2019-01-03 Resultaträkning budget Period 201901-201912 Huvuddokument UTBILDNIG FORSKNING FAK.GEMENSAMT TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Fakulteten för Samhällsvetenskap Intäkter av anslag -228 723-235 923-52 515-50 910 0 0-281 239-286 832 Intäkter av avg och andra ersättningar -10 463-14 070-3 440-3 881 0 0-13 903-17 951 Intäkter av bidrag -2 534-1 684-19 340-23 500 0 0-21 874-25 184 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter -241 721-251 677-75 296-78 291 0 0-317 017-329 967 Lönekostnader 111 735 115 744 43 787 44 780 34 626 36 240 190 148 196 764 Övriga personalkostnader 1 685 1 642 1 562 1 584 1 115 850 4 362 4 076 Kostnader för lokaler 17 693 17 707 4 384 6 773 4 053 6 501 26 131 30 981 Övriga driftskostnader 8 754 7 633 6 891 5 681 1 426 1 686 17 071 15 000 Avskrivningar 55 35 86 76 0 200 141 311 Verksamhetens kostnader 139 922 142 761 56 710 58 894 41 220 45 477 237 852 247 132 Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag 0 0 0-2 859 0 0 0-2 859 Lämnade bidrag 0 0 0 2 859 0 0 0 2 859 Transfereringar 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga interna intäkter -750-745 0 0-200 0-950 -745 Övriga interna kostnader 8 759 8 582 106 74 463 340 9 327 8 996 Interna intäkter och kostnader 8 009 7 836 106 74 263 340 8 377 8 251 Indirekta kostnader centrala funktioner 59 833 63 052 10 719 11 209 0 0 70 552 74 261 Indirekta kostnader fakultets gem 32 904 36 754 8 542 9 127-41 446-45 882 0 0 Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader 92 736 99 806 19 261 20 336-41 446-45 882 70 552 74 261 Samfinansiering av indirekta kostnader 0-50 -152-316 0 0-152 -366 Kostnad för samfin. indirekta kostnader 0 50 69 270 0 0 69 320 Samfinansiering av direkta kostnader 0-50 -100-80 0 0-100 -130 Kostnad för samfin. direkta kostnader 0 50 100 80 0 0 100 130 Samfinansiering 0 0-83 -46 0 0-83 -46 Resultat -1 054-1 273 698 967 37-65 -319-370 7 b Fakultet 1(7)
2019-01-03 Resultaträkning budget Period 201901-201912 UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för idrottsvetenskap Intäkter av anslag -37 241-36 463-5 167-3 357-42 408-39 820 Intäkter av avg och andra ersättningar -889-1 341-50 -101-939 -1 442 Intäkter av bidrag -100 0-1 667-3 057-1 767-3 057 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter -38 230-37 804-6 884-6 514-45 114-44 318 Lönekostnader 16 802 16 507 3 777 3 373 20 579 19 880 Övriga personalkostnader 350 300 115 250 465 550 Kostnader för lokaler 4 560 4 375 339 544 4 899 4 920 Övriga driftskostnader 1 605 1 410 879 826 2 484 2 236 Avskrivningar 10 0 71 71 81 71 Verksamhetens kostnader 23 326 22 593 5 181 5 064 28 507 27 656 Övriga interna intäkter -750 0 0 0-750 0 Övriga interna kostnader 413 381 0 0 413 381 Interna intäkter och kostnader -337 381 0 0-337 381 Indirekta kostnader centrala funktioner 9 206 9 194 930 850 10 136 10 044 Indirekta kostnader fakultets gem 5 033 5 322 741 692 5 774 6 014 Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader 14 239 14 516 1 671 1 542 15 910 16 058 Samfinansiering av indirekta kostnader 0 0 0-46 0-46 Samfinansiering 0 0 0-46 0-46 Resultat -1 002-315 -32 45-1 034-270 Inst-470 2(7)
2019-01-03 Resultaträkning budget Period 201901-201912 UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för pedagogik och lärande Intäkter av anslag -42 006-41 491-8 779-14 700-50 785-56 191 Intäkter av avg och andra ersättningar -2 703-3 311 0 0-2 703-3 311 Intäkter av bidrag 0 0-2 165-3 977-2 165-3 977 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter -44 709-44 801-10 944-18 677-55 653-63 479 Lönekostnader 20 745 21 823 6 294 10 761 27 039 32 584 Övriga personalkostnader 400 300 220 475 620 775 Kostnader för lokaler 3 187 2 313 723 1 796 3 909 4 109 Övriga driftskostnader 1 995 1 649 1 061 1 093 3 056 2 742 Avskrivningar 10 0 0 0 10 0 Verksamhetens kostnader 26 337 26 085 8 297 14 124 34 634 40 209 Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag 0 0 0-912 0-912 Lämnade bidrag 0 0 0 912 0 912 Transfereringar 0 0 0 0 0 0 Övriga interna intäkter 0 0 0 0 0 0 Övriga interna kostnader 396 446 0 0 396 446 Interna intäkter och kostnader 396 446 0 0 396 446 Indirekta kostnader centrala funktioner 11 046 11 811 1 549 2 712 12 596 14 523 Indirekta kostnader fakultets gem 6 105 6 904 1 235 2 208 7 340 9 112 Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader 17 151 18 715 2 784 4 920 19 935 23 635 Samfinansiering av indirekta kostnader 0 0 0 0 0 0 Kostnad för samfin. indirekta kostnader 0 0-61 0-61 0 Samfinansiering 0 0-61 0-61 0 Resultat -825 445 76 367-749 812 Inst-471 3(7)
2019-01-03 Resultaträkning budget Period 201901-201912 UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för socialt arbete Intäkter av anslag -46 325-48 335-10 670-8 589-56 995-56 924 Intäkter av avg och andra ersättningar -921-1 202-570 -449-1 491-1 651 Intäkter av bidrag -273-130 -5 929-7 356-6 202-7 486 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter -47 519-49 667-17 169-16 394-64 688-66 062 Lönekostnader 23 619 23 047 9 781 9 381 33 400 32 428 Övriga personalkostnader 270 320 822 140 1 092 460 Kostnader för lokaler 3 339 3 353 965 1 600 4 305 4 953 Övriga driftskostnader 1 763 1 767 1 917 1 188 3 680 2 955 Verksamhetens kostnader 28 991 28 487 13 484 12 308 42 476 40 795 Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag 0 0 0-1 947 0-1 947 Lämnade bidrag 0 0 0 1 947 0 1 947 Transfereringar 0 0 0 0 0 0 Övriga interna kostnader 602 657 0 0 602 657 Interna intäkter och kostnader 602 657 0 0 602 657 Indirekta kostnader centrala funktioner 12 470 12 763 2 346 2 288 14 816 15 051 Indirekta kostnader fakultets gem 6 821 7 383 1 870 1 863 8 691 9 246 Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader 19 291 20 145 4 216 4 152 23 508 24 297 Samfinansiering av indirekta kostnader 0 0-22 0-22 0 Samfinansiering 0 0-22 0-22 0 Resultat 1 365-378 510 66 1 876-312 Inst-472 4(7)
