Lokal arbetsplan för skolan Brännanskolan åk 6-9

Lokal arbetsplan för skolan Brännanskolan åk 6-9 Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Skola Brännanskolan åk 6-9 Ort Skellefteå Ansvarig rektor Roger Marklund Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1

1. Vår skola Brännanskolan, som ligger ca tre km väster om centrala Skellefteå, består av grundskola och grundsärskola för åk 6-9. Total går det ca 400 elever på skolan varav 360 är grundskolelever. Ca 65 personer arbetar på Brännanskolan och de båda skolformerna har var sin rektor. Grundskolan är också kommunens hörselskola. På Brännanskolan arbetar vi aktivt med att alla elever ska känna sig trygga och respekterade genom förebyggande arbete, regelbundna träffar med likabehandlingsteam och att varje elev ska känna sig sedd. I skolans mitt finns en cafeteria som är en naturlig mötesplats mellan elever och vuxna där vi har skolfritidsledare som arbetar. Vi har också tillgång till ett välfyllt skolbibliotek, sporthall, idrottsplats, skolgård med lekpark, pingisbord, frisbeegolf, boulebana och grillplats. Grundskolans personal, som består av fyra arbetslag, är väldigt engagerade pedagoger med mycket erfarenhet vilket bidrar till att eleverna når goda studieresultat, får lära sig tro på sin förmåga och utvecklas utifrån sina förutsättningar. 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling I början av läsåret tar vi fram skolans gemensamma mål som bl a innehåller åtgärder för förbättring enligt föregående års kvalitetsarbete. Under läsåret utvärderas kvalitetsarbetet kontinuerligt i arbetslagen, på personalträffar för åk 6-9, i elevhälsaoch likabehandlingsteamet. Vid läsårets slut görs en sammanfattande utvärdering samt rektors kvalitetsrapport som sedan ligger till grund för att ta fram nästa års kvalitetsarbete. Eleverna ges möjlighet till inflytande genom klassråd, lagråd och elevstyrelse. Klassföreståndarna genomför enskilda samtal med eleverna i klassen och i varje finns det kamratombud, som regelbundet träffar representanter för likabehandlingsteamet. Skolrådet träffas regelbundet. Under höstterminen besvarar eleverna i åk nio kommunens drogvaneenkät och under våren får elever i utvalda årskurser besvara en lokal trivselenkät. Eleverna får också delta i att göra självskattningar samt efter ålder och mognad hålla i sina utvecklingssamtal för att vara en aktiv del i densamma. Övriga insatser är att vi inför läsåret tar vi fram en plan mot kränkande behandling, vi har regelbundna träffar i ämneslag, arbetslag, APT, kompetensutveckling, samverkan i ett 1-16 årsperspektiv samt regelbundet samarbete med hemmen genom e-tjänst grundskola, utvecklingssamtal, föräldramöten och skolråd. 2

3. Beslut om utvecklingsinsatser från föregående års lokala arbetsplan Pkt 2.1 Fortsätta arbeta med och utveckla normer och värden hos eleverna. Pkt 2.2 Utöka möjligheterna för samplanering och sambedömning i ämnena. Inkludering i praktiken Pkt 2.3 Utveckla elevdemokratin Pkt 2.4 Standardisering av info till hemmen via InfoMentor. Pkt 2.5 Övergång till gymnasieskolan. Pkt 2.6 Handelskammarens Trampolinprojekt Pkt 2.7 All pedagogisk personal ska gå kursen Betyg och bedömning. Pkt 7 EHT. Se över öka formaliseringen och systematiken. Samt gemensamt för hela upptagningsområdet i 1-16 årsperspektiv: Kaplanprocessen Inkludering i praktiken, se Pkt 2.2 3

4. Skolans prioriterade mål uppdelade i läroplansområden 2.1 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Trivselenkät Enkäter, samtal, Statistik utvecklingssamtal etc Utvecklingssamtalen regelbundet/varje termin. Fortsätta jobba med och utveckla normer och värden hos eleverna. I undervisningen, ämneslagen och klf samtal med eleverna diskutera begreppet kränkning utifrån samhällets gemensamma värderingar. Nolltolerans i klassrummet. Vi jobbar på individ nivå utifrån resultaten på trivsel enkäten, samt med skolans plan för förebyggande arbete tillsammans med elevhälsan. Har under året haft ett vänskapstema med övningar tillsammans med fritidsledaren, Unghästen och våra kamratombud. Detta är ett kontinuerligt arbete. Skolan har lyckats mycket bra med detta mål. 4

Det viktiga är att läraren är tydlig, förtroendeingivande och konsekvent i klassrummet. Beslut om utvecklingsinsatser Utveckla samarbetet ytterligare med elevhälsan. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga får varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? 5

Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Med prioriteringar och Inom ramen för I ämneslag en. tydliga dagordningar ska ämneslagen. den knappa tiden utnyttjas bättre. Öka möjligheterna för samplanering och sambedömning i ämnena. Inkludering i praktiken. Fler elever har tillgång till digitala läromedel utifrån sina behov. Utveckla det digitala lärandet/läromedel i syfte att använda verktyg som är individuella utifrån behov. I arbetslagen Kursen Bedömning och Betyg har förbättrat förutsättningarna för samsyn och sambedömning. Personalscheman och att vi ibland sitter i olika arbetsrum kan vara försvårande faktorer detsamma gäller tid för samplanering. Inläsningstjänst och datorprogram har gett möjligheter för fler elever att använda sig av digitala läromedel. Plattor, ILT och andra webbaserad utbildning gör att fler elever har möjlighet att lyckas. Utvecklingen av digitala läromedel går fort, vi är en bit på väg men ikapp helt kommer vi nog aldrig men hack i häl ska vi vara. Beslut om utvecklingsinsatser Inkludering är det övergripande målet för Brännanområdet, är därför ett ständigt utvecklingsområde. 2.3 Elevers ansvar och inflytande 6

