Framtidens Karriär Gymnasielärare

Transkript

1 Framtdens Karrär Gymnaselärare DET ÄR VIKTIGT att styra gymnaseverksamheten så att den passar både elever och de som arbetar skolan Peter Lyth, gymnasechef och tllträdande gymnasedrektör Stockholms stad. Hårdnande arbetsklmat: var tredje lärare hotad Majortet vll nföra ämnesbetyg men kåren är splttrad Drömarbetsgvaren: lönen, ledarskapet och kollegorna Arbetsklmatet skolorna har hårdnat. En så stor andel som 34 procent av gymnaselärarna uppger nu att de utsatts för hot eller våld yrket. Matz Nlsson, Skolledarna, resonerar krng det ndvdualserade samhället, och tjänstemannaskydd. 6 7 Lärarnas Rksförbund har tagt ställnng för ämnesbetyg och Åsa Fahlén ser även personlgen flest fördelar med det. Men det fnns många aspekter att ta hänsyn tll, och hon välkomnar regerngens utrednng av frågan. Arbetsgvare som erbjuder en bra lön 9 och som fokuserar på gott ledarskap är mest populära gymnaselärares ögon. V hörde med en av landets gymnasechefer, Mattas Olsson Krstanstad, hur man kan tllmötesgå de önskemålen. KomVux Talrädsla Högskolebehörghet SFI Årets lärare Skolan mötesplats IRL Stora Skolledarprset Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl 2018

2 Att vara lärare är att vara del av något större. Som medlem Lärarförbundet är du med Nordens största lärarorgansaton. Lärarförbundet är ett facklgt yrkesförbund som samlar professonen och som vet vlka förutsättnngar som behövs för att barn och elever ska lyckas med sn skolgång. Att vara många är nte dumt. Det är en förutsättnng för att v ska kunna värna och förhandla fram bättre vllkor på våra arbetsplatser och det är också därfrån v får kraften att hela tden drva skolutvecklngen framåt. Att vara medlem Lärarförbundet är att vara del av något större. lararforbundet.se/varlarare #värlärare

3 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Gymnaselärare Skftande kvaltet undervsnngen och lärarbrst oroar Brstande lkvärdghet, skftande kvaltet undervsnngen, att gapet mellan olka elevgrupper ökar samt lärarbrsten tllhör gymnaseskolans allra vktgaste utmanngar. Och nu vll en majortet av alla lärare att staten ska ta över ansvaret för skolan. Det vsar Framtdens Karrär Gymnaselärares senaste undersöknng där hela 92 procent av 600 gymnaselärare undersöknngen säger sg vara för ett förstatlgande av gymnaseskolan. Orsakerna varerar, men en återkommande kommentar är att en statlg skola skulle nnebära större lkvärdghet för eleverna. Undersöknngen vsar också att bra lön och pedagogskt ledarskap är de faktorer som enlgt lärarna främst kännetecknar en bra arbetsgvare nom gymnaseskolan. Hela 80 procent av de tllfrågade anger dessa faktorer som vktgast. Ett annat ntressant resultat är att 65 procent av lärarna anser att poltska beslut som rör gymnaseskolan nte är verklghetsförankrade. Nya Moderaternas talesperson skolfrågor, Bengt Bengtzoe, tror att det låga poltkerförtroendet kan bero på att beslut och löften om stor förändrng haft dålg förankrng den verksamhet som faktskt ska leverera det. Ett oroande undersöknngsresultat är att en tredje del av lärarna uppger att de utsatts för våld skolan, antngen av elever eller av anhörga tll elever. Något måste göras, frågan är vad? Om detta och mycket mer kan du läsa nne tdnngen. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Toppbetyg tll arbetsgvare med bra lön och ledarskap Erk Bengtzboe, Nya Moderaterna, om vår undersöknng. 5 Lärare kan nte ensamma ta ansvar för kvalteten skolan Huvudman och rektor måste göra stt, menar Skolverkets gd, Peter Fredrksson. 6 Skolledarprset rktar strålkastarljuset mot skolledarna Det lokala ledarskapet är avgörande för en bra skola. 6 Hårdnande arbetsklmat: var tredje lärare hotad Matz Nlsson, Skolledarna, om samhället och ndvden. 7 Majortet vll nföra ämnesbetyg men kåren är splttrad Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Rksförbund. 7 Lärare ska kunna fokusera på det pedagogska uppdraget Johanna Jaara Åstrand ordförande för Lärarförbundet. 