Skola Kritikpunkter Föreslagna åtgärder Tidsplan Hittills åtgärdat av förslagen

Malmö stad Utbildningsförvaltningen Bilaga Handläggare: Gun Wiklund, 2011-12-08 Kurt-Erik Westlund, 2012-04-12 Skola Kritikpunkter Föreslagna åtgärder Tidsplan Hittills åtgärdat av förslagen SP Eleverna ges inte en samlad bild av sin 1. Lå 11/12 inleddes med en föreläsning Läsåret 2011/2012 Åtgärdat studiesituation och sin av Anders Jönsson kring betyg och kunskapsutveckling utifrån bedömning. Dessutom har hans bok kursplanernas krav. Lärande bedömning delats ut till alla lärare. Samtliga lärare i matematik kommer att ingå i två olika forskningscirklar kring betyg och bedömning. Dessutom kommer lärare, som tillsammans representerar tio olika ämnen, att ingå i ytterligare en forskningscirkel kring betyg och bedömning. Samtliga elever (även myndiga) på S:t Petri skola ska ha schemalagda utvecklingssamtal. Vidare satsar skolan på ett utbyggt mentorskap. Dels genom handledning av mentorerna av skolans kurator och dels genom att mentorskapet har tilldelats fler timmar. Mentorerna kommer att handleda eleverna både individuellt och i grupp för att få dem att nå så långt som möjligt. I det nya elevadministrativa systemet, som Malmö Stad har infört, så ges det möjligheter att på sikt även arbeta med bedömningsmatriser i det administrativa Åtgärdat

SP systemet. Skolinspektionen angav i sin kritik att kunskapsresultaten för S:t Petri skolas elever på IVIK inte har sammanställts på ett tillräckligt tydligt sätt. Dessa redovisas i bilaga 1.. Åtgärdat Alla elever ges inte tillräckliga möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och former Skolledningen anser att om eleverna får större inblick i och kunskap om på vilka grunder de blir bedömda så ges de större möjlighet att vara med och påverka undervisningens innehåll och form. Åtgärdat via arbetet med formativ bedömning Undervisningen utformas inte i tillräcklig utsträckning efter elevernas förutsättningar, tänkande, erfarenheter och behov. Kopplas direkt till lärarnas arbete med betyg och bedömning. Se punkt 1. Genom att lärarna arbetar med formativ bedömning för varje elev så måste de ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov. Åtgärdat via arbetet med formativ bedömning Åtgärdsprogrammen motsvarar i alla delar inte författningarnas krav. Nya rutiner kring åtgärdsprogram har införts. Undervisande lärare identifierar vilken typ av stöd en elev behöver. Om det finns behov av särskilt stöd sätter skolans speciallärare tillsammans med undervisande lärare ihop ett åtgärdsprogram. Åtgärdat För eleverna på IVIK ingår undervisning i Sfi i strid med elevernas studieplanering (grundskolans kursplan i sva) Elever som studerar inom ramen för språkintroduktion läser grundskolans svenska som andraspråk. Åtgärdat 2

He Skolan ger inte alla elever möjlighet att nå lägst grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Specialpedagoger har anställts för att hjälpa elever som har behov av stöd. MaA är utlagd på längre tid och fler timmar. Elever får möjlighet att läsa om kurser under år 2 och 3. Samtal har förts med lärare som undervisar i kursen Fritidskunskap för att diskutera möjligheterna att öka måluppfyllelsen. Ht 11. Åtgärdat Rektor tar inte i tillräcklig omfattning det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare för skolans utveckling i pedagogiska frågor. Rektor kommer att tillse att den pedagogiska diskussionen utvecklas. Detta sker genom att på varje studieledarmöte ta upp frågan dvs. en tydlig förändring av mötesagendan. Ht 11 Åtgärdat Rektor utvärderar och omprövar inte i tillräcklig omfattning på en övergripande skolnivå de särskilda stödinsatserna som ges. Heleneholms gymnasium har klasskonferens i oktober, december, mars och maj månad. Då deltar skolledning, elevvårdsteam och samtliga undervisande lärare. Samtliga elevers studieresultat och frånvaro i samtliga klasser tas upp. Om klasskonferensen anser att det finns behov av stödinsatser, behov av t.ex. läs- och skrivutredning eller åtgärdsprogram beslutas det att kalla eleven och vårdnadshavare till en elevvårdskonferens inom två veckor. Ht 11 Åtgärdat De elever som har varit föremål för åtgärder tidigare under Åtgärdat 3

He terminen tas upp på konferensen. Besluten på EVK:n och åtgärderna utvärderas. Två utvecklingssamtal i september och januari enl. redan inlämnat material. Skolledningen och elevvårdsteamet träffas en gång i veckan för diskussion, uppföljning och utvärdering av aktuella elevärenden. Fattade beslut tas upp för omprövning. Elevvårdsteamets ansvarige för elevassistentverksamheten träffar minst en gång i veckan samtliga elevassistenter och specialpedagog för att utvärdera och analysera insatta åtgärder. Anpassning av insattas stödinsatser sker kontinuerligt. Aktuella stödinsatser analyseras och redovisas till ansvariga på förvaltningen en gång per termin. De elever som tar emot särskilt stöd erhåller i stor utsträckning slutbetyg från sin resp. utbildning, vilket finns angivet i den utvärdering/analys som skickas in till förvaltningen. Det finns en omfattande dokumentation kring våra elever i behov av särskilt stöd. Stödet analyseras flera gånger varje Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat Åtgärdat 4

He termin och om förändringar behövs sker detta i samråd med elev och vårdnadshavare. Bitr. Rektor och skolsköterska sitter i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp för att se över rutiner/arbetsgång för upprättande av stöd- och åtgärdsprogram i enlighet med GY-11. Åtgärdat Rektor tillser inte att lärarna samverkar i tillräcklig omfattning så att eleverna ges möjlighet att få överblick och se sammanhang i utbildningen. Heleneholms gymnasium har arbetsplatsträffar två gånger per vecka. Många av arbetsplatsträffarna under läsåret 10/11 har lagts på implementering av Gy-11-reformen samt den stundande omorganisationen inom Utbildningsförvaltningen och flytten av Heleneholms gymnasium till andra fysiska lokaliteter. Tiden har helt enkelt inte räckt till. Det är redan beslutat att arbetsplatsträffarna under lå 11/12 skall fokusera på programmålen i GY-11 och utveckling av samarbetet över ämnes- och programgränserna. Här kan tilläggas att en gedigen kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet för all personal på skolan kommer att ske i samband med implementeringen av Gy-11. Detta har redan påbörjats i och med 5 Åtgärdat