2019-01-03 Resultaträkning budget Period 201901-201912 UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för statsvetenskap Intäkter av anslag -16 112-15 734-8 179-10 043-24 290-25 776 Intäkter av avg och andra ersättningar -1 200-1 272-432 -591-1 632-1 863 Intäkter av bidrag -265 0-997 -686-1 262-686 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter -17 577-17 006-9 608-11 319-27 185-28 326 Lönekostnader 8 412 7 997 5 638 6 612 14 050 14 609 Övriga personalkostnader 145 167 90 125 235 292 Kostnader för lokaler 1 102 1 021 616 1 005 1 719 2 026 Övriga driftskostnader 597 451 716 572 1 312 1 023 Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 0 Avskrivningar 10 10 5 5 15 15 Verksamhetens kostnader 10 266 9 646 7 065 8 320 17 331 17 965 Övriga interna kostnader 369 355 16 24 385 379 Interna intäkter och kostnader 369 355 16 24 385 379 Indirekta kostnader centrala funktioner 4 574 4 434 1 388 1 666 5 962 6 100 Indirekta kostnader fakultets gem 2 508 2 571 1 106 1 357 3 614 3 928 Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader 7 082 7 005 2 494 3 023 9 576 10 028 Resultat 140 0-33 47 107 47 Inst-473 5(7)
2019-01-03 Resultaträkning budget Period 201901-201912 UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för samhällsstudier Intäkter av anslag -25 899-27 534-7 858-7 074-33 757-34 607 Intäkter av avg och andra ersättningar -1 550-1 530-1 039-297 -2 589-1 826 Intäkter av bidrag -200-461 -1 846-1 939-2 046-2 400 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter -27 648-29 524-10 742-9 310-38 391-38 834 Lönekostnader 12 939 13 716 6 610 5 723 19 549 19 439 Övriga personalkostnader 145 155 115 94 260 249 Kostnader för lokaler 2 218 2 569 662 848 2 880 3 417 Övriga driftskostnader 790 700 486 378 1 276 1 078 Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 0 Avskrivningar 0 10 10 0 10 10 Verksamhetens kostnader 16 093 17 150 7 882 7 043 23 975 24 194 Övriga interna kostnader 419 320 90 50 509 370 Interna intäkter och kostnader 419 320 90 50 509 370 Indirekta kostnader centrala funktioner 7 075 7 634 1 627 1 442 8 703 9 076 Indirekta kostnader fakultets gem 3 871 4 420 1 297 1 174 5 168 5 594 Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader 10 947 12 054 2 924 2 616 13 871 14 670 Samfinansiering av indirekta kostnader 0-50 -130-270 -130-320 Kostnad för samfin. indirekta kostnader 0 50 30 0 30 50 Samfinansiering av direkta kostnader 0-50 -100-80 -100-130 Kostnad för samfin. direkta kostnader 0 50 100 0 100 50 Samfinansiering 0 0-100 -350-100 -350 Resultat -190 0 54 50-136 50 Inst-474 6(7)
2019-01-03 Resultaträkning budget Period 201901-201912 UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för didaktik och lärares praktik Intäkter av anslag -61 424-61 867-11 147-7 427-72 571-69 294 Intäkter av avg och andra ersättningar -1 740-5 414-667 -1 634-2 407-7 048 Intäkter av bidrag -1 696-1 093-6 737-6 486-8 433-7 579 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens intäkter -64 860-68 374-18 551-15 547-83 411-83 921 Lönekostnader 28 623 31 080 10 998 8 375 39 621 39 454 Övriga personalkostnader 325 400 200 500 525 900 Kostnader för lokaler 3 167 3 713 1 046 1 343 4 213 5 056 Övriga driftskostnader 1 574 1 656 1 540 1 624 3 114 3 280 Finansiella kostnader 0 0 0 0 0 0 Avskrivningar 25 15 0 0 25 15 Verksamhetens kostnader 33 714 36 863 13 784 11 842 47 498 48 705 Övriga interna intäkter 0-745 0 0 0-745 Övriga interna kostnader 6 559 6 423 0 0 6 559 6 423 Interna intäkter och kostnader 6 559 5 678 0 0 6 559 5 678 Indirekta kostnader centrala funktioner 15 316 16 326 2 708 2 110 18 023 18 437 Indirekta kostnader fakultets gem 8 449 9 642 2 158 1 718 10 606 11 361 Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader 23 764 25 968 4 865 3 829 28 630 29 797 Samfinansiering av indirekta kostnader 0 0 0 0 0 0 Samfinansiering 0 0 0 0 0 0 Resultat -822 135 98 124-725 259 Inst-475 7(7)
Verksamhetsberättelse 2018 Fakulteten för samhällsvetenskap Fastställd 2019-02-07 Dnr: 2019/99-1.2.5
Innehåll Intern styrning och kontroll 3 Rektors uppdrag 6 Uppdrag från verksamhetsplan 2018-2020 8 Utmanande utbildning 8 Framstående forskning 11 Samhällelig drivkraft 12 Globala värden 13 Verksamhetsstöd 15 2 (15)
Verksamhetsberättelse 2018 Intern styrning och kontroll Arbetet med intern styrning och kontroll berör universitetets samtliga delar. Uppföljningen ska tydliggöra resultatet av genomförda aktiviteter och en bedömning av hur vidtagna åtgärder påverkar de kritiska faktorerna och måluppfyllelsen. Av rektor beslutade kritiska faktorer (universitetsgemensamma) Önskvärd kompetensförsörjning Ändamålsenliga arbetssätt och processer Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Under 2018 har FSV rekryterat två professorer, i samverkan med externa intressenter, samt 11 lektorer, varav två till polisutbildningen. Ytterligare åtta lektorat är under utannonsering, liksom ytterligare en professur. Sju adjunktsanställningar har tillsatts under året och ytterligare fyra är under utannonsering. Under 2018 har också femton doktorander antagits och anställts, medan tre doktorandanställningar fortfarande är under utlysning. Samtliga doktorandanställningar betraktas som strategiska rekryteringar i syfte att stärka utbildningens forskningsbas och att bygga upp starka forskningsmiljöer. Fem lektorer har utnämnts till docent under året, fyra kvinnor och en man. Rekryteringen under 2018 motsvarar ungefär ett genomsnittligt rekryteringsbehov under ett år. Det som skiljer de olika åren från varandra är antalet antagna och anställda doktorander som varit förhållandevis stort under 2018. Fortsatt rekryteringsbehov föreligger inom ämnena pedagogik, socialt arbete, idrottsvetenskap och sociologi. Det viktigaste instrumentet för fakultetens arbete med att skapa ändamålsenliga processer är arbetet i fakultetens beredningsorgan och fakultetens styrelse. Samtliga ärenden diskuteras i en eller flera av följande beredningsorgan innan de läggs fram för styrelsen: prefektråd, forskningskollegium, utbildningsråd och anställningsnämnd. Det är under denna 3 (15)