8 Skolan en av få platser där ungdomar och vuxna möts IRL 8 Elsabeth Ennerberg utsågs tll Årets lärare 9 Så ska drömarbetsgvaren vara 10 Elevhälsan ska vara mer närvarande klassrummet 10 Högskolebehörghet på alla yrkesprogram Lärarförbunden om regerngens förslag. 11 Lyhörd drektör ska bossa huvudstaden Gymnasechefen Peter Lyth blr gymnasedrektör. 11 Vuxenutbldnng allt vktgare punkt på samhällsagendan 12 V vll alltd kunna erbjuda fler möjlgheter månaden för yrkesskcklga lärare. 12 Lärarnas Rksförbund ser gärna central arbetstdsreglerng 13 Så gynnas lärare av kommunsamarbete Bredare kollegalt nätverk och större karrärmöjlgheter. 13 Ny skola ser fördelar med stt läge Gymnaset vägg vägg med unverstet och företag. 14 Så hjälper du elever med talrädsla Om fenomenet sg och konkreta övnngar. Presenterade skolor, företag och kommuner 15 Stockholms stad, gymnaseverksamheten 16 Hälsnglands utbldnngsförbund 17 Malmö stad 18 Lnköpngs kommun 19 Kalmarsunds gymnaseförbund 19 Sverges Utbldnngsrado 20 Huddnge kommun 21 Krstanstad kommun 22 Lber 23 Stockholms stad, Komvux 24 Krmnalvården 25 ABB Industrgymnasum 26 Motala kommun 26 Vmmerby kommun 27 Terps kommun Framtdens Karrär Gymnaselärare är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Mats Fahlgren, Crstna Lefland, Adranna Pavlca, Annka Whlborg FOTOGRAFER Per Groth, Lasse Hejdenberg, Marcel van Helvoort, Gonzalo Irgoyen, Carolne L Jacobsen, Magnus Johnsson, Åke Karlsson, Danel Larsson, Johan Löf, Danel Nestor GRAFISK FORM Stellan Stål OMSLAGSFOTO Gonzalo Irgoyen TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda: Tel: E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR GYMNASIELÄRARE, VAR VÄNLIG KONTAKTA: Carl Mejer, E-post: carl.mejer@nextmeda.se LÄS MER PÅ Jobbmässa för gymnaselärare Göteborg Utbldnngsförvaltnngen Är du gymnaselärare eller blvande gymnaselärare och söker jobb? Välkommen tll vår jobbmässa 2 maj, kl på Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20. Träffa representanter från våra gymnaseskolor, gymnasesärskolan och vuxenutbldnngen. V bjuder på mngelbuffé! Anmäl dg senast måndagen den 30/4 på goteborg.se/utbldnng

4 4 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl 2018 Toppbetyg tll arbetsgvare som erbjuder bra lön och ledarskap Bra lön och bra ledarskap är de faktorer som främst kännetecknar en bra arbetsgvare nom gymnaseskolan. Det vsar en färsk undersöknng av Framtdens Karrär Gymnaselärare där hela 80 procent av de tllfrågade lärarna anger dessa faktorer som vktgast. Erk Bengtzboe, talesperson skolfrågor för Nya Moderaterna. Foto: Fredrk Wennerlund SKOLFRÅGORNA TEXT ANETTE BODINGER Enlgt Erk Bengtzboe, Nya Moderaternas talesperson skolfrågor, är resultatet lnje med partets uppfattnng. För oss är det en självklarhet att skcklga och erfarna lärare ska ha bra betalt. Vd sdan av lönen ser v också att lärarnas arbetsmljö spelar en stor roll för läraryrkets attraktvtet. Lärare ska arbeta med det som de är utbldade för och med deras huvuduppdrag: undervsnngen. Här spelar ledarskapet på skolorna en vktg roll, den menngen att ett gott ledarskap skapar förutsättnngar för lärare att fokusera på undervsnngen, vare sg det handlar om kompetensutvecklng, för- och efterarbete eller själva undervsnngen klassrummet. Våld skolan I undersöknngen uppger en tredjedel att de utsatts för våld skolan, antngen av elever eller av anhörga tll elever. Erk Bengtzboe ser med oro på den utvecklngen. Skolan är en del av världen utanför, så när v ser att våld och otrygghet breder ut sg sker det även skolan. Att polsen och socaltjänst får bättre resurser för att kunna göra stt jobb är därför vktgt. Våld och kränknngar accepteras nte på någon annan arbetsplats och ska heller nte accepteras skolan. Moderaterna har därför länge krävt en översyn av skollagens kaptel som rör trygghet och studero syfte att skärpa lärarnas mandat att ngrpa vd ordnngsstuatoner. Ytterst är det också så att om kameror och andra trygghetsåtgärder behöver sättas n så ska det ske. V är också öppna för att nföra ordnngsomdömen skolan. LÄRARE SKA ARBETA med det som de är utbldade för och med deras huvuduppdrag: undervsnngen Efterlyser