He medarbetarsamtalen under vt - 11. Individuellt program är inte utformat i enlighet med författningarna. I helhetsbedömningen, fjärde stycket, står det att hälften av tiden på [IVBF-]programmet utgörs av praktik. Detta stämmer inte. På programmet är 11 veckor á fyra dagars arbetsplatsförlagt lärande utlagt den femte dagen (en onsdag) är avsatt till skolarbete då eleverna läser svenska, engelska, matematik samt en karaktärskurs inom BF-programmet för att regelbundet kunna återkoppla APU:n. Totalt ger detta 44 dagars APL under läsåret. På läsåret finns det ca 175 läsdagar vilket resulterar i att APL:en utgör 25% av utbildningen. Till APL:en är det också knutet ett flertal betygskriterier från kurser på det nationella BF-programmet. Det har skett en anpassning av mängden praktik för ett par elever på IV-programmet. Detta har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt och skolan ser det som viktigt att det utvecklas. Vi kommer att vara ännu tydligare gentemot elever och vårdnadshavare att denna möjlighet finns att tillgå. Heleneholms gymnasium menar att bedömning görs, men att detta, precis som skolinspektionen 6 Åtgärdat

He påpekar, borde kunna användas bättre. Inför lå 11/12 är det beslutat Att praktiklängden skall vara 2 praktikveckor á 4 veckor. En på hösten och en på våren elever som bedöms vara Att de som är i behov av mer undervisningstid för att bli behöriga till nationellt program inte kommer skall praktisera under våren. På så sätt individualiseras praktiklängden. Detta sker i samråd med elever, vårdnadshavare och undervisande personal. Samtliga elever i behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte detta. KMS Vuxenutbildningen ger trots gjorda ansträngningar inte alla studerande tillräckliga förutsättningar att nå målen i de kurser de läser. Skolan har en specialpedagog anställd som behärskar såväl arabiska som turkiska. Måluppfyllelsen har ökat, men för att kunna ge den individuella hjälp, t ex på modersmål, med den målgrupp som studerar på vuxenutbildningen, där nästan samtliga har annat modersmål än svenska och där cirka hälften har kortare skolbakgrund än 9 år, skulle skolan behöva medel för att kunna satsa på mer individuell hjälp samt de studerande skulle behöva ekonomisk möjlighet till fler terminers studielån än med dagens CSN-regler. Vuxna har ofta inte heller möjlighet att studera i den grad de skulle behöva för att klara av Pågår Åtgärdat För att möta kritiken på flertalet punkter har Utvecklings- och arbetsplanen för lärare förtydligats. - Du undervisar så att eleverna får kunskaper och färdigheter enligt kursplanerna. - Du individualiserar genom att låta varje elev få göra och träna de moment de behöver. - Du låter eleverna ha reellt inflytande på undervisningen enligt läroplanen - Du samarbetar med andra 7

KMS Särvux resultat utvärderas inte i tillräcklig utsträckning. studierna. Skolans ansträngningar kring formativ bedömning de senaste sju-tio åren visar på ökad måluppfyllelse. Skolan kommer att fortsätta utveckla de arbetssätten, se mer under punkterna 3-6. Särvux kommer att utvärdera sin verksamhet inte bara på individuell nivå, som i dag, utan även utifrån hela skolformens resultat. Pågår lärare för likvärdig bedömning och betygs- Sättning och du ser till att varje kursdeltagare tydligt får veta kursmålen och under kursens gång får veta vilka kunskaper och färdigheter man tillägnat sig så långt och vad man behöver göra för att nå de kursmål man ännu inte nått. - Du reflekterar på olika sätt och i olika sammanhang över hur du ytterligare kan utveckla dig inom ovanstående områden. Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning efter studerandes behov, förutsättningar och erfarenheter. Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för de studerande Studerande ges inte tillräckliga möjligheter till Dessa tre punkter hör ihop. Det handlar både om individuell kompetens och organisation av skolans arbete. Rektorerna kommer att satsa på lärares professionella utveckling och även tydliggöra vad skolan kräver av varje lärare inom dessa områden. Vi har utarbetat ett nytt arbetssätt kring lärares personliga kompetensutvecklingsplaner. Kompetensutveckling kommer att genomföras för de som så behöver, inte minst genom att se hur framgångsrika kollegor gör. Inspektionen talar om att kompetensen att göra det på rätt sätt finns inom vår skola. En 8

inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. omorganisation kommer att ske utifrån de arbetssätt som är framgångsrika där så behövs. KMS Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande i enlighet med förordningens krav. Individuella studieplaner måste göras vid vägledningen, och det nya digitala stödsystem kommer att ge möjlighet till det, vilket saknas i dag. Det måste tas ett helhetsgrepp på hela vuxenutbildningen i Malmö. Rektorerna har fått ett särskilt uppdrag att se till att alla lärare arbetar med att anpassa och individualisera undervisningen efter varje studerandes individuella studieplan. Samma svar som Komvux Centrum Verksamheten erbjuder inte studerande tillräckliga möjligheter att kombinera studier inom och mellan skolformer. PARK Rektorerna säkerställer inte i tillräckligt hög grad att skolans personal arbetar enligt de nationella målen och att verksamheten är fokuserad på elevernas kunskapsutveckling. Redan åtgärdat. Förkunskapskrav för olika kurser tas bort, så att varje studerande kan välja kurser inom olika skolformer om de så önskar. Det är gjort till den katalog som tas fram inför nästa kursstart. Fyra ämneslag har skapats: Kärnämneslärare, karaktärsämneslärare samt två grupper som arbetar kring verksamhetsträningen. Grupperna träffas en gång i månaden och konkretiserar mål. Mötena ska resultera i konkreta uppdrag. Rektorerna deltar aktivt i mötena. Rektorerna gör Pågår fr o m ht -11 Åtgärdat Åtgärdat. Rektorerna möter månadsvis ämneslagen. Dessförinnan har de träffat ämnesledarna. Veckovisa utvärderingar av ämnen, mål och delmål. 9