beredningsprocess som kvaliteten i ärendena granskas och utvecklas. Fakultetens styrelse bidrar också i denna process genom att beslutsärenden oftast kommer till styrelsen i två steg, först för diskussion och i ett nästkommande möte för beslut. Under 2018 har formerna för utbildningsrådet diskuterats och omformats för att bättre kunna fullgöra uppgiften som beredande organ för alla ed frågor som rör området utbildning. Under 2018 har fakulteten börjat förbereda för hur verksamhetsstödet kan ställa om sitt uppdrag till att bland annat ta ett större ansvar för de uppföljningar till universitetsledningen som har blivit ett alltmer påtagligt inslag under innevarande år. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning Arbetet med kvalitetsutveckling utvecklas i relation till universitetets kvalitetssystem och utförs nära verksamheten. Samtliga utbildningar diskuteras och genomlyses på termins- eller årsbasis så att särskilda utmaningar, problem, trender eller möjligheter kan identifieras. Därigenom blir det möjligt att identifiera de områden som behöver särskilda åtgärder i form av revidering, nytänkande eller förstärkning. Eftersom merparten av utbildningarna är programutbildningar har programmens innehåll och organisations stått i fokus under 2018. Riktlinjer för programledares uppdrag har antagits och arbetet går vidare med att effektivisera administrationen av program, liksom att analysera programmens attraktivitet och bärkraft Fakulteten strävar efter att skapa större forskningsmiljöer med större personella och ekonomiska resurser. Det handlar dock om att ändra en kultur från att skapa forskningsgrupper kring gemensamma intressen för en viss sorts studier samt att delta i flera forskningsgrupper parallellt till att prioritera betydelsen av att ha delta i en stark forskningsmiljö och bidra till den miljön genom närvaro, presentation av papers etc. Det innebär också att de större miljöerna också behöver bli öppna för olika inkluderings/associationsprocesser av de mindre forskningsgrupperna. Färre men starkare forskningsmiljöer är helt nödvändiga för att erbjuda doktorander och 4 (15)
lektorer stimulerande forskningsmiljöer och möjligheter till deltagande i forskningskonferenser och att ge möjligheter för artikelskrivning (som är en i grunden kollektiv process). Än viktigare är starka forskningsmiljöer för möjlighet att erhålla externa medel. Forskningsfinansiärerna väger i sin bedömning in förekomsten av en stark forskningsmiljö i sina bedömningar av fördelning av externa medel till forskningsprojekt Utveckling av det goda ledarskapet Under 2018 har fakulteten på försök inrättat en beredningsgrupp för arbetsmiljöfrågor som förbereder och tar fram underlag för arbetsmiljögruppens möten. Detta har fallit väl ut och arbetssättet permanentas inför 2019. Genom beredningsgruppens förberedelser blir arbetsmiljögruppens diskussioner mer fokuserade och mer åtgärdsinriktade. Fakulteten och institutioner har aktualiserat den statliga värdegrunden och ett hållbart medarbetarskap. Dessa teman följs upp på en fakultetsdag den 14 mars. Fakulteten har framför allt betonat vikten av ett respektfullt bemötande mellan chef och personal, kolleger emellan samt mellan personal och studenter, samt vikten av att vidta åtgärder när det uppstår brister i bemötandet. Vidare har fakulteten inrättat ett arbetsmiljöprojekt som särskilt undersöker lärares arbetssituation i relation till administration. Projektet rapporteras i december 2018 och utgör en fördjupning av universitetets rapport om lärares administration. Av fakulteten identifierade kritiska faktorer Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Förstärkning av forskningsbasen inom professionsutbildningarna, i synnerhet lärarartbildningen (exempelvis i form av LNUC, institut, etc.) Fakulteten har getts ansvaret att ansöka om två kunskapsmiljöer: Utbildning i förändring och Demokrati och journalistik/media. Den strategiska plattformen I gränsöverskridande samverkan en strategisk plattform för ökad kunskap om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid har etablerats med 5 (15)
fakulteten för samhällsvetenskap som ansvarig. Koordinator, handlingsplan samt extern referensgrupp finns på plats enligt plan. Rektors uppdrag till fakulteten har lett till att koordinatorer för tio forskningsgrupper inom skola och lärande nu finns på plats för att driva på uppdraget om att ge gemensamma forskarutbildningskurser, ansöka om nationell forskarskola mm. En viss del av fakultetsmedel ska genereras individuellt men fördelas kollektivt, så att vikten av bibliometri och externa medel bibehålls men utan att individuella prestationer överbetonas. Ett system där individuellt genererade medel fördelas till forskningsmiljöerna har införts i samband med 2019 års budget. Koppla forskningsmiljöer till individuella forskares prestationer för att komplettera miljöernas självvärderingar med kvantitativa mätpunkter såsom bibliometri, externa medel och tjänsteplanerad samverkansverksamhet. Detta ger en tydligare bild av miljöernas styrka och genererar underlag för strategiska satsningar. Ett sådant system har genomförts under 2018 Rektors uppdrag Rektors uppdrag till fakulteter/nlu, dnr 2018/329-1.5 Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Alla fakulteter får i uppdrag att: sprida och dela med sig av goda lärande exempel inom LNU, till andra fakulteter, personalgrupper, avdelningar etc. Det kan exempelvis röra sig om: Fakulteten delar med sig av sina erfarenheter i de fora där fakulteten är representerad - arbetssätt för att arbeta med kunskapsmiljöer/kunskapsplattformar 6 (15)
- utveckla och föreslå metoder för att sprida kunskap i ämnen som är till nytta för många andra, inte bara som kurser utan via seminarier, workshops eller liknande - arbetssätt/organisation för meritering som stöder verksamhetsutvecklingen inom LNU. Fakultetsspecifika uppdrag, se RB2018/329-1.5 - Att utveckla en forskarskola i didaktik i samarbete med NLU och andra fakulteter vid Linnéuniversitetet samt externa parter Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. En forskarskola kräver gemensam rekrytering av doktorander och för forskarskolans inriktning gemensamma kurser men några sådana ekonomiska förutsättningar har inte förelegat. I stället har FSV i samarbete med NLU tagit initiativ till en gemensam forskningsplattform, Research and postgraduate studies in didactics (RAPS). Kunskapsplattformen RAPS består av två delar: forskarutbildning och gemensamma forskningsrelaterade aktiviteter. Fakulteten för samhällsvetenskap ansvarar för plattformen för forskarutbildningen och tar i samarbete med Nämnden för lärarutbildningen och övriga fakulteter ett huvudansvar för att utveckla en fakultetsöverskridande forskningsplattform för forskning med inriktning mot förskola, skola och utbildning. - En kurskoordinator utses som i) ansvarar för att det utvecklas 1-2 valbara forskarutbildningskurser med didaktisk inriktning ii) ansvarar för att genomföra en gemensam seminarieserie där de olika forskningsmiljöerna ansvarar för innehållet - En programkoordinator i) ansvarar för att sammankalla plattformens forskningsgrupper till gemensamma överläggningar/seminarier minst två ggr/ termin. Vid dessa seminarier diskuteras i) aktuella forskningsprojekt ii) behov av nya doktorandantagningar och andra former av forskningssatsningar i samarbete med Nämnden för lärarutbildning för att kontinuerligt 7 (15)