dalog 65 procent av lärarna anser att poltska beslut som rör gymnaseskolan nte är verklghetsförankrade. Det är en olycklg sprcka mellan professonen och poltken som v gör vårt bästa för att överbrygga. Bland annat av denna anlednng prorterar v att besöka skolor och lärare för att lyssna n krtk och synpunkter på olka förslag. Detta uppmanar v också våra lokala företrädare att göra. V har även en kontnuerlg dalog med de båda lärarfacken och tar del av deras remssvar. I grund och botten tror jag att v länge har överskattat poltkens roll skolan och underskattat lärarnas, och det får konsekvenser där snabba förändrngar sker med löften om stor förändrng men med dålg förankrng verksamheten som faktskt ska leverera det. Relgösa frskolor 81 procent säger sg vara emot relgösa frskolor. Erk Bengtzboe är nte förvånad över resultatet. Det är lärare och rektorer, nte präster och mamer, som ska styra undervsnngen och skolan. Alla elever har rätt tll en skolgång som präglas av svenska värderngar om jämställdhet och om alla männskors lka värde. För att säkerställa att relgonen nte påverkar undervsnngen vll Moderaterna skärpa tllsynen och kontrollerna av dessa skolor. V vll också se en ändrng av skollagen för att sätta stopp för en systematserad och cke-pedagogskt motverad könsseparerad undervsnng. 65 procent säger sg vara för ämnesbetyg, 35 procent för kursbetyg. Att gå från ett kurs- tll ett ämnesbaserat gymnasum är en mycket stor reform. Hela gymnaseskolans upplägg skulle behöva göras om. Därför är det vktgt att v först utvärderar nuvarande system och dess effekter nnan v gör om det. Förstatlgande 92 procent säger sg vara för ett förstatlgande av gymnaseskolan. Här säger Erk Bengtzboe att Moderaterna vll se ett tydlgare natonellt ansvar för att vända utvecklngen på de skolor som brster. Det handlar bland annat om att sätta upp natonella kvaltetskrav som varje skola måste nå upp tll. De skolor som nte klarar av att möta kraven på exempelvs kunskapsresultat, trygghet och arbetsmljö ska omedelbart åläggas krav på att vända resultaten samt få stöd av staten det arbetet. Om skolan ändå nte lyckas åtgärda problemen ska staten ytterst kunna överta drften av en skola under en övergångsperod och stänga den om det krävs. Tllstånd kan dag dras n för frskolor, men för kommunala skolor saknas den möjlgheten. ANSER DU ATT RELIGIÖSA FRISKOLOR SKA TILLÅTAS? Ja 19% Nej 81% ÄR DE POLITISKA BESLUTEN VERKLIGHETSFÖRANKRADE? Är de poltska besluten för gymnaseskolan verklghetsförankrade? Ja 16% Nej 65% Undersöknngen genomfördes mot ett slumpmässgt urval av gymnaselärare Sverge mars Statstsk felmargnal 2,5 4 procentenheter. Vet ej 19%

5 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl Peter Fredrksson, Skolverket: Lärare kan nte ensamma ta ansvar för kvalteten skolan Brstande lkvärdghet, att elever möter skftande kvaltet undervsnngen, att gapet mellan olka elevgrupper ökar sett tll resultaten samt lärarbrsten tllhör skolans allra vktgaste utmanngar säger Peter Fredrkson, generaldrektör för Skolverket. Peter Fredrkson, generaldrektör för Skolverket. Foto: Skolverket / Scandnav Bldbyrå SKOLVERKET TEXT ANETTE BODINGER Lkvärdghet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervsnng ska hålla samma höga kvaltet och att elever ska få relevant stöd utfrån behov och förutsättnngar. Här ser Peter Fredrksson några saker som extra vktga. Undervsnng ska vla på forsknng och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlghet att ett kollegalt lärande förenas det som är framgångsfaktorer för en undervsnng med hög kvaltet. Man måste också ha en bra och tät uppföljnng av elevers lärande och utfrån det ha kompetenser och resurser att rkta stöd. Lärare kan nte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra stt och organsera och fördela resurser rätt. Ökad segregaton Skolsegregatonen har ökat under senare år. Peter Fredrksson menar att det främst är en effekt av ökad socal segregaton där männskor klustras utfrån socoekonomska och kulturella faktorer. Sedan förstärks den tll vssa delar av det fra skolvalet. Men v behöver