PARK regelbundna verksamhets- och lektionsbesök. De individuelle studieplanerna ses över även detta i ämneslagen för att tydliggöra varje elevs enskilda kunskapsutveckling. Bedömningen av elevernas kunskapsutveckling utgår inte i alla delar från kursplanernas mål. I den Isp som utformas nu tydliggörs mål och betygskriterier. De pedagogiska diskussionerna och programmål har fokus i arbetslagen. Uppföljning från rektorerna sker både vid klasskonferenser och betygskonferenser (vilka görs en gång per termin). Dessutom arbetar arbetslagen med att uppmärksamma kursplanernas mål. En pågående process fr o m ht -11 De individuella studieplanerna processas veckovis i ämneslagen för att göra dem levande och verksamma. Skolans resultat sammanställs, analyseras och används inte i tillräcklig utsträckning som underlag i ett gemensamt kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet kommer Qualis att användas inom hela UF fr o m 2012. Ett nytt elevadministrativt system är igång vilket underlättar dokumentation, vilket i sin tur leder till kontinuerliga jämförelser av den dokumentation som görs. Den lokala arbetsplanen utgår från KR och skolinspektionens granskning. Vt 2012 Påbörjas med Qualis-arbetet. PARK Skolan klargör inte i tillräcklig utsträckning utbildningens mål för eleverna och undervisningen utgår och omfattar inte i alla ämnen i tillräcklig Se åtgärd ovan punkt 1. Åtgärdat 10

utsträckning programmålens och kursplanernas krav. Undervisningen anpassas inte alltid i tillräcklig utsträckning till enskilda elevers förutsättningar och behov, i synnerhet inte till de elever som behöver mer utmaningar och stimulans i sitt arbete. Skolans arbete med att i relation till ålder och mognad tillgodose elevernas inflytande över sin utbildning är inte alltid tillräckligt väl förankrat. Skolan har inte tillräckligt höga förväntningar på alla elever. Vi har påbörjat Ht 11 ett skolformsövergripande arbete där lärarna vid gymnasiesärskolan möter gymnasielärare. På så sätt vidgas Parkskolans lärares referensram, och vice versa, vilket i sin tur leder till ökad medvetenhet. Informella diskussioner mellan lärare och elever möjliggörs. Dessutom uppmuntrar vi till auskultationer för att visa på goda exempel. Ämneslagen och arbetslagen på Parkskolan har i uppdrag att föra pedagogiska och metodiska diskussioner. Rektorer medverkar i ämneslag och arbetslag. Vi har klassråd och elevråd på Parkskolan. Elevskyddsombud och elever medverkar i likabehandlingsgruppen. Skolverket kommer att bjudas in för en workshop som erbjuds tillsammans med inflytandeboken under inledningen av 2012. Vi har påbörjat organisationen med kärnämneslärarna så att de utbyter erfarenheter på ett bättre sätt. Pågår Pågår Vt 12 Pågår Ämnesövergripande arbetslag organiseras nu, för att dessa bättre ska kunna möta elevers skilda behov. Elevskyddsombuden deltar vid Samverkansmöten. Skolledningen anammar aktivt elevrådets synpunkter. Pågår Skolans plan mot kränkande 11

PARK behandlig är inte tillräckligt förankrad i och anpassad till skolans förhållanden. Vi arbetar med DO:s mall och utvecklar vår plan mot kränkande behandling i en särskilt tillsatt grupp, likabehandlingsgruppen. Påbörjat ht 11 och blir en kontinuerlig process Planen förankras genom möten mellan skolledning och representanter från varje arbetslag. Intyg sätts och utfärdas inte enligt författningarnas krav. Vid varje betygskonferens ser vi till att intyg skrivs enligt författningarnas krav. Åtgärdat Skolans lokala kurser är inte alltid förenliga med gymnasieförordningen. MB Skolan ger inte alla elever möjlighet att nå lägst grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Här vill vi påpeka att Parkskolan inte har några lokala kurser utan att det som det refereras till som fredagsval är en tematisk integrering utifrån rådande kursplaner. En analys av HP:s resultatsammanställning visar på en positiv utveckling vad gäller måluppfyllelse och resultat på Handelsprogrammet. Skolan har inför lå 11/12 tagit fram ett brett program för stödåtgärder och arbetar med att finna möjligheter till webbaserat stöd bl a i matematik. Dessa åtgärder gäller alla elever på skolan. Lå 11/12 Lokala kurser finns inte. Alla elever ges inte en samlad information om sin studiesituation och sin kunskapsutveckling. Skolan har infört en ny modell för utvecklingssamtal: I slutet av oktober hölls klasskonferenser för samtliga klasser. För varje elev diskuteras deras studiesituation och kunskapsutveckling. Mentorerna har sedan utvecklingssamtal med sina mentorselever och deras vårdnadshavare utifrån den helhetsbild de erhållit vid klasskonferensen. Lå 11/12 Vt -12 12

MB Skolans kvalitetsarbete brister till vissa delar i systematik samt i analysen av resultaten av genomförda utvärderingar. Bedömning i respektive kurs ges i en studierapport i anslutning till terminens slut. Elever och deras vårdnadshavare får möjlighet att träffa undervisande lärare i respektive kurs. Skolledningen har läst Lindgren, L; Utvärderingsmonstret för att stärka det framtida kvalitetsarbetet. Utgångspunkten kommer att vara att skolan tydligt ska ställa sig frågan vad den vill uppnå med de åtgärder som vidtas samt hur skolan med hjälp av dessa åtgärder kan förverkliga de uppsatta målen. På så vis kan skolan få en överblick och en tydligare förståelse för det som ska utvärderas. Kvalitetssystemet Qualis kommer att användas fr o m 2012. Vt -12 Nytt digitalt verktyg för utvärdering utprövas. Gemensamma frågor för digital kursutvärdering konstrueras. Skolövergripandeenkät har genomfört med fokus på frågor kring lärande, trivsel och trygghet. Analys och utvärdering tillsammans med elevrepresentanter. Förvaltningsövergripande utvärderingssystem (Qualis) implementeras, där Malmö Borgarskola deltar. Modell för systematiskt kvalitetsarbete, utveckling och utvärdering tas fram, delvis i samarbete via rektorsprogrammet. Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för eleverna. Undervisningen utgår inte från och omfattar inte programmålens krav i samtliga ämnen. Skolan arbetar aktivt med detta område. Arbetet sker i ämneslagen och kopplas till kursplanegrupperna. En studiedag har ägnats bedömning och likvärdighet. Under det senaste halvåret har programmål och examensmål diskuterats i ämnes- och arbetslag. Ht -11 Under läsåret har rektorer och lärare arbetat intensivt med examens-, program- och kursmål. Rektorer har genomfört lektionsbesök och studerat hur skolans lärare knyter an till program och 13

