VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

Relevanta dokument
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

MAT OCH CANCER. Emma Nisukangas Leg. dietist, fil. master i kostvetenskap Projektledare Dietisternas Riksförbund

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Dina levnadsvanor din hälsa

Diabetesutbildning del 2 Maten

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Bakom våra råd om bra matvanor

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Testa dina vanor Hälsotest


Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Hälsosamma levnadsvanor

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Inspirationsfilm HFS matvanor

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Matprat i primärvården

Råd för en god hälsa

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Testa dina vanor Hälsotest

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

WHO = World Health Organization

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Testa dina vanor Hälsotest

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?


Namn: Anders Andersson Datum:

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Cancerprevention nuläge och utveckling

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Kost i skola och barnomsorg

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Goda levnadsvanor gör skillnad

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Vad påverkar vår hälsa?

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Till vårdnadshavare 1

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Tio steg till goda matvanor

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Vikt, viktminskning, & Modifast

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Kemiska ämnen som vi behöver

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

H ÄLSA Av Marie Broholmer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Råd om mat till dig som ammar

Välkommen ljuvliga höst!

Läsa och förstå text på förpackningar

Transkript:

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN

Den här broschyren är en kort sammanfattning av forskningsläget kring mat, vikt, fysisk aktivitet och cancerprevention. Syftet är att den ska användas som kunskapsstöd till hälso- och sjukvårdspersonal i samtal om hälsosamma matvanor för att minska risken för cancer. World Cancer Research Fund har identifierat olika specifika livsmedel och komponenter i maten som ökar eller minskar risken för olika cancerformer. Cancer är ett samlingsnamn på många olika sjukdomar och det är osannolikt att enskilda livsmedel eller näringsämnen ensamt kan orsaka, eller förebygga, cancer. Det är mer sannolikt att matvanor i kombination med fysisk aktivitet leder till ett metabolt tillstånd som mer eller mindre påverkar risken att drabbas. Eftersom vi inte äter mat i form av enskilda livsmedel eller näringsämnen, så är det viktigt att se till helheten. Råden för cancerprevention bör därför betraktas som ett paket eller beteendemönster, istället för enskilda rekommendationer. Broschyren inleds med de senaste globala råden för cancerprevention och avslutas med en kort presentation av forskningsläget kring matens koppling till cancerrisk. Innehållet i denna broschyr är ett axplock av det som WCRF/ AICR presenterat i den tredje expertrapporten. Vill du veta mer rekommenderar vi att du går in på dietandcancerreport.org. Källa till materialet: World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. Continuous Update Project Expert Report 2018. Tillgänglig från dietandcancerreport.org

MINST 30% AV ALL CANCER SKULLE KUNNA FÖREBYGGAS MED HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR

REKOMMENDATIONER FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR CANCER HÅLL EN HÄLSOSAM VIKT Håll en hälsosam vikt inom det rekommenderade intervallet (BMI 18,5-24,9). Undvik viktökning i vuxenlivet. VAR FYSISKT AKTIV Var fysiskt aktiv som en del av vardagen och begränsa stillasittandet. Vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter per dag. Intensiteten bör vara minst måttlig så att pulsen höjs. ÄT MER GRÖNSAKER, FRUKT, BÄR BALJVÄXTER OCH FULLKORN Inkludera fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter (bönor, ärtor, linser) i de flesta måltider. Ät en kost med mycket vegetabiliska livsmedel. BEGRÄNSA INTAGET AV SKRÄPMAT Begränsa konsumtionen av processade livsmedel med mycket fett, stärkelse eller socker till exempel chips, godis, choklad, bakverk, desserter och många sorters snabbmat såsom pizza och hamburgare. BEGRÄNSA INTAGET AV RÖTT KÖTT OCH CHARKUTERIER Begränsa intaget av rött kött till högst cirka 3 portioner/vecka (motsvarar ca 350-500 g tillagad vikt). Kött från ko, gris och lamm räknas som rött kött. Om möjligt, undvik charkuterier såsom rökt skinka, leverpastej, salami, korv, kassler och bacon. Välj gärna vegetariska alternativ samt fisk, kyckling eller annat fågelkött. BEGRÄNSA INTAGET AV SOCKERSÖTAD DRYCK Undvik sockersötad dryck såsom läsk och saft. Även intaget av fruktjuice bör begränsas. Välj vatten eller osötad dryck. BEGRÄNSA INTAGET AV ALKOHOL I cancerförebyggande syfte är det bäst att inte dricka alkohol. FÖRLITA DIG INTE PÅ KOSTTILLSKOTT Sträva efter att få i dig alla näringsämnen som du behöver genom att äta varierat och hälsosamt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

