Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans mål och uppdrag anges i skollag, läroplan samt i den kommunala sektorplanen. Planeringsdag nr 1 aug Utvärderingsdag 5 maj Planeringsdag nr 2 aug Enkäter mar Kvalitetsredovisning 31 aug Utvärdering- och planeringsdag nr 4 jan Verksamhetsplan 30 sep Planeringsdag nr 3 okt

Kvalitetsredovisning 2014/2015 Prioriterade områden 2014/2015 För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret: 1. Grundverksamhet 2. Utepedagogik 3. Pedagogisk dokumentation 4. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan 5. Planen mot diskriminering och kränkande behandling 6. Mer medvetet lyfta fram läoplansmålen i Lpfö i alla våra prioriterade områden. Fakta Antal barn 1-2* 22 Antal barn 3-5* 42 Antal barn totalt* 64 Antal förskollärare 7,85 Antal barnskötare 3,29 Antal personal totalt 11,14 Barn/årsarbetare 5,7 Antal avdelningar 4 Antal barn/avdelning 11,16,18,19 *antal barn räknas per 15 maj Genomförande och metod Nedan redovisas vad och hur förskolan arbetat med de prioriterade områdena. 1. Grundverksamhet: Förskolan har under året som gått haft större fokus på föräldrarnas del i inskolningsperioden. Varit tydligare med att förklara vad grundverksamhet innebär, nöjda föräldrar ger nöjda barn då alla känner sig trygga med rutinerna. Lugn och harmoni i barngruppen genomsyrar förskolan. Arbetet med miljö är någonting som ständigt pågår och här har förskolan lyssnat in och observerat barngrupperna och sedan ändrat om där det har behövts. Grundverksamhet är någonting som ständigt pågår då det kommer nya barn under hela året, de gamla barnen lär dem nya. Förskolan Lissgården har använt sig av Bamse och hans goda värdegrund. 2. Utepedagogik:Förskolan har arbetat aktivt utifrån temat utepedagogik, alla avdelningar har gått till skogen minst 1 gång i veckan. Lissgården, Trollet och Igelkotten har introducerat olika material bland annat Hitta vilse. Material har plockats ut och föräldrar har varit med och bidragit med material som gör miljön med spännande och inbjudande till utforskande lek. Förskolan har erbjudit många barn skogen och sina egna gårdar som en utforskande, utmanade, närmiljö, någonting som man ska vara rädd om och som tillhör alla. 3. Pedagogisk dokumentation: Här har förskolan köpt in lärplattor till varje pedagog i syte att öka kvaliteten på pedagogsik dokumentation. Förskolorna filmar, tar mycket kort, visar bildspel på förädramöten via kanonen. Används vid utvecklingssamtal i olika utsträckning, DUK har laddats ner och används i vardagen både enskilt och i arbetslagen. Dokumentationer sätts upp på väggarna i hallarna och föräldrarna får inblick direkt vid hämtning och lämning vad som hänt under dagen. 4. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan: Förskolan har arbetat medvetet då pedagogerna fått mycket kompetensutveckling i ämnet. Läsnyckel, läsmormor är någonting som både Lissgården och Trollet arbetat med. Boktips

introducerades också på alla avdelningar och är någonting som fortgår. På Igelkotten har det arbetats med Babblarna och praxis alfabetet. Närvande pedagoger som är lyhörda för barnens tankar, funderingar, intressen och utmaningar är någonting som representerar förskolan rakt igenom. Det goda samtalet är någonting som också genomsyrar verksamheten, pedagogerna uppmärksammar och återkopplar direkt till det enskilda barnet eller till hela barngruppen. Berättandet har kommit igång på olika sätt och vis, böcker, lärplattor och samlingar där barnen får mer och mer inflytande. 5. Planen mot diskriminering och kränkande behandling: Förskolan har haft planen med sig i ryggsäcken och uppmärksammat och påmint barnen om hur man ska vara en bra kompis. gtrollet har arbetat med vänskapsträd där man belyst barnens alla positiva förmågor och hur man är mot varandra. Bästa värsta vänner och adventskalender där dagens hustomte vidareutvecklades senare till veckans Trollkompis. På Igelkotten har man med fördel arbetat mycket medvetet med TAKK och stopphanden, Lissgården har fortsatt även här med Bamse som tema för att få även de yngre barnen att förstå hur man är en bra kamrat. Förskolan är goda förebilder och arbetar medvetet och har ett förhållningssätt som sprider positivitet och glädje, där konflikter uppstår går man genast in och tar tag i problemenen. 6. Mer medvetet lyfta fram läoplansmålen i Lpfö i alla våra prioriterade områden. Läroplanen är väl förankrad ute på avdelningarna, den finns alltid med i det dagliga arbetet. Läroplansmålen är utskrivna och kopplade till olika sorters dokumentationer. Förskolan har informerat alla föräldrar att det finns en lärolan som vi arbetar aktivt efter, ett levande dokument. Samtliga avdelningar har haft föräldramöte där bildspel visats som kopplades till Läroplanen. Barnens lärande synliggörs genom dokumentationerna och samtal och en ständig dialog om och med barns lärande förs dagligen. Medvetenheten om läroplanen finns och den används av alla pedagoger i olika grad. Föräldrar har fått en helt annan inblick och förståelse vad det innebär att arbeta efter ett styrdokument som läroplanen, vilket arbete det kräver.

