Utvärdering av Duo modellen i Lundbys förskolor VT 2018

Relevanta dokument
Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete. Kungsbacka kommun

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Samverkan för hållbar arbetsmiljö för personal och barn

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål

Riktlinje - Roller och ansvar

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriförskolan Rosa Tornet

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Futura International Pre-school. Danderyd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Kvalitetsrapport för Ramsbergs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Hällabrottets förskola

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Förkolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse vt.-12

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Välkommen Till Kyrkenorums förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan

Förskollärare ska jobba mellanpass tisdag, onsdag, torsdag. Tid för nätverk och reflektion.

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trolleby förskola i Östervåla AB

Likabehandlingsplan Trollets förskola 2016/2017

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Utvecklingspedagogernas roll och funktion i arbetet med att förverkliga Förskola i Förändring. I Fjärås Gällinge pedagogiska område

Personalplanering. En arbetsgrupp i barnomsorgsnätverket redovisar tillsammans med samtliga GR-kommuner svar på frågor från Förskolenätverket.

Beslut efter kvalitetsgranskning

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Motion om att barngruppernas storlek i förskolan avviker från riktmärket

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2014

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2013

Rapport från tillsynsbesök vid fristående förskolor i Nässjö kommun. April maj 2016

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Plan mot kränkande behandling för Hols förskola , avdelningarna Bamse, Ekorren och Haren.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Förskolan föräldraenkät På vår. Solhjulets. Gävle Totalt. Bomhus. förskola. Antal svarande Utveckling och Lärande

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

1(9) Tillsynsrapport. Sjökadetten, förskola

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Beslut efter kvalitetsgranskning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan. Killingens förskola

Beslut efter kvalitetsgranskning

Transkript:

Utvärdering av Duo modellen i Lundbys förskolor VT 2018 Syftet med omorganiseringen: Stora barngrupper har blivit en arbetsmiljöfråga för medarbetare. Utmatning, stress, lång- och korttidsfrånvaro, buller, känsla av att inte räcka till för alla med mer. Det är tydligt att vi behöver tänka nytt! Forskning visar att antal barn i gruppen har betydelse för förskollärares val och bortval av målområden och arbetssätt. Ökar antalet barn i gruppen som helhet, får även de mindre grupperingarna ett större antal barn, vilket försvårar arbetet med läroplanen. När antalet barn ökar i grupperna blir det färre relationer mellan förskollärare och barn samtidigt som konflikterna ökar mellan dem (Skalická, Belsky, Stenseng & Wichstrøm, 2015). Forskning ger stöd för mindre grupper i förskolan, särskilt för de yngre barnen (Asplund Carlsson, m.fl. 2001; Sylva, m.fl. 2010) och ingen lyfter fördelar med stora barngrupper. (Barngruppens storlek i förskolan- Skolverket 2016) Vi behöver säkra upp att medarbetare kan möta varje enskild barn utifrån individuella förutsättningar då detta är avgörande för kvaliteten i förskolan. Barnen har rätt till en likvärdig förskola av hög kvalitet där de kan leka och lära inom olika områden i en miljö som värnar om deras hälsa och ger omsorg. Med kvalitén menas det som händer i det direkta mötet mellan pedagogen och barnet och innehållet där i. (Dearing, McCartney & Taylor 2009: Burger 2010: Hall m.fl 2013 Åtta förskolor i Lundby beslutade att komma igång med omorganiseringen kring Duo modellen. Blackevägen 3 förskola- förskolechef Sabina Båvenby Sockenvägen 26 förskola- förskolechef Rialda Hafizovic Taklöksvägen 1 förskola- förskolechef Elisabeth Lycke Toredalsgatan förskola- förskolechef Paula Erlandsson Hällskrift förskola- förskolechef Charlotte Bergstrand Ceresgatan förskola- förskolechef Anna Berntsson Övre Hallegatan 1B förskola- förskolechef Gerdy Tedfelt Prebendegatan 2 förskola- förskolechef Helene Olsson Arbetet utvärderas genom att varje enskild medarbetare har besvarat ett antal frågor som sedan har sammanställts av respektive förskolechef. Dessa har sedan sammanställts för Lundby och en sammanfattning och analys är gjord.

När startade förskolorna med omorganiseringen DUO:s? Den startade hösten 2017. Hur många barn/pedagoger /grupp: Det kan variera och vara lokala anpassningar, men i stort sett har vi följt Skolverkets rekommendationer, 10 12 barn i ålder 1 3 år och 12 16 barn i ålder 3 6 år. Förskolorna har anställt personal som ska stödja omorganisationen utöver grundbemanningen. Har stadsbidraget/kommunbidraget varit till hjälp för att stödja duo- grupper? Stadsbidraget/Kommunbidraget har gjort att förskolorna har anpassat lokalerna efter verksamheten, både viss ombyggnad och inköp av möbler. Vissa anpassningar av utemiljön har gjorts på några förskolor. Bidraget har möjliggjort personalförstärkningar. Vilka lokala anpassningar (inomhus och utomhus) har gjorts? Förskolorna har anpassat inomhusmiljön efter sina förutsättningar genom vikvägg, grind utomhus, inköp av material, nya grupprum och rum i rummet genom avskärmningsväggar. Utomhusmiljön har inte använts som en del av den pedagogiska miljön. Här finns stora skillnader mellan förskolorna. Kan du se någon skillnad i barngruppen efter omorganiseringen? Stor del av personalen upplever att barnen får mer stimulans och aktivitet. De upplever även att det är mycket lättare att åldersanpassa i duo grupper. De yngre barnen får stimulans utifrån sina behov och får vara i en liten grupp där de känner varandra bra. Barnen har färre kontakter under en dag vilket upplevs som positivt. Personalen upplever att det är lättare att se varje enskilt barn och se vad de är intresserade av och vad de behöver och bidrar till att barnen är mer delaktiga i verksamheten. Personalen känner sig mer närvarande med barnen. Någon poängterar att det blir mindre stress och det upplevs lugnare i både barngruppen och i personalgruppen. Barn/barn, vuxen/barn bygger närmare relationer. Barngruppen blir mer sammansvetsad.

