Bilaga 2. Enkätresultat En enkät ställd till de som sökt bidrag inom Klimatklivet

Bilaga 2. Enkätresultat En enkät ställd till de sm sökt bidrag inm Klimatklivet RiR 2019:1 Klimatklivet stöd till lkala klimatinvesteringar RIKSREVISIONEN 1

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Enkätresultat En enkät ställd till de sm sökt bidrag inm Klimatklivet I denna bilaga redvisas resultatet från Riksrevisinens enkätundersökning sm ställts till samtliga kntaktpersner för en Klimatklivsansökan. Syftet med enkäten var att få fördjupad kunskap m den bidragssökandes mtiv till att genmföra åtgärden, resursåtgången för ansökningsförfarandet samt att bedöma additinaliteten för åtgärder genmförda med stöd från Klimatklivet. Enkäten kan ses sm ett kmplement till Naturvårdsverkets kundundersökning m Klimatklivet sm utfördes i nvember 2017. 1 Bilagan har följande dispsitin. I avsnitt 1 diskuteras datainsamlingen, i avsnitt 2 presenteras en brtfallsanalys ch i avsnitt 3 presenteras enkätsvaren. I avsnitt 4 ch 5 anges enkätens missivbrev ch frågr. Datainsamling Enkätutskick Webbenkäten skickades till samtliga kntaktpersner sm angivits vid ansökan av stöd från Klimatklivet under periden 2016 2017. Berende på m kntaktpersnen std angiven i en eller flera ansökningar skickades lika versiner av enkäten. Respndenterna infrmerades m att enkäten var frivilligt ch att enskilda enkätsvar skulle avidentifieras ch sammanställas i aggregerad frm. Tabell 1 redvisar beskrivning av respndenterna, utskicksdatum ch svarsfrekvens för de båda enkätversinerna. Tabell 1 Enkätutskick Enkät 1 Enkät 2 Ttalt Respndenter Kntaktpersn sm sökt medel från Klimatklivet en gång. Kntaktpersn sm sökt medel från Klimatklivet flera gånger Enkät 1 + Enkät 2 Utskicksdatum 2018-05-21 2018-05-22 Antal utskick 1174 315 1489 Påminnelse 1 2018-06-04 2018-06-04 Påminnelse 2 2018-06-11 2018-06-11 Svarsfrekvens 46 prcent 45 prcent 46 prcent 1 Naturvårdsverkets kundundersökning, Klimatklivet 2017 utförd av Prfessinal Management. Material från Naturvårdsverket till Riksrevisinen 2018 04 23. 2 RIKSREVISIONEN

Metddiskussin Enkät- ch intervjustudier bedömdes vara de enda lämpliga metderna för att undersöka de bidragssökandes resursåtgång för ansökan, läges- ch slutrapprtering av Klimatklivet. Även de allmänna frågrna m varför de bidragssökande ville genmföra åtgärden samt varför de sökt stöd från Klimatklivet bedömdes endast kunna besvaras genm någn frm av enkät eller intervju. Att mäta additinalitet, dvs i vilken mån åtgärder skulle ha genmförts även utan stöd, kan göras på flera sätt, men på grund av att det i dagsläget finns relativt lite infrmatin tillgänglig m avslutade åtgärder bedömdes enkätfrågr vara det bästa alternativet för att bedöma additinaliteten inm Klimatklivet. Webbenkäten skickades ut till samtliga 1 489 företag, kmmuner, bstadsrättsföreningar etc. sm under periden 2016 2017 ansökt m stöd från Klimatklivet. För 2015 finns inte e-pstadresser sparade i strukturerad frm ch därför har inte dessa ansökningar inkluderats i enkäten. Att enkätundersökningen begränsades till periden efter 2015 gör att resultaten förmdligen blir mer representativa för framtida perider, men kan ge en skev bild av den histriska resursåtgången eftersm ansökningsprcessen 2015 påverkades av att systemet påbörjades under tidspress. Exempelvis saknades många vägledningar vilket trligen påverkade de bidragssökandes resursåtgång under 2015. Ytterligare en faktr sm har underlättat ansökningsprcessen var Klimatklivets IT-systemet sm lanserades under 2016. Brtfallsanalys Det är vanligt med en svarsfrekvens mellan 50 ch 75 prcent för enkäter. 2 Riksrevisinens enkät ställd till bidragssökande av Klimatklivet har en svarsfrekvens på 46 prcent. En möjlig förklaring till den relativt låga svarsfrekvensen kan vara att enkäten skickades ut under maj till juni. Detta är en perid med många helgdagar ch generellt många arbetsuppgifter sm ska avslutas innan smmarsemestrarna, vilket gör att enkäten kanske inte pririterades av respndenterna. Det var även fyra respndenter sm hörde av sig angående att de hade svarat på enkäten men ändå fått påminnelser. Efter att ha kntrllerat att deras svar inte var registrerade vände vi ss till webbverktygets 3 supprttjänst. De förklarade att webbverktyget fungerar bäst med uppdaterade webbläsare ch att det kan uppstå prblem m så inte är fallet. Detta kan ha varit en förklaring till att dessa respndenters svar inte hade registrerats. Sådana tekniska prblem kan påverka webbenkäters svarsfrekvens i större utsträckning än enkäter via pst eller intervjuer. 4 2 Trst J. Enkätbken, Studielitteratur AB, Lund, 2012. 3 Webbrpl. 4 Trst J. Enkätbken, Studielitteratur AB, Lund, 2012. RIKSREVISIONEN 3