Måluppfyllelse Prioriterade områden Nedan redovisas hur förskolan, genom sina prioriteringar, nått uppsatta mål 1. Grundverksamheten: Ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås, förskolan har kommit en lång bit på väg och grundverksamheten är det område som vi kommit längst med. Det har varit ett prioriterat mål under några år nu och pedagogerna har arbetat fram rutiner som fungerat. När en rutin fungerat mindre bra har man tagit tag i det på en gång och utarbetat en ny rutin som sedan blivit väl förankrad hos barn och föräldrar. Föräldrar har fått en tydlig information hur det går till på förkolan och vad som krävs både av dem och pedagogerna. Förskolan har låtit inskolningarna ta den tid dem tar, föräldrar har fått varit med så länge det krävts. Enkätsvaren visar att både pedagoger och vårdnashavare är otroligt nöjda med förskolan. Föräldrarna har förtroendet och känner trygghet när de lämnar sina barn hos oss på förskolan. 2. Utepedagogik: Ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås, förskolan ser många möjligeter till utmaning och utveckling när de vistats ute på gården eller i skogen. Förskolan har prioriterat att hinna gå ut minst en gång per dag trots det varit svårare vissa årstider att besöka skogen. Att material plockats med ut inifrån har gjort att man öppnat andra dörrar till vad som är möjligt att genomföra, pedagogerna har uppmuntrat varandra här. Utmaningar som getts barnen i materialet Hitta Vilse visar barnen genom glädjen de får när de vistas i skogsmiljö. Barnen tycker mycket om att vara ute och genom observationer ser pedagogerna bland annat den motoriska utvecklingen. Pedagogerna har själva utvecklat utepedagogiken när de ser resultatet och barnen har utvecklats och efterfrågar fler och mer utmaningar. Föräldrar har involverats till att vara med på familjekvällar och hjälpt till att utforma gården till någonting nytt, material har även tagits med från föräldrar. Både pedagoger och föräldrar har kommit till insikt att utemiljön är den tredje pedagogen. 3. Pedagogisk dokumentation: Arbetet för att nå målet har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns. Alla peagoger har fått en varsin lärplatta för att höja kvaliteten på pedagogisk dokumentation. Lärplattan är med i viss mån i barngrupp för dokumentation, den används att filma och ta kort med. Dokumentationerna som gjorts har föräldrar fått tagit del av och fått en större inblick i verksamheterna. DUK (dokumentation, utveckling, kvalitet) är ett steg i rätt rikttning för att få igång diskussionerna kring dokumentationerna så dem blir levande och pedagogiska. Förskolan är uppmärksam på allt lärande som sker på så många olika sätt och vis, förskolan måste också få till att fånga det på bästa, enklaste sätt. 4. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan: Ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås. Mycket fortbildning och nätverk som stöttat upp