nte kaptulera för segregaton och dess effekter. Man kan organsera och bygga en skolstruktur utfrån ett tydlgare ntegratonsperspektv. En skola kan tll exempel ha en profl eller nrktnng som gör att elever med olka bakgrunder möts. Vktgt är också att göra stt yttersta för att skolor mer utsatta områden har en sådan kvaltet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar. Dgtal kompetens Dgtal kompetens står högt upp på skolans och hela samhället agenda. Enlgt Peter Fredrksson handlar det grunden om att förstå hur den dgtala utvecklngen påverkar samhället och männskor, att ha tllgång tll och SKOLANS KVALITET STÅR och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsnngar på att få upp lönerna behövs, men det räcker nte veta hur olka dgtala hjälpmedel kan användas, att krtskt kunna granska nformaton och olka meder och att lösa problem och omsätta déer på ett kreatvt sätt med hjälp av dgtala verktyg. Att detta är vktgt förstår alla som nsett att nternet nte är en fluga, som känner tll begreppet fake news, som har banken telefonen och som ser fram emot att stta baksätet och läsa när blen kör sg själv. Och alla som nte förstått detta kan få hjälp av barn förskolan och elever skolan. De har koll! Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bl mer attraktvt? Skolans kvaltet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsnngar på att få upp lönerna behövs, men det räcker nte. Arbetsmljön och förutsättnngarna att göra ett jobb med kvaltet behöver stärkas, vlket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organsera. V behöver också påmnna om att de allra flesta skolor Sverge är bra och att de allra flesta lärare trvs och tycker om stt jobb. V ska sluta måla blden av svensk skola med den där breda penseln doppad svart färg. Den blden lockar ngen att bl lärare. Det fnns all anlednng att nyansera blden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem fnns, dem ska v ta på allvar och göra något åt. Det kan v göra och samtdgt säga att läraryrket är fantastskt. Hur ser morgondagens skola ut, om allt går som du vll och hoppas på? I morgondagens skola har v lärare som ratat både läkar-, ekonom- och jurstutbldnngar för att få arbeta skolan. V har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngnng och tränng för att nå framgång skolarbetet. V har föräldrar som vsar den största respekt för rektors och lärares kompetens. V har poltker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blvt så bra men som övrgt fredar lärare och rektorer från nya reformer. V har slagt världen med häpnad och toppar nu alla Psa-undersöknngar. Så kan det bl, om v alla tar ansvar för att göra det v kan göra. Och jag skojar nte, fastslår Peter Fredrksson. Vll du nsprera gymnaseelever tll att bl något stort? Tända morgondagens stjärnor? Utblda proffs? Eller utmana dem att nå framgång? Hos oss får du göra just det! Välkommen tll Bldnngsstaden Borås. Tllsammans med professonella och engagerade kollegor arbetar du för att möjlggöra gymnaseelevernas framtd. Htta dtt nya jobb på boras.se/ledgajobb. NYFIKEN? Läs mer om våra gymnaseskolor, och vad som gör dem unka på boras.se. Eller kka n på: #hängmedbäckäng #almåsstar #blproffs #framgångsedan1856

6 6 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl 2018 Skolledarprset rktar strålkastarljuset mot skolledarnas vktga roll På senare har år har debatten om framtdens gymnaseskola tll stor del fokuserat på lärarnas roll. Skolledarna, som fyller en nyckelfunkton för att forma framtdens skola, har httlls nte fått lka mycket uppmärksamhet och erkännande. Stora Skolledarprset, som vartannat år delas ut tll en skolledare som gjort extraordnära nsatser, syftar tll att belysa skolledarnas vktga roll. SKOLLEDARPRISET TEXT ANNIKA WIHLBORG Prset delas ut av Sverges Skolledarförbund, som vll uppmärksamma skolledarnas avgörande betydelse för barns och elevers utvecklng och lärande alla skolformer, från förskola tll vuxenutbldnng. Tobas Krantz, chef för utbldnng, forsknng och nnovaton på Svenskt Närngslv. Foto: Ernst Henry Photography Prset syftar tll att