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Ytterligare en rsak till brtfallet kan vara att enkäten skickades till de angivna kntaktpersnerna utan att kntrllera att de frtfararande var aktuella. Trligen finns det ett utskick sm inte nått avsedd persn utöver de fem där det via autsvar ch telefnsamtal framkmmit att kntaktpersnen inte längre var anträffbar. Eftersm enkäterna har relativt låg svarsfrekvens görs en brtfallsanalys för att analysera i vilken mån enkätsvaren kan sägas representera hela målgruppen bidragssökande av Klimatklivet. En strukturjämförelse mellan respndenter ch målgrupp har gjrts avseende avslag/beviljad ansökan, åtgärdskategri, rganisatinstyp ch strleken på prjektet. Analysen presenteras för varje enkät samt ttalt för båda enkäterna. I enkät 2 representerar en bidragssökande flera ansökningar ch därför är et ansökningar högre än et respndenter i undersökningen. Tabell 2 Brtfallsanalys: Beviljade ch avslagna ansökningar för enkät 1 Målgrupp 1 Målgrupp 1 Enkät 1 Enkät 1 Enkät 1 svarsfrekvens Beviljade ansökningar Avslagna ansökningar 660 56 372 69 56 514 44 167 31 32 Ttalt 1174 100 539 100 46 Tabell 3 Brtfallsanalys: Beviljade ch avslagna ansökningar för enkät 2 Målgrupp 2 Målgrupp 2 Enkät 2 Enkät 2 Enkät 2 svarsfrekvens Beviljade ansökningar Avslagna ansökningar 709 52 386 61 54 642 48 250 39 39 Ttalt 1351 100 636 100 47 Tabell 4 Brtfallsanalys: Beviljade ch avslagna ansökningar för enkät 1 ch enkät 2 Målgrupp1+2 Målgrupp1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 svarsfrekvens Beviljade ansökningar Avslagna ansökningar 1369 54 758 65 55 1156 46 417 35 36 Ttalt 2525 100 1175 100 47 4 RIKSREVISIONEN

Svarande med beviljande ansökningar är överrepresenterade i både enkät 1 ch 2. Bland respndenterna hade 69 respektive 61 prcent fått beviljade ansökningar vilket kan jämföras med 56 respektive 52 prcent för målgrupperna. Detta är ett förväntat resultat då ett avslag sannlikt gör respndenten mindre villig att ta sig tid att besvara en frivillig enkätundersökning. Antalet svarande med avslagna ansökningar är någt högre i enkät 2, vilket delvis kan förklaras med att många av de sm sökt flera gånger har fått avslag på vissa ansökningar ch beviljade för andra. Underrepresentatinen kan påverka bedömningen av resursåtgången för ansökan. Tabell 5, 6 ch 7 visar brtfallsanalys per åtgärdskategri. Fördelningen mellan åtgärdskategrierna för respndenterna skiljer sig inte nämnvärt från fördelningen för målgruppen. Kategrin övrig utmärker sig dck genm en låg svarsfrekvens på endast 16 prcent. Denna åtgärdskategri har en str avslag. Av de 48 ansökningar sm inkm under kategrin övrig ch sm ingår i enkät 2 har samtliga fått avslag. Många av dessa ansökningar gjrdes ckså av några få bidragssökande vilket kan ha bidragit till den låga svarsfrekvensen för denna åtgärdskategri. Tabell 5 Brtfallsanalys: åtgärdskategri, enkät 1 Målgrupp 1 Målgrupp 1 Enkät 1 Enkät 1 Enkät 1 svarsfrekvens Avfall 16 1 7 1 44 99 8 39 7 39 265 23 121 22 46 Frdn 46 4 20 4 43 Gasutsläpp 19 2 10 2 53 Energieffektivisering Energiknvertering Infrmatinsinsatser 45 4 17 3 38 Infrastruktur 28 2 8 1 29 Laddstatin 589 50 294 55 50 Prduktin bigas 15 1 8 1 53 Transprt 33 3 12 2 36 Övrigt 19 2 3 1 16 Ttalt 1174 100 539 100 46 RIKSREVISIONEN 5

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Tabell 6 Brtfallsanalys: åtgärdskategri, enkät 2 Målgrupp 2 Målgrupp 2 Enkät 2 Enkät 2 Enkät 2 svarsfrekvens Avfall 10 1 6 1 60 46 3 14 2 30 225 17 143 22 64 Frdn 20 1 8 1 40 Gasutsläpp 9 1 6 1 67 Energieffektivisering Energiknvertering Infrmatinsinsatser 106 8 59 9 56 Infrastruktur 32 2 10 2 31 Laddstatin 687 51 296 47 43 Prduktin bigas 19 1 7 1 37 Transprt 149 11 85 13 57 Övrigt 48 4 2 0 4 Ttalt 1351 100 636 100 47 6 RIKSREVISIONEN

Tabell 7 Brtfallsanalys: åtgärdskategri, enkät 1 ch enkät 2 Målgrupp1+2 Målgrupp1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 svarsfrekvens Avfall 10 1 6 1 60 46 3 14 2 30 225 17 143 22 64 Frdn 20 1 8 1 40 Gasutsläpp 9 1 6 1 67 Energieffektivisering Energiknvertering Infrmatinsinsatser 106 8 59 9 56 Infrastruktur 32 2 10 2 31 Laddstatin 687 51 296 47 43 Prduktin bigas 19 1 7 1 37 Transprt 149 11 85 13 57 Övrigt 48 4 2 0 4 Ttalt 1351 100 636 100 47 Tabell 8, 9 ch 10 redvisar brtfallsanalys per rganisatinskategri. Den rganisatinstyp sm avviker mest från den genmsnittliga svarsfrekvensen är stiftelser. Stiftelser har endast skickat in fyra ansökningar i målgrupp 1 varav 25 prcent har svarat ch 9 ansökningar i målgrupp 2 varav 100 prcent har svarat. Denna kategri utgör endast 1 prcent av ttala målgruppen (målgrupp 1 ch 2) ch sammantaget påverkas därför varken kategrins av ttala ansökningarna eller övriga kategriers. Ttalt är fördelningen mellan rganisatinskategrierna jämförbara mellan respndenterna ch målgruppen, se tabell 10. RIKSREVISIONEN 7