MB Vikten av att fortlöpande under kursen koppla till de övergripande målen har lyfts fram. I samband med läsårsstarten arbetade lärarna i arbetslag runt årskurs ett och diskuterade examensmål och infärgning. Lå 11/12 införs en till en, dvs alla elever får en bärbar dator. Genom att alla elever har tillgång till detta verktyg öppnas möjligheter till ett mer varierat arbetssätt. Skolan har skapat en arbetsgrupp som ska fokusera på pedagogiska frågor. kursmål i undervisningen. Detta har även diskuterats vid medarbetarsamtal. Vidare har programgrupper startats med syfte arbeta med programmål och ämnesövergripande aktiviteter. För att få igång fler pedagogiska diskussioner beträffande bl a arbetssätt och arbetsformer har vi arbetat vidare med ett skolutvecklingsprojekt som startades under vårterminen 2011. Lärare auskulterar hos varandra med följande mål: MB Eleverna ges inte tillräckliga Lärare ska besöka varandras lektioner med syftet att bli inspirerade och få igång en pedagogisk diskussion bland matematiklärarna. Ökad reflektion hos lärarna kring elevers lärande och kunskaper. Ökat samarbete mellan lärare som är intresserade av att samarbeta. Identifiera områden i undervisningen som 14

MB möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Klassråd hålls inte i alla klasser. Alla lärare tar inte ansvar för att de regler som är fastställda för skolan följs och alla elever ges inte tillräcklig studiero i undervisningen. Klassråd ska hållas i alla klasser 6 gånger under året. Protokoll samlas in av skolledningen. Skolan har arbetat hårt med denna fråga under våren. En studiedag avsattes i juni till att diskutera denna problematik. Under läsårsstarten har ordningsregler åter diskuterats och ett gemensamt förhållningssätt finns nu på skolan. behöver utvecklas. Klassråd genomförs med gemensamma punkter på dagordning som rör trygghet och likabehandling. Kortversion av likabehandlingsplan anslås i klassrum. Elever informeras via Pm och hemsida kring skolans likabehandlingsarbete. Inför läsåret har all personal involverats i att ta fram och enas kring gemensama ordningsregler samt förhållningssätt för att stärka studiero både i klassrum och runt om på skolan. Två av skolans ingångar hålls delvis stängda för att minska antalet obehöriga som kommer till skolan. Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte i alla delar lagens krav. Skolan arbetar aktivt med frågor kring kränkning och likabehandling. Under ht 11 förtydligas information kring var och hur elever och personal vänder sig om något sker på skolan. Tydligare hänvisning på hemsidan, riktad 15

MB information till klasserna och inför utvecklingssamtal tydligare struktur i händelsekedjan anmälan, utredning och återkoppling, fortsatt rekrytering av elevskyddsombud, förtydligande i elevkatalog samt revidering av skolans likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling i enlighet med den nya skollagen. Ht -11 Eleverna erbjuds inte valbara kurser och individuella val i enlighet med gymnasieförordningen. Åtgärdsprogrammen motsvara inte i alla delar författningarnas krav. För eleverna på IVIK ingår undervisning i Sfi trots att eleverna har för avsikt att Alla elever får nu välja fritt inom kurser för individuellt val. Inför lå 11/12 har MB vidtagit åtgärder för att åtgärdsprogram utgör ett fullgott stöd för elever i behov av stöd. Åtgärdsprogrammen utformning har strukturerats och synliggjorts för personalen. Åtgärdsprogram omfattar idag utredning kring elevens behov, åtgärder och ansvarig lärare samt slutligen uppföljning med utvärdering. Framöver kommer personer inom såväl specialpedagogik som ämnesprofiler kopplas till utredning, genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram. Elevvården deltar i utformning av åtgärdsprogram. Åtgärder för att anpassa åtgärdsprogram till gällande skollag har vidtagits. 16 Åtgärdat Tydligare struktur och information för åtgärdsprogram finns. Stöd finns strukturerat på skolan. Under året har nya rutiner prövats och utvärdera fortlöpande. Viss revidering av åtgärdsprogram kommer ske under våren -12, då med avseende på administrativa rutiner

MB fortsätta studierna. IVIK finns inte mer. MB har inga elever intagna på språkintroduktionen, därmed kvarstår inte längre problemet. Ej aktuellt ML Alla elever ges inte möjlighet Skolans inledda arbete med Pågår Se kritikpunkten 17

att lägst nå grundläggande behörighet för universitetsoch högskolestudier. språkutveckling ska fortsätta. Vårt Studiecentrum är ett stöd för såväl elever som vill nå G som för de som har högre ambitioner. Åtgärdsprogram ska utarbetas för bl.a. de elever som riskerar att inte nå G. Undervisningen anpassas inte Utvecklingssamtalen ger inte alltid eleverna en samlad och begriplig information om deras kunskapsutveckling i relation till kursplanernas mål. Rektorerna och lärarna måste säkerställa att eleverna vid sina utvecklingssamtal minst en gång per termin ges en samlad och begriplig information om sin kunskapsutveckling i relation till kursplanernas mål och med den individuella studieplanen som utgångspunkt. Arbetslagen fastställer rutiner för detta tillsammans med sin rektor. Den modul i Extens för individuell studieplan som också finns att tillgå är användbar för att synliggöra elevernas prestationer. Den kommer att underlätta för att få en god överblick över eleven. Arbetet med formativ bedömning ska vidareutvecklas. Det pågående arbetet med formativ bedömning kombinerat med arbetet med elevernas egen målbild gör informationen mer begriplig. Klasskonferenserna är en annan källa för informationen till eleverna, särskilt de som har svårt att nå målen. Skolans resultat sammanställs, utvärderas och används inte i tillräcklig utsträckning som underlag i kvalitetsarbetet. Skolans resultat måste alltså i högre grad än vad som sker sammanställas, analyseras och utvärderas på individ-, grupp såväl som program- och skolnivå, samt tydliggöras internt, för att skapa en helhetsbild av måluppfyllelsen som underlag för kvalitetsarbetet och som alla lärare kan förhålla sig till då man planerar sin undervisning och behovet 18 Skolans årsklocka för kvalitetsarbete visar när dessa insatser genomförs.

