årsredovisning 2009 bygdens bästa bank sedan 1884

årsredovisning 2009 bygdens bästa bank sedan 1884 Storgatan 8 www.virserumssparbank.se 0495-310 15

Innehållsförteckning VD kommenterar...3 Sparbanksstämman...7 Förvaltningsberättelse...8 Fem år i sammandrag...11 Resultaträkning...13 Balansräkning...14 Kassaflödesanalys...16 Redovisnings- och värderingsprinciper...17 Noter till resultaträkningen...23 Noter till balansräkningen...28 Finansiella risker...34 Kapitaltäckning...45 Företagsstyrning...47 Utgående mandatperioder...49 Revisionsberättelse...50 Sparbankens huvudmän, styrelse, revisorer & personal...51 Kontorsförteckning...55

VD kommenterar Det är med stolthet vi kan läsa Virserums Sparbanks årsredovisning. I spåren av den finansiella kris som rått borgar resultatet för en fortsatt god utveckling och en trygg framtid. Virserums Sparbanks grundläggande uppdrag är att verka för en stark utveckling i Dackebygd. Vi verkar för en sund ekonomisk utveckling inom vårt lokala verksamhetsområde. Ewa Andersen, VD Virserums Sparbank står starkare än någonsin. Resultatet för år 2009 slutar på 19 MSEK före bokslutsdispositioner och skatter, ett resultat som innehåller en något missvisande resultatpost, på grund av gällande redovisningsregler. Virserums Sparbank medverkade i den nyemission som Swedbank genomförde. Vid den erhölls teckningsrätter, vilka nu i bokslutet redovisas som utdelning. Det är ingen faktisk intäkt banken erhållit utan endast en post av redovisningskaraktär. Rensar man resultatet från den posten slutar detsamma på ca 14 MSEK, vilket också får anses som mycket starkt. Kapitaltäckningskvoten, således den kapitalstyrka som finns i banken, ligger på 4,1. Balansen mellan in- och utlåning har alltid varit en trygghet i vår verksamhet. Det känns bra att kunna visa att vi håller den balansen även i tider av oro på den globala finansiella marknaden. Jag ser det som mycket viktigt att de pengar vi lånar ut också skall finnas i egen kassa. Vi skall inte behöva låna. Då kan man lätt hamna i svårigheter, vilket har tydliggjorts under finanskrisen. Likviditet är, och har varit, ett stort problem för många banker. Inom kort kommer nya regler från myndighetshåll som än mer fokuserar på likviditeten i bankerna. Därför känns det tryggt att luta sig tillbaka på en god likviditet i Virserums Sparbank. Finanskrisen och lågkonjunkturen har slagit hårt mot företag i vår region. Flera företag fungerar som underleverantörer inom bilindustri och annan verkstadsindustri. Där har krisen hittills slagit hårdast. Det gäller att som bank hela tiden finnas nära kunden och förstå kundens situation. Vi försöker att alltid finnas nära till hands, hålla oss uppdaterade om företagen och tillsammans med företagaren bilda oss en uppfattning om framtidsutsikterna inom företaget. I dessa tider är det viktigt att inte endast titta på de historiska siffrorna, utan försöka sia om framtiden. En viss förbättring i orderingång kan emellertid skönjas i början av 2010. Huruvida återhämtningen av konjunkturen dröjer eller inte är beroende av flera faktorer, både av finans- och penningpolitisk karaktär, inte bara i Sverige utan världen över. De kommande årens utveckling kommer att vara mycket beroende av vilka stöd finansmarknaderna erhåller och vilken budgetpolitik som kommer att föras. Många branscher har under vinterhalvåret 2009-2010 dessutom blivit drabbade av den hårda vinter som slagit mot Sverige. Många projekt har stått och står stilla på grund av vädret. Detta fördröjer naturligtvis lågkonjunkturen. Många privatpersoner utan arbete har idag en svår ekonomisk situation. Arbetslösheten har ökat den sista tiden i vår kommun. En bit in på 3