lyfta vkten av ledarskap och skapa ntresse för och bdra tll ett framgångsrkt ledarskap, säger Tobas Krantz, chef för utbldnng, forsknng och nnovaton på Svenskt Närngslv och juryns ordförande. Stora Skolledarprset består av kronor och delas ut tll en skolledare som är djupt grundad Sverges Skolledarförbunds etska kod och stt arbete har agerat enlghet med de värderngar som kommer tll uttryck där. Lokalt ledarskap är avgörande Skolledaren ska också ha skapat en nre organsatonskultur som har starkt fokus på ständgt pågående förbättrngsarbete utfrån de natonella målen och förhåller sg konstruktvt tll förändrngar omvärlden, ny kunskap och nnovaton för att säkerställa fortsatt framgång för sn organsaton. Skolledaren ska också samverka med externa ntressenter för att stärka verksamheten, vdga perspektv och uppmuntra mångfald. Våren 2018 fck Hans Jakobsson från ABB Industrgymnasum Västerås utmärkelsen. DET LOKALA LEDARSKA- PET är avgörande för att skolan ska fungera bra Det lokala ledarskapet är avgörande för att skolan ska fungera bra, för att lärarna ska ha tllgång tll ett kvalfcerat ledarskap och slutlgen även för elevernas resultat. Hans Jakobsson var den skolledare som denna gång uppfyllde krtererna bäst. Med utmärkelsen vll v vsa att skolledare verklgen kan göra skllnad. Utmärkelsen är förstås bara en del av arbetet med att stärka skolledarnas roll, men det här är andra gången v delar ut prset och jag tycker att v är på rätt väg, säger Tobas Krantz. Var tredje lärare hotad på jobbet Arbetsklmatet på landets skolor har hårdnat de senaste åren. En så stor andel som 34 procent av gymnaselärarna uppger att de blvt utsatta för hot eller våld sn yrkesutövnng. HOT OCH VÅLD TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Var tredje gymnaselärare har någon gång blvt utsatt för hot eller våld. Det vsar en undersöknng som tdnngen Framtdens Karrär Gymnaselärare lått göra bland ett slumpvs urval av gymnaselärare under våren Av de som blvt drabbade anger 90 procent att de blvt utsatta av en elev och 20 procent att de blvt utsatta av en anhörg tll en elev. Resultatet är beklaglgt och allvarlgt men förvånar nte Matz Nlsson, ordförande för Sverges Skolledarförbund. Han menar att det skett en dramatsk öknng av hot, våld och otllbörlg påverkan mot både lärare och rektorer under de senaste två åren. Vktgt med tdgt stöd I klassrummen kan lärare utsättas för hotfulla stuatoner samband med att de tar tll dscplnära åtgärder för att få ordnng eller vd tllsägelser om elevers beteenden och språkbruk. Att elever och vårdnadshavare motsätter sg lärares betyg och bedömnng är ytterlgare en orsak som kan ge upphov tll hot och våld. Dessutom ökar förtal och smutskastnng av skolpersonal socala meder. När något sådant händer måste skolan agera drekt. All personal måste stå upp för den som blvt utsatt och JAG BLEV UTSATT AV EN... Matz Nlsson, ordförande för Sverges Skolledarförbund. alla händelser som rör hot eller våld mot yrkesverksamma nom skolan ska polsanmälas, säger Matz Nlsson. Han tror att det alltmer ndvdualserade samhället lett tll att klmatet på landets skolor hårdnat. Uppfattas tll exempel skolprofessonens beslut om en elevs behov av stöd eller kunskapsnvå som fel är det lätt att byta skola, överklaga och smutskasta. Skolan har tappat pondus som myndghetsutövare. Problemet med hot och våld är därför nte bara en lokal fråga för varje enskld skola utan är en aktuell poltsk fråga på natonell nvå. Sedan måste det bl kännbart att hota och utsätta skolpersonal för våld eller psykska kränknngar. Tjänstemannaskyddet måste nkludera lärare och rektorer på samma sätt som blåljuspersonal. V har lämnat ett sådant förslag tll regerngen och påtalat att frågan kräver en snabb hanterng, säger Matz Nlsson. Foto: Martn Lndeborg HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR HOT ELLER VÅLD? Elev Anhörg tll elev Kollega/annan anställd Annan 20% 90% Har du någon gång blvt utsatt för hot eller våld dn yrkesroll som gymnaselärare? 7% 9% Ja 34% Nej 66% Flera lärare har blvt utsatta av flera kategorer, därför är totalsumman över 100%

