen och minimalismen fram till den postmoderna eran då de studerande växlar över till egna projekt under våren. Uppgifterna är tydligt formulerade och redovisas gemensamt varje måndag. Även kroki en obligatorisk del av undervisningen och varannan vecka besöks utställningar. Gestaltningsformerna för vårens projekt sträcker sig mellan videofilm, illustrationer, porträttmåleri till gestaltning av Wilhelm Mobergs utvandrarepos. Projekten redovisas med en utställning under folkhögskolans Öppet hus. Under vårterminen görs även en skolresa till Berlin tillsammans med FotoFilm-linjen. Det första genombrottet för modernismen sker genom kubismen och Picassos målning Flickorna i Avignon, vilken eleverna får använda till att tolka begreppet parafras. Konstlinjen är en ettårig utbildning som vänder sig till personer som vill öka sin kompetens för att sedan söka vidare till högre utbildningar som till exempel konstskolor, designskolor och arkitektutbildningar. Sökande: 59 Deltagare: 27 14
Konstlinjen Tidigare studerande inspirerar vid återträffen Varje år bjuds tidigare studerande in till en återträff och gemensamt program med nuvarande Konstlinjen. Återvändarna berättar om sina erfarenheter från konstnärliga utbildningar eller yrkeserfarenheter som till exempel dataspelskonstruktörer, reklamare, bildlärare, tecknare, illustratörer, arkitekter, fotografer och filmare. Återträffen ger deltagarna en bra bild av hur möjligheterna för dem ser ut framåt och vad det kan krävas för att nå sina mål. Det blir ett intensivt utbyte och på kvällen ges tillfälle att umgås och prata över en enkel måltid. Gustav Dahl-stipendiet till Adina Almén Varje år delar Sigtuna folkhögskola och Sigtunastiftelsen ut Gustav Dahl-stipendiet till en tidigare konstelev på skolan som utvecklats och gått vidare efter sin folkhögskoleutbildning. 2014 års stipendium gick till textilkonstnären Adina Almén med följande motivering: Adina är en målinriktad konstnär med stor känslighet för det estetiska. Hon har lyckats med balansakten att både vara träffsäkert konceptuell och hantverkskunnig. Adina backar inte för att utmana sina gränser, ge sig själv utmanande uppgifter och ta dem ända in i kaklet. Hon har förmågan att gå vidare även när det tar emot när materialet trilskas, tiden krymper och magen kurrar. Stipendiet delades ut på Sigtunastiftelsens första adventsfirande. Konst Extra är en ettårig utbildning som vänder sig till personer som vill skapa för sin egen skull, utan att ha målet att gå vidare till högre studier. Målgruppen är pensionärer, långtidssjukskrivna och tjänstlediga. Sökande: 12 Deltagare: 9 15
FotoFilm-linjen Kursens studieresa filmfestivalen i Berlin Studieresan till internationella filmfestivalen i Berlin blev en unik möjlighet att komma nära inpå filmvärlden. Under tio intensiva dagar fick vi träffa filmregissörer, producenter, skådespelare och filmfotografer och delta i seminarier och filmdebatter. Resan innebar också ett tillfälle att besöka museer, fotografera och uppleva det historiska, vackra Berlin. Sammantaget var det en otroligt lärorik och kul resa! José Peppe Segura, lärare på FotoFilm FotoFilm-linjen är en ettårig utbildning som vänder sig till personer som vill utvecklas inom film och foto för att söka vidare till högre utbildningar eller bli yrkesverksamma inom områdena fotografi och film. Hösten 2014 ges FotoFilm-linjen för andra året och mycket av arbetet sker i samarbete med den nystartade Teaterlinjen samt med Konstlinjen. I starten ligger fokus mycket på foto och att lära sig kameran och sedan blir det successivt mer filmarbete med egna produktioner. Under våren genomförs en studieresa till filmfestivalen i Berlin. Sökande: 57 Deltagare: 18 16