ML av ev. stödinsatser. Utifrån vår årsklocka läggs rutiner in för när under läsåret analyser ska göras på individ och gruppnivå som komplement till de tidigare analysområdena. Vi bifogar vår årsklocka som visar mer konkret hur arbetet ska genomföras. Skolan klargör inte i tillräcklig utsträckning utbildningens mål för eleverna. Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning till enskilda elevers förutsättningar och behov Varje lärare säkerställer i sin planering att eleverna får begriplig genomgång av kursmål och betygskriterier vid kursens start. Kontinuerligt ska läraren ge exempel på hur kursen relateras till kursplan och programmål. Ämnesgruppen ska vara ett stöd i detta arbete. Skolinspektionen vill poängtera vikten av att det görs en noggrann kartläggning av varje enskild elev, även om en central kategorisering av IVIK-eleverna görs innan de placeras, samt att varje elevs möjligheter bedöms i relation till ett utökat behov av studiehandledning såväl som i relation till elevens möjligheter att komma in på ett nationellt program. Höstterminen 2011 ska en kartläggning göras av varje elev såväl på Språkintroduktion som Preparandutbildning, så de får individuellt anpassade scheman utifrån sina behov. 19 Lärarna får input från fyra håll: - central fortbildning i formativ bedömning - motsvarande insatser i arbetet inför Nya Latin - de interna ämneskonferenserna - skolans pedagogiska caféer - inför ht-12 ändras organisationen för att snabbare fånga upp elever tidigt - Studieverkstaden för ma, en och so, bemannad hela skoldagen - repetitionskurser för elever som inte klarar målen - specialpedagog som handleder och arbetar strategiskt för elever med dyslexi - SP-F anpassar undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar - Undervisningen utvecklas

ML Eleverna ges inte tillräcklig utsträckning möjlighet till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer Skolan har inte tillräckligt höga förväntningar på eleverna på alla program. Varje arbetslag ska upprätta en tydlig strategi för hur elevernas inflytande i klassrummet ska tillvaratas. Klassråd ska organiseras så eleverna tränas i föreningsdemokrati. För att tydligt bjuda in eleverna ska vi använda Drömfabriken som stöd för att utveckla elevers drivkrafter genom att eleverna får arbeta med sina egna mål. Elevinflytandegrupper ska organiseras inom följande områden: Likabehandling-/jämställdhetsarbete, skyddsombud, IT-stödjare, mentorer för nya elever, matråd, biblioteksråd, cafeteriagrupp, kreativa gruppen, estetisk grupp och skolans idrottsförening. Skolinspektionen vill att skolan istället för att fokusera på elevernas problem reflekterar över vad skolan, utan att sänka kraven, kan göra för att anpassa undervisningen till den elevgrupp man har, så att samtliga elever i högre grad motiveras att uppnå målen för utbildningen. Olika insatser som medarbetarsamtal, handledning i arbetslagen, kompetensutveckling, Lesson studies genom lärares aktiva deltagande i INDEX, Entris, ämnesövergripande projekt, digitalt lärande, workshops för lärare, pedagogiska caféer mm. - Inte att förglömma lärarnas arbete med att vända sig ut och in för att eleverna ska nå målen. Genom formativ professionell åter- koppling på vad eleven åstadkommer, ökar känslan av att kunna påverka sin studiesituation. Lärarna studerar Peter Gärdenfors: Lusten att förstå för att utifrån kognitionsforskning få en gemensam bild av vad som gör elever motiverade. Se även nästa kritikpunkt. En plan är fastlagd för arbetet fram till juni 2013. Den främsta devisen ska vara: Vi bryr oss ömsesidigt mellan elever, mellan elever och personal, mellan personal och mellan skolledning och 20

ML Skolans betygskatalog uppfyller inte till fullo föreskrifternas krav. Skolans plan mot kränkande behandling är inte tillräckligt förankrad i och anpassad till skolans förhållanden och ett ständigt pågående målinriktat värdegrundsarbete. Skolans lokal inriktningar och kurser är inte alltid mm, ska användas för att genomföra en förändring av det kritiserade synsättet på våra elever. Vi ska utgå från att eleverna kan och vill och vi ska lyckas med att skapa framgång hos våra elever. Detta för med sig att värdegrundsarbetet i samtalen med lärarna behöver vara tydligt i hur man förstår sin roll som lärare och hur man med olika attityder påverkar elevers självbild och motivation. Administrativ chef följer upp att rutinen säkras redan från vårterminen 2011. Skolinspektionen anser att det krävs en grundligare kartläggning av skolans miljö i skolans plan mot kränkande behandling, för att planen ska förankras i rådande förhållanden och därigenom bli ett användbart verktyg i det förebyggande värdegrundsarbetet. Vi startar arbetet med att alla klasser ska ta fram sin egen likabehandlingsplan utifrån skolans övergripande plan. På så sätt säkerställer vi att de frågor eleverna själva upplever som relevanta blir kartlagda. Exempel på elevernas planer ska ställas ut i biblioteket som inspiration för varandra. Arbetet ska sedan följas upp under vårterminen 2012, utvärderas och fortsätta utifrån vunna erfarenheter. personal. Åtgärdat Eleverna har tagit fram egna likabehandlings-planer. Ledning, personal och elever är involverade i arbetet. Likabehandlingsgruppen följer arbetet i arbetslagen. Latins änglar är en grujpp elever som på frivillig basis tagit sig an uppdraget att vara synliga i korridorerna för att upptäcka om och när någon elev far illa. Likabehandlingsgruppen tillsammans med elever planerar vårens demokratidag då man ska arbeta med värdegrundsfrågor. 21

ML förenliga med gymnasieförordningen. Eleverna erbjuds inte valbara kurser i enlighet med gymnasieförordningens krav. Skolans åtgärdsprogram är inte alltid utformade i enlighet med Skolinspektionen uppmanar skolan att se till att elever som fortfarande går på skolan våren 2011 och berörs av detta, vid behov får komplettera sin utbildning. Syv fick i uppgift före terminsslutet våren 2011 att granska om det fanns elever som är berörda av detta. Årskurs tre elevers studieplaner är kontrollerade av SYV och skolsekreterare och där finns inte några felaktigheter för eleverna. Samtliga idrottsutbildningar övergår till Malmö Borgarskola från hösten 2011. Berörd rektor informerar Malmö Borgarskola så informationen framöver blir korrekt avseende NV-ID. Kursalternativen EnC och MaD i högre grad måste tydliggöras såsom valbara kursalternativ för eleverna på SP. Syv säkerställer att korrekt information når eleverna, så vi får ett underlag för vilka elever som är intresserade av MaD. De elever som vill läsa MaD gör vi individuella lösningar för med hjälp av deras matematiklärare alternativt integrerar dem på annan skola. Ytterligare ett alternativ skulle vara att matematiken skulle kunna läggas upp i två spår, ett som ser ut som idag och ett som läser MaB under ht årskurs 2 varefter MaC börjar på våren och fortsätter med MaD under årskurs 3. Åtgärdat Åtgärdat 22