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Det finns ett kalendarium I lagråd och elevstyrelse med förläggning på klf-tid eller elevens vals tid. Utveckla elevdemokratin Bättre utnyttjande av klf tid och elevens val tid för lagråd och elevstyrelse. Rektor ska vara med på elevstyrelsen. Blivit bättre än föregående läsår. Bättre kontinuitet, mindre missar då det finns en tydlig struktur. Modellen har förutsättning att lyckas men kontinuiteten måste hållas i och utvecklas. Beslut om utvecklingsinsatser Tillsammans med Elevrådet söka vägar för ytterligare utveckling av elevdemokratin. 7

2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Att det finns en En standardisering av I arbetslagen standardiserad mall i informationen mellan InfoMentor och att alla ämneslärare och hemmen använder den. ska tas fram. Standardisering av info till hemmen via InfoMentor. Lägsta nivån har i stora drag hållits. Positiv feedback från föräldrar på att vi har ökat informationsflödet via Infomentor. Vi ser fram emot att arbeta med nya InfoMentor. 8

Beslut om utvecklingsinsatser Nya Infomentor ger möjlighet till ytterligare utveckling. 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Utvärderingar Utveckla rutinerna vid övergång till gymnasieskolan i samarbete med skk Övergång till gymnasieskolan. Lite vi kan påverka lokalt, men det vi kan påverka fungerar hyffsat. 9

Det är framförallt informationen om elever som ej har godkända betyg som kan utvecklas. Beslut om utvecklingsinsatser Finns fortfarande behov av att utveckla dokumentationen av måluppfyllelsen för elever med betyget F 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering Delta i Utvärderingar åk7 och åk 8 är anmälda I arbetslagen Uppstartat. 10

Handelskammarens Trampolinprojekt till Trampolinprojektet Har kommit igång men kontakterna med Handelskammaren har varit sporadiska. Beslut om utvecklingsinsatser 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Mål: Vad vill vi uppnå? Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet? Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra för att nå målet? Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet? Utvärdering: I vilken mån har målet nåtts? : Varför gick det som det gick? Beslut om utvecklingsinsatser: Hur går vi vidare? Mål Mått/mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Utvärdering 11

Fortsätta jobba med och öka tryggheten för lärarna kring den formativa bedömningen Utvärderingar All pedagogisk personal ska gå kursen Betyg och bedömning på k-dagar. Inom kursen Majoriteten har slutfört kursen. Det var olyckligt att all undervisande personal inte kunde delta fullt ut pga andra uppdrag som krockade i tid. Diskussionerna var dock oerhört givande. Vi har gått kursen inom ämneslagen och diskuterat väldigt mycket. Bra nyttjade K-dagar. Alla har genomgått utbildningen, nästan alla är klara bra diskussioner. Viktigt att beakta är att det tar minst 15 år innan en så omfattande reform riktigt sitter i ryggmärgen hos personalen. Beslut om utvecklingsinsatser Under nästa läsår bygger vi vidare på insikterna från kursen för att skapa än mer trygghet. 12

5. av kunskaps- och studieresultat Grundskola Nationella prov i årskurs 6 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 6 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Fungerat bra i alla ämnen. Jämförelse och resonemang av sambandet mellan betyg och resultaten på nationella proven i årskurs 6: Betyg överensstämmer i stora drag med resultaten på de nationella proven, tendens finns att betygen är lägre än resultaten från de nationella proven. Nationella prov är en av flera källor som läraren använder som grund för betygssättning. Det bör uppmärksammas och diskuteras om det varit stor skillnad mellan skolans resultat på NP för att ringa in varför det blivit så. Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: Nationella prov årskurs 9 I vilka områden (utifrån de nationella proven) har undervisningen för eleverna i åk 9 fungerat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Fungerat bra i alla ämnen lite beroende på vilka jämförelsevariabler man använder Jämförelse och resonemang av sambandet mellan betyg och resultaten på nationella proven i årskurs 9: Det som sticker ut en aning är att betygen i no och ma är högre än vad de nationella proven visar. : Nationella prov är en av flera källor som läraren använder som grund för betygssättning. Det bör uppmärksammas och diskuteras om det varit stor skillnad mellan skolans resultat på NP för att ringa in varför det blivit så. Utvecklingsinsatser för att öka måluppfyllelsen: 13

Sammanfattande analys och bedömning av kunskaps- och studieresultat i alla ämnen i alla årskurser som helhet 6. Utvärdering av vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling Vår plan mot kränkande särbehandling har en egen utvärdering av läsåret. 7. Utvärdering av vårt arbete med särskilt stöd Vårt elevhälsateam Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling Systematisk uppföljning av betygsutvecklingen och åtgärdssammanställning är grunden för EHT:s arbete. Beslut om utvecklingsinsatser från föregående års lokala arbetsplan Se över öka formaliseringen och systematiken i syfte att stärka professionaliteten 8. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 9. Beslut om utvecklingsinsatser i verksamheten som helhet 14