VD kommenterar år 2010 var den totala arbetslösheten, inklusive personer i arbetsmarknadsåtgärder, strax under 10% i Hultsfreds Kommun. Det är högst i länet. För privatpersoner, som fortfarande har arbete, har lågkonjunkturen inte märkts i så hög grad. En oro finns inför den kommande räntehöjningen. Då kan vissa överbelånade fastighetsägare få en mycket tuffare situation. Det finns risk att detta slår mot bankerna. 2009 var ett år då Virserums Sparbank kunde glädjas åt att fira bankens 125-åriga verksamhet. År 1884 grundades banken. En viktig faktor till att banken bildades var att handläggningstiden i de angränsande bankerna var för lång. Man fick inte tillräckligt snabba beslut. Detta har allt sedan dess varit en viktig beståndsdel i vårt sätt att driva bank. Kunden får ett besked inom en inte alltför lång handläggningstid. Vid den tid då banken bildades var det styrelsen som drev banken, både som personal och styrelse. Det var ett rent ideellt förtroendeuppdrag. Så skedde ända fram till 1940-talet då de första tjänstemännen anställdes. Då flyttade banken också in i de nuvarande lokalerna på Storgatan, från att tidigare ha varit i Sockenstugan. Bankens 125-årsjubileum firades under en vecka i september. Styrelse och personal beslutade att bankens jubileum skulle komma kunderna till del. Ett inslag i firandet var ett välkommet och uppskattat besök av Bert Karlsson, som kåserade kring sitt liv. Bankens personal stod för servering och tillagande av förtäring under kvällen. Ett annat inslag var en tur genom vårt landskap med Smalspåret. Sammanfattningsvis kan konstateras att firandet blev mycket uppskattat och välbesökt. Jag vill tacka alla som hjälpte till så att firandet blev precis så bra som vi tänkt oss. Banken har under året bidragit med medel till många projekt i bygden, främst inom kultur och idrottsrörelse. Det är en grundläggande idé för sparbanken att en del av vinsten från banken skall återvända till den bygd varifrån pengarna kommer. Därför känns det bra att kunna fullfölja den tanken. Under året har Virserums Sparbank inlett ett s k förbättringsarbete. Arbetet skall syfta till ett mer uppsökande arbete för personalen och att kunden skall mötas av rätt kompetens. En del av personalen kommer ha kundansvar och andra kommer att ha ansvar för kundbas. Det blir en hel del förändringar både för personal och kunder som vi hoppas skall utmynna i något gott. Tillsammans med styrelse och personal känner jag en stark framtidstro och ser fram emot att vi kan utveckla och förstärka bankens position än mer. Jag vill tacka styrelse, huvudmän och personal för ett fint arbete under 2009. Nyckeln till framgång är kompetenta och engagerade medarbetare. Att alltid ha kundens bästa i sinnet och visa respekt för både kunder och kollegor är framgångsfaktorer. Det utmynnar i en långsiktig kundrelation och ett gott arbetsklimat. Tillsammans bygger vi framtiden. Omvärldsanalys Världsekonomin krympte 2009 Den globala konjunkturnedgången, som inleddes i slutet av 2008, fördjupades under förra året. En världsomspännande finanskris och dess effekter på den reala ekonomin bidrog till att världshandeln minskade kraftigt. BNP föll brant i flertalet OECDländer, men även i tillväxtekonomierna, med Kina och Indien i spetsen, blev BNP-tillväxten väsentligt svagare. Uppskattningsvis föll världens BNP med 1 % under 2009. Det är första gången sedan andra världskriget som världens samlade produktion av varor och tjänster minskade. Den expansiva ekonomiska politiken som bedrevs i OECD-länderna och i flera tillväxtekonomier bidrog till att BNP-fallet bromsades upp under fjolårets andra halvår och en svag global återhämtning inleddes. Aktivitetsökningen var tydligast i Kina, driven av en stark investeringsuppgång. Inköpschefsindex för industrin, som bottnade i slutet av 2008, steg både i USA och i EMU-länderna och har sedan i höstas befunnit sig i tillväxtzonen. Samtidigt återvände förtroendet på de globala finansmarknaderna, inte minst till följd av centralbankernas kraftiga räntesänkningar och omfattande kapitalinjektioner. En ökad likviditet på de finansiella marknaderna och en tilltagande riskaptit bidrog till en kraftig börs- och 4