7 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl En majortet vll nföra ämnesbetyg En undersöknng som tdnngen Framtdens Karrär Gymnaselärare lått göra vsar att drygt 60 procent av gymnaselärarna vll nföra ämnesbetyg. Men kåren är splttrad frågan. BETYGSSYSTEM TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Tdnngen Framtdens Karrär Gymnaselärare genomförde början av 2018 en undersöknng bland ett slumpmässgt urval av gymnaselärare. En av frågorna rör vlken typ av betygsättnng som är att föredra. Resultatet vsar att 63 procent av de crka 500 gymnaselärare som svarat på enkäten vll ha ämnesbetyg, det vll säga nföra ett betygssystem som ser tll en elevs sammantagna kompetens och prestaton ett ämne under en termn. Resterande, 37 procent, föredrar det nuvarande betygssystemet, där det görs en bedömnng av eleven efter varje avslutad delkurs. Det resultatet stämmer överens med den bld jag har av lärares önskemål om betygssystem. En majortet vll nföra ämnesbetyg men jag vet att kåren är splttrad frågan, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Rksförbund. Mndre stress och mer fokus Lärarnas Rksförbund har tagt ställnng för ämnesbetyg och Åsa Fahlén EN MAJORITET VILL nföra ämnesbetyg men jag vet att kåren är splttrad frågan ser även personlgen flest fördelar med det. Den uppfattnngen grundar hon dels på det hon hör från ombud och medlemmar förbundet och dels på sn egen erfarenhet som gymnaselärare. På den skola hon var verksam nnan hon tllträdde som ordförande för Lärarnas Rksförbund, våren 2016, erbjöds den nternatonella gymnaseutbldnngen Internatonal Baccalaureate där elevernas betyg tll stor del bestäms av slutprov efter två års studer. Det är ett tufft program men eleverna kände sg ändå nte lka stressade beroende på att de kunde fokusera på sna mål mer långsktgt. Jag tror det är lättare att fördjupa sg om betygsättnngen ÄR DU FÖR ÄMNESBETYG ELLER KURSBETYG? Ämnesbetyg Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Rksförbund. Foto: Rkard Westman Kursbetyg 37% nte hela tden hänger över en. Det gynnar både den psykska hälsan och möjlgheten att nhämta kunskap om man skulle ge ett sammantaget betyg ett ämne stället för efter varje moment. Att 37 procent av gymnaselärarna svarar att de vll ha kvar dagens betygsystem för att de är trötta på skolreformer eller rädda för förändrngar tror nte Åsa Fahlén är en trolg förklarng tll undersöknngsresultatet. Ser lärare att något kan ändras tll en fördel för eleverna så är man vllg att anpassa sg efter det. Men det är vktgt att veta hur ett nytt betygssystem skulle kunna utformas. Att bara byta betygsystem och oförändrat behålla dagens kursutformade gymnaseskola skulle nte bl klockrent. Det är många aspekter att ta hänsyn tll för att htta fungerande lösnngar. Jag välkomnar regerngens utrednng av frågan, säger Åsa Fahlén. 63% Undersöknngen genomfördes mot ett slumpmässgt urval av gymnaselärare Sverge den 5 6 aprl Statstsk felmargnal 2,5 4 procentenheter. Fokus på det pedagogska uppdraget Den höga arbetsbelastnngen och att alltför många lärare nte ges rätt förutsättnngar att fokusera på stt kärnuppdrag är gymnaseskolans särklass största arbetsmljöutmanng. Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. LÄRARFÖRBUNDET TEXT ANNIKA WIHLBORG Den höga arbetsbelastnngen beror huvudsak på att gymnaselärare tvngas lägga mycket td på admnstraton som nte stödjer deras kärnuppgft. Brsten på utbldade kollegor bdrar dessutom tll att öka många lärares arbetsbörda. De får tll exempel ansvara för betygssättnng även för elever som de själva nte undervsar, säger Johanna Jaara Åstrand. Det saknas dagsläget yrkeskategorer som kan avlasta lärarna med admnstraton och socalt arbete, exempelvs admnstratörer och socalpedagoger. Många lärare efterlyser även ett ökat stöd från och en närmare samverkan med elevhälsan, exempelvs specalpedagoger och skolsköterskor. V möter en ökad medvetenhet hos poltker, åtmnstone på rksplanet, om vkten av att renodla läraruppdraget, men för merparten av lärarna har det nte nneburt någon skllnad det daglga