OM DU KAN, AMMA DITT BARN Amning minskar risken för bröstcancer hos modern och främjar en hälsosam tillväxt hos barnet. EFTER CANCERDIAGNOS Alla som lever med eller efter en cancerdiagnos ska få råd om mat och fysisk aktivitet från utbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Efter cancerdiagnos så rekommenderas man att följa WCRF:s råd för cancerprevention så gott det går efter den akuta behandlingen.

STARKT VETENSKAPLIGT STÖD FÖR VAD SOM PÅVERKAR RISKEN FÖR CANCER

SPANNMÅL, FRUKT, GRÖNSAKER OCH BALJVÄXTER DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Fullkorn minskar risken för tjocktarmscancer. Livsmedel som innehåller kostfiber minskar risken för tjocktarmscancer. Aflatoxiner ökar risken för levercancer. Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskornet finns med och innehåller mer näring än när man inte använt hela kornet. Kostfibrer kallas de kolhydrater som inte bryts ner vid matsmältningen. De finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter, baljväxter samt fullkornsprodukter. Aflatoxiner produceras av vissa mögelsvampar och kan växa på importerade livsmedel som spannmål, kryddor, nötter och torkad frukt. Risken att få i sig aflatoxiner i Sverige bedöms som låg. Undvik livsmedel som ser missfärgade eller mögelangripna ut. Mögelost innehåller inte alfatoxiner.

FYSISK AKTIVITET DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Vara fysiskt aktiv minskar risken för tjocktarmscancer, bröstcancer (efter klimakteriet), livmoderkroppscancer (endometrial cancer). Kraftig fysisk aktivitet* minskar risken för bröstcancer. *T.ex. löpning eller snabb cykling. Exempel på fysiska aktiviteter kan vara friluftsliv, vardagsaktiviteter, transport till fots eller med cykel, lek, fysisk belastning i arbetet, motion och träning.

ALKOHOL DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Alkohol ökar risken för cancer i mun och svalg samt för matstrups- och bröstcancer. Två eller fler standardglas om dagen (30 gram alkohol eller mer) ökar risken för tjocktarmscancer. Tre eller fler standardglas om dagen (45 gram alkohol eller mer) ökar risken för magcancer och levercancer. KÖTT, FISK OCH MJÖLKPRODUKTER DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Rött kött ökar risken för tjocktarmscancer. Charkuterier ökar risken för tjocktarmscancer. Mjölkprodukter minskar risken för tjocktarmscancer. Det är rimligt att även intaget av viltkött ska begränsas på grund av att det har liknande sammansättning som rött kött.

ÖVERVIKT DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Övervikt eller fetma under vuxenlivet ökar risken för cancer i mun, svalg och struphuvud matstrupe (adenokarcinom) magen (cardia) bukspottkörtel gallblåsa lever tjocktarm bröst (efter klimakteriet) äggstockar livmoderslemhinna prostata (avancerad) njurar Större viktökning vid vuxen ålder ökar risken för bröstcancer efter klimakteriet. Övervikt eller fetma i vuxen ålder före klimakteriet minskar risken för bröstcancer före klimakteriet. Ta hjälp av tabellen på nästa sida för att räkna ut BMI.