VD kommenterar råvaruprisuppgång under loppet av 2009. Centralbankernas uttalanden om att behålla de låga räntorna under en längre period för att inte äventyra den bräckliga konjunkturuppgången bidrog också till det ökade investeringsintresset för aktier och råvaror. En snabbt växande arbetslöshet och omfattande offentliga stimulanspaket ledde till att de offentliga finanserna försämrades i snabbt takt både i USA och i Europa. I USA steg budgetunderskottet till tvåsiffriga nivåer som andel av BNP och i EMU-länderna blev underskotten väsentligt större än de 3 % som Maastrichtkriteriet stipulerar. De baltiska ekonomierna krympte med i genomsnitt 15-20 % i årstakt under de tre första kvartalen 2009 jämfört med motsvarande period 2008, och är de länder i EU som drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar som under flera år svarat för merparten av tillväxten i de baltiska länderna föll kraftigt under 2009 i spåren av den globala finanskrisen och den snabbt försämrade arbetsmarknaden. Kraftigt BNP-fall i svensk ekonomi Den djupa globala konjunkturnedgången och en svag inhemsk efterfrågan bidrog till att Sveriges BNP föll med 5 % i genomsnitt under fjolårets tre första kvartal. Det är framförallt exportindustrin som har drabbats av den svaga omvärldskonjunkturen, med kraftiga exportfall och omfattande produktionsminskningar som följd. Samtidigt missgynnades den svenska industrin av att den globala efterfrågan på investeringsvaror. För företag verksamma inom den privata tjänstesektorn och för många hushåll blev konjunkturnedgången betydligt måttligare delvis tack vare det låga nominella ränteläget och en expansiv finanspolitik. Produktionsneddragningarna i näringslivet pressade upp den öppna arbetslösheten till drygt 8 % under 2009 från 6,2 % 2008. De största personalnedskärningarna skedde inom industrin och sammantaget minskade den totala sysselsättningen med drygt 100 000 personer. Trots tilltagande kostnadsanpassningar i näringslivet blev produktivitetstillväxten fortsatt låg, varför arbetskostnaderna per producerad enhet fortsatte att stiga i en relativt snabb takt under förra året. Det svaga efterfrågeläget och ett lågt kapacitetsutnyttjande bidrog till att investeringarna föll på bred front. Undantaget var de offentliga investeringarna som steg tack vare något ökade infra struktursatsningar. Under andra halvåret ifjol kom det flera tecken på att konjunkturbotten i svensk ekonomi hade passerats, och att en svag återhämtning hade inletts. I kvartalstakt steg BNP både under andra och tredje kvartalet. Hushållens optimism om framtiden stärktes under loppet av 2009 inte minst till följd av det låga ränteläget, högre reala disponibla inkomster och stigande förmögenhetsvärden. Samtidigt ökade skuldsättningsgraden bland de svenska hushållen, trots försämrade arbetsmarknadsutsikter. Ljusare tillväxtutsikter under 2010 De globala tillväxtförutsättningarna för 2010 har förbättrats jämfört med i höstas. Tecknen på en återhämtning i USA och i Europa har blivit tydligare samtidigt som tillväxten accelererar i Kina och Indien. Konjunkturförstärkningen kommer främst från tillväxtekonomierna i Asien, men även i USA och Europa förutses BNP-tillväxten öka snabbare. Även om utsikterna har blivit ljusare står världsekonomin alltjämt inför stora utmaningar. Skuldavvecklingen, i såväl finanssektorn som den privata sektorn, fortsätter. Den offentliga sektorns skuld växer och många OECD-länder har tvåsiffriga budgetunderskott. Den svenska ekonomin förutses växa med kring 2 % under 2010. En starkare omvärlds konjunktur innebär förbättrade exportmöjligheter för svenska företag. En mindre negativ arbetsmarknadsutveckling och fortsatt stigande reala disponibla inkomster förutses leda till en högre konsumtionstillväxt under 2010, jämfört med 2009. Näringslivets investeringar kommer däremot att krympa ytterligare något till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet. Ett fortsatt svagt inhemskt pristryck innebär att ränteläget i svensk ekonomi kommer att vara fortsatt lågt, även om Swedbank bedömer att Riksbanken kommer att börja normalisera reporäntan under hösten 2010. 5

Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Ränteutvecklingen i Sverige Börsutvecklingen, 2005=100 Börsutvecklingen, 2005=100 6

Sparbanksstämman Styrelsen och verkställande direktören för Virserums Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2009, Sparbankens 125:e verksamhetsår. Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen den 7:e maj 2010 kl 18.00 på Dacke Hotel. Fr. v. Åke Sandstedt, Börje Karlsson, Torbjörn Wirsenius, Christer Tuvö, Lars Rosander, Rune Bjurhem Nedre raden: Ewa Andersen. Saknas på bild: Marianne Larsson 7

Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning Virserums Sparbank (533200-5247) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Inom verksamhetsområdet, som huvudsakligen utgör Virserum- och Järeda församlingar skall banken vara den ledande. Virserums Sparbank är en fullservicebank för såväl privatpersoner som små- och medelstora företag. Banken profilerar sig som bygdens bästa bank för en stark framtid i Dackebygd. Det pågår ständigt utbildning av personalen. Syftet är att Virserums Sparbank ska stå sig väl i konkurrensen på den svenska bankmarknaden och att personalen ska vara rustad för framtiden. Siffror inom parentes avser 2008. Affärsvolym Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till 1 542 597 tkr (1 366 250 tkr) en ökning med 13%. Utlåning Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till 425 767 tkr (370 418 tkr) en ökning med 15%. Av sparbanken förmedlade lån till Spintabgruppen, uppgick vid årets slut till 241 000 tkr. (208 016 tkr). Nyutlåningen under året uppgick till 146 821 tkr (119 492 tkr). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till 467 258 tkr (460 061 tkr), en ökning med 2 %. Problemengagemang Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än 60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning uppgick vid årets slut till 7 131 tkr. Händelser efter balansdagen Inga händelser av sådan art att det skulle påverka årsredovisningen eller förvaltningsberättelsens utformning har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Information om risker Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker som är kopplade till sparbankens verksamhetsområde. En närmare beskrivning av de legala riskerna framgår av not. Övriga risker behandlas i Sparbankens interna kapitalutvärdering. Lön och arvoden Fast arvode utgår till styrelsens ordförande och vice ordförande. Till samtliga ledamöter utgår sammanträdesarvode enligt sparbankstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör har beslutats av styrelsen och utgörs av grundlön samt pension. 8

Förvaltningsberättelse Resultat Rörelseresultatet ökade med 71 % och uppgick till 18 909 tkr (11 026 tkr). Detta förklara av att posten utdelning utgörs delvis (5.031 tkr) av teckningsrätter i Swedbanks nyemission. Resultatet har vidare påverkats av kreditförluster som under året drabbat banken på 1 370 tkr (4 870 tkr). Räntenettot, vilket är en stor del av resultatet, har under året minskat med 16% och uppgick vid årets slut till 20 363 tkr (24 269 tkr). I räntenettot, ingår den ränta banken får på sina likvida medel. Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag baserat på stockens marknadsvärde. Provisioner netto uppgick vid årets slut till 4 579 tkr (4 579 tkr). Övriga intäkter ökade till 5 243 tkr (2 238 tkr) varav aktieutdelningar 5 060 tkr (2 058 tkr). Sparbanken har under året erhållit teckningsrätter i Swedbank AB. Dessa är att likställa med derivat och ska marknadsvärderas. Detta har gett en resultatpåverkan med 5 031 tkr. Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 11 109 tkr (11 541 tkr) en minskning med 4 % varav personalkostnader 6 122 tkr (5 762 tkr) eller 55 % (50%). Vid årets bokslut föreslås avsättning till periodiseringsfond. Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir därefter 14 278 tkr (8 107 tkr). Prognos Tillväxten i affärsvolymen förväntas under 2010 att öka marginellt, främst utgörande en ökning av marknadsvärdet i aktierelaterade instrument. Rörelseresultatet förväntas dock ligga på en lägre nivå. Detta bl. a beroende på lägre räntenetto samt utebliva utdelningar. Ett orosmoln är hur bolånemarknaden utvecklar sig på grund av förväntade räntehöjningar. Sparbankens budget utvisar för år 2010 ett rörelseresultat på ca 10 miljoner kronor före kreditförluster. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2009 kr. 14 277 958:80 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföring till reservfonden kr. 14 277 958:80 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbanken interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 4,10 ( 4,71). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 140 338 tkr (144 710 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 34 190 tkr (30 692tkr). Specifikationen av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital och likviditet såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 9

Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2009 2008 2007 2006 2005 Volym Medelomslutning (MO) 650 967 626 286 591 470 503 388 472 654 Förändring under året, % 3,9 5,9 17,5 6,5 6,2 Affärsvolym, ultimo 1 542 597 1 366 250 1 358 377 1 221 007 1 081 581 Förändring under året, % 12,9 0,6 11,3 12,9 14,8 av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % ( 72% 2005-2007 ) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 28,74 25,51 30,66 27,60 27,56 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav 4,10 4,71 4,95 - - Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar - - - 43,27 42,92 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar - - - 43,27 42,92 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,13 3,88 3,51 3,37 3,22 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 2,16 2,02 2,11 2,10 2,22 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 1,30 0,81 1,18 1,11 1,09 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,72 4,57 6,62 6,60 6,10 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,35 0,42 0,44 0,47 0,50 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,40 0,60 0,44 0,47 0,51 Jämförelsetalen för 2005-2006 är ej omräknade enligt IFRS. 10

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2009 2008 2007 2006 2005 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 79,06 100,00 0,00 100,00 100,00 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,35 0,41 0,05 0,00 0,00 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 0,33 1,35 0,01 0,04 0,07 Övriga uppgifter Medelantal anställda 8 7 7 7 7 Antal kontor 2 2 2 2 2 Personalkostnader i % av MO 0,94 0,92 0,96 1,18 1,15 11

Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2009 2008 2007 2006 2005 Resultaträkning Räntenetto 20 363 24 269 20 764 16 969 15 198 Provisioner, netto 4 579 4 579 4 986 4 380 4 178 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 203-3 649-633 18 1 263 Övriga intäkter 5 243 2 238 2 077 2 740 1 749 Summa intäkter 31 388 27 437 27 194 24 107 22 388 Allmänna administrationskostnader 9 951 10 193 10 705 9 936 9 905 Övriga rörelsekostnader 1 158 1 348 1 385 1 308 1 279 Kreditförluster 1 370 4 870-45 109 177 Summa kostnader 12 479 16 411 12 045 11 353 11 361 Rörelseresultat 18 909 11 026 15 149 12 754 11 027 Bokslutsdispositioner, netto -1 644-133 2 949 3 117 2 092 Skatter -2 987-2 786-4 645-3 897-3 388 Årets resultat 14 278 8 107 13 453 11 974 9 731 Balansräkning Kassa 3 681 3 712 3 341 2 479 2 761 Utlåning till kreditinstitut 111 024 166 596 185 787 192 285 176 189 Utlåning till allmänheten 425 767 370 418 330 589 293 447 269 552 Räntebärande värdepapper 60 921 58 945 30 145 9 822 14 918 Aktier och andelar mm 58 414 31 831 53 972 22 525 22 348 Materiella tillgångar 732 843 923 997 1 295 Övrigt 2 926 3 127 417 522 536 Summa tillgångar 663 465 635 472 605 174 522 077 487 599 Skulder till kreditinstitut 592 2 460 1 256 759 3 839 Inlåning från allmänheten 467 258 460 061 412 208 370 844 341 289 Övrigt 2 130 8 495 3 878 3 255 2 286 Avsättningar för pension mm 0 0 0 0 1 823 Summa skulder och avsättningar 469 980 471 016 417 342 374 858 349 237 Obeskattade reserver 9 971 8 327 8 194 11 143 14 260 Eget kapital 183 514 156 129 179 638 136 076 124 102 Summa skulder, avsättn och eget kapital 663 465 635 472 605 174 522 077 487 599 Jämförelsetalen för 2005-2006 är ej omräknade enligt IFRS. 12

