SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET

Relevanta dokument
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 15/16

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Vad för läsåret 2012/2013

Karlshögs Fritidshem

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Plan för fritidsverksamheten

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Fritidshemmets uppdrag

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Tyck till om förskolans kvalitet!

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET 2013/2014

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan. Killingens förskola

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Vår verksamhet under läsåret

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Mjölnargränds förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun.

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsredovisning

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Transkript:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2015-2016 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Hitta arbetssätt för att stärka barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Specialpedagog har varit med på planeringar och hjälpt till med olika förslag på hur vi kan förändra arbetet för att det ska passa våra elever på fritidshemmet. Bland annat har vi arbetat med bild-schema för att tydliggöra vårt schema för eleverna. Vi har arbetat med seriesamtal och specialpedagogen har varit länken till skolan så kopplingen finns för eleverna när det gäller bland annat åtgärdsprogram. Se till att fritidshemmen har ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Vi vill prioritera arbetsområden med barnens sociala kompetens och lek. Dessutom vill vi komplettera skolan på olika sätt. Vi har arbetet mycket med gemensam lek där barnen själva får förklara regler för varandra.vid konflikter hjälper vi barnen att komma fram till lösningar men betonar deras eget ansvar för att reda upp saker som hänt. Vi tränar matematik och på så vid kompletterar skolan bland annat genom bakning. Fritidshemmen arbetar medvetet för att utveckla språk och kommunikation. Vi är noga med att kommunicera tydligt med våra elever och diskutera saker så att de blir medvetna om hur viktigt det är att kommunicera verbalt. Vi låter eleverna ta sin tid men det är viktigt att alla kommer till tals och känner sig lyssnade på. Vi har mycket daglig kommunikation genom våra aktiviteter på fritidshemmet. BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I fritidshemmet kan eleverna få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och kunna påverka fritidshemmets innehåll. Elevens möjlighet att utveckla sin förståelse för de demokratiska processerna Elevens delaktighet och inflytande skapas genom dagliga samlingar där de får komma med förslag och till viss del vara med och bestämma. Här får de möjlighet att förstå de demokratiska processerna. På loven är två elever matvärdar. Om eleverna vill uppträda för sina kompisar eller för mindre elever så försöker vi alltid att uppfylla detta det när det passar. På fritids får eleverna träna på att ta ansvar och skapa tillit till sig själv och lita på sin egen förmåga. Ibland kanske några elever får hjälpa till med något inför en aktivitet med vuxen som exempelvis att planera lekar eller aktiviteter. Annan aktivitet som några barn tagit ansvar för och Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken

gjort i ordning är disco på ett lov. Vi låter de större barnen gå till skogen bredvid fritids och därmed träna på frihet under ansvar. Alla elever ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga på sitt eget fritidshem. De vuxna på fritids verkar för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme under sin omsorgstid. Eleverna tycker att det som är bra med fritids är att de får välja vad de vill göra. Föräldrarna upplever att barnen trivs och tycker att det är positivt att barnen får välja aktiviteter och vara med elever i olika åldrar m.m. Personalen tycker att det är bra med två fritidsgrupper som gör att eleverna blir uppdelade och hinner bli sedda under dagen.vi varierar innehållet i vår verksamhet med utedagar och olika aktiviteter. Vi anser att struktur är viktig men vi vill även att de ska våga prova att tänka utanför ramarna. Alla elever är delaktiga i verksamheten genom att de planerar och utför olika aktiviteter. Vi har även anpassat verksamheten utifrån elevernas behov och intressen, t.ex. en familjekväll samt besök i aktivitetshallen. HÄLSA OCH RÖRELSE Elever har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla elever vill delta. Kosten har stor inverkan på elevernas hälsa och livsstil. Genom att servera näringsriktiga mål under trivsamma former kan fritidshemmet bidra till att eleverna grundlägger goda kostvanor. Elever har stort rörelsebehov och fritidsverksamheten försöker erbjuda regelbundna fysiska aktiviteter där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Eleverna är ute mycket varje dag på fritids och leker roll lekar, spelar fotboll, bandy, brännboll, leker i sandlådan, på lekplatsen, spelar kubb och gör snö skulpturer. Vi går även till aktivitetshallen i Söderbärke enligt ett schema. Personalen uppmuntrar eleverna till lek och rörelse. Vi är duktiga på att vara ute samt att aktivera eleverna med olika aktiviteter utomhus. Utomhus rör de sig spontant. Vi har en bra gård som lockar till lek och rörelse. Aktivitetshallen nyttjar vi också när tillfälle ges. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Eleverna utvecklar sin förmåga att kunna lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå hur andra tänker genom bl.a. dagliga samlingar och gemensamma lekar. Eleverna