detta prioriterade område så har förskolan uppmärksammat vikten av att läsa och berätta för barnen. Förskolan har lagt tid på att få till olika samlingar där fokus varit på språk och kommunikation. Material har gjorts och pedagogerna har provat på olika material, läsnyckel. Babblarna, seriesamtal. Någonting som är återkommande hos alla avdelningar är boktispet. Alla barn får ta med sig egen bok som dem sedan stolt presenterat på förskolan, detta har också dokumenterats och samtalats kring. Trollet ser fördelarna med samarbetet förskola hem att det stärks just igenom detta prioriterde område. 5. Planen mot diskriminering och kränkande behandling: Ser flera kännetecken på att målet är på väg att nås. Förskolorna arbetar ständigt med hur vi ska vara mot varandra i alla möten med det enskilda barnet/barngrupp. Även detta prioriterade mål har förskolorna plockat in olika material för att nå result, Bästa värsta vänner, Bamse, veckans kompis. Pedagogerna har varit aktiva och lyhörda, och agerat dirket om och när konflikter uppstått. Uppmuntrat barnen att själva säga nej eller använda stopphanden. Gett barnen verktyg till att kunna hantera konflikter, utanförskap, barnen på förskolan vet att dem har rättigheter och skyldigheter i olika utsträckning. Föräldarna är delaktig och informerade på vilket sätt förskolorna arbetar. 6. Mer medvetet lyfta fram läoplansmålen i Lpfö i alla våra prioriterade områden: Arbetet för att nå målet har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns. Samtliga förskolor använder sig av läroplanen i sin vardag, förskolorna lägger tid på att diskutera läroplanen på sina planeringar. DUK är ett verktyg som används mer och mer för att lyfta läroplanens mål och koppla dem till verksamheten. I enkätsvaren ser förskolan att föräldrarna blivit mer medvetna om att vi har en läroplan och vad det innebär. Vi har pålästa föräldrar som kräver kvalitet. Enkäter Vi redovisar våra enkäter under rubriken Normer och Värden i årets Kvalitetsredovisning. Där ser vi jämförelsen med medarbetarnas svar och vårdnadshavarnas svar. Första bilden redovisar medarbetarna och den andra vårdnadshavarna.

Enkäten visar att: Vårdnadshavarna och pedagoger är otroligt nöjda och anser att barnen trivs på förskolorna. Enkäten visar också att arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling måste vidareutvecklas. Den ska alla pedagoger känna till och ha förankrad, blanketter ska pedagogerna också snabbt och lätt få fram.

Analys och kommentarer 1. Grundverksamheten: Detta mål är ett mål som ständigt prioriteras, första kontakten med förskolan är otroligt viktig och just därför har det lagts mycket på att få till alla rutiner och strukturer. Trots att det har kommit ny personal och nya arbetslag har bildats har förskolorna lyckats bibehålla allt det goda. Det som har fungerat bra har utvecklats till att bli ännu bättre. Förskolorna ser nyttan med en tydlig struktur och detta i första hand vid inskolningar. Förskolorna har involverat föräldrarna mer, pedagogerna har varit tydliga med hur det fungerar på en förskola och vad som krävs av både föräldrar och förskola. Proffessionellt bemötande och ett gott förhållningssätt genomsyrar verksamheten och detta syns också i enkätsvaren från vårdnadshavarna. Man är som vårdnadshavare otroligt nöjd över sin förskola. Överinskolningssamtal är någonting som saknas från Lissgården och Trollet detta är någonting vi får titta vidare på, i vilken utsträckning det är möjligt och vad som skulle behövas tas upp på ett överinskolningssamtal. Mentorskap på Lissgården och Trollet är också någonting som lyfts i utvärderingar, hur skulle det kunna se ut?! Överlag har det varit en tuff höst ute i Siljansnäs med många chefsbyten, dödsfall, ny personal, pedagoger upplever inte att dem hunnit landa men med hjälp av enkäten bland annat ser dem att de gör ett otroligt bra arbete. Organisationen vi byggt upp är stabil och det kommer blir ett tufft arbete framöver innan alla hittat sina roller, men grundverksamheten är bra. Förskolorna har nått målet så långt det är möjligt. 2. Utepedagogik: Förskolorna har kommit långt på detta område då dem upptäckt tillsammans med barnen vilka möjligheter det finns bara man kommer ut. Det framkommer i utvärderingen att alla avdelningar inte satsat lika mycket på utepedagogik då det varit en tuff höst. Dock har föräldrar bjudits in och erbjudits delaktighet. Sommarfester har hållits där föräldrar varit med och utformat miljön på gården. Detta arbete är någonting som fortgår till nästa läsår. Tältet som köptes in för något år sedan, skogen som lekplats sitter uppe och används flitigt. Förskolorna har gjort ett stort arbete med att väcka intresse och lust till utevistelse hos barnen. Varje gång barnen går ut på gården eller till skogen finns det en utmaning eller ett uppdrag i form av Hitta vilse. Rätt nivå har hittats för att genomföra det förskolan klarar av, är det vinter och svårt att gå med dem minsta då stannar förskolan kvar på gården och hittar på någonting där. Målet är utepedagogik inte att promenera till skogen och detta har upptäckts av pedagogerna. Varför vi gör som vi gör börjar vi få större insikt om. 3. Pedagogisk dokumentation: Utvecklingen går framåt också inom förskolan, det gäller att följa med. Varsin lärplatta är en god start det som krävs är också att alla användare känner sig trygga med sin egen lärplatta. Pedagogerna lär av varandra och har representanter som driver frågor, till hösten blir det en stående punkt på APT där lärplattan ska vara med. Förskolan har kommit en bit på väg med pedagogisk dokumentation, pedagogerna tar kort och filmar, delar med sig till föräldrar på föräldramöten och i hallen. Utvecklingsmöjligheterna finns i området DUK, det som finns i lärplattorna behöver