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Tabell 8 Brtfallsanalys: rganisatinskategri, enkät 1 Målgrupp 1 Målgrupp 1 Enkät 1 Enkät 1 Enkät 1 svarsfrekvens Stiftelse 4 0 1 0 25 Landsting eller Reginförbund Kmmunalt blag Kmmun eller kmmunförbund 22 2 12 2 55 96 8 44 8 46 133 11 50 9 38 Ideell förening 55 5 27 5 49 Företag 563 48 222 41 39 212 18 130 24 61 Annan 89 8 53 10 60 Ttalt 1174 100 539 100 46 Tabell 9 Brtfallsanalys: rganisatinskategri, enkät 2 Målgrupp 2 Målgrupp 2 Enkät 2 Enkät 2 Enkät 2 svarsfrekvens Stiftelse 9 1 9 1 100 Landsting eller Reginförbund Kmmunalt blag Kmmun eller kmmunförbund 16 1 9 1 56 193 14 74 12 38 99 7 44 7 44 Ideell förening 33 2 24 4 73 Företag 834 62 416 65 50 Bstadsrättsförening Bstadsrättsförening 33 2 18 3 55 Annan 134 10 42 7 31 Ttalt 1351 100 636 100 47 8 RIKSREVISIONEN

Tabell 10 Brtfallsanalys: rganisatinskategri, enkät 1 ch enkät 2 Målgrupp1+2 Målgrupp1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 svarsfrekvens Stiftelse 13 1 10 1 77 Landsting eller Reginförbund Kmmunalt blag Kmmun eller kmmunförbund 38 2 21 2 55 289 11 118 10 41 232 9 94 8 41 Ideell förening 88 3 51 4 58 Företag 1397 55 638 54 46 Bstadsrättsförening 245 10 148 13 60 Annan 223 9 95 8 43 Ttalt 2525 100 1175 100 47 Tabell 11,12 ch 13 analyserar brtfallet uppdelat per investeringskstnad. Resultatet visar att det inte är någn större avvikelse mellan målgrupperna ch respndenterna vid uppdelning per investeringsstrlek. Tabell 11 Brtfallsanalys: Investeringskstnadens strlek, enkät 1 Målgrupp 1 Målgrupp 1 Enkät 1 Enkät 1 Enkät 1 svarsfrekvens < 100 000 190 16 90 17 47 100 001 250 000 250 001 500 000 500 001 1 000 000 1 000 001 5 000 000 260 22 123 23 47 177 15 91 17 51 137 12 71 13 52 264 22 103 19 39 > 5 000 000 146 12 61 11 42 Ttalt 1174 100 539 100 46 RIKSREVISIONEN 9

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Tabell 12 Brtfallsanalys: Investeringskstnadens strlek, enkät 2 Målgrupp 2 Målgrupp 2 Enkät 2 Enkät 2 Enkät 2 svarsfrekvens < 100 000 179 13 56 9 31 100 001 250 000 250 001 500 000 500 001 1 000 000 1 000 001 5 000 000 203 15 98 15 48 223 17 86 14 39 259 19 136 21 53 263 19 137 22 52 > 5 000 000 224 17 123 19 55 Ttalt 1351 100 636 100 47 Tabell 13 Brtfallsanalys: Investeringskstnadens strlek, enkät 1 ch enkät 2 Målgrupp1+2 Målgrupp1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 Enkät 1+2 svarsfrekvens < 100 000 369 15 146 12 40 100 001 250 000 250 001 500 000 500 001 1 000 000 1 000 001 5 000 000 463 18 221 19 48 400 16 177 15 44 396 16 207 18 52 527 21 240 20 46 > 5 000 000 370 15 184 16 50 Ttalt 2525 100 1175 100 47 Generaliserbarhet Svarsfrekvensen är någt under det sm anses nrmalt, vilket bör beaktas i analysen. Den största avvikelsen mellan svarsgruppen ch ttala målgruppen gäller en avslagna ch beviljade ansökningar. Det bör därför beaktas att svarsgruppen är överrepresenterad av svarande med beviljade ansökningar. 10 RIKSREVISIONEN

Enkätsvar I detta avsnitt redvisas enkätsvaren. Enkätsvar fråga 1 6 Tabell 14 I vilken utsträckning stämmer det att följande var ett mtiv till varför din rganisatin ville genmföra åtgärden sm ni sökt bidrag för genm Klimatklivet? Andel i prcent. helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Vet ej Ej besvarat delfrågan Klimatskäl (t.ex. minskar CO2- utsläpp) Andra miljöskäl (t.ex. minskade utsläpp av lkala luftförreningar ch buller) Eknmiska mtiv (t.ex. leder till lägre driftskstnader) Externa mständigheter (t.ex. kmmande lagkrav, upphandlingar etc.) Möljliggör etablering på en ny marknad Ger psitiva knkurrensfördelar 53 34 11 1 0 1 25 32 24 11 2 6 21 28 25 18 2 5 6 9 26 44 6 9 10 14 16 46 7 8 16 24 28 21 4 6 Annat mtiv 9 5 2 5 15 63 Anm: Antal svarande på fråga 1 var 679 stycken. RIKSREVISIONEN 11

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Tabell 15 I vilken utsträckning stämmer det att följande var ett mtiv till varför din rganisatin valde att söka medel från Klimatklivet? Andel i prcent. helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Vet ej Ej besvarat delfrågan Eknmiska mtiv (nödvändigt för att åtgärden ska kunna genmföras) Symblskäl (ett värde i sig att åtgärden är en del av Klimatklivet) Ger rätt att använda lgtypen för Klimatklivet Förbättrar kntakten med myndigheterna 51 34 13 2 0 0 13 22 32 27 2 5 3 5 23 57 6 7 2 7 23 52 10 7 Annat mtiv 4 2 1 7 18 68 Anm: Antal svarande på fråga 2 var 676 stycken. 12 RIKSREVISIONEN

Tabell 16 Hur väl stämmer följande påstående m din erfarenhet av ansökningsförfarandet i Klimatklivet? Andel i prcent. helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Vet ej Ej besvarat delfrågan Det var lätt att hitta den infrmatin jag behövde m Klimatklivets utlysning för att kunna söka medel från prgrammet. Kriterierna för att vara berättigad stöd i prgrammet var tydliga. Ansökningsfrmuläret var lätt att använda. Tiden mellan ansökan ch beslut var rimliga. Infrmatin ch stöd under ansökningsprcessen var tillräcklig. Ansökan har blivit sakligt behandlad. Det var lätt att hitta den infrmatin jag behövde m Klimatklivets utlysning för att kunna söka medel från prgrammet. 15 36 35 10 3 0 12 37 34 14 2 0 7 25 40 24 4 1 17 45 25 10 2 1 15 38 29 11 6 1 35 39 11 6 9 1 15 36 35 10 3 0 Anm: Antal svarande var 680 stycken. RIKSREVISIONEN 13