Projektåret Att gå projektår är spännande men krävande För ett och ett halvt år sedan gick jag FotoFilm-linjen här på Sigtuna Folk högskola. Då var jag helt ny inom filmområdet, det enda jag hade som tidiga erfarenheter var amatörfilmer som jag och några kompisar sysslade med på fritiden, samt ett stort intresse av att kolla på film. Efter mitt första år på FotoFilm-linjen så hade jag lärt mig väldigt mycket. Bland annat hur man hanterar kameran, skriver manus och storyboard, redigerar och klipper, och hur man använder bildspråket i filmer. Men den största erfarenheten var att träffa nya människor och att lära sig samarbeta i en grupp. Efter det första året så blev jag allt mer intresserad i själva regiarbetet, hur det fungerar och hur det är. Jag fick veta att Sigtuna Folkhögskola skulle starta en teaterlinje nästa år och att om vi skulle vilja gå ett år till så skulle vi få tillgång till ett samarbete med teatergruppen. För mig var det nog det som var den största anledningen till varför jag valde att gå ett projektår. Och nu efter ett halvår så kan jag säga att mina förväntningar har nått upp. Första terminen hann jag arbeta fram och producera åtta kortfilmer. Under förra årets FotoFilm-linje nådde vi bara två produktioner på ett halvår. Anledningen till varför jag som går projektåret hinner med mer än vad FotoFilmeleverna gör, är att FotoFilm-linjen är begränsad med en bestämd studietakt, och den studietakten bestäms utav lärarna som ansvarar för kursen. Vi som går projektåret är chef över oss själva. Det kan bli väldigt produktivt och spännande att bestämma över sig själv, men det är också en utmaning. Jag har lärt mig att min självdisciplin har ökat och att jag blir bättre på att ta tag i saker. Det handlar ju självklart om hur man är som människa. Att gå projektår på Sigtuna Folkhögskola, är spännande men krävande. Det är du som bestämmer hur höga ambitioner du har för dina projekt. Det finns tillgång till utrustning, skådespelare, konstarbetare, filmarbetare och framför allt, folk som är intresserade i samma saker. Alexander Larsson, 22 år. Projektår 2014/2015 är en möjlighet till ett års fördjupning för den som tidigare gått Konstlinjen eller FotoFilm-linjen. Arbetet är produktionsinriktat med handledning och fungerar som förberedelse för frilansarbete eller högre studier inom respektive inriktning. 17
FotoDistans-utbildningen Med avståndet inställt på oändligt FotoDistans är en ny utbildning från 2014. Kursen är på 19 veckor halvfart på distans. Vi har lagt upp den som en grundkurs i foto och kamerateknik för dem som vill lära sig mer om kameran, komposition och fotografins möjligheter. Många av de sökande fotograferar för hobbybruk, men kan inte inställningarna på sin dyra kamera utan använder enbart auto-läget, andra behöver fotografera i sin yrkesroll och vill ha en mer stabil grund att stå på när det gäller fotograferandet. När vi startade utbildningen fick vi förvånansvärt många ansökningar. När jag talat med de sökande har det visat sig finnas ett stort behov av framför allt distansundervisning. Många som står mitt i livet har svårt att rycka upp rötterna och flytta, distansundervisning är en möjlighet för dem att gå vidare och få ny kunskap och nya möjligheter. Flera deltagare har bett om en fortsättningskurs efter sin första termin. Vi har därför genomfört en projekttermin som tillval. Intresset för denna har varit så stor att vi nu valt att göra om kursen till en helårsutbildning, fortfarande på halvfart men nu två terminer på distans. Vi sköter undervisningen via vårt webbsystem FirstClass samt genom gruppsamtal med Skype. Klassen delas in i grupper som ger feedback på varandras bilder i forumet och jag träffar varje grupp ca en timme i veckan i ett Skype-samtal. Vi har även tre träffar på plats i Sigtuna då jag undervisar om kamerans funktion, ljussättning, bildredigering med Photoshop och annat som antingen är utrustningskrävande eller är svårt att lösa på distans. Jonas Bredenfeldt, lärare på FotoDistans FotoDistans är en halvfartsutbildning på distans i grundläggande fotografi, kamerateknik, ljussättning och bildbehandling. Sökande: 107 Deltagare: 15 18