Många inskolningar under hösten och frånvaro av ordinarie personal har gjort att arbetet emellanåt har upplevts stressigt, men mindre barngrupper har ändå upplevts positivt. Utifrån arbetsmiljöperspektiv: Upplever du att stressnivån har förändrats? Majoriteten av personalen upplever att de räcker till mer och stressen blir mindre men vid frånvaro av personal kan det bli stresstoppar. Det krävs samarbete när personal går hem och det har inte alltid fungerat. Ansvarsfördelningen mellan personalen är oklar och detta behöver ses över för att öka tydligheten. Upplever du att din sjukfrånvaro har förändrats? Personalen upplever att sjukfrånvaron har varken ökat eller minskat. Det vi kan konstatera är att den fortfarande dock är hög. Upplever du att bullret har förändrats? Personalen upplever att bullret har minskat, utom i vissa lokaler. Framförallt är måltiderna lugnare eftersom alla äter i mindre grupper. Utomhusmiljön har inte använts som en del av den lokala anpassningen för att underlätta och minska bullernivån. Verksamheten är inte organiserad utifrån att se ute- och innemiljö som en del av den pedagogiska verksamheten. Är arbetstiderna bättre kopplade till barnens behov av vistelsetider på förskolan? Det är fler personal som schemalägger tiden efter barnens vistelsetider men för många är det fortfarande ett utvecklingsområde. Förskolorna har efter sina lokala förutsättningar fått pröva sig fram och ändra sina scheman så att verksamheten ska fungera för personal och barn. Förskolorna behöver fortsätta se över sina scheman, då personalen uttrycker både för- och nackdelar med nuvarande schema. Det önskas en tydlig struktur i schemaplanering som alla är delaktiga i och införstådda med, för att duo modellen ska fungera samt en vilja bland personalen att vilja och våga tänka nytt. Det finns flera goda exempel att sprida mellan förskolorna.

Pedagogiskt perspektiv: Upplever du att alla barn blir sedda efter omorganiseringen? Barnen blir mer sedda, kommer bättre till sin rätt och det har varit bra för barn med särskilda behov. Åldershomogena grupper har skapat bättre förutsättningar i miljön och lättare att anpassa verksamheten. Barns delaktighet upplevs ha ökat, genom att det är lättare att höras i en mindre grupp, fånga upp deras intressen och ge dem reellt inflytande. Personalen uppger också att det är lätt att fatta beslut när man är två som arbetar tillsammans. Några av personalen upplever att barnen blir sedda och delaktiga lika mycket som tidigare. Upplever du att du får ut din PUT- tid efter omorganiseringen? De flesta upplever att de får ut sin PUT tid och tycker att det är viktigt att tiden prioriteras. Någon tycker att vid frånvaro av personal är det ibland svårt att komma iväg på planering, men så var det innan omorganisationen också. Upplever du att kvalitén i förskolan har förändrats? De flesta tycker att kvalitén är bättre, det är lättare att organisera och man får mer meningsfylld tid med barnen. Det blir mer tid för att möta, lyssna och prata med varje barn. Personalförstärkning har medfört en mindre sårbarhet vid frånvaro anser några. Personalen upplever stresstoppar vid hög frånvaro och detta bidrar till viss irritation och lite eller otydlig kommunikation mellan personalen, det kan påverka kvalitén i verksamheten.

Sammanfattning nuläge: Det är stor variation mellan förskolorna vad gäller tydlig schemaläggning och ansvarsfördelning. Organisationen av duo modellen ser väldigt olika ut. Förskolorna arbetar med motstånd och medgång utifrån verksamhetsförändringen. Förutsättningen för duo modellen har varit och är personalförstärkningen. Duo modellen med två personal kräver ett ökat medarbetaransvar av båda, uppdraget blir väldigt synligt. Där motståndet till Duo modellen har varit som störst är oftast där man blandar ihop det privata med det professionella. Det här behöver varje förskola se över: Schemaläggningen behöver läggas efter barnens vistelsetider Säkerställa att PUT tiden görs Utveckla den pedagogiska inne-och utemiljön Upprätta en kommunikationsplan som säkerställer arbetet på förskolan Ökad samverkan i huset kring schemaläggning och övergångar, då en hel del gemensamma beslut behöver tas Göteborg 2018-05-16 Lena Lundqvist-Unger Områdeschef förskola SDF Lundby