SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1
Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som grund kan vi sedan bygga vidare för att utveckla kommunen i en riktning som känns viktig och rätt för invånarna. Ungdomsenkäten som går under namnet LUPP, en förkortning av lokal uppföljning av ungdomspolitiken, genomfördes i vår kommun för första gången under våren 2009. LUPP redovisar klart och tydligt hur våra ungdomar tänker och tycker om levnadsvillkoren och om livet i Karlskona. LUPP visar att ungdomarna i Karlskrona i stort sett är nöjda med sin skola och sin fritid men att man efterlyser mera inflytande i både skolan och i samhället. Och just det att man vill ha ökat inflytande och mer delaktighet visar att våra ungdomar är beredda att ta ansvar i det demokratiska arbetet. För oss politiker är detta en bra grund att bygga vidare på när vi ska bli bättre på att utveckla ungdomspolitiken i vår kommun. Kent Lewén kommunalråd Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Luppen ger en sektorsövergripande kunskap om ungdomar med underlag för en handlingsplan och arbete över förvaltningsgränserna vilket gynnar ungdomarna. Luppen är en enkät som bygger på FN:s barnkonvention, svensk ungdomspolitik, metoder för dialog, ungdomsdemokrati och innehåller frågor som rör områdena fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Bakgrund Luppen genomfördes i Karlskrona under mars-april 2009 på både kommunala och fristående gymnasieskolor. Enkäten delades ut till ungdomar i åldern 16-20 år och samlades in i klassrummen. Svarsfrekvensen blev 71 procent. Enkäten delades ut till 1.200 elever och 855 besvarade den. Fördelningen på svaren blev 51 procent tjejer och 49 procent killar. Förutsättningen var att ungdomarna skulle vara bosatta i Karlskrona och födda 1990-1992 med någon mindre avvikelse. De sju jämförelsekommunerna är Eskilstuna Halmstad, Kalmar, Karlstad, Luleå, Sundsvall och Växjö. 73 procent uppger att de bor i villa, på gård eller i radhus. 22 procent bor i lägenhet med förstahandskontrakt. Flertalet av ungdomarna bor hemma hos sin/a föräldrar. En ringa andel ungdomar har annat födelseland än Sverige. Födelseland Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv Din mamma Din pappa 93 (92) 90 (86) 89 (86) 0 (1) 1 (4) 1 (3) 3 (3) 5 (4) 5 (5) 4 (4) 4 (6) 5 (6) - De sju jämförelsekommunernas siffror inom parantes 2 3
Hälsa betyder mycket för att man ska kunna prestera och utvecklas som människa. I Karlskrona mår inte alla lika bra, något som framgår av resultaten som följer. En intressant faktor i hur ungdomarna mår kan vara hur de själva bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Nästan 80 procent säger att de mår ganska bra eller mycket bra. Knappt 6 procent mår ganska dåligt eller mycket dåligt. Någorlunda 16 (17) Ganska dåligt 4 (4) Mycket dåligt 2 (2) Ganska bra 41 (42) Mycket bra 37 (35) Motionsvanor På frågan hur ofta ungdomarna brukar träna så att de blir andfådda eller svettiga svarar 14(12) procent att de gör detta varje dag. Den största gruppen, 46(44) procent, svarar att de gör detta flera gånger i veckan, 21(24) procent att de tränar en gång i veckan. 11(12) procent tränar någon gång i månaden och 8(8)procent gör det sällan eller aldrig Killar dricker sig oftare till berusning än tjejer i samma ålder. 62 procent får dricka för sina föräldrar och 20 procent vet inte om de får/inte får dricka för sina föräldrar. Notera att: Alkohol köps bl a ut av kompis/syskon, annan vuxen eller förälder. Bruk av alkohol Aldrig En eller några gånger per år Någon gång per månad Tjejer Killar 17 (18) 18 (23) 20 (23) 19 (19) 44 (40) 35 (32) Mer än någon gång per månad 19 (19) 28 (32) Ungdomarna drabbas av olika besvär regelbundet men i olika omfattning om man tittar på det könsuppdelat. Dagligen eller flera gånger/vecka Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna Känt sig stressad Trött under dagen Sovit dåligt på natten Tjejer Killar 36 (30) 13 (13) 22 (21) 9 (8) 27 (31) 22 (23) 58 (59) 32 (28) 72 (74) 52 (54) 31 (35) 27 (27) Att vara trygg kan innebära självtillit och självförtroende. Känner man sig trygg kan man lättare klara av förändringar. Social trygghet gör att man lättare tacklar det oförutsedda och möter andra på ett positivt sätt. Trygghet skapar vi tillsammans och är något vi måste arbeta med hela livet. Mobbning Ungdomarna svarade att 9 procent av dem under det senaste halvåret blivit mobbade eller utfrysta. Nästan lika många, 8 procent, svarade att de själva hade deltagit i mobbning eller utfrysning. Ungdomarna fick frågan om något av följande har hänt dem det senaste halvåret? Så här svarade de: Hänt senaste halvåret? Någon har hotat mig Någon har stulit från mig Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har inte vågat gå ut Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Inget av detta har hänt mig - De sju jämförelsekommunernas siffror inom parantes Andel 12 (14) 12 (12) 4 (4) 4 (6) 3 (2) 76 (71) 4 - De sju jämförelsekommunernas siffror inom parantes (samtliga tabeller) 5