Svenska kyrkans grundkurs Samverkan med folkhögskola är viktig Sedan 1993 samverkar Sigtuna folkhögskola och vi i Stockholms stift om Svenska kyrkans grundkurs. För oss är samverkan med en folkhögskola viktig i detta arbete eftersom vi anser att blivande kyrkomedarbetare och andra engagerade behöver få tid med och stöd i att samtala och reflektera om vad Svenska kyrkan är och behöver vara. I vårt gemensamma arbete blandar vi föreläsningar med litteraturstudier samt bearbetning och samtal och där är folkbildningens grundläggande värderingar viktiga för att stödja och forma ett medarbetarskap. Vår halvfartskurs är upplagd med Internat (uppstarts- och avslutsvecka samt helginternat) och externathelger samt kvällssamlingar och vi ser att detta upplägg stödjer att gruppens deltagare hinner bearbeta de teman som kursen inrymmer och får nya perspektiv på vad det kan vara att vara kyrka här och nu. De teman som kursen inrymmer är: Människan i samhället idag, Svenska kyrkans tro, lära och liv, Bibelsyn och bibeltolkning, Att arbeta i Svenska kyrkan, Trons växt och mognad samt Kristologi. Monica Johansson, Stiftspedagog Stockholms stift Svenska kyrkans grundkurs är en halvfartsutbildning som vänder sig till den som funderar på tjänst i Svenska kyrkan eller har påbörjat studier för att utbilda sig till diakon, kyrkomusiker, pedagog eller präst. Grundkursen är också öppen för den som vill fördjupa sin kunskap om Svenska kyrkan. Kursen ges i samverkan med Stockholms stift. Från 2015 ges utbildningen under namnet Kyrkans grundkurs. Sökande: 55 Deltagare: 26 19
Kurser i samverkan Samarbete med huvudmännen En hel del kurser görs i samverkan med skolans huvudmän: Sensus studieförbund, Sigtunastiftelsen och Svenska Kyrkans Unga. Här presenteras några av dem. Ledarskapare Samverkanskursen Ledarskapare har arbetats fram med bland andra Svenska Kyrkans Unga. Utbildningen riktar sig till personal inom Svenska kyrkan som aktivt vill arbeta för att vidga arenan för ungas ideella engagemang. Första kursomgången startade 2014 och avslutas 2015 och har mötts av mycket positiv respons. Utbildningssatsningen är ett 2-årigt projekt och ska sedan utvärderas för att se om utbildningsbehovet kvarstår. Att leda ideella medarbetare Samverkanskursen Att leda ideella medarbetare ges i samarbete med Ideellt forum där Sensus och Svenska Kyrkans Unga också är aktiva parter. Den 11 dagar långa processutbildningen gavs på Sigtuna folkhögskola för sjunde gången under 2014 med ett högt söktryck och deltagande. Utbildningen utvecklas kontinuerligt inom ramen för Ideellt forums kursledardygn för att skapa samstämmighet mellan de folkhögskolor som ger kursen. Svenska Kyrkans Ungas rikshelg Svenska Kyrkans Ungas rikshelg genomförs årligen som en samverkanskurs på Sigtuna folkhögskola. Kursens deltagare är en viktig målgrupp då folkhögskolan blir synlig för aktiva personer i de olika distrikten. Grundläggande personalutbild ning i Sensus Sensus grundläggande personalutbildning (GPU) erbjuds 2 gånger per år i samarbete mellan Sensus och Sigtuna folkhögskola. Utbildningen har utvecklats efter huvudmannens behov och tidigare kursdeltagares utvärderingar och fyller en viktig plats för folkhögskolan genom att många nyanställda Sensus-medarbetare får upp ögonen för deras folkhögskola. Körsamarbete Under 2014 gjordes ett samarbete mellan Sensus studieförbunds regioner Under 2014 genomfördes 39 korta kurser med sammanlagt 1107 deltagare, sammantaget 688 deltagarveckor. De flesta genomförs i samverkan med skolans huvudmän. 20