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Tabell 17 Är förrdningens kriterier för att få bidrag relevanta ur din rganisatins perspektiv? Andel i prcent. Åtgärden måste bidra till att uppfylla länsstyrelsens energi- ch klimatstrategi/prgram/plan Åtgärden ska bidra till att nå klimatmålet helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Vet ej Ej besvarat delfrågan 22 32 24 11 9 2 45 38 11 2 3 0 Prjektet får inte ha startat 26 19 21 22 10 3 Ej lönsam åtgärd 14 23 28 17 15 3 Åtgärden vidtas utanför utsläppshssystemet Åtgärden vidtas utanför elcertifikatsystemet Största varaktiga utsläppsminskning per investerad krna Åtgärden får inte vara en följd av nuvarande/kmmande lageller annat författningskrav Åtgärden får ej vara marknadsföring Anm: Antal svarande var 679 stycken. 19 11 9 15 43 2 19 11 9 16 42 3 20 30 26 6 15 3 18 16 17 15 31 3 24 16 15 17 26 3 Tabell 18 Har ni givits möjlighet att kmplettera era ansökningar efter ni lämnat in ansökan? Vad gällde kmpletteringen? Andel i prcent. Andel Andel sm kmpletterat Ttalt 66 Andel sm kmpletterat Lönsamhetskalkylen Andel sm kmpletterat Bidragsen Andel sm kmpletterat Utsläppsberäkningen Andel sm kmpletterat Annat 48 17 34 32 Anm: Antal svarande var 669 stycken. 14 RIKSREVISIONEN

Tabell 19 Vad har hänt/kmmer att hända med det prjekt sm ni ansökt m bidrag för från Klimatklivet men sm fick avslag? Andel i prcent Andel Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i full skala med intern finansiering. Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i full skala med annan extern finansiering. Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i mindre skala Prjeketet har inte ch kmmer inte genmföras alls. Prjektet genmförs med finansiering från Klimatklivet via en ny ansökan. 21 6 21 34 8 Annat: 12 Anm: Enkätsvaren justerades då det i enkäten för de sm endast sökt en gång inte fanns med alternativet att söka från Klimatklivet igen. Detta hade dck 8 svarande skrivit under alternativet Annat. Antal svarande på fråga 7 var 200 stycken. Tabell 20 Vad hade det inneburit för prjektet m din rganisatin inte fått finansiering från Klimatklivet? Andel i prcent. Andel Prjektet hade genmförts i full skala med intern finansiering Prjektet hade genmförts i full skala med annan extern finansiering 8 1 Prjektet hade genmförts i mindre skala 30 Prjektet hade inte genmförts alls 52 Annat, nämligen 4 Vet ej 7 Anm: Antal svarande var 476 stycken. RIKSREVISIONEN 15

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Tabell 21 Vad hade det inneburit för prjektet m din rganisatin inte fått finansiering från Klimatklivet? Svar uppdelat per åtgärdskategri Prjektet hade genmförts i full skala med intern finansiering Prjektet hade genmförts i full skala med annan extern finansiering Prjektet hade genmförts i mindre skala Prjektet hade inte genmförts alls Annat/ vet ej Antal svarande Avfall 33 0 33 33 0 3 0 0 43 57 0 14 5 3 21 59 13 110 Frdn 25 0 25 50 0 4 Gasutsläpp 29 0 29 29 14 7 Energieffektivisering Energiknvertering Infrmatinsinsatser 0 0 17 83 0 12 Infrastruktur 0 0 17 50 34 6 Laddstatin 9 1 34 45 10 277 Prduktin bigas 14 0 29 57 0 7 Transprt 0 0 23 77 0 13 Övrigt 0 0 0 100 0 1 16 RIKSREVISIONEN

Tabell 22 Vad hade det inneburit för prjektet m din rganisatin inte fått finansiering från Klimatklivet? Svar uppdelat per rganisatinstyp. Prjektet hade genmförts i full skala med intern finansiering Prjektet hade genmförts i full skala med annan extern finansiering Prjektet hade genmförts i mindre skala Prjektet hade inte genmförts alls Annat /vet ej (prce nt) Antal svarande Företag 7 2 27 55 9 208 2 2 44 42 9 45 Landsting 18 0 27 45 9 11 Kmmunala blag Kmmun ch kmmunförbund Bstadsrättsföreningar 11 0 47 29 13 45 11 0 24 55 9 116 Stiftelser 0 0 0 50 50 2 Ideela föreningar 0 0 25 67 8 12 Annat 3 0 24 59 14 37 Tabell 23 Vad var rsaken till att ni inte valde att genmföra åtgärden ch betala tillbaka pengarna? Andelar i prcent. Andel Ändrade eknmiska förutsättningar 34 Försenad tidsplan 30 Förändrade tekniska förutsättningar 8 Åtgärden fick stöd från annan finansiär 2 Förändrade persnalförutsättningar 8 Annan anledning 36 Anm: Antal svarande var 50 stycken. Flervalsfråga summerar inte till 100 prcent. Tabellen är justerad för de tre sm endast använde alternativet Annan anledning för att förklara tidigare i kryssade alternativet. RIKSREVISIONEN 17

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Statistisk analys - additinalitet I detta avsnitt presenteras en statistisk analys av sannlikheten för att en åtgärd skulle ha genmförts m den bidragssökande hade fått avslag på sin ansökan, dvs stödets additinalitet analyseras. Analysen beaktar bland annat hur den bidragssökandes rganisatinstillhörighet påverkar sannlikheten att åtgärden genmförs även utan stöd. En binär prbitmdell estimeras för åtgärdskategrierna laddstatin ch energiknvertering. Övriga åtgärdskategrier har för få bservatiner för att möjliggöra en statistisk analys. Den statistiska mdellen analyserar endast svar från respndenter med beviljade ansökningar. Enkätsvaren sammanfgas med infrmatin från Naturvårdsverkets databas m Klimatklivet. Mdellens berende variabeln är m den bidragssökande uppgett att åtgärden kmmer att genmföras eller ej m ansökan hade fått avslag. Den förklarande variabeln, rganisatinstyp, är indelad i tre kategrier; företag (företag ch kmmunalt blag), ffentlig (kmmun eller kmmunförbund, landsting eller reginförbund) ch övriga (bstadsrättsförening, ideell förening ch annan). Den sistnämnda kategrin är referenskategri i mdellen. Övriga förklarande variabler är ttal investeringskstnad, klimatnyttkvt (investeringskstnad per kil utsläppsminskning) samt åtgärdsspecifika karakteristika. För laddstatiner används indikatrvariabeln Snabbvariant sm åtgärdsspecifik karakteristika. Snabbvariant antar värdet ett m det är en snabbladdningsstatin ch nll m det är en nrmalladdningsstatin. Dessutm inkluderas en indikatrvariabel Dyrare laddstatin sm antar värdet ett m kstnaden per laddstatin är högre än genmsnittet ch annars lika med nll. För energiknvertering används indikatrvariabeln Byggnad sm är den underkategri sm Naturvårdsverket använder ch innebär att åtgärden främst innefattar energiknvertering av uppvärmningssystem i byggnader. Tabell 24 visar att åtgärdskategrierna skiljer sig åt med avseende på rganisatinsfrm, ttal investeringskstnad samt klimatnyttkvt. Analysen inkluderar alla beviljade ansökningar från enkät 1 samt de ansökningar från enkät 2 där det går att kppla ihp svaret med en bestämd beviljad ansökan. 18 RIKSREVISIONEN

Tabell 24 Deskriptiv statistik av beviljade ansökningar per åtgärdstyp Laddstatin (N=283) Energiknvertering (N=99) Andel/Medel Andel/Medel Standardavvikelse Standardavvikelse t-värde Företag 0,413 0,029 0,818 0,039 7,401 Offentlig 0,085 0,017 0,030 0,017-1,824 Övriga 0,411 0,025 0,152 0,036-6,400 Ttalkstnad 381 963 65 179 4 604 973 1 302 495 5,439 Klimatnyttkvt 7,202 0,128 8,483 0,353 6,206 Snabbvariant 0,205 0,404 Dyrare laddstlpe 0,361 0,481 Byggnad 0,798 0,404 Anm.: För variablerna ttalkstnad ch kstnad per kg CO2e anges medelvärden. Om t-värde > 1,96 innebär detta en statistisk säkerställd skillnad. Separata regressinsanalyser genmfördes för laddstatin ch energiknvertering. För laddstatiner specificerades tre mdeller. Mdell LI: sannlikheten att genmföra åtgärden avsett stöd mdellerades sm en funktin av rganisatinstyp ch laddstatinskarakteristika. Mdell LII: samma sm mdell LI inklusive den förklarande variabeln ttal kstnad för åtgärden. Mdell LIII: samma sm mdell LI inklusive den förklarande variabeln klimatnyttkvt (investeringskstnad per kil utsläppsminskning). Mdellvalet är begränsat av mängden tillgänglig statistik i strukturerad frm från Naturvårdsverket. Mdell LII ch LIII inkluderar lika kstnadsvariabler eftersm den kstnadsmässiga aspekten av åtgärden trligen är av betydelse för genmförandet. Ttala kstnaden kan tänkas vara en del av beslutet att genmföra en åtgärd. Även kstnad per utsläppsminskning kan vara en del av beslutsprcessen även m den kan antas spela större rll utifrån ett samhällseknmiskt perspektiv. Valet av kstnadsindikatrer sm ska ingå i den slutliga mdellen avgörs med hjälp av AIC-värdet (Akaike infrmatin criterin), där mdellen med lägsta AIC-värde väljs. AIC-värden från skattningar av mdellerna tyder på att mdell LII bör väljas. Prbitmdellens kefficienter är inte direkt tlkningsbara, därför beräknas den genmsnittliga marginaleffekten (GME, average marginal effect). Regressinsresultaten visar att sannlikheten ökar för att genmföra åtgärden m man RIKSREVISIONEN 19

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET inte fått stöd med 30,5 prcent ch 31 prcent för företag respektive ffentligsektr jämfört med övriga aktörer (se tabell 25). Däremt minskar sannlikheten att genmföra åtgärden m åtgärden ej beviljats stöd med 14,4 prcent m åtgärden tillhör kategrin dyrare laddstlpar jämfört med billigare. Detta kan tlkas sm att additinaliteten är högre för laddstlpar sm genmförs av kategrin övriga, samt för dyra laddstatiner. Tabell 25 Regressinsresultat: Laddstatin. Mdell LI Mdell LII Mdell LIII Mdell LII: GME Företag 0,822*** (0,166) 0,838*** (0,167) 0,820*** (0,166) 0,305*** (0,052) Offentlig 0,804*** (0,296) 0,851*** (0,302) 0,808*** (0,296) 0,310*** (0,105) Snabbvariant -0,145 (0,191) -0,116 (0,191) -0,105 (0,195) -0,042 (0,070) Dyrare laddstlpe -0,463** (0,233) -0,398* (0,236) -0,355 (0,270) -0,144* (0,085) Ttalkstnad > -0,001 (<0,000) > -0,001 (<0,001) Klimatnyttkvt -0,044 (0,050) Knstant -0,367*** (0,112) -0,317*** (0,123) -0,090 (0,329) AIC 373,159 372,835 374,377 Anm.: Organisatinsfrmen Övriga är referenskategri. Rbusta standardfel inm parentes. GME står för genmsnittlig marginaleffekt. *, **, *** anger statistisk signifikans på respektive 10, 5, 1 prcentsnivå. Även för energiknverteringsåtgärder specificeras tre mdeller. Mdell EI: sannlikheten att genmföra åtgärden avsett stöd mdellerades sm en funktin av rganisatinstyp ch energiknverteringskarakteristika. Mdell EII: samma sm i mdell EI inklusive den förklarande variabeln åtgärdens ttala kstnad. Mdell EIII: samma sm i mdell EI inklusive den förklarande variabeln klimatnyttkvt (investeringskstnad per kil utsläppsminskning). AIC-värden tyder på att mdell EIII bör väljas. Regressinsresultat från mdell EIII visar att rganisatinstillhörighet inte ger några signifikanta resultat, dvs mdellen visar att rganisatinstillhörighet inte påverkar additinaliteten för energiknverteringsåtgärder. Däremt visar mdellen att en enhets ökning i 20 RIKSREVISIONEN