diskuteras och bli ännu mera levande för att det ska bli en pedagogisk dokumentation. Det som alla avdelningar är överens om i sina utvärderingar är också arbetet med lärplattor och barnen. Barnen måste få bli mer delaktiga i att själva använda lärplattan att ta egna kort och dokumunetera sitt eget lärande. Ges barnen möjligheten att säga ja eller nej om bilden får användas, ställs frågan till dem? Lärplattan ska alltid vara med i verksamheten som en naturlig del, allas ansvar. 4. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan: Ett mål som varit prioriterat i hela Leksands kommun inom förskola. Här har det satsats kompetensutveckling dels genom inköp av Läsnyckeln, föreläsning om seriesamtal, pedagogerna har alla nätverkat kring boken Att läsa och skriva i förskolan pedagoger har också varit på studiebesök i Borlänge på Tusen ord. Av inspiration och diskussion så har samtliga förskolor introducerat boktipset. Barnen lånar med en bok hemifrån som dem sedan delar med sig till sina kompisar, mycket populärt. Barnen har fått ännu mer inflytande i samlingarna, barnen vill vara med och berätta antingen en saga eller bara vad de tänkte på. Uppmuntran, stöttning från pedagogerna gör detta möjligt. Ett prioriterat mål som också varit med sen tidigare, det genomsyrar också verksamheterna. Samarbetet med hemmen stärks också av detta gemensamma mål, tack vare boktipset är också föräldrar mer delaktiga. 5. Planen mot diskriminering och kränkande behandling: Pedagoger på förskolorna är mycket medvetna om hur viktigt arbetet med diskriminering och kränkande behandling är. Förskolorna har gjort ett bra arbetet med olika sorters material där pedagogerna som förebilder visat och agerat på rätt sätt. Detta område är någonting som pedagogerna också själva lyfter i utvärderingar och ekäten att de behöver mer kompetensutveckling. Vad är en kränkande behandling? Var finns alla blanketter om anmälan och utredning när kränking skett? Förskolan har ett stort arbete framför oss till hösten med att bena ut vad alla olika begrepp står för och hur vi inom förskolan ska förhålla oss till dem. 6. Mer medvetet lyfta fram läoplansmålen i Lpfö i alla våra prioriterade områden: Arbetet för att nå målen har inletts, förskolorna kan bli ännu tydligare med att visa på vår läroplan och vår yreksproffession. Vårdnadshavarna har fått större inblick tack vare föräldramötena med bildspel kopplade till läroplanen. Där förskolorna fått mycket positiv feedback från vårdnadshavarana. Med alla digitala hjälpmedel förskolan köpt in kan pedagogerna enklare och snabbare visa på lärandet kopplat till läroplanen på helt nya sätt och detta kan vidateutvecklas ännu mer. Prioriterade områden 2015/2016 För att nå uppsatta mål kommer verksamheten att prioritera 1. Värdegrundsarbete - plan mot diskriminering och kränkande behandling 2. Mer medvetet lyfta fram läroplansmålen i Lpfö 3. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan Förskolechef Linda Karlsson förskolan Siljansnäs

Verksamhetsplan 2015/2016 Prioriterade områden Åtagande Värdegrundsarbete - plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogerna är goda förebilder och uppmärksammar barnens positiva förmågor och handlingar mot varandra. Nätverk där boken vägledande samspel är utgångspunkten. Förankra diskrimineringsgrunderna hos alla pedagoger. Mer medvetet lyfta fram läroplansmålen i Lpfö Synliggöra läroplansmålen utifrån årsplanen. Koppla den pedagogiska dokumentationen tydligare till läroplansmålen. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan Pedagogerna initierar det goda samtalet. Läsnyckeln, boktipset, babblarna. Kompetensutvecklingsplan Vad Vem När Föreläsning Annelie Grönberg Introduktion ICDP Alla 20150828 Boken Vägledande samspel ICDP Inläsning litteratur Alla 2015-2016 Nätverk Vägledande samspel ICDP Nätverksrepresentanterna 2015-2016 Leksands kommuns värdegrundsarbete Alla Ht 2015 Friends Alla 20160107

Organisation Barn 1-2 år 11 3-5 år 39 Totalt 50 Personal Förskollärare 8 Barnskötare 3 Annan personal 0 Barn/årsarbetare 5,4 Totalt antal 9,3% Förskolechef, förskolan Siljansnäs Linda Karlsson