Innehåll VRIDSTYV PÅBYGGNAD 3 SKÅP OCH CONTAINER 4 Infästning av skåp och container 5 FRYS OCH KYLAGGREGAT 6 TANK OCH BULK 6 Infästning - tank 9 Infästning vägningsutrustning 11 Infästning - Bulk 12 TANKPÅBYGGNAD - BRANDBIL 14 Infästning av tank 15 Allhjulsdrivet räddningsfordon 16 SOPAGGREGAT 17 2
VRIDSTYV PÅBYGGNAD Tank, bulk och självbärande skåp är exempel på påbyggnader som är vridningsstyva. Dessa typer av påbyggnader ställer stora krav på infästningen mot chassiramen. Infästningen måste vara utformad så att chassiramens vridningsrörelser inte förhindras vid körning på ojämna vägbanor. Är infästningen felaktigt utförd kan detta orsaka skador på påbyggnad, infästning och chassiram. Se kapitel 2 för allmän information om hjälpramens utformning. Med vridningsstyv påbyggnad menas att påbyggnadens eget motstånd mot vridning är högt. 3
SKÅP OCH CONTAINER Gemensamt för dessa påbyggnader är att de är uppbyggda på, eller innehåller en påbyggnadsram, som ligger an mot chassiramen efter hela sin längd. Påbyggnadsramens dimension ska bestämmas med hänsyn till varje påbyggnads särskilda behov Påbyggnadsramen ska börja så långt fram som möjligt. En långt framdragen påbyggnadsram sänker belastningen på chassiramen och minskar risken för komfortstörande ramsvängningar. Av samma skäl ska påbyggnaden monteras så att belastningen från den kommer så långt fram som framaxeltrycket tillåter. 4
Infästning av skåp och container Infästningen ska göras så att chassiramen tillåts att röra sig i förhållande till påbyggnaden. Exempel på fästen som medger en viss uppåtgående rörelse på påbyggnaden i förhållande till chassiramen finns i kapitel 2. Chassiramen och påbyggnaden ska röra sig i förhållande till varandra endast vid vridningar och vid större ojämnheter i vägbanan. För att undvika att påbyggnaden svänger i förhållande till chassiramen vid körning på jämn vägbana ska rörelsen vara dämpad. Rörelsens storlek är beroende av påbyggnadens vridstyvhet och körförhållanden. Körning med vridstyv påbyggnad på ojämna vägbanor kräver att fästena medger stor rörelse. Fästet ska även styra påbyggnaden i sidled och längsled. Fästet ska vara utformat så att det medger den förskjutning i längsled mellan påbyggnad och chassiram som uppstår när chassiramen vrids. Främsta fästet på bilar med luftfjädring fram, bör monteras i hålbilden som ligger 6 mm bakom framaxeln. Främsta fästet på bilar med bladfjädring fram bör monteras i hålbilden som ligger 875 mm bakom framaxeln. 26:63 6 A -11 12 B Normalt används flexibla fästen i främre delen av hjälpramen och fasta fästen i den bakre delen, från strax framför främsta bakfjäderfästet. På bilar med långt baköverhäng kan det ibland vara lämpligt med flexibel infästning även längst bak. 26:631 A och B i bilderna är beroende av axelavstånd och baköverhängets längd. Se tabellerna i kapitel 2. 875 A -175-3 +15 B 5
FRYS OCH KYLAGGREGAT Kontrollera alltid att spelet (A) mellan aggregatet och svepradien för tippad hytt är tillräckligt vid ditsättning av frys- eller kylaggregat. Svepradien för olika hyttyper återfinns i huvudmåttritningspärmen. A 26:68 TANK OCH BULK Val av axelavstånd Valet av axelavstånd är mycket väsentligt och ska väljas kort för att minimera risken för ramsvängningar. Påbyggnadens tyngdpunkt bör ligga så lågt som möjligt för att ge ett lågt krängningsmoment. 26:628 För vätsketankar ska hänsyn tas till behovet av tväroch längsgående skvalpskott. 6
Gemensamt för tank och bulk påbyggnader är att de vanligtvis vilar på stödpunkter (fästen) i chassiramen. Följande rekommendationer för fästenas placeringar är gjord med hänsyn till belastning och komfort. Placeringen av stödpunkterna är viktig. Den första stödpunkten ska placeras så långt fram som möjligt mot bakre framfjäderfästena, på bladfjädrad bil. På bil med luftfjädrad framaxel och enkelram kan det behövas en förstärkning av ramen kring främre fästet, alternativt ett främre fäste med stor utbredning, stor anliggning mot ramen, för att minska risken för ramsvängning. Främsta fästet på bilar med luftfjädring fram, bör monteras i hålbilden som ligger 6 mm bakom framaxeln. På motsvarande sätt ska även övriga fästen placeras med hänsyn till belastning och ramsvängningar. Att undvika ramsvängningar är en fråga om att ge chassi med påbyggnad en sådan egensvängningsfrekvens att svängningar inte uppstår. Främsta fästet på bilar med bladfjädring fram bör monteras i hålbilden som ligger 875 mm bakom framaxeln. När hålbilden i läget 875 mm bakom framaxeln används som en del i ett större fäste för tre hål så kan en av fästbultarna som håller motorupphängningen användas. Se bild. Infästningen ska utformas och sättas fast så att belastningen fördelas väl mellan samtliga fästen och så att krängningskrafter från påbyggnaden fördelas till framaxel och bakaxel eller boggiparti. 6 6 875 5 5 3xø 14.8 26:632 7