Resultaträkning Resultaträkning, tkr Not 2009 2008 Förändring i procent Ränteintäkter 22 763 36 119 Räntekostnader 2 400 11 850 Räntenetto 1 20 363 24 269-16,1 Erhållna utdelningar 2 5 060 2 058 Provisionsintäkter 3 4 943 4 904 Provisionskostnader 4 364 325 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 1 203-3 649 Övriga rörelseintäkter 6 183 180 Summa rörelseintäkter 31 388 27 437 14,4 Allmänna administrationskostnader 7 9 951 10 193 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 16 111 167 Övriga rörelsekostnader 8 1 047 1 181 Summa kostnader före kreditförluster 11 109 11 541 Resultat före kreditförluster 20 279 15 896 27,6 Kreditförluster, netto 9 1 370 4 870 Rörelseresultat 18 909 11 026 Bokslutsdispositioner 10-1 644-133 Skatt på årets resultat 11-2 987-2 786 Årets resultat 14 278 8 107 76,1 13

Balansräkning Balansräkning, tkr Tillgångar Not 2009 2008 Kassa 3 681 3 712 Förändring i procent Utlåning till kreditinstitut 12 111 024 166 596 Utlåning till allmänheten 13 425 767 370 418 14,9 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 60 921 58 945 Aktier och andelar mm 15 58 414 31 831 Materiella tillgångar 16 - Inventarier 134 225 - Byggnader och mark 598 618 Övriga tillgångar 17 18 32 Aktuell skattefordran 1 622 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 1 286 1 366 Summa tillgångar 663 465 635 472 4,7 14

Balansräkning Balansräkning, tkr Skulder och eget kapital Not 2009 2008 Förändring i procent Skulder till kreditinstitut 19 592 2 460 Inlåning från allmänheten - Inlåning 20 467 258 460 061 1,6 Övriga skulder 21 873 7 111 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 1 257 1 384 Summa skulder 469 980 471 016 Obeskattade reserver 23 9 971 8 327 Reservfond 157 636 149 529 Fond för verkligt värde 11 600-1 507 Årets resultat 14 278 8 107 76,1 Summa eget kapital 24 183 514 156 129 17,5 Summa skulder och eget kapital 663 465 635 472 4,4 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 25 36 450 43 174 Åtaganden 26 43 925 41 602 15

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, tkr 2009 2008 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 18 909 11 026 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner 1 070 3 158 Av-/nedskrivningar 111 167 Kreditförluster 1 390 4 870 Intäkt som ej genererat inbetalning -5 060 Betald inkomstskatt -2 987-2 786 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 13 433 16 435 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten -55 349-39 829 Ökning av värdepapper -5 495 Ökning av inlåning från allmänheten 7 197 47 853 Minskning av skulder till kreditinstitut 1 868-1 204 Förändringar av övriga tillgångar/skulder -6 503-192 Kassaflöde från den löpande verksamheten -39 354 17 568 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 12 000 5 495 Investeringar i finansiella tillgångar -26 381-43 000 Förvärv av materiella tillgångar 0-87 Kassaflöde från investeringsverksamheten -14 381-37 592 Årets kassaflöde -53 735-20 024 Likvida medel vid årets början 167 848 187 872 Likvida medel vid årets slut 114 113 167 848 I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavande. I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen utdelning 5 060tkr (2 058tkr), erhållen ränta 22 764 tkr (36 119tkr) och erlagd ränta 2 400 tkr (11 850tkr). 16

Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, ifall inget annat anges. Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars 2010. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 7 maj 2010. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Banken gör bedömningen att tillgångar kan hållas till förfall och att ingen osäkerhet råder beträffande kreditförlustreserveringarna. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med 17

Redovisnings- och värderingsprinciper årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk. Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr o m räkenskapsåret 2010 och har inte tillämpats vid upprättandet av de finansiella rapporterna. Sparbankens bedömning är att inte någon av dessa förändringar kommer att få någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning när de nya reglerna börjar tillämpas. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/ skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Sparbanken har under året erhållit teckningsrätter i Swedbank AB. Dessa är att likställa med derivat och ska marknadsvärderas. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkt. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. 18