gymnasieförordningens krav. Alla elever med behov av särskilt stöd får inte det stöd de behöver för att nå målen för utbildningen. Eleverna får inte tillgång till studie- och yrkesvägledning i tillräcklig utsträckning. Utbildning är genomförd 110414 och vi avser att utarbeta tidigare nämnda modul i Exstens på ett sådant sätt att den ska bli ett hjälpmedel vid upprättande av åtgärdsprogram. Vi ska också använda goda exempel inom skolan för att synliggöra förebildliga åtgärdsprogram. I de åtgärdsprogram som upprättas ska det analyseras vad skolan kan göra, vad läraren kan göra och vad eleven kan göra, för att utröna vilket stöd som behövs. Utbildningsförvalt-ningens underlag för arbete med åtgärdsprogram används. - - ML Tillgången till relevant studie- och yrkesvägledning för eleverna behöver säkerställas. SYV bedömer att kompetensbehoven blir väl tillgodosedda. Nu handlar det mer om att förankra alla nyheter så de kan tillämpa alla nyheter i sin egen information. Dessvärre kommer inte alla elever till informationen om individuella val och valbara kurser, varför informationen blir bristfällig. Fortsättningsvis ska mentorerna följa sin klass till informationstillfällen, för att säkerställa att alla får informationen och att frånvaron begränsas. De ska hjälpa till att göra informationen viktig. Lärare behöver kunskaper så de kan 23 SYV-funktionen anpassas till de behov som återstår inför läsåret 2012-13

Utökade program beviljas inte alltid i enlighet med gymnasieförordningens krav. lotsa eleverna i Gy-11 skolan., så de känner sig säkra på sina svar till eleverna, resp. vet när de ska hänvisa till SYV. Utbildning av lärarna ska kompletteras så de blir ett bra stöd för eleverna. För eleverna på IVIK ingår undervisning i sfi trots att eleverna har för avsikt att fortsätta studera. Rektorerna säkerställer att utökade program inte beviljas för elever som inte har möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen för övrigt, efter klasskonferenser och i samråd med undervisande lärare. Åtgärdat KMC KMC Vuxenutbildningen ger trots gjorda ansträngningar inte alla studerande tillräckliga förutsättningar att nå målen i de kurser de läser. Skolinspektionen menar att om skolan vill erbjuda eleverna mera svenskundervisning i syfte att förbereda eleverna väl inför fortsatta studier, ska skolan göra detta inom ramen för ämnet svenska som andraspråk enligt grundskolans kursplan. Svenska som andraspråk kan utformas som nybörjarspråk. Skolan har nu kurs i SVA på Språkintroduktion. Man har satsat på mer vägledande insatser för de sökande innan kursstart. Sedan våren 2011 har studie- och yrkesvägledare funnits på plats vid introduktionsmöten hos utbildningsanordnaren, i vilka alla studerande ska delta innan studierna påbörjas. Här har de studerande möjlighet att diskutera sina studier/studieupplägg för att få bästa förutsättningar för att klara studierna. Pågår Åtgärdat Kritik främst mot distansstudierna. Ny upphandling feb-12 med mer inbyggt stöd för distansstuderande. För den som inte följer upprättad studieplanering genomförs inbokade möten. 24

Vi försöker också ge information om vad distansundervisning innebär, för att den sökande ska kunna göra ett väl underbyggt val. Åtgärdat Både utbildningsanordnare och Komvux Malmö Centrum har arbetat för en snabbare uppföljning som inte följer sin studietakt. Information om konsekvenser av att inte följa studieplaneringen har även getts i förebyggande syfte. Detta för att undvika både avbrott och misslyckade studieresultat. I samarbete med Malmö stadsbibliotek erbjuder vuxenutbildningen studerande att få handledning och stöd på lärcentrum, dessutom finns det tekniska hjälpmedel och programvaror att använda. Åtgärdat KMC Det är en ny upphandling av vuxenutbildningen på gång hösten 2011, med avtal som startar 2012. I förfrågningsunderlaget för denna upphandling efterfrågar Malmö stad en mer flexibel undervisning utan fasta gränser mellan närundervisning och distansundervisning. Detta för att möjliggöra att den studerande ska kunna få mer närundervisning i de moment/kurer som de har svårt att följa genom ren distansundervisning. Genom att samma utbildningsanordnare erbjuder både distans och närundervisning kan flexibiliteten fungera smidigare för den Pågår Upphandling genomförd 25

studerande, och det blir möjligt att genomföra kursen utan att behöva byta anordnare. Den nya upphandlingen ska på detta sätt ge alternativ till ren distanseller närundervisning. Vilket kan tillgodose fler studerandes utbildningsbehov. Resultaten av detta kommer inte att synas förrän vi genomfört undervisning via de nya avtalen under en period. KMC Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande i enlighet med förordningens krav inom den grundläggande vuxenutbildningen och den gymnasiala vuxenutbildningen. En arbetsgrupp har tillsats på Vägledningscentrum. Gruppen består av studie- och yrkesvägledare, chefen för Vägledningscentrum samt rektorer, ska tillsammans utarbeta en plan för hur vi ska kunna säkerställa att alla studerande får en ISP samt att lärarna fördjupar ISP gällande undervisningen i förhållande till studiemålen. Från år 2011 ska det införas ett nytt studerandeadministrativt system inom all utbildningsverksamhet i Malmö. Under 2012, då detta administrativa system är fullt utvecklat, ska det finnas möjlighet att spara en ISP digitalt, till vilken både studerande, lärare och vägledare ska ha tillgång. Vägledning ska fortsätta erbjuda vägledning till alla samt även uppmuntra malmöborna som söker till vuxenutbildning att ta del av Vägledningscentrums tjänster. Vägledningen kan ske genom samtal, eller genom chatt och mail. Det nya adm. systemet innehåller en webbansökan där sökta kurser ober. av rektorsområde framgår. Dessvärre kan inte lärarna i samma adm. system fördjupa den individuella planeringen som ligger i andra system. Arbetsgruppen arbetar vidare för att försöka hitta en lösning på detta. 26