arbetet. En vktg faktor för att förbättra gymnaselärares arbetsmljö är att säkerställa ett stablt och kompetent ledarskap. Omsättnngen på ÄR DU FÖR ELLER EMOT ETT FÖRSTATLIGANDE AV SKOLAN? Är du för eller emot ett förstatlgande av gymnaseskolan? För Emot 8% 92% rektorer är hög på många skolor, säger Johanna Jaara Åstrand. Välkomnar utrednng Enlgt Framtdens Karrär Gymnaselärares undersöknng bland ett slumpmässgt urval av gymnaselärare är 92 procent för ett förstatlgande av gymnaseskolan. Johanna Jaara Åstrand tolkar undersöknngsresultatet som ett tydlgt kvtto på att gymnaseskolans nuvarande styrkedja nte fungerar, vlket genererar kvaltetsbrster och får påtaglga konsekvenser klassrummen. Det är nödvändgt att staten tar stt ansvar för framtdens gymnaseskola. V välkomnar utbldnngsdepartementets pågående utrednng om staten bör ta ett större ansvar för fnanserngen och resursfördelnngen samt vlka fördelar en regonalserad gymnaseskola kan få. Alla kommuner mäktar dagsläget nte med att erbjuda alla de gymnaseutbldnngar som eleverna har rätt tll. Ett samlat grepp krävs för att förbättra kvalteten och stärka elevernas rätt tll en bra gymnaseutbldnng, säger Johanna Jaara Åstrand. Hon betonar vkten av att säkra nflytandet från lärare, skolledare, elever och föräldrar om skolans förstatlgande ökar. Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson Gymnaseskolan behöver ett mer behovsanpassat fnanserngssystem, så det är v glada att det nuvarande utrednngsdrektvet omfattar. Samtdgt krävs åtgärder som verklgen gör avtryck lärarnas vardag, exempelvs att man avlastar dem med arbetsuppgfter som nte kräver lärarkompetens, säger Johanna Jaara Åstrand.

8 8 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl 2018 Skolan är en av få platser där ungdomar och vuxna möts realtd Gymnaseutbldnngen står nför många stora utmanngar nom de närmaste to åren. På utbldnngsförvaltnngen Lnköpng, lksom på de flesta andra skolförvaltnngar landet, står lärarbrsten och den framtda kompetensförsörjnngen högt upp på agendan. SATSNINGAR TEXT ANETTE BODINGER Lnköpng är en mångfacetterad kunskapsstad med goda möjlgheter tll déutvecklng, där det fnns utrymme att utvecklas både som pedagog och karrären. På sn hemsda beskrver Lnköpng sg som en expansv och framtdsfokuserad kommun som satsar på att göra verklghet av déer. Dgtalserngen erbjuder stora möjlgheter. V är mtt uppe ett arbete där v undersöker vlka saker v kanske kan få teknken att göra och vad v absolut nte lämnar över tll teknken, säger Åsa Rdne, skolchef Lnköpng. Hon påpekar att skolan är en unk plats den menngen att den är en av få arenor där ungdomar och vuxna fnns och möts realtd. Dessutom handlar det om mycket kunnga och kompetenta vuxna personer, som är där just för att erbjuda våra elever de allra bästa utskterna för att utvecklas och kunna nå sn fulla potental. Detta nnebär såväl ansvar som möjlgheter och det gäller att v verklgen funderar över hur v på bästa sätt kan använda och förvalta den här värdefulla tden. Skola mtt byn Lärarbrsten på landets gymnaseskolor är stor och förväntas öka. På senare år har det gjorts kraftga lönesatsnngar syfte att öka läraryrkets attraktvtet. Jag tror nte att hög lön räcker för att locka och behålla lärare. I grunden handlar det om att vara en attraktv arbetsgvare. En vktg del den strävan är att ha en bra värdegrund, en god arbetsmljö och att tllhandahålla bra utvecklngsmöjlgheter. I Lnköpng har v goda förutsättnngar att erbjuda EN VIKTIG DEL är att ha en bra värdegrund, en god arbetsmljö och att tllhandahålla bra utvecklngsmöjlgheter olka karrärspår och v försöker vara lyhörda för våra lärares behov och önskemål. Om allt går som Åsa Rdne vll och hoppas på kommer morgondagens gymnaseskolor Lnköpng att vara ännu bättre på att möta olka elevers olka behov. Om fem år kommer v också att ännu mer utpräglat vara en skola mtt byn och arbeta tllsammans med, och för, det omgvande samhället. Efter avslutat gymnasum är det dags för eleverna att ta klvet ut vuxenvärlden; vår uppgft är att rusta dem på bästa sätt, fastslår Åsa Rdne. Åsa