kunna stärka lärarutbildningens forskningsbas iii) frågor om praktiknära forskning i samarbete med förskolans och skolans intressenter iv) ansökan om externa medel, bl a nationell forskarskola för lärarutbildare - Att delta i utvecklingen av en kunskapsmiljö kring skola och lärande i samarbete med NLU och andra fakulteter vid Linnéuniversitetet Fakulteten har i samarbete med NLU och övriga fakulteter utvecklat en ansökan om att få inrätta en kunskapsmiljö med inriktning skola och livslångt lärande: Utbildning i förändring Uppdrag från verksamhetsplan 2018-2020 Utmanande utbildningar Inom utmanande utbildningar ska nedanstående uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018: anpassa utbildningsverksamheten och dess kostnader efter tilldelat anslag genomföra en översyn av utbildningsutbudet genom att utveckla och konsolidera utbudet, prioritera kvalitetsarbete, avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer. Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Fakulteten har infört ett gemensamt instrument för kursbudgetar där intäkter och kostnader för varje kurs tydligt framgår. Instrumentet är inte tänkt att vara styrande i relation till varje enskild kurs, utan ge möjligheter för prefekter och kursansvariga att anpassa kostnader efter den enskilda kursens faktiska behov i relation till institutionens övriga kurser. Intäkter och kostnader för fakultetens program och kurser är i rimlig balans. Obalansen uppstår i lärarutbildningens uppdrag, där fakulteten för samhällsvetenskap är beroende av övriga fakulteters inriktningar för att kunna fylla sina platser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Fakultetens styrelse har under året antagit riktlinjer för fakultetens arbete med samläsning på avancerad nivå, utbildningsprogrammens organisering samt fakultetens kvalitets- och utvecklingsarbete. Riktlinjerna för samtliga tre områden har under hösten omsatts i konkret arbete som lett fram till konkreta beslut och handlingsplaner. 8 (15)
Utbildning på avancerad nivå samt utbildning som riktas mot internationella studenter prioriteras sedan ett antal år tillbaka Ett attraktivt utbud av program på avancerad nivå möjliggörs genom fakultetsgemensamma kurser. En sådan samordning kräver dock en anpassning av alla program vad gäller studietakt och inplacering av kurser i en gemensam organisatorisk ram. Ett sådant arbete pågår Samtliga program har från ganska god till god koppling till starka forskningsmiljöer (se vidare Analys av utbildningsutbud). delta i implementeringen av det interna kvalitetssäkringssystemet genomföra förbättringsarbete inom utbildning på forskarnivå Kvalitetsutvecklingen sker inom ramen för universitetets kvalitetssystem. Fakultetens arbete med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vilar på följande tre principer: - att säkra att all verksamhet som bedrivs inom fakultetens ansvarsområde når upp till god eller mycket god kvalitet i relation till universitetets kvalitetsmål - att varje nivå i organisationen ansvarar för kvaliteten för sin del av verksamheten, dvs. varje nivå ansvarar för kvalitet och kvalitetsutveckling för den del av verksamheten som de kan påverka. De frågor som inte löses på kurslags-, programråds- eller institutionsnivå tas vidare till fakultetsrespektive universitetsnivå - att kontinuitet och systematik ska prägla kvalitetsarbetet som ska ske fortlöpande under året. FSV arbetar för att utveckla en gemensam struktur för detta arbete. Under 2018 har fakulteten genomfört följande åtgärder: Infört gemensamma kurser för doktorander: en introduktionskurs, en metodkurs och en teorikurs, sammanlagt 30 hp Utvecklat en gemensam kalkylmall för enhetlig beräkning av aktivitetsgrad och ackumulerad aktivitet. Gjort strategiska doktorandantagningar utifrån existerande forskningsmiljöer 9 (15)
och utbildningsutbud (vilket tydligare inkluderar dem i en forskningsmiljö) Genomfört uppföljning av resultaten från Doktorandbarometern. öka andelen studenter på avancerad nivå öka andelen disputerade lärare och professorer öka omfattningen på uppdragsutbildning Ett inriktningsbeslut fattades av fakultetsstyrelsen i juni angående att arbeta fram en fakultetgemensam strukturplan för programmen på avancerad nivå med syfte att kunna erbjuda ett brett utbud av program inom ramen för rimliga personella och ekonomiska resurser. Arbetet med att fylla strukturplanen med fakultetsgemensamma kurser, temakurser samt ämneskurser pågår under hösten 2018 och våren 2019. Från 2016 till 2018 har andelen fast anställda lektorer ökat med 14 %. Under 2018 har andelen docenter ökat med 33 % (från 24 till 32 docenter, varav ca hälften kvinnor). Målet under 2018 har varit att samtliga institutioner som erbjuder lärarutbildning ska nå upp till en andel disputerade lärare på minst 65 procent. Vid halvårsskiftet 2018 var andelen lektorer vid Institutionen för didaktik 59 %, Institutionen för idrottsvetenskap 55 % och Institutionen för pedagogik 70 %, för tillsvidareanställd personal (se fakultetens kompetensförsörjningsplan) Fakulteten har som mål att öka andelen professorer och fakulteten har rekryterat sex professorer under de senaste två åren, varav en professur delfinansierad av IST och KK-stiftelsen och en professur delfinansierad av Kalmar kommun. Två professorer har rekryterats till idrottsvetenskap och två till socialt arbete. HT 2018 har fakulteten 17 tillsvidareanställda professorer (motsvarande siffra för 2017 var 14 professorer). Volymen uppdragsutbildningar, exklusive rektorsutbildningen, ökar något under året, men det är först när bokslutet är klart som det går att se mer exakt. 10 (15)
Framstående forskning Inom framstående forskning ska följande uppdrag under 2018: förbereda för och utveckla en fördelningsmodell som utgår från individuella forskningsprestationer, men som ska stärka kunskapsmiljöer (RB 2017/7636) uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt öka forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år öka den vetenskapliga publiceringen Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Rektors medel fördelas till forskningsmiljöer med beräkningsbas i individuella prestationer. Forskningsmiljöerna kopplas till individuella forskares prestationer för att det ger en tydligare bild av miljöernas styrka och genererar underlag för strategiska satsningar. Inför 2019 har FSV fördelat medel med utgångspunkt i nämnda principer. FSV tar årligen fram kompetensförsörjningsplaner, innehållande bl a fakultetens strategiska satsningar på kort och lång sikt samt institutionernas beskrivningar av pågående och initierade rekryteringar. All rekrytering av professorer, doktorander och biträdande lektorer betraktas som strategiska rekryteringar. Andelen externfinansiering av det totala forskningsanslaget har ökat från 35,7 % till 41,3 % mellan åren 2017 och 2018. Medel har inför 2019 riktats till publicerings- och externfinansieringsmässigt starka forskningsmiljöer Docentmeriteringsprogrammet pågår under 2018 med ett tiotal deltagare. Ett- till tvååriga finansiella stöd har beviljats till sex interna projekt för lektorsforskning efter ansökan och extern granskning under 2018. Den samlade bibliometripoängen inför budgeten 2018 var 449 poäng (aug 2017), inför budget 2019 (aug 2018) är den samlade bibliometripoängen 582 poäng (en ökning med 29,5 %). Riktlinjer har antagits för att lektorer ska kunna arbeta inom ramen för sin kompetensutvecklingstid i längre sammanhängande perioder för att kunna bedriva forskning på ett effektivt sätt. 11 (15)
Medel har riktats till forskningsmiljöer för deltagande i internationella konferenser och forskningsseminarier eftersom detta ofta hänger nära samman med internationell publicering. delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare Fakulteten har inte fått in några sådana ansökningar. Samhällelig drivkraft Inom samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras under 2018: säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/nlu prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Ett mål är att prioritera och sprida samverkansarbetet så att det omfattar flertalet av fakultetens institutioner och lärare Fakulteten ansvarar för en strategisk plattform om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid i samarbete mellan flera institutioner och externa aktörer. En första ansökningsomgång rörande plattformens forskningsmedel har resulterat i att fem enskilda projekt erhållit stöd. På så sätt möjliggörs resurser till såväl pilotstudier som insamling och bearbetning av data Fakulteten prioriterar samverkan med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, främst med hjälp av initiativ från institutionerna för statsvetenskap, sociologi och socialt arbete. Vidare prioriteras samverkan för bästa skola i samarbete med Skolverket, i första hand i samarbete med institutionerna för Pedagogik och lärande samt Didaktik och lärares praktik Fakulteten har inrättat ett centrum för uppdragsutbildning med bäring på skolan; Centrum för skolutveckling och pedagogiskt ledarskap. Syftet är att dels sprida och samordna deltagandet i uppdragsutbildning, dels öka andelen externa uppdrag under en treårsperiod. 12 (15)
skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning. Samhällelig drivkraft ska tydligt ingå som en del av forskningsmiljöers och lärares verksamhet för att skapa kompletta akademiska kunskapsmiljöer. Det finns mer att göra för att engagera alla i arbetet med samhällelig drivkraft. Rekrytering är fortfarande en nyckelfråga. Samhällelig drivkraft ska utgöra en viktig aspekt av strategisk rekrytering varför samverkansuppdrag ska skrivas in i samtliga anställningsprofiler. Under året har adjungerande adjunkter engagerats i samverkansuppdrag, men de kan bli flera. Syftet är att stimulera ett utökat samarbete mellan universitetet och externa aktörer och att få tillgång till specifik kompetens. Tjänsteplaneringssystemet har samordnats inom fakulteten och samverkan finns med i mallen så att det redovisas på liknande sätt mellan institutionerna. Fakulteten har inrättat en samordningsfunktion för samhällelig drivkraft med syfte att tydliggöra den stora bredden av olika former av samverkan som lärare är involverade i, samt öka samarbetet mellan institutionerna och stimulera till uppdragsverksamhet inom nya områden. Globala värden Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras under 2018: öka antalet utresande studenter öka internationell rekrytering Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Fakultetens mål är att antalet utresande studenter på fakulteten ska öka jämfört med 2017. Antalet utresande följs upp vid årsskiftet. Fakulteten arbetar kontinuerligt tillsammans med ER för att upprätthålla kontakter med partneruniversiteten och att utveckla avtalen. 13 (15)
Samtliga institutioner har kurser/kurspaket för internationella studenter. skapa tydliga förutsättningar för lärares kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar granska internationella samarbetsavtal med utgångspunkten att kvaliteten i utbildning och forskning ska öka Kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation prioriteras som ett led i arbetet för utbildningskvalitet. I samband med program- och kursrevisioner beaktas internationella dimensioner och interkulturella perspektiv som ett led i arbetet för utbildningskvalitet. Även kursplaner behöver granskas på liknande sätt. I majoriteten av fakultetens utbildningar avspeglas aktuella samhällsutmaningar i innehållet, som demokrati, social välfärd, skola och utbildning samt globaliseringens effekter. Initiativ för att ta tillvara och använda internationella studenters och utbytesstudenters erfarenheter i undervisningen uppmuntras. Arbete med global classroom pågår kontinuerligt. Avtalen bedöms löpande. Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras under 2018: uppnå hållbarhetsmålen genom att bryta ner dessa i konkreta aktiviteter på institutionsnivå implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå. Fakultetsnivå: Inom lika villkor ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018: delta i genomförandet av jämställdhetsintegrering Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Institutionernas arbete med hållbarhetsmålen utifrån aktivitetsrespektive checklistor följs upp årligen. Miljöledningssystemet ingår i en plan för hållbar utveckling som är under bearbetning. Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Arbetet med jämställdhetsintegrering ska tydliggöras vid varje institution och den plan för lika villkor som är under 14 (15)
bearbetning ska innefatta en jämställdhetsstrategi. Fakulteten initierade ett projekt för arbetsmiljö med bäring på bl a jämställdhetsfrågor, som startade i september 2018. Fakultetsdagen den 14 mars 2019 ska ha den statliga värdegrunden, jämställdhet och medarbetarskap som teman. arbeta med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen Fakulteten har, med stöd av beredningsgruppen för arbetsmiljö, börjat ta fram en plan för aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering. Verksamhetsstöd Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras under 2018: föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna En hållbar ledningsorganisation ska skapas inom verksamhetsstödet Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Dialogmodellen är införd. Ett internat med fakultetskansliet hölls i april 2018 och vid det tillfället initierades verksamhetsstödets arbete med kvalitetssäkring av relevanta metoder, funktioner, organ och rutiner. Detta är en följd av bl a resultatet från Linnébarometern 2017. FSV har som mål att skapa en hållbar ledningsorganisation och därför inrättades en ledningsgrupp för kansliet under våren. En intern intresseanmälan för tre funktionsansvariga vid kansliet utlystes under andra halvan av november 2018 15 (15)
Verksamhetsplan 2019-2021 Fakulteten för samhällsvetenskap Beslutad av Fakultetsstyrelsen Datum: 2019-02-07 Dnr: 2018/2901-1.1.1
Innehåll 1. Inledning... 3 2. Ekonomiska förutsättningar... 3 3. Intern styrning och kontroll... 4 4. Verksamhetens inriktning... 7 5. Systematiskt arbetsmiljöarbete... 8 6. Kompetensförsörjning... 8 7. Utmanande utbildningar... 10 8. Framstående forskning... 13 9. Samhällelig drivkraft... 14 10. Globala värden... 16 11. Verksamhetsstöd... 18 2 (18)
1. Inledning Kort sammanfattande inledning med fakultetens viktigaste aktiviteter/åtgärder för kommande år: Utveckla och stärka de två kunskapsmiljöer som fakulteten ansökt om mandat att få ansvar för; Utbildning i förändring samt Demokrati och ungdomsfrågor. Fakulteten gör stora strategiska satsningar för att stärka dessa båda miljöer i form av omfattande forskarutbildning inom området Utbildning i förändring och rekrytering av professorer inom både området Demokrati och ungdomsfrågor och Utbildning i förändring. Kunskapsmiljön Demokrati och ungdomsfrågor samlar företrädare från ämnena statsvetenskap, socialt arbete och sociologi vid fakulteten för samhällsvetenskap i samarbete med FOJO vid fakulteten för humaniora. Ansvarig för ansökan är fakulteten för samhällsvetenskap. Kunskapsmiljön Utbildning i förändring samlar företrädare från ämnet pedagogik, inklusive didaktik, vid fakulteten för samhällsvetenskap i samarbete med forskningsgrupper från fakulteten för humaniora och nämnden för lärarutbildning. Ansvarig för ansökan är fakulteten för samhällsvetenskap. Grunden för kunskapsmiljön Utbildning i förändring utgörs av forskningsplattformen Research and Postgraduate Studies in Didactics (RAPS), bestående av tio forskningsgrupper från fyra fakulteter, vilken inrättades som ett led i rektors uppdrag till fakulteten för samhällsvetenskap 2018. Fakulteten kommer även fortsättningsvis att inrikta sin satsningar mot dessa båda kunskapsmiljöer eftersom de fångar upp fakultetens starka forskningsmiljöer på ett relevant sätt. Skapa förutsättningar för att bilda större forskarutbildningsmiljöer med hjälp av fakultetsgemensamma kurser (30 hp), ett gemensamt utbud av valbara kurser och samverkan mellan handledarkollegierna. Fortsätta satsningen på utbildningsprogram på avancerad nivå genom att utveckla en kombination av fakultetsgemensamma kurser, temakurser och ämneskurser. Utveckla samtliga utbildningsprogram vad gäller dess organisering och kvalitet. Integrera polisutbildningen i fakultetens organisation på ett ändamålsenligt sätt. 2. Ekonomiska förutsättningar Nedan följer redogörelse för fakultetens ekonomiska förutsättningar, möjlighet att klara uppdragen inom ekonomiska ramar (enligt aprilbeslutet) och konsekvenser av detta. Identifierade obalanser och riskområden kommenteras. 3 (18)
Det sammanlagda resultatet för fakulteten för samhällsvetenskap vid slutet av 2018 visar ett underskott om 8,8 mkr och det är verksamhetsgrenen utbildning som står för 90 procent av underskottet. Underskottet orsakas av intäktsbortfall, i huvudsak inom lärarutbildningen. Minskningen av intäkter genom anslag kompenseras i viss mån av ökande externa avgifter och bidrag samt lägre kostnader. Budgetförutsättningarna för 2019 skiljer sig väldigt lite från motsvarande 2018, förutom de generellt ökade lokalkostnaderna med anledning av flytten till universitetskajen. Med tanke på utfallet i bokslutet är det dock svårt att förutse utvecklingen inom lärarutbildningen och därmed om den lagda budgeten kommer att hålla. För att även fortsättningsvis hålla kostnadssidan under kontroll är det viktigt att ett bra system för att arbeta med kursbudgetar finns integrerat i det nya tjänsteplaneringsverktyget Retendo. 3. Intern styrning och kontroll Kompetensförsörjning Fakulteten för samhällsvetenskap har ett stort och kontinuerligt behov av att rekrytera lektorer och professorer Åtgärder Fakulteten rekryterar kontinuerligt lektorer till samtliga institutioner. För institutioner som bedriver lärarutbildning finns en problembild med få eller inga behöriga sökande. Fakulteten gör stora satsningar på forskarutbildning med inriktning skola och utbildning för att både öka rekryteringsunderlaget och för att få tillgång till ökad kompetens under doktorandernas anställningstid Fakulteten behöver öka andelen professorer i samtliga forskningsämnen. Det finns en risk att andelen kvinnliga sökande inte blir tillräckligt stor och därmed inte utgöra konkurrens om tätplaceringarna. Ändamålsenliga arbetssätt och processer Fakulteten för samhällsvetenskap arbetar kontinuerligt för att all ärendehantering vid fakulteten ska följa regelverk, vara transparent och följa förvaltningslagens regler om lika behandling. Därmed ska ärendens hantering och i viss mån dess resultat kunna förutses. Åtgärder För att institutionernas prefekter och fakultetens ledning ska ges förutsättningar att hantera uppföljningar av nationella och lokala regelverk för miljöstyrning/hållbar utveckling, aktiva åtgärder avseende dels studenter, dels medarbetare, jämställdhetsintegrering, systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1 m m, behöver verksamhetsstödet i högre utsträckning inrikta sitt arbete på att ta ansvar för 4 (18)
uppföljningsprocessen genom att hålla ihop processerna och ansvara för att adekvata underlag för denna typ av uppföljningar tas fram. Chefernas uppdrag ska vara att göra analyser, dra slutsatser samt ta initiativ till handlingsplaner och åtgärder baserade på aktuellt underlag. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar Fakulteten för samhällsvetenskap har ett stort utbildningsuppdrag och ett omfattande utbildningsutbud. Fakulteten är i hög grad beroende av lärarutbildningen för att nå sina budgeterade intäkter. Fakulteten för samhällsvetenskap behöver därför ta initiativ till ett nära samarbete med nämnden för lärarutbildning avseende insatser för rekrytering och studenters kvarvaro. Vad gäller båda dessa aspekter har fakulteten för samhällsvetenskap och nämnden för lärarutbildning gemensamma intressen. Åtgärder Fakulteten begär kvantitativa underlag från nämnden för lärarutbildning vad gäller antal registrerade studenter på olika program samt kvarvaro för att göra egna analyser och föreslå, alternativt vidta, åtgärder (där FSV har sådana möjligheter). Fakulteten kommer att fortsätta arbetet för att integrera underlag från lärarutbildningen i fakultetens samlade underlag för analys av utbildningsutbudet. Fakulteten behöver fortsätta verka för att organisatoriska och administrativa hinder mellan nämnden för lärarutbildning och fakulteten slipas ner samt att lärarutbildningen på ett mer självklart sätt integreras i fakultetens administrativa organisation. Utbildningsutbudet prövas kontinuerligt och systematiskt för att vara relevant. Utbildningsutbudet prövas tydligast genom studenternas val men också genom utvärderingar av respektive program. Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning Konkurrenskraftig forskning är den mest kritiska faktorn för ett universitet. Genom stark forskning kan utbildningskvaliteten hållas hög och universitetet hävda sig i konkurrensen vid rekryteringar. Forskningen pekar på universitetets universella uppdrag men forskningen är också den faktor som skiljer universitetet från dess regionala samarbetspartner och gör att universitetet har särskilda kompetenser att bidra med i samverkan med övriga samhället. Riskfaktorerna inom området forskning är flera: låga anslag för fakultetsmedel, små forskarutbildningsmiljöer, små forskningsmiljöer, brist på erfarna forskningsledare, brist på forskande lektorer och en kultur som ser individer snarare än miljöer som bärare av forskningsrelaterad kunskap. Åtgärder Fakulteten använder individuellt beräknade meriteringspoäng som bygger på bibliometri, externa medel och samverkan för att få fram en mätpunkt som forskares och forskningsmiljöers prestationer kan mätas utifrån. 5 (18)
Prefekter ansvarar för att utveckla transparenta och effektiva system för lektorers forskning i enlighet med beslut om riktlinjer för kompetensutvecklingstid, inklusive forskningsplaner. En utvärdering av hur lektorer har fått ut sin kompetensutvecklingstid relaterat till varje lektors forskningsplan kommer att genomföras under 2019. Fakultetens forskningsmiljöer tilldelas medel för forskningskonferenser etc. motsvarande medlemmarnas individuella forskningsprestationer. Utveckling av ett gott ledarskap Fakulteten för samhällsvetenskap strävar efter att skapa ett gott ledarskap och ett gott medarbetarskap, grundat i den statliga värdegrundsnormen, inom fakultetens samtliga verksamheter. Åtgärder: Strukturen för det systematiska arbetsmiljöarbetet är uppbyggt kring en beredningsgrupp och en arbetsmiljögrupp. Båda grupperna består av skyddsombud, fackliga ombud samt chefer. Arbetsmiljögruppen har under 2018 analyserat sjuktalen vid fakulteten samt vidtagit förebyggande åtgärder för att motverka sexuella trakasserier. Under hösten 2018 bedriver fakultetsledningen ett arbetsmiljöprojekt som syftar till att finna konkreta förslag till förändringar för att förbättra lärares arbetsmiljö, främst avseende administration, medarbetarskap och bemötande. Arbetsmiljöprojektet bygger vidare på universitetets utredning om lärares administrativa arbete. En handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö ska presenteras under 2019. Fakultetsdagen i mars 2019 har temat Medarbetarskap i en hållbar organisation. Temat bygger på den statliga värdegrunden och forskning kring medarbetarskap. Fakulteten kommer att arbeta aktivt med bemötandefrågor i) mellan kolleger, ii) mellan chefer och medarbetare och iii) mellan studenter och lärare. Vid misstanke om dåligt bemötande kommer ärendet att anmälas till personalnämnd respektive disciplinnämnd Sammanfattning För att nå måluppfyllelse och uppmärksamma risker använder fakulteten framför allt dialoger och gemensam planering i fakultetens båda beredningsorgan; prefektrådet och forskningskollegiet. Det tredje beredningsorganet, utbildningsrådet, har getts en delvis ny utformning för att på ett bättre sätt kunna motsvara fakultetens behov av ett förankringsorgan för utbildningsfrågor. Samtliga ärenden, förutom rena rutinärenden, passerar en eller flera av beredningsorganen ett antal gånger innan de diskuteras av fakultetsstyrelsen, för att därefter först vid nästkommande styrelsemöte beslutas/fastställas. Det är främst systematiken i ärendehanteringen som skapar förutsättningar för transparens, likabehandling och förutsägbarhet. Det är också genom förankringsprocessen av ärenden inom organisationen som risker kan identifieras och uppslutning kring målen kan skapas. 6 (18)
4. Verksamhetens inriktning Kunskapsmiljöer Linné Fakulteten för samhällsvetenskap har aktivt verkat för att få fram minst två kunskapsmiljöer Linné under 2019. Kunskapsmiljöerna ska spegla fakultetens starka forskningsmiljöer samt knyta samman fakultetens ämnen dels med varandra, dels med intressenter på andra fakulteter. Fakulteten har identifierat två framstående kunskapsmiljöer, Utbildning i förändring och Demokrati- och ungdomsfrågor. Dessa kunskapsmiljöer kommer att genomgå förändringar till såväl form som innehåll genom de integrationsprocesser som nu tar form i möten med forskningsmiljöer från andra fakulteter. Frågor om utbildning och demokrati kommer dock fortsatt att känneteckna fakultetens verksamhet och utgöra grundläggande teman även för kommande ansökningar. Syftet med fakultetens satsning på forskningsmiljöer är tvåfaldigt: för det första att synliggöra och kommunicera fakultetens forskningsverksamhet och för det andra att stärka forskning och utbildning genom att skapa nya samarbetsytor. Samarbeten har både positiva och mer problematiska dimensioner. Till de positiva hör att större miljöer får möjlighet att synas mer, att utgöra grund för externa ansökningar, att stärka forskningsbasen för utbildningar inom området etc. Till de mer problematiska sidorna hör att samarbeten kräver resurser, både personella och ekonomiska. Det tar helt enkelt tid att samarbeta, det ska finnas personer som tar sig tid och stabila ekonomiska resurser som gör samarbeten möjliga. Fakulteten kommer därför att noggrant följa arbetet med att utveckla de båda nu aktuella kunskapsmiljöerna, innan ytterligare initiativ till kunskapsmiljöer tas. För att kunna identifiera kunskapsmiljöernas synergi- och utvecklingseffekter samt få en uppfattning om vad som krävs för att få kunskapsmiljöer att fungera på ett effektivt sätt, behöver fakultetens olika organ lära av erfarenheten från arbetet i redan pågående miljöer. Diskussioner i dessa frågor kommer i första hand att föras i prefektrådet och i fakultetens styrelse. Ansökan om kunskapsmiljön Utbildning i förändring ( Educational change ) fokuserar på utbildningens förutsättningar, processer och konsekvenser. Forskningen omfattar hela skolväsendet från förskola till högskola i termer av livslångt lärande. Kunskapsmiljön bygger på forskningsplattformen, Research and Postgraduate Studies in Didactics (RAPS), som utgör en gemensam forskningsplattform för forskning kring förskolans, skolans och högskolans behov av didaktisk utveckling och uppföljning. RAPS består av fem forskningsmiljöer vid fakulteten för samhällsvetenskap, tre forskningsmiljöer vid fakulteten för humaniora, en forskningsmiljö vid fakulteten för teknik och en forskningsmiljö vid fakulteten för hälsa och liv. Med nämnden för lärarutbildning bildar kunskapsmiljön ett samarbetsprojekt mellan fyra fakulteter och en nämnd. Kunskapsmiljön utgör en - gemensam plattform för ansökan om nationell forskarskola för lärarutbildare i februari 2019 7 (18)
- gemensam forskarutbildningsmiljö för doktorander med didaktisk inriktning genom en gemensam seminarieserie och en gemensam forskarutbildningskurs på 7,5 hp - plattform för ansökningar om externa forskningsmedel Ansökan om kunskapsmiljön Demokrati- och ungdomsfrågor fokuserar på frågor om demokrati, demokratiska värderingar och politiskt deltagande med relevans för unga. Ansökan berör ungdomars relation till politiskt deltagande, samhällets demokrati- och medborgarfostrande institutioner samt auktoritära alternativ. Ansökan skrivs fram i samarbete med FOJO, fakulteten för humaniora, som fokuserar på journalistikens demokratiska funktion. Potentiella samarbetspartner inom universitetet är polisutbildningen vid fakulteten för samhällsvetenskap, Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications vid fakulteten för teknik och den strategiska plattformen I gränsöverskridande samverkan en strategisk plattform för ökad kunskap om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid. 5. Systematiskt arbetsmiljöarbete I grunden utmärks en god arbetsmiljö av att alla bemöter varandra på respektfullt sätt och bidrar till ett inkluderande arbetsklimat. Ingen ska utsättas för kränkande bemötande av chefer, kolleger eller studenter. En viktig del av arbetsmiljöarbetet är ett medvetet arbete för lika rättigheter och möjligheter. Samtliga institutioner och fakulteten arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Tidplanen 2019 ser ut enligt nedan: - Januari och februari: Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete vid institutioner och fakultet. Upprättande av ny handlingsplan med åtgärder för nästa år. - Mars: Aktiva åtgärder mot diskriminering, studenter och medarbetare. Kartläggning vid institutioner och fakultet. - April: Analys av kartläggningen. - November: Uppföljning av arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering vid institutioner och fakultet. Inrapportering till fakulteten. 6. Kompetensförsörjning Andelen disputerade lärare har ökat på universitetet som helhet. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare, framför allt inom professionsutbildningar. Av de lärare som var anställda vid fakulteten för samhällsvetenskap i mitten av 2018 var 63 procent disputerade. Av fakultetens 16 professorer är 12 män, varför det är viktigt att de kommande professorsrekryteringarna kan attrahera kvinnliga sökande. Fakulteten har 32 aktiva docenter, varav 17 män och 15 kvinnor. Ytterligare en utmaning för 8 (18)