klimatnyttkvten minskar sannlikheten att genmföra åtgärden (utan stöd) med 2,5 prcent. För energiknvertering kan kvten, investering per utsläppsminskning, spegla investeringskstnaden per ljeminskning, vilket kan sägas ge en bild av effektiviteten i investeringen. Om kvten tlkas sm investeringskstnad per kwh innebär detta att dyra investeringsåtgärder per KWh inte kmmer att genmföras utan statligt stöd. Additinaliteten är således högre för dessa åtgärder. Tabell 26 Regressinsresultat: Energiknvertering. Mdell EI Mdell EII Mdell EIII Mdell EIII: GME Företag -0,086 (0,384) -0,089 (0,384) -0,066 (0,377) -0,019 (0,115) Offentlig 1,035 (0,829) 1,027 (0,831) 1,096 (0,803) 0,319 (0,237) Byggnad 0,349 (0,381) 0,378 (0,416) 0,417 (0,391) 0,121 (0,111) Ttalkstnad <0,001 (<0,001) Klimatnyttkvt -0,085* (0,046) -0,025* (0,006) Knstant -0,954* (0,493) -0,985* (0,525) -0,331 (0,611) AIC 114,153 116,126 111,888 Anm.: Organisatinsfrmen Övriga är referenskategri. Rbusta standardfel inm parentes. GME står för genmsnittlig marginaleffekt. *, **, *** anger statistisk signifikans på respektive 10, 5, 1 prcentsnivå. Enkätresultat - resursåtgång Tre frågr i enkäten berör resursåtgången för de bidragssökande vid ansökningstillfället, läges- ch slutrapprtering. Syftet är att studera kstnaden per bidragskrna för de bidragssökande för att möjliggöra en bedömning av de ttala samhällseknmiska kstnaderna för åtgärderna inm Klimatklivet. För de bidragssökande sm har sökt flera gånger har vi endast frågat efter ttal resursåtgången för samtliga ansökningar ch det går därför inte att studera kstnaderna uppdelat på exempelvis åtgärdskategri. En sådan analys är däremt möjlig att genmföra för svaren i enkät 1 där de bidragssökande endast ansökt en gång. För att översätta et resurser i timmar till ett mnetärt värde har vi antagit att samhället värderar varje timme enligt den genmsnittliga arbetskraftskstnaden. Denna kstnad inkluderar lön inklusive sciala avgifter ch skatter minus RIKSREVISIONEN 21

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET subventiner. Arbetskraftskstnaden för 2017 uppskattas av Eurstat till cirka 370 kr per timma i Sverige. 5 Denna uppskattning används i beräkningarna både för 2016 ch 2017. Tabell 27 redgör för de svarandes resursåtgång per bidragskrna. Kvten har räknats fram genm att summera de resurser sm respndenterna har angett. Denna summa har sedan dividerats med det bidrag sm givits till samman grupp av bidragssökande. Resursåtgången presenteras sm ett intervall eftersm enkätsvaren hade timintervall sm möjliga svarsalternativ. Resursåtgången inkluderar även möjliga knsultkstnader. Tabell 27 Den bidragssökandes resursåtgång per utdelad bidragskrna. Antal svarande inm parantes. Enkät 1 Enkät 2 Ttalt Ansökan 0,0102 0,0115 (528) En lägesrapprt 0,0007 0,0011 (218) Slutrapprt 0,0068 0,0104 (172) 0,0029 0,0032 (139) 0,0008 0,0011 (86) 0,0013 0,0020 (71) 0,0057 0,0064 (667) 0,0008 0,0011 (304) 0,0019 0,0028 (243) Ttal resursåtgång givet en lägesrapprt i genmsnitt 0,0172 0,023 0,005 0,0063 0,0084 0,0103 Tabell 27 visar att resursåtgången per bidragskrna för ansökan ch slutrapprtering är betydligt lägre för de bidragssökande sm sökt för flera åtgärder inm Klimatklivet. Resursåtgången för att skriva en ansökan är cirka 3,5 gånger högre för de sm endast skriver en ansökan än för de sm ansökt flera gånger, mtsvarande för slutrapprten är 4,8 gånger. I genmsnitt, för de svarande i enkät 2, är et ansökningar 4,5 per bidragssökande (median 2, min 2, max 39) ch många söker för samma typ av åtgärd. Ett sätt att tlka enkätsvaren är att det finns strdriftsfördelar i ansöknings- ch slutprcessen inm Klimatklivet. Att detta fenmen inte avspeglas i resursåtgången för lägesrapprterna kan ber på att lägesrapprteringen inte är så betungande. Många har svarat att det endast går åt 1 3 timmar vid lägesrapprteringen (57 prcent enkät 1, 30 prcent i enkät 2) ch få har anlitat knsulttjänster (1 prcent enkät 1, 10 prcent enkät 2). Det är därför inte tydligt från enkätsvaren m de lika kategrierna av bidragssökande ligger i lika ändar av detta intervall. I tabell 28 beskrivs den genmsnittliga ansökningskstnaden per beviljad bidragskrna för varje åtgärdskategri. Spridningen av resursåtgång mellan lika åtgärdskategrier är 5 http://ec.eurpa.eu/eurstat/web/labur-market/labur-csts/main-tables (hämtat 2018-06-27) 22 RIKSREVISIONEN