Foto. Freja Lundgren Gymnasieskolan har många roller i unga människors liv. Förutom det schemalagda lärandet är skolan en plats för umgänge, kamratskap och ibland även kärlek. En majoritet av ungdomarna i Karlskrona är nöjda med gymnasieskolan. De känner sig trygga i skolan men vill ha större inflytande. Stora flertalet elever trivs bra i gymnasieskolan och ger den goda omdömen. Genomsnittet för Karlskrona (5 kommunala och 5 fristående skolor) ligger dock något lägre än jämförelsegruppen. Framför allt måste vi förbättra elevernas möjligheter att få extra stöd, vilket kan vara både en fråga om prioritering och extra resurser. Synen på skolan Bra skolmiljö Bra möjlighet till extra stöd & hjälp Bra stämning i skolan Karlskrona 70 (77) 62 (66) 84 (90) Eleverna vill vara med och bestämma mycket mera än vad de upplever sig få göra i skolan (vad de lär sig, läromedel, arbetssätt, regler, läxor, prov, schema). Vi jämför endast de två positiva svarsalternativen Väldigt mycket och Ganska mycket (finns också Ganska lite och Väldigt lite/ingenting). Att känna sig delaktig och uppleva sig ha inflytande är lika viktigt för elever som för anställda. Inflytande påverkar trivsel, engagemang, intresse, prestationer, resultat, kvalitet och i förlängningen effektivitet och ekonomi. Inflytande i skolan Vill ha inflytande Har inflytande Karlskrona 74 (71) 34 (31) - De sju jämförelsekommunernas siffror inom parantes (samtliga tabeller) Eleverna i Karlskrona skolkar som genomsnittet av eleverna i jämförelsekommunerna; 40 skolkar aldrig och 3 skolkar flera gånger i veckan. En orsak till skolk kan vara att skolans schema inte passar med buss-/tågtider för vissa elever. Vi måste undersöka vilka orsaker som ligger bakom skolk och försöka förbättra situationen. Fritiden ger möjlighet till vila, återhämtning och utveckling. För en stor del av de unga invånarna ger det en möjlighet att utveckla sådant som ligger utanför skolans ansvar. Många väljer att delta i föreningslivet med allt vad det har att erbjuda. De flesta deltar då i idrott antingen för att ha kul, må bra eller för att tävla. Av ungdomarna anser 9 procent att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den. 47 procent av tjejerna och 64 procent av killarna tycker sig ha lagom med fritid och hinner göra det de vill men 44 procent av tjejerna och 28 procent killarna känner ofta att de har så lite fritid att de inte hinner med att göra det de vill. Det ungdomar framför allt anser saknas i Karlskrona är mötesplatser och nöjen/dans. Mötesplatser Ungdomarna träffas på ett flertal platser i kommunen. Det finns en skillnad mellan tjejer och killar på var de träffas. Mötesplatser Hemma Utomhus Café Tjejer Killar 85 (85) 72 (79) 18 (18) 29 (30) 28 (31) 8 (6) Idrottsaktivitet 15 (13) 20 (20) Föreningsaktivietet 56 procent av ungdomarna är aktiva i en idrottsförening. 65 procent motionerar utanför idrottsförening varje vecka medan 3-15 procent är medlemmar i andra typer av föreningar. Vanligaste aktiviteten -dagligen eller varje vecka Umgås med kompisar Surfar/chattar Hjälper till hemma Idrott/motion ej klubb Skriver Idrott/motion i klubb Är ute i naturen Läser Spelar datorspel Totalt Tjejer Killar 91 (92) 90 (92) 91 (92) 88 (92) 89 (92) 87 (93) 78 (75) 83 (79) 73 (69) 65 (61) 67 (60) 64 (61) 51 (49) 56 (57) 46 (41) 53 (46) 53 (44) 54 (49) 44 (34) 47 (38) 40 (29) 49 (45) 53 (52) 44 (38) 47 (45) 22 (21) 73 (75) Gänget beslutar gemensamt vad vi gör, det är inte så kul att testa på nått nytt själv. - De sju jämförelsekommunernas siffror inom parantes (samtliga tabeller) 6 7
För att känna samhörighet och utvecklas krävs att jag känner delaktighet. För att förändra krävs inflytande. För att växa, ta ansvar och bidra till utveckling behövs och underlättar delaktighet och inflytande. Känslan av att ingå i ett sammanhang stärker hälsan. Av de tillfrågande är det 26 procent som vill vara med och påverka i frågor som rör sin hemkommun, 74 procent vill inte vara med och påverka. 4-5 procent har förtroendeuppdrag i en idrottsförening. Gällande inflytande inom föreningslivet anser; - 42 att de kan påverka i den utsträckning de vill. - 19 tycker att de kan påverka i mindre utsträckning än vad de vill. - 39 vill inte vara med och påverka föreningens verksamhet. På frågan om hur viktigt det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar så tycker; - 68 det är mycket viktigt/ganska viktigt. - 21 det är varken viktigt/oviktigt. - 11 det är inte särskilt viktigt/inte alls viktigt. På denna fråga verkar de tillfrågade vara kluvna. De är överlag positiva till att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar, men det är ganska få, en tredjedel, som själva vill träffa kommunens beslutsfattare. Två tredjedelar vill inte träffa beslutsfattare. I Karlskrona är 7 procent av ungdomarna mycket intresserade av politik. 40 procent säger att de inte alls är intresserade av politik. Vad skall politikerna satsa på? Arbete för unga Sjukvård Skola Arbete mot kriminalitet Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Arbete mot främlingsfientlighet och rasism - De sju jämförelsekommunernas siffror inom parantes Total 43 (39) 40 (35) 36 (34) 34 (32) 36 (28) 25 (20) Bland vuxna människor betyder arbete väldigt mycket. Många vet att kontakter är viktiga för att få ett arbete. För unga människor är relationer och kontakter lika viktiga så att de kan börja sin infasning i vuxenlivet vilket framgår av resultaten även i vår undersökning. Företagande och jobb I Karlskrona kan 56 procent av ungdomarna tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. Av ungdomarnas föräldrar har 24 procent egna företag Extrajobb på kvällar och helger har 33 procent av tjejerna och 22 procent av killarna. Siffran för de som sommarjobbat är ganska lik siffran för de som extrajobbar. I somras sommarjobbade 57 procent. Det inte så lätt att få sommarjobb. Hälften av ungdomarna uppger att de har sökt utan att lyckas få jobb. Då man söker sommarjobb är det lättast att lyckas då man frågar någon inom familjen, 34 procent som gjort detta har fått jobb. 27 procent har lyckats genom att själva kontakta arbetsplatsen. 21 procent har kollat med släktingar eller personer de känner för att få sommarjobb. 8 9
Framtidstro bygger på trygghet, att se möjligheter till arbete och påverkan. Att vara någon, betyda något för någon och att ingå i en gemenskap gör livet lättare. Vi vet inte vad framtiden bär i sitt sköte men vi kan påverka den genom att skaffa oss kunskap och erfarenhet. Genom Lupp-studien får vi en bild av vad vi kan göra för att öka framtidstron för unga i Karlskrona. Ungdomarna i Karlskrona har en positiv framtidssyn! 83 procent ligger på den positiva sidan tio procent ser varken positivt eller negativt på framtiden medan sju procent ser negativt på framtiden. de kommer att läsa vidare på högskola eller universitet. De tre vanligaste orsakerna till att man tror sig flytta i framtiden är att man vill prova på något nytt, jobb samt studier. Drygt hälften av de tillfrågade planerar som sin högsta utbildning att gå på universitet eller högskola. För 17 procent blir gymnasieskola eller motsvarande troligen deras högsta utbildning. Elva procent vet inte än och ytterligare elva procent vill gå en yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Så här går vi vidare Svaren på frågorna i Lupp-enkäten ger oss mängder med information inom olika områden, vilka vi använder för att utveckla kommunen. Det främsta målet är, att unga människor i Karlskrona ska må bra och trivas i kommunen och med den service kommunen ger. I detta välfärdsmål ryms också behovet av ett ökat inflytande för individen. Vi kommer att arbeta med förbättringsområden och utveckling tillsammans med ungdomarna. I dialog med de unga kan vi analysera resultat och hitta de bästa lösningarna. Personal från olika kommunala verksamheter; skola, fritid, social, kultur, samhällsbyggnad etc; kommer att arbeta både gemensamt (förvaltningsövergripande) och var för sig, för att utveckla Karlskrona. Förändringsarbete är ofta en process, där vissa steg kan gå snabbt medan andra kräver längre tid att förverkliga. Vi planerar att 2012 göra en ny Lupp, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, och fram till dess ska vi alla arbeta för att unga människor ska uppleva det ännu mera positivt att leva i Karlskrona. - Vad tror gymnasieeleverna själva att de kommer att göra direkt efter gymnasiet? 28 procent av tjejerna tror att de kommer att läsa vidare på högskola/universitet och 25 procent att de kommer att jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten. Vi som arbetat med analys och sammanställning av resultaten: För killarnas del tror 29 procent att de kommer jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten och 22 procent att David Lindholm Elev NV Ehrensvärdska gymnasiet Emma Adriansson Elev SP af Chapman-gymnasiet Tommy Rönneholm Utvecklingschef Utbildningsförvaltningen Sivone Persson Enhetschef Idrott & fritidsförvaltningen Ann-Katrin Olsson Chef Idrott & fritids-förvaltningen 10 11
Undersökningen genomfördes i samarbete med Ungdomsstyrelsen och Blekinge Tekniska Högskola -sektionen för Managment. 12