Infästning och fästen ska utformas så att de vertikala krafterna från påbyggnaden inte utsätter ramsidobalkarna för för stora vridkrafter. Påbyggnadens tyngd bör vila i samma plan som ramsidobalkarnas liv. Följande figur visar ett lämpligt tankfäste som uppfyller kraven. I kapitel 2 finns exempel på en annan variant av flexibelt tankfäste. D A 5 mm 2 mm B C 26.626 A = Skruvfjäder för uppåtgående rörelse. B = Gummielement för nedåtgående rörelse. Gummikvalite = ca 7 shore. C = Chassifast del av fäste. D = Tankfast del av fäste. Tankfäste med en viss nedåtgående och något större uppåtgående rörelse 8
Infästning - tank Följande figurer visar exempel på tankinfästning, på olika chassityper. Ovanför första bakaxeln finns ett referenshål för måttsättning. Bilderna visar hur infästningspunkterna bör fördelas för att minimera påkänningarna i chassiramen. Några måttsatta exempel ges. För att se var påbyggnadshålen finns på ett speciellt chassi, hur många hålbilder som finns mellan fram och bakaxel samt om det finns hålbilder i rambaköverhänget, se tabellerna i kapitel 2 samt chassimåttritningen för det aktuella chassit. A = Axelavstånd > 47 B = se tabell C = vid J > 18 26:621 875 A B -3 C 4x2A A = Axelavstånd > 47 B = vid J > 1 26:62 875 A -11 12 B 6x2A 9
A = Axelavstånd > 47 B = Beroende på boggietyp, se tabell 26:614 135 A -11-3 B 6x4Z A, B, C = se tabell 26:61 875 A B -11-3 C 8x4Z Vid mycket goda körförhållanden och påbyggnad som tål mindre vridpåkänning, kan infästning göras enligt vidstående figur. Tankramen ska ligga an mot chassiramen. Obs! Används denna typ av infästning vid dåliga körförhållanden med ojämnt underlag kommer påbyggnad och infästningar att utsättas för mycket höga vridkrafter. 26:613 1 875 A B -11-3 7 C 6x2Z
Infästning vägningsutrustning Utrustning för att väga lasten består normalt av två vågceller fram och två bak ( A och C i bilden ), samt en styrning för att ta upp krafter under körning (B). För att minimera påkänningarna i ramen är det viktigt att fästena får så stor utbredning mot ramen som möjligt. Det är också ur belastningssynpunkt viktigt att måttet Y blir så kort som möjligt, framför allt på en treaxlig bil, och att X kommer så nära bakre bakaxeln som möjligt. A x B C y 26:633 11
Infästning - Bulk Följande figurer visar exempel på infästning av olika bulk påbyggnader. Rekommendationerna förutsätter att påbyggnad och behållare är utformade som en vrid- och böjstyv enhet. 26:65 Exempel på infästningsmetod för bulkpåbyggnad. Som främre fäste bör man använda pendelfäste. Pendelfäste kan även användas som bakre fäste. 12
Om påbyggnaden inte medger 2 stödpunkter mellan bakre framfjäderfäste och främre bakfäderfäste, på bladfjädrad bil, kan första eller andra stödpunkten placeras på en kort hjälpram. I första hand rekommenderar vi att bil med dubbelram väljs för bulkpåbyggnad. Vid luftfjädrad framaxel bör hjälpram alltid monteras för första och andra stödet. Hjälpramen dras fram så långt som möjligt, för att förhindra ramsvängning. 26:627 26:64 Längden på hjälpramen anpassas efter bilens axelavstånd 13
TANKPÅBYGGNAD - BRANDBIL 26;624 Lång hytt för personaltransport (Crew Cab) finns färdig från fabrik. Obs! Designen på hytten i ovanstående figur är inte fastställd ännu. För att erhålla ett relativt krängningsstyvt chassi och goda köregenskaper ska följande beaktas vid påbyggnad av tank för brandbil. Krängningshämmare bak och fram rekommenderas för de biltyper där sådan utrustning finns att tillgå. Bakfjädrarnas styvhet är av avgörande betydelse och bör väljas så styva som möjligt med hänsyn till körkomfort och framkomlighet. Tankens tyngdpunkt bör ligga så lågt och så långt fram som möjligt. Detta ger ett lågt krängningsmoment samt en jämnare fördelning av krängningskrafterna mellan bakaxel och framaxel. 14
Infästning av tank Samma principer för infästning av tanken gäller som redovisats under avsnittet skåp och container. Tankens bakre del ska fästas in med fästplåtar för att ge nödvändig förstyvning i chassiramens bakre del. Se nedanstående figur för exempel på infästning av tankpåbyggnad för brandbil. 26:625 A B C Alternativ: A Tankramen ligger an mot chassiramen. B Spel mellan tankram och chassiram. C Fästplåt 15
Allhjulsdrivet räddningsfordon Ett allhjulsdrivet fordon är normalt tänkt att kunna ta sig fram i oländig terräng. För att inte påbyggnaden skall begränsa fordonets framkomlighet så kan påbyggnaden konstrueras så att den delas upp i flera separata enheter, där varje enhet är vridstyv. De separata enheterna kan vrida sig i förhållande till varandra, och på så vis skapas totalt sett en vridningsvek påbyggnad anpassad för att ta sig fram i svår terräng. 26:623 26:622 16
26:617 Vridningsstyva påbyggnader 6 SOPAGGREGAT Infästning sopaggregat Samma principer gäller som redovisas i avsnittet skåp och container. Påbyggnadens bakre del ska fästas in med fästplåtar för att ge nödvändig förstyvning i chassiramens bakre del. Nedanstående figurer visar exempel på infästning av sopaggregat för olika chassityper. 26:616 17