relativt str. Prduktin av bigas utmärker sig med mycket låga ansökningskstnader per bidragskrna. Denna åtgärdskategri har dck den högsta genmsnittliga investeringskstnaden per åtgärd vilket förmdligen delvis kan förklara resultatet. Infrmatinsinsatser å andra sidan utmärker sig med den högsta ansökningskstnaden per beviljad bidragskrna. Tabell 28 Ansökningskstnad per beviljad bidragskrna per åtgärdskategri, enkät 1. Antal svarande inm parantes. Ansökningskstnad per beviljad bidragskrna Genmsnittlig investeringskstnad per åtgärd Beviljande grad Antal svarande Avfall 0,017 11 725 124 43% 7 Energieffektivisering 0,016 10 461 071 24% 38 Energiknvertering 0,008 6 350 828 72% 120 Frdn 0,031 5 066 399 17% 18 Gasutsläpp 0,019 3 748 785 60% 10 Infrmatinsinsatser 0,059 1 412 354 53% 17 Infrastruktur 0,006 9 612 919 50% 8 Laddstatin 0,048 411 727 82% 287 Prduktin bigas 0,002 64 298 413 75% 8 Transprt 0,014 1 716 275 42% 12 RIKSREVISIONEN 23

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET Missivbrev Hej, Riksrevisinen genmför för närvarande en granskning av Klimatklivet. Vi granskar bland annat handläggningsprcessen, administratinskstnader ch stödets kstnadseffektivitet. Sm en del av granskningen genmförs en enkätundersökning med syftet att undersöka varför de sm sökt stöd genm Klimatklivet vill genmföra åtgärden samt att bedöma hur mycket resurser sm går åt för att skriva ansökan ch återrapprtera. Du får den här enkäten eftersm du har varit kntaktpersn för en ansökan till Klimatklivet under periden 2016 2017. Ditt svar är viktigt för att granskningen ska bli så rättvisande sm möjligt. Enkäten tar cirka 5 minuter att svara på. Vi kmmer inte att redvisa enskilda svar, utan enbart publicera sammanställningar av resultat. Enskilda enkätsvar avidentifieras ch sammanställs i aggregerad frm för arkivering. Resultatet av granskningen presenteras i en rapprt med planerad publicering i januari 2019. Rapprten kmmer att finnas tillgänglig på Riksrevisinens webbplats (www.riksrevisinen.se). Om du har några frågr eller funderingar kring enkäten är du välkmmen att kntakta Charltte Berg på 08-517 141 43 eller charltte.berg@riksrevisinen.se. Vi är tacksamma m du svarar så snart sm möjligt genm att klicka på länken nedan, dck allra senast fredagen den 1 juni. Tack för din medverkan! Charltte Berg, Revisinsdirektör ch prjektledare 24 RIKSREVISIONEN

Enkätfrågr Enkät 1 utskick till de sm ansökt m medel från Klimatklivet en gång 1. I vilken utsträckning stämmer det att följande var ett mtiv till varför din rganisatin ville genmföra åtgärden sm ni sökt bidrag för genm Klimatklivet? helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Klimatskäl (t.ex. minskar CO2-utsläpp) Andra miljöskäl (t.ex. minskade utsläpp av lkala luftförreningar ch buller) Eknmiska mtiv (t.ex. leder till lägre driftskstnader) Externa mständigheter (t.ex. kmmande lagkrav, upphandlingar etc.) Vet ej Möjliggör etablering på en ny marknad Ger psitiva knkurrensfördelar 2. I vilken utsträckning stämmer det att följande var ett mtiv till varför din rganisatin valde att söka medel från Klimatklivet? Eknmiska mtiv (nödvändigt för att åtgärden ska kunna genmföras) helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Vet ej Symblskäl (ett värde i sig att åtgärden är en del av Klimatklivet) Ger rätt att använda lgtypen för Klimatklivet Förbättrar kntakten med myndigheterna RIKSREVISIONEN 25

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET 3. Hur väl stämmer följande påstående m din erfarenhet av ansökningsförfarandet i Klimatklivet? Det var lätt att hitta den infrmatin jag behövde m Klimatklivets utlysning för att kunna söka medel från prgrammet. Kriterierna för att vara berättigad stöd i prgrammet var tydliga. Ansökningsfrmuläret var lätt att använda. Tiden mellan ansökan ch beslut var rimliga. Infrmatin ch stöd under ansökningsprcessen var tillräcklig. Ansökan har blivit sakligt behandlad. helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Vet ej 4. Är följande kriterier för att få bidrag relevanta ur din rganisatins perspektiv? Åtgärden måste bidra till att uppfylla länsstyrelsens energi- ch klimatstrategi/prgram/plan helt ch hållet i hög grad till viss del inte alls Vet ej Åtgärden ska bidra till att nå klimatmålet Prjektet får inte ha startat Ej lönsam åtgärd Åtgärden vidtas utanför utsläppshssystemet Åtgärden vidtas utanför elcertifikatsystemet Största varaktiga utsläppsminskning per investerad krna Åtgärden får inte vara en följd av nuvarande/kmmande lageller annat författningskrav Åtgärden får ej vara marknadsföring 26 RIKSREVISIONEN

5. Hur mycket resurser la er rganisatin ner på att färdigställa ansökan till Klimatklivet? Uppskatta den tid sm gick åt för att fylla i ansökningsblanketten, färdigställa beräkningar sm ni inte skulle ha gjrt m ni inte sökt stödet, exempelvis CO2-beräkningar eller de extra arbete sm krävs för att få lönsamhetskalkylen enligt Klimatklivets handledningar, tiden för att ta reda på vilka förutsättningar sm gäller för Klimatklivet samt kntakten med myndigheter. Eventuella knsultkstnader kan adderas till nedlagda timmar i din rganisatin. 1-5 timmar 6-10 timmar 11-15 timmar 16-20 timmar 21-25 timmar 26-30 timmar 31-35 timmar 36-40 timmar Mer än 40 timmar. Jag uppskattar et timmar till: Knsult anlitades, mtsvarande belpp (SEK) 6. Har ni givits möjlighet att kmplettera er ansökan efter ni lämnat in ansökan? Ja Nej Vad gällde kmpletteringen? Flera svarsalternativ är möjliga. Lönsamhetskalkylen Bidragsen Utsläppsberäkningen Annat nämligen 7. Fick ni er ansökan beviljad? Ja Nej Om Nej visades 8a ch sedan öppen fråga Övriga synpunkter medskick. Om Ja vidare till 8b RIKSREVISIONEN 27