Alla sökande känner inte behov av vägledning, men i de fall vägledare kan utläsa av en ansökan att vägledningsbehov finns ska den sökande kontaktas för vägledning. Vägledning erbjuds och man uppmuntrar till deltagande, kan dock ej tvinga. Grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte i enlighet med skollagens krav. BVG Alla elever ges inte tillräckliga möjligheter att nå behörighet till ett nationellt program. KMC kommer även fortsättningsvis erbjuda stöd i form av en orienteringskurs som förbereder studerande inför den nationella kursen, då vi ser att studieresultaten blivit bättre i SH1050 sedan vi införde kursen. KMC kommer även att fortsätta ha rekommendationen om kunskaper i svenska språket motsvarande E-nivå, dock ska vi bli ännu bättre på att kartlägga motsvarande kunskaper. Skolan har utvecklat sitt sytematiska kvalitetsarbete för att öka måluppfyllelsen genom att ta fram en IUP som tydligt beskriver elevers progression mot sina kunskapsmål. Där ingen eller ringa kunskapsutveckling sker kan vi tidigt upptäcka, kartlägga och sätta in adekvat stöd. Rektors och ämnesgruppernas analyser av resultat ska fördjupas och utgöra underlag för den pedagogiska planeringen och vilka stödåtgärder som skolan ska vidta. Elevhälsans roll har stärkts och lyfts fram ytterligare så att de tillsammans med pedagogerna kan främja elevernas 27 Förkunskapskravet är borttaget, dvs. kritiken åtgärdad. Åtgärdat

BVG utveckling och hälsa. Skolan har köpt in standardiserade tester i svenska, engelska och matematik för att kunna utreda vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på och därmed kunna erbjuda adekvat pedagogiska stöd och även insatser av elevhälsan. Skolan erbjuder det mesta av stödinsatser inom ramen för ett inkluderande pedagogiskt förhållningssätt. Då flertalet av eleverna inte uppnått målen för år 6 planeras för att eleven erbjuds kurser på 2 år i stället för att läsa om kursen. Analyser av elevers resultat visar att fler elever klarar kunskapsmålen om man erbjuds tid. Skolan vidareutvecklar metoder inom ramen för Lesson studies för att nå mer kunskap kring hur elever lär. Skolans kvalitetsarbete brister till vissa delar i systematik. Skolan måste finna former för att synliggöra sina resultat över skolans samlade insatser. Den nya IUP:n gör det möjligt att dokumentera elevers progression gentemot skolans mål över tid. Skolan arbetar med att finna systematik i att utvärdera progressionen på skolnivå för att därmed kunna utvärdera arbetsformer och resultat och att pröva nya metoder. Åtgärdat BVG Kursplanernas mål och betygskriterier tydliggörs inte alltid för eleverna. Skolan ska arbeta vidare att med IUP som grund tydliggöra kursplanernas mål och betygskriterierna. Ämnesgrupperna måste fortsätta arbetet med att finna Åtgärdat Åtgärdat 28

former för hur man kan tydliggöra kursplanernas mål och betygskriterierna för eleverna. Vidare ska man arbeta vidare med formativ bedömning och i den processen arbeta vidare med dokumenten. Varje lärare måste med hjälp av rektor uppmärksammas på vikten av att elever ska få hjälp med att förstå vilka mål de ska uppnå och att de upplever sig delaktiga i de mål som tas fram. BVG Eleverna ges inte tillräckliga möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och arbetsformer. Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte i alla delar lagens krav. Skolan och rektor måste arbeta för att finna former för att elevers upplever sig delaktiga i sin utbildning. Då Skolinspektionen pekar på att det finns genomtänkta arbeten med att få eleverna med i planeringen av undervisningen måste vi lära mer av varandra. Skolan måste också mer systematiskt diskutera och analysera på vilket sätt elever upplever delaktighet. Skolan måste också diskutera vidare vikten av att elever verkligen på ett djupare plan känner delaktighet. I planen mot kränkande behandling kommer en tydligare behovsanalys att göras och skolan avser att arbeta med att kopplingen mellan analysen och åtgärder blir tydligare. Utifrån bl a dokumentation kring incidenter kan behoven tydliggöras och ligga till grund Ett analyserande arbete pågår i likabehandlings- och värdegrundsgruppen med att ta fram analyser. Åtgärder utarbetas därefter och likabehand-lingsplanen revideras. 29

Särskilt stöd ges inte till alla elever som har behov av det. för de åtgärder skolan avser att vidta. Skolan har vidtagit åtgärder för att de elever som geografiskt befinner sig skild från huvudbyggnaden ska ges stöd. Specialpedagog har avsatt tid till både elever och till handledning av pedagogerna. Rektor har vidare i arbetslaget lyft varje enskild lärares ansvar för att finna former för att stödja eleven i elevens kunskapsutveckling. Coachernas roll på ALT har stärkts. Åtgärdat Studiehandledning på modersmål ges inte till alla elever som har behov av det. Vg se det övergripande svaret. 1. a) En studiedag per år avsätts för kvalitetsarbete. b) En personal arbetar 50% som utvecklingssamordnare. Ingående arbetsuppgifter är bl.a. kvalitetsredovisning, analysarbete tillsammans med skolledningen samt revidering av handlingsplaner. Denna person ingår i utbildningsförvaltningens centrala kvalitetsgrupp. c) Kompetensutveckling i studiehandledning ges till pedagogisk personal som så önskar eller är i behov av det. d) En utvecklingsgrupp bestående av rektorer och specialpedagoger har startat våren 2011. e) Elever som är i behov av stöd kallas till motivationssamtal. FJG FJG Alla skolans elever ges inte möjligjet att lägst nå resultat motsvarande grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier. a) Fr o m lå 2011/12 b) Pågående c) Fr o m lå 2011/12 d) Påbörjat e) Sker kontinuerligt och behoven identifieras tidigt Ämnesgrupperna har uppdaterat timplanr/ämnesplaner så de ligger i linje med GY-11. Två studiedagar har avsatts för konkretisering av ämnesplaner. Fyra av rektorerna leder varsin av förvaltningens ämnesplanegrupper. Vid APL får handledare en tydlig beskrivning över vilka kursmål som eleven ska uppnå under APL-perioden. 30

Rektorerna tar inte i sitt dagliga arbete tillräckligt ansvar för pedagogiskt ledning och utveckling av verksamheten. 2a) Arbetslagsledarna/programutvecklarna har ett tydligt uppdrag att tillsammans med rektor och under dennes ledning utveckla programmet. b) Samtliga ämnesplaner, kursplaner och kunskapskriterier skall konkretiseras antingen genom det förvaltningsövergripande arbetet i ämnesplanegrupperna eller internt på skolan. c) Rektorerna kallar arbetslagen till pedagogiska veckomöten. a) Fr.o.m. lå 11/12 b) Pågående c) Fr o m vt-11 Uppdragen för arbetslagsledare och programutvecklare har förtydligats. Alla utbildningar, inte bara NP deltar i branschråden. Ett APL-råd har upprättats. Rektorerna stimulerar litteraturläsning. En översyn av kallelser och dagordningar har gjorts. Planlagda konferenser för specifika utvecklingsområden är fastlagda. Rektor genomför två verksamhetsbesök under läsåret, som följs upp med dialog om vad som behöver förbättras och vilket stöd läraren kan behöva. FJG Rektorerna tar inte tillräckligt ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet och använder detta underlag för att nå de nationella målen. Eleverna på IVIK läser inte sfi utifrån studiebakgrund och behov av utbildning. 3.a) För enheten adekvata utvärderingsverktyg och utvärderingsmetoder skall arbetas fram tillsammans med arbetslagsledarna enl. utbildningsförvaltningens anvisningar. Analysarbetet skall ha sin utgångspunkt i längre analysserier än endast ett läsår tillbaka. Kvalitetsdagen skall användas till att analysera på kursnivå, ämnesnivå, arbetslagsnivå och skolnivå samt för att identifiera ev. skillnader i resultaten. 4. Centralt svar. Utbildningsförvaltningen kommer att införa ett nytt kvalitetssystem fr o m lå 11/12 En utvecklingssamordnartjänst 50% har tillsatts. Implementering av Qualis under vt. Två studiedagar under juni-aug avsätts som utvärderings- och analysdagar. Åtgärdat 31

FJG Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Rektorerna ser inte i tillräcklig utsträckning till att lärare samverkar för att ge eleverna möjlighet att få överblick och sammanhang. Alla som arbetar på skolan har inte höga och tydliggjorda förväntningar på elevernas förmåga. 5. Detta behandlas på de pedagogiska veckomötena som resp. rektor har med sina arbetslag. Skolledningen har beslutat att genomföra minst två lektionsbesök per läsår. Dessa skall utvärderas i direkt anslutning till besöken. Återkoppling sker på medarbetarsamtalet där ev. kompetensutvecklingsplan utarbetas tillsammans med läraren. 6. Se de pedagogiska veckomötena ovan. FJG har ämneskonferenser en gång per månad, arbetslagsmöten en gång i veckan och APT en gång i månaden. Ett antal studiedagar per år kommer att fokusera på pedagogiska frågor bl.a. genom att bjuda in externa föreläsare. 7. Rektorerna har börjat att fokusera på att föra ut en positiv elevbild i alla sammanhang. Klass- och elevråd spelar här en viktig roll så även medarbetarsamtalen. Fr o m lå 11/12 Fr o m läsårsstart 11/12 Startade lå 11/12 Fortsätter Varje vecka möts rektor, specialpedagoger och arbetslagsledarna för pedagogiska samtal. Mötena med elevhälsoteamet utvärderar stödinsatser-na. En APL-samordnargrupp är tillsatt som bl.a. informerar handledarna om elevers särskilda behov. Specialpedagogerna träffar regelbundet mentorerna. Överlämnadekonfe-renser från grundskolan genomförs. Nu finns ett tydligare kalendarium över årets möten och kompetensutrvecklingsinsatser. Betygskonferenser har införts. Pedagogiska veckomöten rektor-arbetslagsledare. Pedagogiska samarbeten mellan olika program. Csn:s nya riktlinjer har tydliggjorts. Mentorstiden har strukturerats med ett gemensamt innehåll. Frågan har diskuterats på APT och lyfts i medarbetarsamtalen. Branscherna klargör sina 32

Alla som arbetar på skolan arbetar inte i tillräcklig utsträckning för att relationerna mellan vuxna och elever och elever/elever bygger på respekt och ömsesidigt förtroende. 8. Likabehandlingspunkter finns alltid med på APT-tiden. På HML-programmet är Q och ssk i elevkaffeterian en dag i veckan. Arbetslagen arbetar tematiskt med elevhälsoteamet och eleverna. Detta i samråd med rektor. Ett arbete är inlett med att skapa ett gemensamt synsätt kring incidentrapportering på HML. Skolledning och elevhälsoteam skall alltid agera skyndsamt. Sedan tidigare Sedan lå 11/12 förväntningar i samband med deras besök på skolan. Vissa arbetslag deltar i handledning under vt. APL-rådet utarbetar riktlinjer till mentorer för att de ska kunna väva samman skolans och arbetsplatsernas förväntningar på eleverna. Samtliga mentorer under mentorstiden varje vecka, ägnar tid åt värdegrundsarbete. Arbetslag med handledning arbetar med hur man positivt ska förstärka relationerna. Likabehandlingsplanen är en återkommande fråga vid APT. Rektor tar upp det i samtal vid medarbetarsamtalet. Rektor har använt två studiedagar med utgångspunkt i skollagens krav. Alla skolans lokala kurser är inte förenliga med gymnasieförordningen Klimatet på skolan skall vara sådant att även elever skall känna trygghet i att göra en incidentrapport. 9. I och med gymnasiereformen GY-11 försvinner skolans lokala kurser. Arbetet ska intensifieras på de program som nyss har börjat med detta Lå 11/12 Särskilt stöd ges inte till alla 33

FJG FJG elever som har svårigheter i arbetet Studiehandledning på modersmålet ges inte till alla elever som har behov av det. 10. Samtliga elever erbjuds hjälp och stöd. Om elev tackar nej till erbjudandet kallas eleven och vårdnadshavaren skyndsamt till motivationssamtal, studiekonferens m.m. Här tar elevhälsoteamets rutiner över ärendehanteringen. 11. Samtliga elever som varit i Sverige i mindre än fem år erbjuds studiehandledning på modersmålet om specialpedagogen eller annan personal anser att det kan hjälpa eleven. Specialpedagogerna kommer att intensifiera och se över vad och hur de informerar om stödet. Frågan om överlämning från grundskola till gymnasieskola är lyft till förvaltningsnivå (antagningsenheten). Se bilaga vuxenutbildningen. Ska genomsyra den dagliga verksamheten Motivationssamtalen inleddes vt -11 Lå 11/12 Rektors uppföljning med elevhälsoteamet. Nya rutiner för hantering av åtgärdsprogram och särskilt stöd. Tydligare uppdrag för specialpedagogerna. Om elev tackar nej kallas elev/vårdnadshavare till motivationssamtal. I konkretiseringen av ämnesplanerna beaktas elevers särskilda behov. Vissa lärare har elevtid i sin tjänst, för att stötta elever med extra undervisning. Elever på det förstärkta programmet erbjuds ett fjärde år om så önskas. Samtliga elever som varit i Sverige mindre än fem år erbjuds. Specialpedagogerna informerar. Vid nyrekrytering beaktas annat modersmål än svenska. Alla elever på Språk- Introduktion har studiehandledning en timme per vecka. 34