BMI-TABELL Längd (m) 2,00 10 11 13 14 15 16 18 19 20 21 23 24 25 1,95 11 12 13 14 16 17 18 20 21 22 24 25 26 1,90 11 12 14 15 17 18 19 21 22 24 25 26 28 1,85 12 13 15 16 18 19 20 22 23 25 26 28 29 1,80 12 14 15 17 19 20 22 23 25 26 28 29 31 1,75 13 15 16 18 20 21 23 24 26 28 29 31 33 1,70 14 16 17 19 21 22 24 26 28 29 31 33 35 1,65 15 17 18 20 22 24 26 28 29 31 33 35 37 1,60 16 18 20 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 1,55 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 40 42 1,50 18 20 22 24 27 29 31 33 36 38 40 42 44 1,45 19 21 24 26 29 31 33 36 38 40 43 45 48 1,40 20 23 26 28 31 33 36 38 41 43 46 48 51 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Vikt (kg) BMI-beräkning En hälsosam vikt motsvarar ett BMI mellan 18,5-25 (normalvikt). Ett BMI under 18,5 räknas som en undervikt, ett BMI mellan 25-30 räknas som övervikt, medan ett BMI över 30 räknas som fetma. För äldre personer över 70 år är ett högre BMI på cirka 25-30 associerat med högre muskelmassa och verkar vara det mest hälsosamma.

SOCKERSÖTADE DRYCKER DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Intag av sockersötad dryck såsom läsk och saft kan vara en orsak till viktuppgång, övervikt och fetma som är en av de största riskfaktorerna när det gäller cancer. Det finns i dagsläget ingen evidens för att intag av konstgjorda sötningsmedel, som aspartam, eller socker i sig skulle ge en ökad cancerrisk.

KAFFE DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Kaffe minskar risken för levercancer och livmoderkroppscancer Mer forskning behövs för att kunna ge råd om vilken mängd som ger de gynnsamma effekterna. ÖVRIGT DET FINNS STARK EVIDENS FÖR ATT: Högre glykemisk belastning av kosten ökar risken för livmoderkroppscancer. Höga doser tillskott av betakaroten ökar risken för lungcancer hos personer som röker. Kalciumtillskott minskar risken för tjocktarmscancer. Glykemisk belastning är ett mått på hur mycket en persons blodsocker höjs efter en måltid. Belastningen ökar om man äter livsmedel med högt glykemiskt index (GI) och/eller om man äter stora mängder. Läsk, saft, godis, vitt bröd och bakverk har ett högt GI och ger därför ett snabbt blodsockersvar. Bröd, flingor, gryn, pasta och ris med stor andel hela korn är exempel på livsmedel som ger en långsam och förlängd ökning av blodsockret. Dessa livsmedel har lågt GI.

Denna skrift har tagits fram av en projektgrupp inom Dietisternas Riksförbund med finansiering från Socialstyrelsen inom ramen för regeringens satsning på att förbättra vården för patienter med kroniska sjukdomar i samarbete med Centrum för Cancerrehabilitering, Stockholms läns landsting. Informationen baseras på material från World Cancer Research Fund (www.wcrf.org). World Cancer Research Fund är en organisation som utreder hur matvanor, fysisk aktivitet och vikt påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger utifrån dessa rekommendationer om hur risken för cancer kan minskas. Kom ihåg att det finns även andra faktorer som påverkar risken att få cancer såsom rökning/tobak, miljöfaktorer och solvanor. För att minska risken för cancer är det alltid viktigt med rökstopp! Projektgruppen har bestått av: Emma Nisukangas, leg. dietist och fil. master i kostvetenskap Charlotta Rubin, leg. dietist och med. kand. i folkhälsovetenskap Christin Anderhov Eriksson, leg. dietist och med. mag. i folkhälsovetenskap Anna Stubbendorff, leg. dietist och kommunikatör Nadia Andersson, leg. dietist Frågor eller funderingar? Kontakta din dietist, läkare eller sjuksköterska. Mer information finns också att läsa på: www.matochcancer.se www.wcrf.org www.livsmedelsverket.se www.1177.se Mars 2019

WWW.DRF.NU