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET 8a. Vad har hänt/kmmer att hända med det prjekt sm ni ansökt m bidrag för från Klimatklivet men sm fick avslag? Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i full skala med intern finansiering. Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i full skala med annan extern finansiering Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i mindra skala Prjeketet har inte ch kmmer inte genmföras alls Annat: 8b. Har er rganisatin valt att genmföra åtgärden? Ja Nej Om nej visades 9a ch sedan öppen fråga Övriga synpunkter/medskick. Om Ja vidare till 9b 9a. Vad var rsaken till att ni inte valde att genmföra åtgärden ch betala tillbaka pengarna? Flera svarsalternativ är möjliga. Ändrade eknmiska förutsättningar Försenad tidsplan Förändrade tekniska förutsättningar Åtgärden fick stöd från annan finansiär Förändrade persnalförutsättningar Annan anledning: 9b. Hur mycket resurser la er rganisatin ner på att färdigställa den senaste lägesrapprten? Eventuella knsultkstnader kan adderas till nedlagda timmar i din rganisatin 1-3 timmar 4-6 timmar 7-9 timmar Mer än 9 timmar. Jag uppskattar et timmar till: Knsult anlitades, mtsvarande belpp (SEK) Vi har inte lägesrapprterat ännu 28 RIKSREVISIONEN

10. Hur mycket resurser la er rganisatin ner på att färdigställa slutrapprten? Eventuella knsultkstnader kan adderas till nedlagda timmar i din rganisatin. 1-5 timmar 6-10 timmar 11-15 timmar 16-20 timmar Mer än 20 timmar. Jag uppskattar et timmar till: Knsult anlitades, mtsvarande belpp (SEK) Vi har inte slutrapprterat ännu 11. Vad hade det inneburit för prjektet m din rganisatin inte fått finansiering från Klimatklivet? Prjektet hade genmförts i full skala med intern finansiering Prjektet hade genmförts i full skala med annan extern finansiering Prjektet hade genmförts i mindre skala Prjektet hade inte genmförts alls Annat: Vet ej Har ni några övriga synpunkter eller andra medskick sm kan vara av intresse för granskningen av Klimatklivet? Enkät 2 utskick till de sm ansökt m medel från Klimatklivet mer än en gång. Fråga 1 6 samma sm i enkät 1 (se van). 7. Fick ni era ansökningar beviljade? Ja, alla har beviljats Vissa ansökningar har beviljats men inte alla Nej, ingen ansökan har beviljats stöd Om Nej, ingen ansökan har beviljats stöd visas fråga 8a samt den öppna frågan m övriga synpunkter/medskick. Om Ja, alla beviljats eller vissa ansökningar har beviljats men inte alla visas fråga 8b ch framåt. RIKSREVISIONEN 29

BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT EN ENKÄT STÄLLD TILL DE SOM SÖKT BIDRAG INOM KLIMATKLIVET 8a.Vad har hänt/kmmer att hända med det prjekt sm ni ansökt m bidrag för från Klimatklivet men sm fick avslag? Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i full skala med intern finansiering. Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i full skala med annan extern finansiering Prjektet genmfördes/kmmer att genmföras i mindra skala Prjeketet har inte ch kmmer inte genmföras alls Annat: 8b. Har er rganisatin valt att genmföra åtgärderna sm ni fått beviljade? Ja, alla åtgärder ska (har) genmföras Inte alla åtgärder ska (har) genmföras Nej, ingen av de beviljade åtgärderna ska (har) genmföras Om Ja, alla åtgärder ska (har) genmföras visas fråga 10, m inte alla åtgärder ska(har) genmföras eller Nej, ingen av de beviljade åtgärderna ska (har) genmförts visas fråga 9. 9. Vad var rsaken till att ni valde att inte genmföra alla åtgärder? Flera svarsalternativ är möjliga Ändrade eknmiska förutsättningar Försenad tidsplan Förändrade tekniska förutsättningar Åtgärden fick stöd från annan finansiär Förändrade persnalförutsättningar Annan anledning: Om Nej, Ingen av de beviljade åtgärderna ska (har) genmföras visas Öppen fråga m Synpunkter/medskick. Om Inte alla åtgärder ska(har) genmföras visas fråga 10. 30 RIKSREVISIONEN

10. Hur mycket resurser lägger er rganisatin ner i genmsnitt på att färdigställa en lägesrapprt? Eventuella knsultkstnader kan adderas till nedlagda timmar i din rganisatin 1-3 timmar 4-6 timmar 7-9 timmar Mer än 9 timmar. Jag uppskattar et timmar till: Knsult anlitades, mtsvarande belpp (SEK) Vi har inte lägesrapprterat ännu 11. Hur mycket resurser lägger er rganisatin ner i genmsnitt på att färdigställa en slutrapprt? Eventuella knsultkstnader kan adderas till nedlagda timmar i din rganisatin. 1-5 timmar 6-10 timmar 11-15 timmar 16-20 timmar Mer än 20 timmar. Jag uppskattar et timmar till: Knsult anlitades, mtsvarande belpp (SEK) Vi har inte slutrapprterat ännu 12. Vad hade det inneburit för prjektet m din rganisatin inte fått finansiering från Klimatklivet? Prjektet hade genmförts i full skala med intern finansiering Prjektet hade genmförts i full skala med annan extern finansiering Prjektet hade genmförts i mindre skala Prjektet hade inte genmförts alls Annat: Vet ej Har ni några övriga synpunkter eller andra medskick sm kan vara av intresse för granskningen av Klimatklivet? RIKSREVISIONEN 31