tränas i att förstå och respektera att man tycker olika ibland och att man måste kompromissa för att komma överens. Ett av våra mål var att satsa mer på språk och kommunikation. Kunskapen har ökat bland personalen och vi har ett mer medvetet sätt att tänka kring språk- och kommunikation. Vi upplever att eleverna bättre kommer till tals och att berättande och ordförråd utvecklas mer när vi delar upp barnen i mindre grupper och varje barn får mer tid till att bli lyssnad på och att kommunicera med andra. Det är viktigt att vi fortsätter uppmuntra eleverna till språk. Det har vi kunnat göra genom våra regelbundna samlingar. Eftersom vi anser detta vara det viktigaste målet ur läroplanen kommer vi fortsätta arbeta mycket med språket och ha kvar det som ett prioriterat mål. Eleverna utvecklar även sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Det är viktigt att vi vuxna tänker på hur vi uttrycker oss och att vi använder ett nyanserat språk såväl till elever som till varandra. Det är viktigt att vi vuxna fortsätter uppmuntra eleverna till språk och kommunikation. Vi kommunicerar även via bilder och detta sätt att arbeta utvecklar vi med hjälp av vår specialpedagog. LEK Genom leken kan elevernas mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken eleverna får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera elevernas utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro. Att leka både inne och ute är något som eleverna har stort behov av. Här använder de sin fantasi och kreativitet samt tränar sin kroppskontroll och motorik och sitt samarbete med andra. Leken hör ihop med språk och kommunikationleken då eleverna kommunicerar mycket med varandra i leken. Eleverna får också lära sig kroppsspråk och dess betydelse. Eleverna leker roll lekar som de bestämt själva. De konstruerar med saker och leker med det som de byggt. De uppträder för varandra med teater och dans. Eleverna delar upp sig i olika rum när de väljer vad de vill leka med. Tillsammans har vi strukturerat verksamheten så att det finns möjlighet till både fri lek och styrd, gemensam lek. Vi vuxna är mer delaktiga i deras lek och presentera olika typer av lekar för dem. Vi uppmuntrar elevernas lek, de ska känna glädje över att leka. Vi har skapat bättre lekmiljöer inne, genom nya och större lokaler. Leken stimulerar språk och kommunikation samt samarbete mellan eleverna. Utemiljön har mer att önska i form av utrustning som främjar lek samt en stimulerande miljö. som t.ex. ett vindskydd, eldplats m.m. Det är saker vi vill satsa på framöver.

SKAPANDE Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. Verksamheten bör vara varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet samt skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form. Eleverna bygger och konstruerar saker och leker med det. Materialet kan vara lego, kaplastavar, snö, sand, papper, kartong, färg eller pärlor. I vår verksamhet förenas både lek, skapande samt kommunikation på ett varierat och mångfacetterat sätt men vi vill fortsätta att utveckla verksamheten när det gäller dessa bitar i samråd med våra elever. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Gruppen utgör ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. Tillsammans med andra lär sig eleverna hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt. Inom de områden som har berörts tränas elevernas sociala kompetens och de får en kunskap om ett demokratiskt synsätt. De lär sig också att man måste dela med sig och kompromissa med varandra för att man ska kunna leka och ha roligt tillsammans. När vi går till aktivitetshallen så får eleverna lära sig att man inte kan plocka fram allt på en gång utan prioritera det man vill använda och behöver för tillfället. De får lära sig förstå att man måste städa undan efter sig och att man inte kan spara det man byggt hur länge som helst. I roll lekarna som de leker antingen med leklådor eller det som de kommit på själva så berörs sociala kompetensen tydligt. Detta är ett grundläggande arbete som vi arbetar med dagligen. Det är fritidshemmets främsta uppgift att arbeta med den sociala kompetensen. Vi har upprättat ett samarbete med skolan för att eleverna sska känna att personalen på fritidshemmet har vetskap om vad som hänt under dagen och kan förlja upp detta även på fritids. KOMPLETTERA SKOLAN I läroplanen betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande. Fritidshemmets största uppgift är att socialt komplettera skolan med allt vad det innebär.

Exempel på detta kan vara: Vid bakning och julbasar så kommer det in praktiskt matematik. När eleverna leker affär så räknar de pengar. När vi åker längdskidor så tränar eleverna sin koordination som är bra för inlärning. På fritids kan man göra sina läxor om man vill. På fritids ska eleverna få bestämma själva över sin fritid. Fritids får inte bli för lik skolan utan vi måste utgå ifrån varje elevs individuella önskemål. Vi är bra på att komplettera skolan tidsmässigt och innehållsmässigt. Det vi arbetar allra mest med är att träna på den fria leken samt social kompetens. På fritids träffas nästan alla elever från skolan i en eller två grupper. Konflikter uppstår och vi låter barnen tillsammans med oss vuxna träna på att lösa konflikter. GENUS/JÄMSTÄLLDHET Fritids ska motverka traditionella könsmönster. Flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. På fritids får man leka med/vara med vem som helst oavsett kön. Man gör ingen skillnad på om aktiviteten är för pojkar eller flickor. Alla våra olika leklådor används av både pojkar och flickor och det är naturligt att det ska vara på det sättet. Vid mamma- pappa-barn är allla med och leker och tar olika roller. Andra aktiviteter är arm-och halsbandstillverkning samt skapande av pärlplattor och detta är alla barn med på. Även när eleverna spelar spel förekommer det att de spelar med någon annan än de som man brukar vara med. Detta är något vi i personalen också uppmuntrar och stödjer. Alla i personalen arbetar för en jämställd verksamhet. Vi diskuterar aktiviteter och vilka barn som deltar i olika aktiviteter samt vad vi observerat på våra planeringar för att utvärdera om vi behöver göra förändringar som på olika sätt främjar våra elever (pojkar såväl som flickor). Även ute på gården är det lek på lika villkor och både flickor och pojkar deltar i alla aktiviter och lekar FRITIDSHEMMETS UPPDRAG De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen. I 2 a kap. 3 skollagen anges fritidshemmets uppgift, förutsättningar och utgångspunkten för arbetet i fritidshem / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av / / skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogiska verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga.

/ / skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Vi tycker att vi är duktiga på att komplettera skolan samt erbjuda en meningsfull fritid. Framför allt kompletterar vi skolan tidsmässigt och innehållsmässigt med mycket social träning och utveckling. Vi behöver blir bättre på att ta hänsyn till gruppernas storlek och lokalernas utformning när vi placerar barn på fritids. Om grupperna har lämplig storlek och en bra sammansättning är något vi måste dra upp riktlinjer kring i kommunen. Under det gångna läsåret har vi även använt en avdelning från förskolan för att dela upp eleverna efter ålder, vi har haft "stor-fritids" och "lill-fritids" på grund av elevantalet. Vi har under två års tid haft ett högt tryck på fritids i Söderbärke. Vi har stora klasser på Vad skola i åldrarna f-3 vilket bidrar till det höga antalet elever som är inskrivna på fritids. Vi tycker oss se en ökning av barn i behov av stöd på fritids. Då ser vi främst till den sociala kompetensen samt språk och kommunikation. Vi saknar utbildning för vår personal när antalet barn i behov av stöd ökar. Det är oerhört svårt att få tag i utbildad personal på fritidstjänster. Ett problem är att vi oftast endast kan erbjuda en halvttidstjänst eller dylikt. Vi har haft med specialpedagog på planeringar för att hjälpa till med hur vi organiserar vår verksamhet för att den ska vara utformad att passa olika barn så alla har en plats och ska fungera och trivas hos oss. Vi har väldigt bra lokaler som ger möjlighet till många olika aktiviteter på fritids Söderbärke. Vi har även närhet till natur och aktivitetshall. Barngruppens sammansättning har under året haft en uppdelning efter ålder. Det har haft både för- och nackdelar men med den barngrupp vi för tillfället har vill vi göra en förändring till kommande läsår och i stället blanda olika åldrar, bland annat för att kunna dela upp barn som fungerar mindre bra tillsammans och behöver andra möjligheter till sociala kontakter för en mer positiv utveckling. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på fritidshemmet. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet. 2 Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfull fritid där verksamheten är trygg, rolig och stimulerande, där barnets individuella behov sätts i fokus. 3 Mitt barns fritidshem främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. 4 Mitt barns fritidshem stimulerar mitt barn till en hälsosam livsstil. 5 Mitt barns fritidshem motverkar traditionella könsmönster så att flickor och pojkar får samma möjligheter till utveckling. 6 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 11 1 11 1 11 1 9 3 9 3 9 3 Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. Frågeställning: 1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats 2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? 7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas? 8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: De vårdnadshavare som har besvarat enkäten är nöjda med Söderbärke fritidshem. Det är fortfarande få vårdnadshavare som har besvarat enkäten trots våra försök att dela ut enkäten personligen och uppmuntra dem till att lämna in sina svar. Om man tittar på den psykosociala arbetsmiljöenkäten som personalen på fritidshemmet har besvarat så ser vi att vi behöver arbeta med att ge varandra feed-back på fritids Söderbärke.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2016-2017: IT- utbildning bland fritidspersonal. Detta ska vi ordna en intern utbildning kring i kommunen så vår fritidspersonal får grundläggande kunskaper de behöver för att driva vår verksamhet. Elever i behov av stöd behöver prioriteras. Det finns ett stort behov av kompetenshöjning inom detta område. Vi ser att barn med särskilda behov ökar och fritidspersonalen behöver kompetens och handledning kring hur de ska organisera verksamheten runt dessa elever så att det fungerar och de kan utvecklas även på fritids. Fritidspedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet behöver stärkas. Målen och uppdraget genom allmänna råden från Skolverket ska sättas i fokus. Vi har bildat en fokusgrupp som kommer att arbeta vidare under kommande läsår med prioriterade områden för fritidshemmet för att lyfta och stärka vår personal i fritidshemmen och utveckla vår verksamhet. KOmmunen har avsatt särskilda pengar för att kompetensutveckla vår fritidshemspersonal och dessa pengar ska användas till att ta hit föreläsare bland annat. : Vi behöver arbeta med att ge varandra feed-back och följa upp arbetsmiljöenkäten via en handlingsplan som rektorerna tagit fram. Ort: Söderbärke Datum: 2016-08-23 Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund