Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna själva Utbldnng har fått en lägre värderng samhället Många karrärspår för lärare vuxen- och gymnaseskola Lönevllkor, arbetsbelastnng och fokus på undervsnng är topp tre. Per-Arne Andersson (SKL), Karn Rylenus (Lärarnas Rksförbund), Erca Andrén (Skolledarförbundet) och Martn Sandgren (Academeda) kommenterar vår färska undersöknng. Bättre löneutvecklng, högre lön och mer td åt undervsnng tre vktga faktorer som enlgt lärarna själva skulle göra deras yrke mer attraktvt. Det vsar en undersöknng bland slumpmässgt utvalda gymnase- och vuxenutbldnngslärare. 4 9 10 Karrärtjänster har gjort ett stort avtryck lärarkårens utvecklngsmöjlgheter. Många arbetsgvare erbjuder även ämnesfördjupnng, ledarskap och nternatonella utbytesprogram. Skolverkets gymnase- och vuxenutbldnngschefer ntervju. Flyktngfrågan Lärare och nspratör Idéburen skola Chef- och ledarskap Kollegalt lärande Råd tll gymnasemnstern Framtdens Karrär Gymnaselärare februar 2016
Krstanstad växer Vll du också vara med och bdra tll nyanländas lärande? I Krstanstad välkomnar v lärare svenska som andraspråk. Ett betydelsefullt yrke en utmanande och stmulerande framtd. krstanstad.se/jobb Konsten att bemöta ntolerans klassummet Chrster Mattsson om tolerans, rassm och uppkomsten av socalt konstruerade dentteter. Det och många andra fördjupande och nsprerande samtal med lärare och andra experter httar du Lärarpodden. Gå n på lärarpodden.se eller prenumerera va Itunes eller Acast.
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 3 Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Gymnaselärare 4-5 Gymnaseskolans största utmanngar undersöknng Lönevllkor, arbetsbelastnng och fokus på undervsnng. 6 Lärarnas stuaton vktg för gymnaseskola världsklass Ge rätt förutsättnngar och premera goda nsatser. Intervju med Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. 7 Kollegalt lärande Nyckelkompetens för framtdens gymnaselärare. 8 Karrärbyte: från cvlekonom tll gymnaselärare 8 Låt lärarna vara nspratörer gen De senaste reformerna har skapat splttrad undervsnng. 9 Utbldnng har fått en lägre värderng samhället Vlka faktorer skulle göra gymnaseläraryrket attraktvt? 10 Många karrärspår för lärare vuxen- och gymnaseskola Intervju med Skolverkets respektve ansvarga chefer. 11 Tydlga vsoner och mål gör ledarskapet framgångsrkt 12 Resursförstärknng krävs för nyanlända skolan SKL har lämnat n ett antal förslag på regeländrngar. 13 Lärarnas råd tll gymnase- och kunskapslyftsmnstern Lärarna trvs men statusen på yrket måste höjas 13 Lärare svenska som andraspråk Yrke som öppnar många dörrar. 14 Goda framtdsutskter för lärare nom vuxenutbldnngen 15 Stark värdegrund déburen skola 16-17 Renodla läraruppdraget och ge lärare fler karrärvägar Vlka arbetsuppgfter gynnar verklgen elevernas lärande? De allra flesta gymnase- och vuxenutbldnngslärare trvs helt eller delvs med stt arbete som lärare. Samtdgt fnns det mycket som måste göras för att öka läraryrkets attraktvtet. Och gymnaseskolan står nför flera utmanngar under de kommande åren. Att attrahera och behålla bra lärare tll gymnaseskolan och vuxenutbldnngen är av oerhörd vkt för både ungdomars och vuxnas utvecklng samhället såväl som för Sverges utvecklng. Att behålla och attrahera bra lärare är även två av gymnaseskolans största utmanngar. För att klara de utmanngarna måste vllkoren förbättras, såväl lönevllkor som vllkor för arbetsbelastnng. Lärarna måste också kunna fokusera mer på undervsnng. Allt detta vsar de undersöknngar som redovsas längre fram tdnngen. V vll med Framtdens Karrär Gymnaselärare beskrva karrär- och utvecklngsmöjlgheter för lärare samt tydlggöra de frågor och utmanngar som är avgörande för att lärare ska stanna, trvas och utvecklas stt vktga arbete nom gymnaseskolan och vuxenutbldnngen. Hör gärna av er tll oss med ntressanta artkelförslag eller förslag på lärare som bdragt tll drva utvecklngen framåt nom gymnaseskolan eller vuxenutbldnngen. Välkommen tll första numret av Framtdens Karrär Gymnaselärare! Trevlg läsnng! Redaktonen Presenterade företag och organsatoner 18 Stockholms stad Utbldnngsförvaltnngen 19 Lapplands kommunalförbund 20 Vuxenutbldnngen Stockholm stad 21 Kalmarsunds gymnaseförbund 21 Uddevalla gymnaseskola 22 Mora gymnasum 22 Lerna 23 Hälsnglands Utbldnngsförbund 24 Grllska Gymnaset 25 Sundbybergs stad 25 Möckelngymnaset Karlskoga Degerfors 26 Motala kommun 26 Mjölby gymnasum 27 Vmmerby kommun 27 Marks kommun Framtdens Karrär Gymnaselärare är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: www.lararkarrar.se Projektledare Nklas Engman Skrbenter Sandra Ahlqvst, Jeanette Bergenstav, Anette Bodnger, Carn Brnk, Perre Eklund, Hanna Engström, Hans Karlsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Annka Whlborg Fotografer Jeanette Bergenstav, Lars Berglund, Alexandra Jansson, Hans Karlsson, Johan Marklund, Lasse Persson, Johanna Syrén, Tor Lundberg Tuorda Grafsk form Stellan Stål Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Annonsförsäljnng NextMeda Omslagsbld Mkael Lundgren/ Regerngskanslet Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: 08-661 07 90, E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om Framtdens Karrär Gymnaselärare, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon 08-661 07 90, Mobl 070-774 84 90 E-post: nklas.engman@nextmeda.se FÖRÄNDRINGAR INOM VUXENUTBILDNINGEN Förändrngarna berör tre övergrpande områden: utbldnng svenska för nvandrare och kommunal vuxenutbldnng stude- och yrkesväglednng ndvduella studeplaner Utbldnng svenska för nvandrare kommer nte längre att vara en egen skolform utan ska ngå kommunal vuxenutbldnng. Hemkommunen blr skyldg att erbjuda stude- och yrkesväglednng tll den som ska påbörja utbldnng nom svenska för nvandrare samt på grundläggande nvå nom kommunal vuxenutbldnng och särskld utbldnng för vuxna. Hemkommunen ska ansvara för den ndvduella studeplanen nom vuxenutbldnngen. Lagändrngarna träder kraft den 1 januar 2016 men tllämpas från och med den 1 jul 2016. Läs mer: skolverket.se/forandradvux
4 Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 Lönevllkor, arbetsbelastnng och fok gymnaseskolans största utma 69 procent av lärarna betraktar lärarnas lönevllkor som gymnaseskolans största utmanng, 66 procent ser arbetsbelastnngen som den största utmanngen och 64 procent anser att lärare större utsträcknng bör kunna fokusera på undervsnng. Detta enlgt Framtdens Karrär Gymnaselärares undersöknng gjord bland ett slumpmässgt urval av gymnaseoch vuxenutbldnngslärare. Gymnaseskolans utmanngar TexT AnnKA WhLborG mot vore det bra om staten nte styr dokumentatonen av elevernas lärande samma utsträcknng som dagsläget, säger Per-Arne Andersson. Undersöknngsresultaten fokuserar alltför lte på elevernas kunskapsutvecklng och att samtlga elever klarar gymnaseskolan på tre år. Det räcker nte att hänvsa tll att eleverna har otllräcklga kunskaper från grundskolan. Istället krävs ett ökat fokus på att ge eleverna det de behöver Per-Arne Andersson, chef för avdelnngen Utbldnng och arbetsmarknad på SKL. Foto: Thomas Carlgren för att klara av gymnaseåren, bland annat form av kvaltatv undervsnng, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelnngen Utbldnng och arbetsmarknad på SKL. Ämnesbetyg och t-utvecklng Endast 11 procent betraktade ämnesbetyg stället för kursbetyg som en av gymnaseskolans största utmanngar. Det förvånar Per-Arne Andersson, som tror att frågan kommer att uppmärksammas betydlgt mer framöver. Han överraskas också av att endast 12 procent av lärarna betraktar t-utvecklngen och dgtalserngen som en utmanng. Det kan bero på att t-utvecklngen redan kommt långt många skolor eller att lärarna nte tycker att frågan är särsklt vktg. Att många lärare vll kunna ägna mer td åt undervsnng är Att många lärare vll kunna ägna mer td åt undervsnng är fullt förståelgt fullt förståelgt, men prncp allt en lärare gör kan ju kopplas tll undervsnngen på ett eller annat sätt. Däre- De statlga lönesatsnngarna med exempelvs förstelärare är ett steg rätt rktnng För att hantera gymnaseskolans fyra största framtdsutmanngar krävs, enlgt Per-Arne Andersson, samverkan med arbetslvet, närngslvet och akademn som bdrar tll att skolan är relevant, att lärare själva bdrar tll att skapa en attraktv arbetsmljö samt satsnngar på en genomgående hög undervsnngskvaltet. Upprätthålla lönesprdnng Gymnaseskolans fyra största utmanngar hänger hög grad hop. Ett högre löneläge gör läraryrket mer attraktvt, både för befntlga lärare och presumtva lärarstudenter. De statlga lönesatsnngarna med exempelvs förstelärare är ett steg rätt rktnng mot att kunna erbjuda lärare fler karrärmöjlgheter nom ramen för stt yrke. Det är vktgt att skolorna lokalt bdrar tll att erca Andrén, vce ordförande Sverges Skolledarförbund. Foto: Martn Lndeborg upprätthålla den lönesprdnng som staten bdragt tll, säger Erca Andrén, vce ordförande Sverges Skolledarförbund och rektor på Älvkullegymnaset Karlstad. Hon anser att gymnaseskolan befnner sg mtt en förändrngsprocess som nnebär att lärare samarbetar mer team krng en grupp elever samt att man släpper greppet om äldre pedagogska metoder tll förmån för nya. Förändrngsprocessen kräver td att systematskt utveckla och utvärdera framtdens pedagogska metoder. Enlgt Erca Andrén behöver lärare organsera sg mer multkompetenta team som bdrar tll en modernserad skola samklang med samhället. Såväl lärare som elever skulle må bra av ett nytt arbetstdsavtal, ett utökat läsår med fyrto tmmars arbetsvecka och fem veckors årlg semester. Det skulle mnska stressen, frgöra mer td tll erfarenhetsutbyte och att tllsammans utveckla nya pedagogska metoder och ge eleverna mer td att ta gen det de mssat under termnen, säger Erca Andrén. Mnska arbetsbelastnngen När jag analyserar undersöknngen noterar jag att prncp alla faktorer hänger hop på ett eller annat sätt. Undersöknngsresultatet överensstämmer med de synpunkter och önskemål jag ofta får från lärare, säger Karn Rylenus, andre vce ordförande Lärarnas Rksförbund, förstelärare och gymnaselärare hstora och samhällskunskap på Wargentnskolan Östersund. Hon menar att lärarassstenter samt mndre klasser eller färre antal klasser fördelat på varje lärare kan bdra tll att mnska arbetsbelastnngen och efterlyser statlga satsnngar som tar ett Det krävs långsktga satsnngar för att attrahera fler tll yrket helhetsgrepp om hela gymnaseskolan. Utökade elevhälsosatsnngar kan bdra tll att avlasta lärare från arbetsuppgfter som sträcker sg utanför deras pedagogska ansvar.
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 5 us på undervsnng nngar Vlka är de största utmanngarna de kommande åren? Vlka är de största utmanngarna/vktgaste frågorna för gymnaseskolan under de kommande åren? 80 70 69% 66% 64%62% 60 50 40 30 20 10 46% 43% 39% 38% 36% 35% 35% 31% 30% 22% 20% 20% 12% 11% 6% 0 lönevllkoren för lärarna arbetsbelastnngen för lärarna att lärare ska kunna fokusera på undervsnng Behålla bra lärare nom gymnaseskolan attrahera nya lärare tll gymnaseskolan otllräcklga elevkunskaper från grundskolan det stora antalet ensamkommande barn och ungdomar att förstatlga gymnaseskolan att hålla tllräcklgt hög undervsnngskvaltet arbetsmljön resursbrst ledarskapet nom gymnaseskolan Få alla elever att ta gymnaseexamen/nå målen karrär- och utvecklngsmöjlgheter för lärarna långsktga spelregler för gymnaseskolan att ge lärare större befogenheter och ansvar t-utvecklngen och dgtalserngen ämnesbetyg stället för kursbetyg övrgt om undersöknngen Med tanke på att det tar mnst fem år att utblda sg tll gymnase- eller vuxenutbldnngslärare så krävs långsktga satsnngar för att attrahera fler tll yrket. Lärares lönenvåer bör vara konkurrenskraftga gentemot lönenvåerna för högskoleyrken med motsvarande utbldnngslängd, exempelvs Karn Rylenus, andre vce ordförande Lärarnas Rksförbund. Foto: Peter Käll läkare eller jurst, säger Karn Rylenus. Hon anser att frågan om ämnesbetyg som kan komma att ersätta kursbetyg borde ha fått mer uppmärksamhet undersöknngen. Kursbetygen lägger omotverat mycket fokus på betyg snarare än kunskapsnhämtnng, vlket stressar många elever. Ämnesbetygen kan bdra tll ett ökat fokus på elevens samlade kunskapsnhämtnng, säger Karn Rylenus. Måluppfyllelse och dgtalserng Elevernas måluppfyllelse är gymnaseskolans vktgaste övergrpande mål, synnerhet eftersom v vet att en gymnaseexamen förbättrar ndvdens framtdsutskter. Ytterlgare en avgörande framtdsfråga är en snabbare dgtalserng. Skolan lgger efter andra branscher vad gäller t-stöd, här kan v göra mycket för att effektvsera för både lärare och elever. Det är angeläget, nte mnst med tanke på att lärarbrsten väntas tllta framöver, säger Martn Sandgren, chef för gymnaseverksamheten och vce vd på Academeda. Framtdens Karrär Gymnaselärare har samarbete med VoC nordc genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma gymnaseoch vuxenutbldnngslärare sverge. undersöknngen genomfördes 4 10 december 2015. den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,5 4,0 procentenheter. Elevernas måluppfyllelse är gymnaseskolans vktgaste övergrpande mål Att samtlga elever ska kunna slutföra sn gymnaseutbldnng på tre år rankas relatvt lågt undersöknngen, vlket förvånar honom. Han betraktar välfungerande elevhälsoteam som en framtda nyckelfaktor. Elevhälsoteamen avlastar lärarna och har på senare år fått en allt mer strategskt vktg roll för elevernas välbefnnande och lärarnas arbetsstuaton. Läraryrkets attraktvtet är en av gymnaseskolans främsta framtdsutmanngar. För att öka läraryrkets attraktvtet krävs att lärarhögskolorna ser över hur de marknadsför lärarutbldnngarna gentemot presumtva studenter. Där har de en hel del att lära av Martn Sandgren, chef för gymnaseverksamheten och vce vd på Academeda. Foto: Academeda förskolelärarutbldnngen, som lyckats proflera sg som ett framtdsyrke och på så sätt attraherat många sökande på senare år, säger Martn Sandgren.
6 Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Foto: Mkael Lundgren/regerngskanslet Lärarnas stuaton vktg pusselbt gymnaseskola av världsklass V måste skta på en skola världsklass och lärarnas stuaton är en vktg och avgörande pusselbt. Om de får rätt förutsättnngar och verklgen värderas för sna nsatser kommer svensk skola att kunna ta ett stort steg framåt, säger gymnasemnster Ada Hadzalc. Gymnase- och kunskapslyftsmnstern TexT AneTTe BOdnGer Enlgt en undersöknng från OECD som belyser hur lärare 35 länder ser på sn arbetsstuaton anser 95 procent Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser av de svenska lärarna att läraryrket nte uppskattas av samhället. Många säger sg ångra att de någonsn började arbeta skolan. Jag tycker att det är djupt olycklgt och sorglgt att våra lärare känner så här. En regerngs främsta uppgft måste vara att försöka ändra på detta. Lärarna ska känna att deras yrke och nsatser värderas och att de har rätt förutsättnngar sn verksamhet. Många lärare pekar på att arbetsmljön sg är ett problem. Att de tvngas hålla på med bsysslor stället för att ägna sg åt undervsnng, detta måste få ett slut, säger Ada Hadzalc. Satsnngar I höstbudgeten presenterade regerngen bland annat satsnngar på specallärare och på att förlänga lärarlyftet. Tre mljarder ska skjutas tll på årsbass från 2016 och framåt, pengar som framförallt ska gå tll höjda lärar löner. Det vktga är att bygga upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser. Idag är det mycket annat som äter upp deras td. Så får det nte vara, lärare ska fokusera på eleverna och undervsnngen. Allt det andra måste v som poltker ta hand om. Ada Hadzalc berättar att det just nu pågår en översyn av gymnaselärarnas admnstratva börda och hur den ska kunna mnskas. V tttar bland annat på om de natonella proven kan centralseras och dgtalseras samt utreder om de framtden kan få en mer styrande funkton när det gäller betygssättnngen. Även möjlgheten att omforma kursbetyg tll att bl ämnesbetyg är satt under lupp. Många elever tycker att de tappar motvatonen på grund av dagens kursutformade system där ett msslyckande med en kurs kan nnebära ett sämre totalt sntt. Kommer msslyckandet början av gymnasetden kan det påverka studemoralen negatvt. Höja nvån Ada Hadzalc påpekar att Sverge är ett land som vant sg vd att prestera bäst klassen när det kommer tll ekonom, nnovatoner, närngslv, drott, musk, välfärd, levnadsstandard, etc. För att hålla ställnngarna och klara framtdens utmanngar måste skolan upp tll samma höga nvå. Det räcker nte med att skta på good enough, v ska ha en skola världsklass. Sverge borde nte nöja sg med något annat. På to års skt hoppas hon att stuatonen för skolan allmänhet, och lärarna synnerhet, ser annorlunda ut. Då har v lyckats vända den negatva trenden och bdragt tll att alla elever kan fullfölja sn studegång. Kunskapsresultaten har förbättrats och v har skapat ett utbldnngssystem där en gymnaseexamen leder antngen tll en högre utbldnng eller jobb. Och sst men nte mnst, då har v gymnaselärare som har rätt förutsättnngar för att utföra sna jobb, som är stolta över stt yrke och har den höga status och lön de verklgen är värda.
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 7 Kollegalt lärande nyckelkompetens för framtdens gymnaselärare En vktg kompetens för framtdens gymnaselärare är kollegalt lärande. För att kunna hålla en hög kvaltet måste v dela kunskap och tllsammans utveckla undervsnngen, säger Jan Holmqust, gymnasedrektör på utbldnngsförvaltnngen Stockholms stad. Framtdens gymnaselärare TExT AnETTE BodnGEr Mndre admnstratv börda, trevlg arbetsmljö, goda utvecklngsmöjlgheter med kontnuerlg fortbldnng. Det är Jan Holmqusts recept för att höja gymnaseläraryrkets attraktvtet och få fler att söka sg tll lärarutbldnngarna. Generellt sett handlar det om att tllhandahålla en trevlg arbetsmljö, ett bra ledarskap och en god lön. Något som jag tycker v kommt ganska långt med nom Stockholms utbldnngsförvaltnng. Här fnns bland annat ett rkt utbud av olka Jan Holmqust, gymnasedrektör på utbldnngsförvaltnngen Stockholms stad. Foto: Ulrca Zwenger slags kompetensutvecklng. En bra grogrund för lärare som vll framåt. Vktgt är också, menar Jan Holmqust, att lärarna kan ägna sn td åt vad de är tll för: undervsnng. För att främja det pågår det just nu ett dgtalserngsarbete nom utbldnngsförvaltnngen som bland annat syftar tll att förenkla lärarnas admnstratva rutner. På gymnaset har v skapat en organsaton där v tydlgt lyft ut de admnstratva arbetsuppgfterna på skolledarnvå och tllsatt admnstratva chefer. Än så länge märks effekterna främst på rektorsnvå men på skt ska dgtalserngsarbetet underlätta admnstratonen även för lärarna. Åter topp När det gäller framtdens gymnaseskola hoppas Jan Holmqust på att Sverge snart ska lyckas vända den negatva trenden när det gäller elevernas kunskapsutvecklng. Nyckeln dt, menar han, är goda lärare och ett ledarskap som fokuserar på undervsnng och dess processer. Idag verkar de flesta männskor samhället vara överens om att lärarjobbet är ett av världens vktgaste jobb. Den offcella statusen har dock nte lyckats hänga med det resonemanget. En grupp som däremot hängt med är det handlar om att tllhandahålla en trevlg arbetsmljö, ett bra ledarskap och en god lön eleverna, undersöknng efter undersöknng vsar att de skattar sna lärare mycket högt. I morgondagens gymnaseskola hoppas jag att Sverge åter närmar sg toppen OECD:s rankng och att lärarna har den höga status de förtjänar att ha samhället. På Hulebäck trvs du på jobbet! Hulebäcksgymnaset Mölnlycke, 15 mnuter från Göteborg, är en modern gymnaseskola tden. Lärarna arbetar programbaserade arbetslag och undervsnngen genomsyras av våra fyra ledstjärnor: socal kompetens, elevnflytande, helhetssyn och lära att lära. Både personal och elever trvs mycket bra och gymnaset är ett av de största och mest populära göteborgsregonen. Hulebäcksgymnaset har fem högskoleförberedande program, fyra yrkesprogram, gymnasesärskola och ntroduktonsprogram. Totalt går här crka 1750 elever och här arbetar ungefär 200 personal. En stor härlg arbetsplats med resurser, pedagogska déer och spännande möjlgheter och utmanngar för alla. Här utvecklas du som person och lärare. www.hulebacksgymnaset.se
8 Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 Från cvlekonom tll gymnaselärare efter många år som cvlekonom var Lselotte Hemström redo för nya utmanngar. Genom att komplettera sn utbldnng är hon nu behörg lärare. Jag får användnng av hela mn tdgare kompetens, samtdgt som jag får arbeta med ungdomar ett helt nytt yrke, säger hon. Karrärbyte tll lärare TexT CrsTna LeFLand Lselotte blev färdg cvlekonom 1992 och arbetade sedan nom bank- och fnanssektorn. Hon fck pröva på många olka roller, men efter flera år branschen vlle hon byta nrktnng och möta nya utmanngar sn karrär. Jag vlle kunna utnyttja den examen och erfarenhet jag redan hade som cvlekonom och nte behöva plugga n en helt ny lång utbldnng. Eftersom jag arbetat en hel del som projektledare och vart lagledare för ungdomar vsste jag dessutom att jag trvdes med tydlga mål, en utbldande roll och även med ungdomar, berättar hon. Lselotte beslöt sg för att söka tll KPU, Kompletterande pedagogsk utbldnng, på Stockholms unverstet, för att kunna sadla om tll lärare. Programmet omfattar tre termners studer, 90 högskolepoäng, och rktar sg tll personer som redan har ämnesstuder från unverstet eller högskola och som vll komplettera med pedagogk för att få behörghet att arbeta som ämneslärare. Lselotte läste bland annat kurser pedagogk och specalpedagogk, ddaktk samt betyg och bedömnng. Det ngår också mycket praktk och det var under de peroderna som jag verklgen lärde mg yrket. Jag fck hålla egna lektoner och det var både utmanande och kul, berättar hon. Lätt htta jobb Hon märkte redan under utbldnngen att hennes kompetens var eftersökt och hade nga problem att få jobb när hon var klar. Hon gjorde praktk på Tensta gymnasum under sn utbldnng och när hon var klar arbetade hon på bland annat Tbble gymnasum Täby, YBCgymnaset Nacka och NTI-gymnaset Jag har enorm nytta av att jag faktskt har jobbat nom områden som många av mna elever också sktar på att arbeta med Stockholm. Lselotte jobbar nu som ämneslärare företagsekonom, marknadsförng, affärsjurdk och entreprenörskap på Påhlmans gymnasum Stockholm. Jag kan utnyttja hela mn kompetens och har enorm nytta av att jag faktskt har jobbat nom områden som många av mna elever också sktar på att arbeta med. Det ger trygghet och stärker mg mn lärarroll och jag märker att såväl elever som föräldrar uppskattar det, säger hon. För Lselotte vsade sg karrärbytet från ekonom tll lärare vara helt rätt och hon har aldrg ångrat stt val. Det fnns en nneboende menng med att vara lärare och det är väldgt rolgt och berkande att arbeta med unga. För mg är det enormt tllfredsställande att veta att jag verklgen behövs och gör nytta. Lselotte Hemström, ämneslärare företagsekonom, marknadsförng, affärsjurdk och entreprenörskap på Påhlmans gymnasum stockholm. Låt lärarna vara nspratörer gen de två senaste skolreformerna har skapat en splttrad skolundervsnng. det tycker egl Gry som är verksamhetschef Härryda. På populära Hulebäcksgymnaset jobbar lärarna programövergrpande arbetslag för att skapa en helhetssyn. läraryrkets status TexT Carn BrnK Läraryrkets låga status har debatterats fltgt under lång td. Verksamhetschefen Egl Gry anser att skolreformerna 1994 och 2011 har orsakat flera stora problem för både lärare och elever. Han konstaterar att det fnns ett glapp mellan poltker och verklgheten: stressen och fragmentserngen är en katastrof för gymnaseskolan Idag läser en gymnaseelev mellan 26 och 30 kurser. Förr hade v 16 ämnesbetyg. Stressen och fragmentserngen är en katastrof för gymnaseskolan. Ett överdrvet fokus på mätbarhet är den andra huvudorsaken tll pressen skolan. Lärarna känner nte arbetsglädje när allt ska mätas, bedömas och redovsas olka rapporter. Lärarrollen har förändrats från nspratör tll admnstratv kunskapskontrollant. Denna utvecklng har skett under de senaste reformerna. För att läraryrket ska få högre status gen, gäller det att ändra grundförutsättnngarna. Arbetslag ndelade efter program På Hulebäcksgymnaset mnskas stressen genom att arbetslagen skapas efter program stället för ämnen. Det har nneburt en postv utvecklng för undervsnngen. De programbaserade arbetslagen handlar om att sätta alla kurser ett sammanhang. Eleverna kan jobba projekt och se hur ämnena hänger hop. Svenskan behövs för att skrva en rapport samhällskunskapen, där man sn tur tar upp kopplngar tll naturkunskap. För lärarna blr det ett Verksamhetschefen egl Gry vll att gymnaseskolan tar bort kurssystemet och åternför ämnesbetyg. Foto: Gunlla Johansson rolgare och mer utvecklande arbetssätt, säger Egl Gry. Populär skola hos elever och lärare Eleverna uttrycker sn uppskattnng för lärarna och arbetssättet regelbundna undersöknngar. Över hälften av de 1 800 eleverna har sökt sg ht från andra kommuner. Hulebäcksgymnaset är populärt även bland lärarna. Egl Gry berättar att arbetsmljön är högsta prortet och en vktg del att höja lärarnas status. Han pratar också om hur personlg utvecklng gynnar hela skolan: Tre av lednngens chefer är nternrekryterade och v har dagsläget 18 förstelärare. Våra lärare kan varje år söka stöd för utvecklngsprojekt. De får avsätta arbetstd för projektet och utveckla skolan på olka sätt utfrån egna déer och tankar.
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 9 Utbldnng har fått en lägre värderng samhället Bättre löneutvecklng, högre lön och mer td åt undervsnng. Det är tre vktga faktorer som enlgt gymnaselärarna själva skulle göra deras yrke mer attraktvt. Det vsar en färsk undersöknng bland slumpmässgt utvalda gymnase- och vuxenutbldnngslärare. läraryrkets attraktvtet TexT AneTTe BoDnGer Jag är nte överraskad. Ibland är det lön som lgger högst den här typen av undersöknngar, andra gånger är det arbetsstuatonen, säger Lars Hallenberg, kanslchef på Lärarnas Rksförbund. Att underlätta lärarnas admnstraton och krnguppgfter är åtgärder som ofta lyfts fram när det kommer tll lärarnas önskemål om mer td för undervsnng. Det är mycket som Lars Hallenberg, kanslchef på Lärarnas rksförbund. Foto: elsabeth olsson behöver ske en skola men allt kan nte göras av lärare. Ju mer td de kan ägna sg åt undervsnng, desto bättre för både lärare och elever. En del kommuner har på eget ntatv anställt admnstratörer som ska underlätta pappersarbetet. Här handlar det främst om kommuner med stora resurser, medan mndre välbemedlade kommuner har få möjlgheter tll lknande nsatser. Här hoppas Lars Hallenberg på en utjämnng framöver. OECD har sn undersöknng av den svenska skolan pekat på att det nte duger att resursfördelnngen ser olka ut hos huvudmännen. V måste sträva mot en mer jämlk gymnaseskola. Status Högre status på yrket hamnar högt upp på lstan över vad lärarna anser skulle göra deras yrke mer attraktvt. V lever en td där utbldnng har fått en lägre värderng samhället. På kort skt kan högre lön och bättre löneutvecklng bdra tll att höja statusen, men på lång skt krävs en genomgrpande atttydförändrng. Att Gab Bodnger, förstelärare vd Hagagymnaset Borlänge. nte värdera hög utbldnng och kunskap kommer på skt att bromsa den ekonomska utvecklngen, och är dessutom en fara ur demokrathänseende. Bldnng och fostran är nödvändgt för att skapa hela ndvder; om nget görs rskerar hela samhället att lda skada, säger Lars Hallenberg. Stor komplextet Gab Bodnger, gymnaselärare tyska och svenska samt förstelärare vd Hagagymnaset Borlänge, är nne på samma lnje. Ett samhälle som nte främjar och uppskattar bldnng får förlängnngen färre utbldade medborgare. Rsken är att det bldas en högutbldad elt som ska leda ett samhälle bestående av en massa männskor med lägre utbldnngsnvå vlket kan skapa grogrund för en helt annan mentaltet än vad v hstorskt sett har förknppat med vårt land. Hon påpekar att läraryrkets låga status kan bero på att allmänheten nte har klart för sg vlket komplext yrke det handlar om. V lärare undervsar, är kuratorer, organsatörer, problemlösare och har även en fostransroll. Lärarkåren är den yrkesgrupp som utbldar medborgarna som framtden ska styra Sverge. Ur det hänseendet formar v morgondagens samhälle, en mnst sagt vktg uppgft som borde värderas högre. Stolthet Johan Hansson, gymnaselärare ekonom, jurdk och hstora samt förstelärare vd Stockholms Idrottsgymnasum, menar att yrkets status hänger tätt hop med hur lärarna själva ser på stt yrke. Jag tror att yrkesstolthet grundläggs redan under utbldnngstden. För att kunna vara stolt över stt yrke måste man också vara stolt över det lärosäte man utbldar sg vd. Detta poängterar vkten av professonella lärosäten med verklghetsförankrad utbldnng. När det gäller löner och löneutvecklng nstämmer han tll fullo med undersöknngens resultat. Självklart ska v lärare ha en lön som motsvarar vår utbldnng och arbetsnsats. Men jag förstår att det kan vara svårt att avgöra vlka färdgheter som ska premeras. Idag kan du vara mndre lyckad dtt arbete, och med behov av vdareutbldnng, och ändå hamna på stort sett samma lön som en kompetent lärare. Jag tycker att löneskllnaderna borde vara större generellt sett. Detta kräver dock att skollednngar har nsyn sna verksamheter vlket nte alltd är fallet på grund av en mängd olka faktorer. Vad anser du skulle göra dtt arbete som lärare mer attraktvt? 80 70 60 50 40 30 78% 77% 71% 69% 65% 62% 53% 47% 42% 38% 37% 32% 31% 29% Johan Hansson, förstelärare vd Stockholms drottsgymnasum. Foto: Marco Kupanen Vad anser du är en rmlg lön efter 10 års arbete? 20 20% Vad anser du är en rmlg månadslön (före skatt) för en gymnaselärare med to års arbetslvserfarenhet som lärare? 10 0 7% 20 000 kr 25 000 kr 30 000 kr 35 000 kr 40 000 kr 45 000 kr 50 000 kr 55 000 kr 60 000 kr 0% 1% 4% 28% 44% 17% 4% 0% 2% bättre löneutvecklng Högre lön att läraren ska kunna ägna sg åt undervsnng Högre status på yrket mndre admnstraton bättre psyksk arbetsmljö (mnskad stress, mental press etc) lägre arbetsbelastnng Förenklad dokumentaton bättre ledarskap gymnaseskolan bättre karrär- och utvecklngsmöjlgheter Flexbel och mndre reglerad arbetstd bättre fyssk arbetsmljö (lokaler, ljudnvå, luft) bättre elevengagemang större ansvar och befogenheter tll läraren ämnesbetyg stället för kursbetyg övrgt 0 10 20 30 40 50
10 Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 Många karrärspår för lärare vuxen utbldnng och gymnaseskola Lärare nom gymnaseskolan och vuxenutbldnngen har dag tllgång tll fler karrär- och utvecklngsmöjlgheter än någonsn tdgare. Karrärtjänster för lärare har gjort ett stort avtryck lärarkårens utvecklngsmöjlgheter, men många arbetsgvare erbjuder även lärare möjlgheter att fördjupa sg nom stt ämnesområde, bl ledare på olka nvåer och delta nternatonella utbytesprogram. Karrärmöjlgheter TexT AnnKA WhLborG Karrär- och utvecklngsmöjlgheterna är dagsläget relatvt lkvärdga för lärare gymnaseskolan och vuxenutbldnngen. Båda skolformerna kan erbjuda en mängd olka utvecklngsmöjlgheter, både för lärare som vll bl skolledare, lektor eller förstelärare, men även för lärare som vll utvecklas sn undervsnng, nom bedömarkompetens eller nom sna ämnesområden fnns flera möjlgheter form av fortbldnng och nternatonella utbyten, säger Chrstna Polgren, tdgare lärare bolog, kem och geograf på gymnasal nvå och chef för vuxenutbldnngsenheten på Skolverket. Hon menar att antalet karrärvägar för lärare har blvt fler på senare år och att det nte längre är nödvändgt att satsa på en rektorskarrär för att utvecklas karrärmässgt. Inom gymnaseskolan kan lärare exempelvs fnna en ntressant utvecklngsväg genom att söka sg tll olka typer av gymnaseskolor med varerande nrktnng. Mångfalden av skolor har ökat takt med att frskolorna blvt fler, vlket har gett fler lärare möjlghet att prova på att arbeta på olka typer av skolor. Lärare har ett stort ansvar och bdrar med en vktg nsats, nte mnst för våra barn och ungdomar Fler karrärtjänster har tllkommt Att bl chef är förstås ett ntressant karrärspår för lärare med ledarskapsambtoner. Lärare som är ntresserade av ledarskap och vll satsa på en rektorskarrär behöver gå en rektorsutbldnng. Utbldnngen är bred och uppskattas ofta av deltagarna eftersom den breddar kompetensen och tllför ett lednngsperspektv på skolan. Sedan karrärtjänster för lärare ntroducerades har ytterlgare två karrärvägar tllkommt: förstelärare och Chrstna Månberg, chef för gymnaseenheten och Chrstna Polgren, chef för vuxenutbldnngsenheten på Skolverket. lektor. En förstelärare får ett lönepåslag på omkrng 5 000 kronor månaden, medan en lektor får ett lönepåslag på 10 000 kronor månaden. Lärare som nte blr lektor eller förstelärare kan stället bl ansvarga för skolans APL, teamledare för ett lärarlag eller ämnesansvarg. Tlltron tll lärarprofessonen behöver vara hög. Lärare har ett stort ansvar och bdrar med en vktg nsats, nte mnst för våra barn och ungdomar. Läraren har en komplex yrkesstuaton och v vet vlken stor betydelse läraren har samhället och vlken nverkan den ensklde läraren kan ha på elevens resultat. Det kan sn tur bdra tll att öka läraryrkets attraktvtet, säger Chrstna Månberg, tdgare lärare svenska och engelska på gymnasenvå och chef för gymnaseenheten på Skolverket. Internatonella utbyten vdgar vyer Ytterlgare en utvecklngsväg för lärare är att delta Erasmus nternatonella utbytesprogram. Lärare som vll lära av kollegor vd en utländsk skola kan under en perod delta jobbskuggnng eller praktk. Lärare har även möjlghet att undervsa vd en utländsk partnerskola med yrkesnrktnng något EU-land. Det nternatonella utbytet ger ofta nya nfallsvnklar tll den egna undervsnngen på hemmaplan, säger Chrstna Polgren. För närvarande råder en generell lärarbrst såväl gymnaseskolan som vuxenutbldnngen. I gymnaseskolan är efterfrågan särsklt hög på yrkeslärare och lärare nom de naturvetenskaplga ämnena och nom vuxenutbldnngen behövs dessutom många SFI-lärare de kommande åren, takt med att allt fler nyanlända kommer tll Sverge. Många yrkeslärare kommer kontakt med företag samband med att deras elever gör APL. För yrkeslärare är det vktgt att få förutsättnngar att besöka arbetsplatser och uppdatera sg krng ny teknk och arbetsmetoder. Många yrkeslärare betraktar APLperoderna som ett sätt att behålla kontakten med sn ursprunglga professon och att uppdatera sg om senaste nytt branschen, säger Chrstna Månberg.
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 11 Tydlga vsoner och mål gör ledarskapet framgångsrkt Att bl rektor är en karrärutvecklngsmöjlghet som lockar många lärare. Susann Jungåker, som är rektor på Mälardalens teknska gymnasum och av Lärarförbundet utsetts tll årets nnovatva skolledare 2015, betraktar en ökad tonvkt på det pedagogska ledarskapet som en förutsättnng för rektorsyrkets attraktvtet. att lärarna kan ägna mer td åt undervsnng. Lean gör dem dessutom mer delaktga verksamhetens utvecklng. Rektorer måste verklgen våga vara ledare som kan kommuncera en nsprerande vson med tydlga mål. I skolans värld är det lätt att organsatonen Chef- och ledarskap TexT AnnKA WhLborG Susann Jungåker, som är gymnaselärare fysk, kem och matematk, har på senare år gjort karrär som skolledare. Hon var bland annat rektor på NTI-gymnaset och verksamhetschef på Academeda nnan hon 2011 blev rektor och vd på Mälardalens teknska gymnasum Södertälje. För mg, som brnner för att utveckla skolverksamheten, är rektorsyrket optmalt. För att rektorsyrket ska attrahera rätt typ av lärare framöver är det vktgt att blden av yrket förändras. I dagsläget assocerar många lärare rektorsyrke med mycket admnstraton och relatvt lte td för pedagogskt ledarskap. Många har också en känsla av att yrket är komplext och svårt. Rektorns vktgaste uppgft bör vara att leda skolans pedagogska utvecklngsarbete snarare än att ägna sg åt ekonom och admnstraton. Det kan nnebära att rektorer framtden kan behöva mer admnstratv avlastnng, säger Susann Jungåker. Våga vara en tydlg ledare En avgörande framgångsfaktor för rektorer är, enlgt Susann Jungåker, förmågan att leda ett kontnuerlgt förbättrngsarbete som engagerar och skapar delaktghet hela personalgruppen. Själv har hon valt att tllämpa organsatonsutvecklngsflosofn Lean, som effektvserar hela organsatonen samt bdrar tll rektorns vktgaste uppgft bör vara att leda skolans pedagogska utvecklngsarbete utvecklas olka rktnngar. Då är det vktgare än någonsn att rektorn konsekvent håller sg tll de vsoner och mål som tdgare formulerats. De bör nte tveka att mplementera moderna ledarskaps- och organsatonsutvecklngsteorer skolans värld. Det är också vktgt att följa upp de satsnngar som genomförs så lärarna känner att deras nsats gör skllnad. Våga ställa höga krav och ha höga förväntnngar på medarbetarna, säger Susann Jungåker. Susann Jungåker, rektor och vd på Mälardalens teknska gymnasum Södertälje. Foto: Samer Malko En arbetsplats som utmanar dg! JENSEN gymnasum präglas av framåtanda, fokus och utvecklngsdrv. V är ett team av engagerade lärare och skolledare som söker lka kompetenta och engagerade kollegor! Tränng för verklgheten genomsyrar hur v arbetar på JENSEN. Det nnebär bland annat att v arbetar med externa samarbeten, verklghetsanpassade uppgfter och även att utveckla elevernas uppträdande på en professonell nvå. Håll utkk efter ledga jobb på jensengymnasum.se Kontakta oss på hr@jenseneducaton.se Jag har höga ambtoner och på JENSEN får jag arbeta med lkasnnade. Anna Lundman JENSEN Södra Göteborg Helsngborg Jönköpng Lnköpng Lund Malmö Stockholm Uppsala Västerås Örebro
12 Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 Resursförstärknng krävs för nyanlända skolan För att skolan ska kunna hantera det ökade antalet nyanlända krävs regeländrngar. SKL har lämnat n ett antal förslag på regeländrngar tll regerngen, exempelvs att tllåta fjärrundervsnng på entreprenad genom exempelvs samverkan över kommungränserna. NyaNläNda skolan TexT AnnKA WhLboRG V föreslår även att man bör tlllåta tllfällga och flexbla lösnngar för asylsökandes skolgång, alltså ett undantag från kraven på att omedelbart erbjuda asylsökande elever undervsnng alla ämnen enlgt gällande tmplan av legtmerade och behörga lärare, säger Mats Söderberg, utredare avdelnngen Mats Söderberg, utredare avdelnngen för lärande och arbetsmarknad på SKL. Foto: SKL för lärande och arbetsmarknad på SKL. Ytterlgare ett förslag är att nföra rätt att examnera elever med en nästntll fullständg gymnaseutbldnng på engelska stället för på svenska. SKL anser också att frågan om undantag från krav på legtmerade och behörga lärare nom alla skolformer behöver hanteras. Statlgt stöd behövs V anser att frskolor bör kunna ge nyanlända elever förtur samt att man bör ge kommunerna rätt att organsera gymnaseundervsnng nom vuxenutbldnngen. Många äldre nyanlända gymnaseelever skulle gagnas av att nte börja på gymnaseskolans språkntrodukton med de yngre eleverna, säger Mats Söderberg. När allt fler flyktngar bevljas uppe hållstllstånd kommer behoven av SFI-undervsnng och även gymnaseskolor att öka avsevärt. Statlgt stöd behövs för att fnansera byggnatonen av nya skolor, säger Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för gymnase- och vuxenutbldnng Malmö stad. Malmö stad räknar med att 33 000 nya Malmöbor tllkommer fram tll år 2019. Det medför ett behov av en ny gymnaseskola med 1 500 elever samt 150 nya lärare svenska som andraspråk. Dessutom kommer 4 000 asylsökande att gå gymnaseskolan. SFI-undervsnngen kommer även att fördubblas från 5 000 tll 10 000 elever under de kommande åren. Totalt behövs drygt 500 nya lärare. Vsst rör det sg om stora nvesterngar. Samtdgt bör kommuner betrakta det omfattande flyktngmottagandet som Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för gymnase- och vuxenutbldnng Malmö stad. Foto: Jens ohlsson en möjlghet och en nvesterng som på skt bdrar tll tllväxt och nya jobb, säger Andreas Schönström. Mer td på undervsnng Flyktngmottagandet gör att många kommuner runtom landet kommer att behöva utöka vuxenutbldnngen och gymnaseskolan de kommande åren. När så många nya lärare behöver rekryteras på relatvt kort td krävs ett omtag vad gäller lärarnas arbetsstuaton. Det kan exempelvs bl aktuellt att nföra lärarassstenter, anställa admnstratörer som gör att lärarna kan lägga mer td på undervsnng och andra åtgärder som underlättar för lärarna, säger Andreas Schönström. Bland de nyanlända fnns många ungdomar gymnaseåldern. På gymnasets språkntroduktonsprogram har antalet elever ökat med femto procent. V räknar med ungefär samma öknngstakt nom vuxenutbldnngen. Öknngen av antalet nyanlända har bland annat nneburt att v byggt en helt ny skola som är specalserad på just språkntroduktonsprogrammet, säger Karn Plejel, skolkommunalråd Göteborgs stad. Fler snabbspår behövs Hon menar att eftersom många nyanlända gymnaseåldern har en relatvt kort utbldnngsbakgrund så krävs ofta undervsnng mndre grupper för att Genom att erbjuda SF kombnaton med praktk kan fler komma ut jobb snabbare varje ndvd ska nå läroplansmålen. Det kan förlängnngen nnebära att den ersättnng kommunerna får från staten kan behöva höjas. En vktg satsnng nom vuxenutbldnngen framöver blr att utveckla fler snabbspår för vuxna som har med sg värdefull yrkeserfarenhet och kompetens bagaget från stt tdgare hemland. Genom att erbjuda SFI kombnaton med praktk kan fler komma ut jobb snabbare, säger Karn Plejel. Undervsnng på andra språk För att nyanländas kompetens ska kunna tllvaratas på bästa möjlga sätt tror Karn Plejel att allt fler kommuner framtden kommer att erbjuda undervsnng på modersmål eller på engelska, åtmnstone tll en början, nnan de hunnt lära sg svenska. En av gymnaseskolans och vuxenutbldnngens Karn Plejel, skolkommunalråd Göteborgs stad. Foto: Catharna Fyrberg vktgaste funktoner den här nya stuatonen är att nsprera så många nyanlända som möjlgt tll att känna sg motverade nför sn nya framtd Sverge. Det ska fnnas tllräcklga resurser för att de nyanlända ska kunna få utlopp för sn drvkraft och sn nre motvaton, säger Karn Plejel.
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 13 Lärarnas råd tll gymnasemnstern I början på december genomfördes en enkätundersöknng hos ett slumpmässgt urval av gymnase- och vuxenutbldnngslärare hela Sverge. Lärarna fck frågan Om du skulle vara gymnase- och kunskapslyftsmnster, vlka beslut skulle du prortera då? Inte helt överraskande kom lönefrågan upp som den vanlgaste men flera andra aspekter gav ett ntressant resultat. LärarnaS råd TLL gymnasemnstern TexT Hanna engström Lönefrågan domnerade svaren och många uttryckte en bestämd uppfattnng att lönen borde höjas. Att lärarna känner sg underbetalda är tydlgt. Högre status och utbldnng En lönehöjnng har dock nte nödvändgtvs bara med pengar att göra. Flera menade att det handlade om att markera en statushöjnng yrket. Många ser den låga lärarlönen som en orsak tll brstande kompetens nom lärarkåren. En högre lön skulle göra jobbet mer attraktvt, locka fler kompetenta lärare och samtdgt höja statusen på yrket. Just kompetensen hade många åskter om och uttryckte en önskan om bättre möjlgheter tll fortbldnng. Man menar att det fnns ett stort kompetenstapp som måste kompenseras med bättre möjlghet tll utbldnng. många ser den låga lärarlönen som en orsak tll brstande kompetens nom lärarkåren Låt lärarna få vara lärare Lön, status och utbldnng må vara vktgt men det fanns en annan åskt, crka fyra gånger så vanlg som kompetensbrst och behov av utbldnng, om att lärarnas arbetsvllkor måste förbättras. Tdspress och ökad arbetsbelastnng var några av aspekterna men den särklass vanlgaste åskten handlade om admnstratonen. Man anser att den Gymnase- och vuxenutbldnngslärarnas råd tll gymnase- och kunskapslyftsmnster ada Hadzalc. Foto: mkael Lundgren/ regerngskanslet admnstratva bördan behöver lyftas bort från lärarna så att de kan fokusera på sn huvuduppgft, att undervsa. Brstfällg arbetsmljö En aspekt som många tar upp är dålg arbetsmljö. Stress är en faktor, oro klassrummen en annan. Många nämner arbetsmljön allmänhet och det kan röra sg om buller, hot, våld. Det ska fnnas td och möjlghet att göra ett bra jobb, var det en person som sa. Ett angränsande ämne rör mndre klasser för att förbättra lärar /elevkontakt. Man tar också upp en önskan om att eleverna behöver ta ett aktvt ansvar för stt lärande. Ett förslag var: kräv läroplkt, nte bara skolplkt. Förstatlga skolan En mndre men väsentlg del menade att skolan måste förstatlgas gen. En del kom med specfk krtk mot kommunerna. Betygssystemet nämndes också, önskemål om tydlgare väglednng framkom och möjlghet att möta barn med särsklda behov och barn som nte talar svenska. Avslutnngsvs fanns det tydlg krtk från flera håll om den nya reformen med förstalärare. Man menar att den är ekonomskt orättvs och nte har kommt någon tll nytta. Topp 5 önskvärda åtgärder 1. Höj lönen 2. Bättre arbetsvllkor 3. Mnska den admnstratva bördan 4. Höj kompetensen, satsa på mer utbldnng 5. Se över och förbättra arbetsmljön Lärare svenska som andraspråk yrke som öppnar många dörrar SvenSka SoM andraspråk TexT anette BOdInGer det som fått mg att stanna kvar alla år är mötet med eleverna, att få följa dem och deras utvecklng Jag stormtrvs med att undervsa svenska som andraspråk och kan verklgen rekommendera mtt yrkesval. Ämnet passar också utmärkt hop med andra nrktnngar och nnebär stora utvecklngsmöjlgheter, säger Ingrd Iversen, lärare Krstanstads kommun. När Ingrd Iversen utbldade sg tll lärare slutet av 1980 talet var svenska som andraspråk en ganska ny nrktnng. Det var mn nyfkenhet på andra kulturer och ett ntresse för språk som gjorde att jag fastnade. Ett val som jag nte ångrat en sekund. Det har gått drygt 25 år sedan Ingrd Iversen tog sn examen. Efter en kort td som anställd på vuxenutbldnngen Malmö bar det av tll Krstanstad. Jag har en behörghet som gör att jag kan arbeta med många olka åldrar. Idag är jag på högstadet men har under årens lopp vart både på lågoch mellanstadet samt gymnaset. Det som fått mg att stanna kvar alla år är mötet med eleverna, att få följa dem och deras utvecklng. Många är väldgt studemotverade och mycket angelägna om att få lära sg språket. Det är en tacksam grupp att arbeta med. Gvande yrke Att arbeta som lärare svenska som andraspråk nnebär att vssa dagar kan sklja sg lte från en tradtonell lärararbetsdag. Dessa elever är ofta nya Sverge och kan behöva assstans med saker som nte enbart har med skolan att göra. Det är en del av jobbet. Den pågående flyktngkrsen har lett tll ett stort tryck på landets skolor och nte mnst på lärarna. Jag upplever att kommunen lgger väl tll vad gäller det medvetna arbetet med studehandlednng och nsatser för elever som behöver stöd för att nå kunskapskraven skolans olka ämnen. Efter drygt 25 år yrket vet hon vad hon talar om när hon rekommenderar andra att satsa på en framtd som lärare svenska som andraspråk. Jag är verklgen en glad lärare som får enormt mycket tllbaka av mna elever. Deras resa är så tydlg. Man känner att det är ett menngsfullt arbete och att det verklgen uppskattas av både elever och föräldrar. Vsst kämpar jag som alla andra lärare med vardagen och kan bland ha en känsla av att det är svårt att räcka tll. Men det stora perspektvet är detta verklgen ett rolgt, utmanande och mycket gvande yrke. Ingrd Iversen, lärare svenska som andraspråk, Krstanstads kommun.
14 Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 Goda framtdsutskter för lärare nom vuxenutbldnngen Regerngens har föreslagt att alla vuxna ska få rätt tll Komvux 2017. Ett förslag som välkomnas av Bengt Jönsson, avdelnngschef Vuxenutbldnngen, Stockholm. All erfarenhet vsar på att en gymnaseexamen kraftgt ökar möjlgheterna tll ett jobb. Vuxenutbldnngen TExT AnETTE BodnGER Vuxenutbldnngen hamnar allt mer fokus. Ett exempel är regerngens förslag om att alla ska ha lvslång rätt tll vuxenutbldnng. Rätten ska nte bara gälla personer med ofullständg gymnaseutbldnng, utan även de som vll komplettera med ytterlgare ämnen för att kunna få särskld behörghet tll vssa utbldnngar på högskolan Kunskapskraven på arbetskraften kommer bara att öka framöver och här har vuxenutbldnngen en avgörande roll, konstaterar Bengt Jönsson. Stockholm är av de kommuner landet som redan avsatt extra medel. V behöver nte längre göra någon prorterng på grund av knappa resurser, nu har v möjlghet att ta n alla behörga som söker. För Bengt Jönsson och hans verksamhet nnebär det att antal nya utmanngar. V har en stuaton där det många nyanlända tll Sverge. Vuxenutbldnngens uppgft är att förkorta vägen för dessa personer ut arbetslvet. Många har redan en bra utbldnng med sg, men de behöver komplettera med svenska språket och kanske även med vssa yrkesdelar. Bengt Jönsson, avdelnngschef Vuxenutbldnngen, Stockholm. Foto: Fredrk Persson Goda framtdsutskter För lärarna på vuxenutbldnngen nnebär det att de kommer att möta en lte annan målgrupp än tdgare. De kommer dels att möta ny grupp med personer som har brstfällga kunskaper svenska språket. De kommer även att möta elever som nte har studerat på många år och en gång tden det händer mycket på området och arbetsmarknaden är oneklgen god kanske msslyckades med sna gymnasestuder. Dessa personer kan komma att behöva extra stöd. Därför tror jag att specalpedagogsk lärarkompetens kommer att bl allt vktgare. De lärare som väljer att göra karrär nom vuxenutbldnngen, går enlgt Bengt Jönsson en spännande framtd tll mötes. Det händer mycket på området och arbetsmarknaden är oneklgen god. Är det något jag skulle vlja råda någon tll dagsläget så är det att en utblda sg svenska som andraspråk. Det är en väldgt bra bas att ha, oavsett ämnesnrktnng. De lärare som dessutom kompletterar sn utbldnng med specalpedagogsk kompetens och t-kunskaper har verklgen ett gyllene läge. V vsar vägen tll språket! Upptäck orden och förstå språket! Upptäck orden är ett konkret och lättarbetat materal som ger eleverna ett stort, användbart ordförråd och lägger grunden för fortsatt lärande. Upptäck orden består av en bldordbok med cd (alt. mp3-fl) och tllhörande övnngsbok med övnngar två nvåer. För de elever som behöver träna mer fnns fler dgtala övnngar. Avsedd för: åk 5-9 samt språkntrodukton Läromedel för nyanlända I Förstå språket NO/SO för nyanlända får eleverna lära sg svenska samtdgt som de lär sg använda ord och begrepp de olka NO- och SO-ämnena. Förstå språket NO/SO utgår från det centrala nnehållet Lgr 11. På hemsdan fnns det kostnadsfra lärarsdor att ladda ner. Avsedd för: åk 7-9 samt språkntrodukton Läs mer och bläddra böckerna på vår hemsda www.sanomautbldnng.se tel. 08-587 642 10 nfo@sanomautbldnng.se www.sanomautbldnng.se
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 15 Stark värdegrund déburen skola En brett förankrad värdegrund som omfattar såväl kunskapsmål som elevernas personlga och socala utvecklng är grundbulten Stadsmssonens skolstftelses skolor. Drektor Marka Markovts tar med sg värderngar från den déburna skoltradtonen stt uppdrag Skolkommssonen. Marka Markovts, drektor för Stadsmssonens skolstftelses skolor. Foto: alexander Mahmoud Idéburen skola TExT CrSTna LEFLanD Det var våras som regerngen tllsatte en skolkommsson som under två år ska arbeta fram förslag för att höja resultaten och öka kvalteten och lkvärdgheten den svenska skolan. Kommssonen har ett brett urval av ledamöter från olka verksamhetsområden och väntas komma med sn första delrapport vår. Som drektor för Sverges största déburna skolstftelse menar Marka Markovts att det är vktgt att se tll helheten. V måste värna alla tre perspektv när v talar om skolan. Kunskapsmålen kan nte separeras från elevernas personlga och socala utvecklng. Däremot kan åtgärderna som krävs sklja sg åt. En personlg reflekton är att varje enskld lärare har ett stort ansvar för elevernas kunskapsutvecklng, men när det gäller elevernas personlga och socala utvecklng så kan nte lärarna lösa det själva, utan detta arbete måste ske team ute på skolorna, säger hon. Eleverna ska nte bara bl något utan även någon Demokratska värderngar Marka Markovts framhåller att det fnns en stark tradton Sverge att nförlva demokratska värderngar och fokusera på den personlga utvecklngen den svenska skolan. Inom den déburna, cke vnstdrvande skolan är detta särsklt tydlgt. Hela folkbldnngsrörelsen vlar på grundsynen att eleverna nte bara ska bl något utan även någon. Frskolereformen på 1990-talet hade ju som främsta syfte att skapa förutsättnngar för alternatva pedagogska vsoner, men detta har tyvärr hamnat skuggan av debatten om vnster, säger hon. Stockholms Stadsmsson har drvt skolverksamhet sedan 1857 och drver dag en folkhögskola, yrkeshögskola, sf, de sex Grllska gymnaserna samt en gymnasesärskola. Totalt går 2 300 studerande Stadsmssonens skolstftelses olka skolor. Värdegrunden styr såväl det daglga arbetet som mål och strateger alla delar av organsatonen. Vår vson är ett socalt hållbart samhälle, där alla har lka värde och rättgheter och där den ensklde har makt att forma stt lv. Skolmljön och pedagogken ska spegla detta och v arbetar med att stärka elevernas samhällsengagemang och det socala entreprenörskapet, v gör kraftfulla satsnngar på elevhälsa och strävar efter mångfald elevmxen, säger Marka Markovts och tllägger: V ser med oro på den ökade segregatonen Sverge och hur allt högre murar mellan männskor påverkar samhällskttet. Detta är, tllsammans med de försämrade kunskapresultaten, den mest angelägna frågan för den svenska skolan dag. Sanoma Utbldnng kan språk Utforska språken med dna elever NYHET! Sanoma Utbldnng har en omfattande utgvnng nom moderna språk. Bland våra ttlar kan nämnas Chez nous för franska åk 6-9, Vale för spanska åk 6-9 samt vår gymnasesere spanska, Vstas. Under våren 2016 kommer även Awesome, ett helt nytt läromedel engelska för högstadet samt Ausblcke för Tyska 1 på gymnaset ut. Dessutom fnns Övnngsmästaren Övnngsmästaren är en webbplats för alla våra dgtala övnngar språk, här httar du hör- och glosövnngar, läsförståelse, grammatska övnngar och annat. Övnngsmästaren är helt kostnadsfr, allt du och dna elever behöver är en nternetuppkopplng. Gå n på www.ovnngsmastaren.se och upptäck alla våra dgtala övnngar. NYHET! tel. 08-587 642 10 nfo@sanomautbldnng.se www.sanomautbldnng.se
16 Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 Renodla läraruppdraget och ge Endast 21 procent av gymnase- och vuxenutbldnngslärarna anser att deras särsklda kompetens som lärare tllvaratas fullt ut och 52 procent av lärarna tror nte att de kommer att arbeta som lärare fram tll pensonen. Det vsar Framtdens Karrär Lärares nylgen genomförda undersöknng. lärarnas syn på yrket TExT AnnKA WhLborG Mn spontana reakton på undersöknngsresultaten är att svaren har många lkheter med de tankar och synpunkter jag får n när jag möter lärare. Det är beklaglgt att skolorna nte anstränger sg mer för att fullt ut tllvarata lärarnas kompetens och göra skolan tllräcklgt attraktv för att de ska vlja stanna kvar yrket, säger Mara Rönn, gymnaselärare och 1:e vce ordförande Lärarförbundet. Renodlat läraruppdrag Hon anser att skolor bör renodla läraruppdraget så lärare större utsträcknng får ägna sg åt arbetsuppgfter som är Skolor bör reflektera krng vlka arbetsuppgfter som verklgen gynnar elevernas lärande kopplade tll elevens lärande. Att ägna mycket td åt admnstraton, marknadsförng och andra uppgfter som nte Mara rönn, gymnaselärare och 1:e vce ordförande Lärarförbundet. tllhör lärarnas kärnkompetens gynnar nte lärarnas långsktga utvecklng. När det gäller dokumentatonen av elevernas pedagogska utvecklng så bör den styras av elevernas behov snarare än drektv från andra yrkesgrupper som bestämt exakt vad lärarna ska dokumentera. Resultatet av splttrade arbetsdagar med många olka typer av arbetsuppgfter är ofta samvetsstress, en känsla av otllräcklghet. Jag anser att skolor bör reflektera krng vlka arbetsuppgfter som verklgen gynnar elevernas lärande, säger Mara Rönn. Tydlghet krng förstelärare I dagsläget varerar förstelärarnas ansvarsområden och uppdrag avsevärt mellan olka skolor. För att fler lärare ska vara postvt nställda tll den statlga karrärreformen och få bättre karrär- och utvecklngsmöjlgheter krävs, enlgt Mara Rönn, att huvudmännen är tydlga angående förstelärarnas uppdrag samt att de bestämmer sg för hur de vll att förstelärarna ska bdra tll skolans utvecklng. Fler karrärvägar för lärare är ett angeläget behov. Det fnns många möjlgheter tll specalserng, exempelvs genom att ge fler lärare möjlghet att gå en forskarutbldnng eller forska parallellt med stt lärarjobb. Ytterlgare karrärvägar kan exempelvs vara att handleda de lärarstudenter som praktserar på skolan eller att utveckla skolans gemensamma kunskapsbas, säger Mara Rönn. Mer td för samverkan Undersöknngen vsar att 52 procent av lärarna nte anser att de kommer att arbeta som lärare ända fram tll pensonen. Lärarförbundets statstk vsar att 38 000 lärare lämnat yrket. En lönenvå som är partet med det ansvar som kommer med yrkesrollen samt utökade möjlgheter tll fnns det karrär- och utvecklngsmöjlgheter som lärare? Tas dn särsklda kompetens som lärare Tllvara dtt arbete? 4% Ja, fullt ut 34% Ja, tll vss del 51% Nej, nte så mycket 11% Nej, nte alls 21% Ja, fullt ut 54% Ja, tll vss del 19% Nej, nte så mycket 6% Nej, nte alls Trvs du med dtt arbete som lärare? känner du dg uppskattad av dn arbetsgvare? 35% Ja, fullt ut 54% Ja, tll vss del 6% Nej, nte så mycket 5% Nej, nte alls 28% Ja, fullt ut 43% Ja, tll vss del 21% Nej, nte så mycket 9% Nej, nte alls
Framtdens Karrär Gymnaselärare www.lararkarrar.se Februar 2016 17 lärare fler karrärvägar samverkan och pedagogsk utvecklng med andra lärare är två faktorer som kan bdra tll att vända utvecklngen. I dagsläget är läraryrket hög grad ett ensamyrke, men både skolorna och lärarna själva skulle vnna mycket på om man frgjorde td tll ökad samverkan lärare emellan. Läraryrket är grund och botten ett samverkansyrke, men resurserna är många gånger så snäva att lärarna helt enkelt nte hnner samverka med varandra, säger Mara Rönn. Indvduell utvecklngsplan Att många lärare upplever att deras särsklda kompetens nte tllvaratas Lärare behöver ofta hjälp av sn chef för att kartlägga sna styrkor Om UNDerSökNNgeN Erk Ojala, gymnasechef Uppsala kommun. fullt ut kan bero på att alla lärare av praktska skäl nte alltd ges möjlghet att undervsa alla de ämnen de är legtmerade. Gymnaseskolan kan erbjuda många formella och nformella karrärvägar, men ofta behöver lärare hjälp av sn chef för att kartlägga sna styrkor och upptäcka dessa möjlgheter. En ndvduell utvecklngsplan som utformas nära dalog mellan lärare och rektor är därför central för lärares karrärmässga utvecklng, säger Erk Ojala, gymnasechef Uppsala kommun. Han anser att den statlga karrärreformen har bdragt tll fler karrärmöjlgheter. Samtdgt bör man ha respekt för att det tar td nnan reformen fått ordentlgt genomslag. Parallellt bör andra utvecklngsvägar lyftas fram, exempelvs möjlgheten att leda pedagogska utvecklngsprojekt eller EU-projekt, samverkan med närngslvet eller att bl ämnesansvarg. Statstken återspeglar dagens arbetslv eftersom allt fler nte stannar kvar samma yrke fram tll pensonen. Även om skolorna förstås vll behålla sna lärare kan andra yrkeserfarenheter bdra tll vdga synen på läraryrket. Samtdgt krävs ett ökat fokus på varje lärares ndvduella karrärutvecklng, kompetens och ambtoner, säger Erk Ojala. Framtdens Karrär Gymnaselärare har samarbete med VOC Nordc genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma gymnaseoch vuxenutbldnngslärare Sverge. Undersöknngen genomfördes 4 10 december 2015. Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,5 4,0 procentenheter. Jag arbetar HUVUDSaklgeN NOm... Jag arbetar HUVUDSaklgeN NOm... 68% 70% 12% 23% 20% 7% gymnaseskolan Vuxenutbldnngen annan verksamhet kommunal verksamhet prvat verksamhet annan verksamhet TrOr DU att DU kommer att arbeta SOm lärare fram Tll pensonen? HUr postv är DU Tll DeN STaTlga karrärreformen? 48% 52% Hur postv är du tll den statlga karrärreformen? (förstelärare och lektor) 7% 28% 32% 31% mycket postv ganska postv nte så postv Negatv Vet ej (2%) Ja Nej Har DU funderat på att arbeta för ett bemannngsföretag? Har DU känt Dg TVUNgeN att gå Tll JObbeT SJUk? Har det hänt att du som lärare känt dg tvungen att arbeta trots att du vart sjuk? 82% 18% Har du funderat på att arbeta för ett bemannngsföretag för lärare? 7% 15% 78% Ja Nej Ja, har redan gjort det Ja, har funderat på det Nej
18 NextMeda Norra Real mljö som erbjuder kontnuerlg utvecklng Jag är lte rastlös och vll att det hela tden ska hända saker. Det här är en mljö som hela tden erbjuder möjlgheter att utvecklas vlket är själva nyckeln tll att jag stannat kvar, både yrket och på Norra Real under alla år, säger lektor Rasmus Nedeman. När Rasmus Nedeman började studera tll lärare början av 1990-talet var det främst ämnet, bolog, som lockade. Det var först när jag kom ut på praktk som jag nsåg hur kul läraryrket är. Jag träffade ungdomar både från NT och fordonsprogrammet och upptäckte att jag kunde hantera båda grupperna rätt bra trots deras olkheter och sklda ntressen. Där någonstans nsåg jag att läraryrket var det som gällde. Efter avslutad lärarutbldnng och en magsterexamen bolog började Rasmus Nedeman att arbeta på Norra Real Stockholm. Sedan dess har det gått 18 år. Jag överdrver nte om jag säger att jag har lärt mg något nytt varje dag. Det har vart ett kontnuerlgt tllflöde av utvecklng och nya utmanngar. Under fyra år hade jag även förmånen att bedrva forskarstuder på halvtd, med bbehållen lön. Forsknngsfokus Studerna marnekolog ledde fram tll en lcentatexamen, därefter ägnade han två år åt doktorandstuder, sedan blev längtan efter klassrummet och eleverna för stor. Jag saknade dynamken klassrummet och nsåg att jag vlle göra mer än stta på kammaren och skrva. Det har vart fantastskt att ha fått den här möjlgheten, mna forskarår har också ökat förståelsen för skolans styrdokument. Idag har Rasmus en lektorstjänst och är utvecklngsledare för Norra Reals nrktnng mot naturvetenskap och forsknng. Det är mtt skötebarn dag, en stor del av undervsnngen bedrvs med forsknngsfokus. Tdnngarnas rubrker upptas ofta av ord som lärarflykt. För Rasmus Nedeman har det aldrg vart aktuellt att söka sg någon annanstans. Här har jag funnt en mljö där det hela tden fnns möjlgheter att utvecklas. Jag har bland annat haft förmånen att delta flera olka skolledarutbldnngar och kommer på skt kanske att söka mg tll skolledarspåret. Men även om jag skulle bl rektor en dag skulle jag se tll att kunna undervsa på deltd. Det fnns en vlja att utvecklas hos ungdomarna, deras drvkraft är stmulerande och får mg att känna lkadant för egen del. Jonas Meln, bld- och medelärare på S:t Erks gymnasum och Rasmus Nedeman, lektor på Norra Real Stockholm. Foto: Johan Marklund Stmulerande med ständgt nya utmanngar På tdgare jobb hände det att jag hade söndagsångest. Det har jag nte haft en enda gång sedan jag blev lärare. Ett bra tecken, säger Jonas Meln, som sedan to år tllbaka arbetar som bld- och medelärare på S:t Erks gymnasum Stockholm. Jonas Meln började studera tll lärare vd nyss fyllda 30. Jag tog en magsterexamen bldpedagogk vd Konstfack 2006 och fck sedan jobb här på S:t Erks gymnasum. Karrären började som lärare bld, anmaton och dgtalt skapande. Efter några år axlade Jonas Meln rollen som arbetslagsledare. Sedan höstas är han förstelärare nom ämnet formatv bedömnng. Jag har hamnat helt rätt och det blr bara rolgare med tden. Under de to år som gått sedan starten har jag hela tden fått nya utmanngar och möjlgheter att utvecklas. Idag är jag bland annat med och utvecklar anmatonsproflen här på skolan. Varaton Tjusnngen med gymnaseläraryrket är enlgt Jonas Meln att jobba med männskor kombnaton med att ngen dag är den andra lk. För att trvas som lärare måste du tycka om att kommuncera, förklara, beskrva och tycka att dtt ämne är ntressant. Om de krtererna är uppfyllda så är detta världens bästa jobb. Det kan vara sltsamt emellanåt, vsst, men det sltsamma vägs upp av alla fördelar och allt du får tllbaka. Jag skulle aldrg vlja bl lärare om det nte fanns elever. Det skulle kännas trst att arbeta fram ett pedagogskt materal utan att få se hur det togs emot. I klassrummet får jag drekt respons och märker omedelbart om det jag skapat fungerar eller nte. Att sa om framtden är nte lätt men Jonas Meln säger att han kommt tll läraryrket och S:t Erks gymnasum för att stanna. Att vara lärare nnebär att du är nvolverad en ständgt pågående utvecklngsprocess. Jag lär mg nya saker varje dag och det kommer hela tden elever som vll lära sg nya saker. Som bldlärare med specalnrktnng mot anma- Som gymnaselärare Stockholms stad har du möjlghet att utvecklas dn pedagogska roll och göra karrär nom läraryrket. Du får tllgång tll kompetensutvecklng, nätverk och semnarer. Du kan bl VFU-handledare, utvecklngslärare, förstelärare, lektor och forskare. Du får också möjlghet att röra dg nom en stor organsaton, Stockholms stad har över 90 gymnaseskolor och crka 10 gymnasesärskolor, kommunala och frstående. Därmed får du som lärare tllgång tll en bred skara skolor med olka pedagogska nrktnngar och en mångfald av pedagogsk utvecklng. Alla lärare ton är området enormt. Tll saken hör också att jag höga kvaltetskrav på mg själv, jag är helt enkelt nte nöjd förrän Stockholms stad har också tllgång tll aktuell forsknng och senaste nytt nom utbldnngsfrågor. Stockholms stad Utbldnngsförvaltnngen Box 22049, 104 22 Stockholm Besök: Hantverkargatan 2 F Tel: 08-508 330 00 www.stockholm.se det är färdgt. Och färdgt det blr det aldrg, så jag stannar här och fnslpar mtt arbete allt eftersom.
NextMeda 19 Monca Lundkvst, chef för Lapplands Lärcentra, Bert-Olov Ström, gymnasechef och Carolne Johansson, personalstrateg på Lapplands Kommunalförbund. Foto: Tor Lundberg Tuorda Lapplands Kommunalförbund flyttar kunskap nte männskor Lapplands Kommunalförbund är den gemensamma gymnase- och vuxen utbldnngsorgansa tonen för Gällvare, Jokkmokk, Kruna och Pajala. Med hjälp av bland annat dstansundervsnng kan elever och studenter erbjudas ett stort utbldnngsutbud. Grundtanken är att flytta kunskap stället för männskor. Sedan sex år tllbaka ansvarar Lapplands Kommunalförbund, under det gemensamma namnet Lapplands Gymnasum, för drften och den pedagogska verksamheten vd gymnaseskolorna Gällvare, Jokkmokk, Kruna och Pajala. En bärande dé är att verksamheten, genom bruket av dstansöverbryggande teknk, ska erbjuda ett så brett utbldnngsutbud som möjlgt på alla fyra orter. Klassrummen har utvdgats från att vara fysska rum där både lärare och elever befnner sg, tll att vara vrtuella läroplatser, säger Bert-Olov Ström, gymnasechef. Två av grundtankarna bakom den gemensamma gymnaseorgansatonen är dels att kunna erbjuda ett stort utbldnngsutbud med hög kvaltet, dels att flytta kunskap stället för männskor. För lärarna nnebär den här typen av blandad undervsnngsform ett ltet nytt tänk. V är förstås beroende av att teknken fungerar klockrent. De flesta lärare klarar störnngar på ett bra sätt, men det bygger på att du har struktur, bra planerng och reservalternatv form av exempelvs nspelade föreläsnngar att ta tll när teknken svker, säger Bert-Olov Ström. Vuxenutbldnng Lapplands Lärcentra är på motsvarande sätt den gemensamma organsatonen för vuxenutbldnng för de fyra kommunerna. V erbjuder efterfrågestyrd utbldnng, alltfrån SFI och grundläggande vuxenutbldnng tll yrkeshögskola och högskoleutbldnngar. Det nnebär att v har en flexbel verksamhet som förändras hela tden. Utmanngen för våra lärare är att vara kreatva och arbeta med alla olka undervsnngsformer som står tll buds, säger Monca Lundkvst, chef för Lapplands Lärcentra. En annan utmanng som hela skolverksamheten står nför är att 25 procent av alla lärare kommer att gå penson nom en femårsperod. Carolne Johansson, personalstrateg på Lapplands Kommunalförbund drver ett projekt som ska locka fler lärare tll Lappland. V bor en regon som är väldgt expansv och har därför nte alltd tllgång tll männskor som kan fylla luckorna. Därför behöver v söka lärare även från andra delar av landet. För att klara återväxten är det också vktgt att v får fler som utbldar sg tll lärare. Alla trendanalyser vsar samma sak: Lärare är ett framtdsyrke, vll du ha jobb nom fem år så utblda dg tll lärare! Hög ambtonsnvå Den som väljer att arbeta nom Lapplands Kommunalförbund, antngen på Lapplands Gymnasum eller Lapplands Lärcentra möter en ung organsaton som vll framåt. V har höga ambtoner vad gäller resultat och måluppfyllelse. För att trvas hos oss ska man vara ntresserad av att utnyttja de möjlgheter som ny teknk erbjuder. V vll ha lärare som har ett drv, männskor med egen propeller och ambtoner att utveckla undervsnngsverksamheten. Det är fullt tllåtet att köra dket bland, det är också en lärdom, fastslår Bert-Olov Ström. Expansv regon Monca Lundkvst poängterar att regonen präglas av tllväxt många olka branscher. V upplever en boom nte mnst nom besöksnärng, gruv- och rymdndustr. Spännande är också att v kommer att få nya skolor Gällvare och Kruna, där ju hela stadskärnor nu flyttas. Det händer enormt mycket vlket skapar stora och spännande möjlgheter för nyfkna och ntresserade lärare. Under den gångna hösten har Lapplands Kommunalförbund startat ett stort projekt, med stöd av Vnnova, som handlar om att utveckla fjärrundervsnngen. Något som Bert-Olov hoppas ska leda tll en gymnaseskola som är mer oberoende av td och rum. Om to år hoppas jag att v bdragt tll ett övergrpande nytt sätt att se på lärandet. Dagens skola handlar mer om att du ska vara på plats än att du ska lära dg något. V vll vara med och förändra och förnya tankarna på hur lärande går tll. Mn förhoppnng är att v då har legtmerade och behörga lärare som lgger framkant både vad gäller pedagogk, metodk och utvecklng av lärande med hjälp av dstansöverbryggande teknk. Lapplands Kommunalförbund är en sammanslutnng mellan kommunerna Kruna, Gällvare, Jokkmokk och Pajala som samverkar nom gymnaseutbldnng, utbldnng för vuxna, energ- och klmatrådgvnng, upphandlng samt personlga ombud. Regonen har ca 55 000 nvånare och en yta på över 60 000 kvadratklometer. Under 2010 bldades Lapplands Lärcentra och Lapplands Gymnasum de fyra kommunernas organsatoner för vuxenutbldnng och gymnaseskola, de utgör båda enheter organserade under Lapplands Kommunalförbund. Lapplands kommunalförbund kansl Bergmästaregatan 8 981 85 Kruna Tel: 0722-160 160 www.lapplands.se
20 NextMeda Clas Vrén, lärare svenska och engelska på Lärvux Stockholm och Saga Östmar, lärare svenska som andraspråk och förstelärare på Åsö Vuxengymnasum. Foto: Johan Marklund Utvecklngsmöjlgheter och kontnuerlg kompetensutvecklng på Komvux Stockholm Saga Östmar, lärare svenska som andraspråk och förstelärare, har arbetat på Åsö Vuxengymnasum sedan år 2000. Eftersom hon ständgt erbjuds nya utvecklngsmöjlgheter har hon aldrg haft någon tanke på att byta arbetsgvare. En av de främsta fördelarna med arbetet är mötet och dalogen med eleverna, som representerar många länder och kulturer. Åsö Vuxengymnasum är Stockholms största vuxenutbldnngsanordnare med crka 6 000 studerande varje år. Här erbjuds utbldnngar på grundläggande och gymnasal nvå samt yrkeshögskoleutbldnngar. Ett skäl tll att Saga Östmar trvs så bra på jobbet är hennes erfarna och stöttande chefer, som har lärarbakgrund och dessutom tdgare har undervsat på Komvuxnvå. Det ger dem en god förståelse för och nskt lärarnas vardag. Jag har också förmånen att omges av kompetenta, drvna och engagerade kollegor, jag har alltd någon att dskutera med och nspreras av. Sammanhållnngen mellan oss kollegor är god och v bdrar hög grad tll varandras professonella utvecklng, säger Saga Östmar. Nordska samarbetsprojekt Under sna httlls drygt femton år på Åsö Vuxengymnasum har Saga Östmar utvecklats professonellt på många sätt. Hon har deltagt flera nordska samarbetsprojekt och har bland annat gjort studebesök hos vuxenutbldare Kanada. Hon har många år fortbldat sg parallellt med lärarjobbet, bland annat va Lärarlyftet och har även deltagt utvecklngsprojekt Utbldnngsförvaltnngens reg, bland annat med fokus på läsförståelse. Skollednngen är överlag postvt nställd tll lärare som vll utvecklas och fortblda sg. När möjlgheten att bl förstelärare dök upp valde jag att ansöka eftersom jag är knuten tll lärarutbldnngen vd Mälardalens högskola och även har studerat mycket vd sdan av jobbet. Förstelärartjänsten ger mg en möjlghet att arbeta mer med kompetensutvecklng tllsammans med mna kollegor. Jag har bland annat arbetat med språkutvecklng nom matematken och ngår en grupp med andra förstelärare, krng språkutvecklng nom vårdutbldnngen, samhällsvetenskap och naturvetenskap, säger Saga Östmar. Små elevgrupper och ständg utvecklng Jag är högstadelärare och arbetade no år på en högstadeskola nnan jag sökte mg tll Lärvux. Jag bytte från högstadet tll vuxenutbldnng eftersom jag hade läst ett par kurser specalpedagogk och vlle utveckla mn kompetens på området, säger Clas Vrén, som sedan åtta år tllbaks är lärare svenska och engelska på Lärvux Stockholm. Lärvux erbjuder studer på grundskolenvå för studerande över 20 år med långsamt lärande. På Lärvux ges eleverna möjlghet att utveckla nya kunskaper och förmågor. Elevgrupperna är mndre än på andra skolor nom vuxenutbldnngen och eleverna ges tllgång tll specalpedagogska resurser, både form av dgtala hjälpmedel och lärare med specalpedagogsk specalstkompetens. Lärvux karakterseras av ett trevlgt arbetsklmat där det är högt tak och goda utvecklngsmöjlgheter för lärare som är ntresserade av att fördjupa sg med fokus på specalpedagogk. Här fnns mycket specalpedagogsk kompetens samlad under ett tak, vlket gör att jag ständgt utvecklas och stärker mn kompetens, säger Clas Vrén. I de små undervsnngsgrupperna, som ofta består av mellan tre och åtta elever, har han möjlghet att gå på djupet med elevernas nlärnng. Specalpedagogsk kompetens En faktor som gör att han trvs med att arbeta nom Lärvux är just vuxenperspektvet, att få arbeta med vuxna elever vars lvserfarenhet ofta är en tllgång undervsnngen. Att få tllämpa ett specalpedagogskt förhållnngssätt som utgår från ndvden som en helhet känns också gvande. Clas Vrén har gått en gruppledarutbldnng Stockholms stads reg och har också valt att engagera sg Lärvux utvecklngsgrupp samt en nystartad grupp som på förvaltnngsnvå utvecklar läraruppdraget nom vuxenutbldnngen. Jag gllar att jobba med utvecklngsfrågor, både att utveckla verksamheten på Lärvux och den specalpedagogska verksamheten överlag nom vuxenutbldnngen. I mn nuvarande lärarroll ges jag möjlgheter att engagera mg på olka sätt vd sdan av undervsnngen. Jag går dessutom kontnuerlgt olka fortbldnngskurser. Lärvux lednng satsar mycket på kompetensutvecklng, ndvduellt och grupp, säger Clas Vrén. Vuxenutbldnngen Stockholms stad kännetecknas av mångfald, ett brett utbud av skolor och nrktnngar, en engagerad lärarkår och hög kompetens. 2016 nförs Skolplattformen, ett modernt t-baserat verksamhetsstöd som förser stadens skolor med nya pedagogska verktyg och effektva admnstratva rutner. Under 2015 har 23 500 studerande läst på Komvux. Arbetsmarknadsförvaltnngen ansvarar för vuxenutbldnngen Stockholms stad. Arbetsmarknadsförvaltnngen Box 10014 121 26 Stockholm-Globen www.stockholm.se/vux