Rdne, skolchef Lnköpng. Foto: Lennart Lundwall Elsabeth Ennerberg utsågs tll Årets lärare På Lärargalan utsågs Elsabeth Ennerberg, gymnaselärare hstora och relgon på Täby ensklda gymnasum, tll Årets lärare när hon tlldelades det relatvt nynrättade Lärarskapsprset. ÅRETS LÄRARE TEXT ANNIKA WIHLBORG MIN MÅLSÄTTNING ÄR att få eleverna att förstå att hstora är så mycket mer än kungar och årtal Elsabeth har blvt nomnerad av skolans elever och utsedd tll vnnare av Lärargalans jury. Hon har arbetat som lärare ett år. Hon blev rörd av motverngen som hennes elever skckat n. En sak som gör att hon trvs med läraryrket är att daglgen få möta elever och att få utblda dem ämnen som hon verklgen brnner för. Elsabeth Ennerberg hoppas att utmärkelsen Årets lärare ska bdra tll att ge läraryrket ett Årets Lärare, Elsabeth Ennerberg, gymnaselärare hstora och relgon på Täby Ensklda Gymnasum. uppsvng genom att uppmärksamma fantastska lärare och skolor. Det här är en vktg utmärkelse, för det fnns så många lärare som verklgen jobbar hårt och behöver uppmärksammas på olka sätt, vlket Årets lärare bdrar tll, säger Elsabeth Ennerberg. Ett skäl tll att eleverna nomnerade mg är att nog att jag har rolgt på jobbet och verklgen gllar mtt arbete. Alla elever är olka och har varerande behov, där är mn vktgaste uppgft att ständgt läsa av stuatonen. Mtt mål är att få eleverna att förstå att hstora är så mycket mer än kungar och årtal, säger Elsabeth Ennerberg. Aktuella referensramar Eftersom hon bara hunnt arbeta som lärare ett år så har hon ännu nte rktgt httat fram tll sn personlga pedagogska stl. Samtdgt anser hon att det är ett arbete som pågår mer eller mndre hela karrären för de allra flesta lärare. När jag får föreläsa om något jag verklgen är ntresserad av och märker att jag lyckats engagera eleverna så trvs jag verklgen med mtt jobb. Det kan handla om att ge elever aha-upplevelser eller att få dem att länka hop aktuella händelser med saker som hänt tdgare hstoren. Jag försöker så ofta jag kan dra konkreta paralleller tll dagens samhälle och elevernas verklghet när jag undervsar, både relgon och hstora, säger Elsabeth Ennerberg. Hennes målsättnng är att aldrg utöva stt yrke på slentran, varken nu eller om fem, to eller tjugo år. Det bdrar förhoppnngsvs tll att läraryrket känns utvecklande och stmulerande, även på lång skt. Det är lätt att htta spännande uppslag mna ämnen, exempelvs att nkludera en hstorsk bograf som jag läst undervsnngen eller att låta eleverna göra personporträtt på hstorska kvnnor som motvkt tll männens domnans hstoreböckerna, säger Elsabeth Ennerberg.

9 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl Så ska drömarbetsgvaren vara Arbetsgvare som erbjuder en bra lön och som fokuserar på gott ledarskap är mest populära gymnaselärares ögon. Tdnngen Framtdens Karrär Gymnaselärare hör med en av landets gymnasechefer hur man kan tllmötesgå de önskemålen. ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Bra lön och god löneutvecklng toppar lstan över de faktorer som gymnaselärare tycker kännetecknar en attraktv arbetsgvare. Det vsar en undersöknng som tdnngen Framtdens Karrär Gymnaselärare lått göra bland ett slumpvst urval av gymnaselärare. Mattas Olsson, gymnasechef Krstanstad, är nte överraskad över resultatet. Det är självklart att gymnaselärare vll och ska få betalt för stt vktga och VILKA FAKTORER KÄNNETECKNAR EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE? Vlka av följande faktorer kännetecknar en attraktv arbetsgvare nom gymnaseskolan? 100 Mattas Olsson, gymnasechef Krstanstad. Foto: Prvat % 80% Bra lön/löneutvecklng 2 Bra ledarskap 75% 75% 73% 3 Bra team/arbetskamrater 4 Möjlghet att påverka dn arbetsstuaton 5 Bra psyksk arbetsmljö (mnskad stress, mental press etc.) 6 Att kunna ägna sg mer åt undervsnng 7 Bra fyssk arbetsmljö (lokaler, ljudnvå, luft) 63% 60% 58% 54% 51% 46% 43% 41% 4% 8 Flexbel och mndre reglerad arbetstd 9 Mndre admnstraton 10 Motverade/ntresserade elever 11 Mndre klasser 12 Bra karrär- och utvecklngsmöjlgheter 13 Förenklad dokumentaton 14 Annat komplexa uppdrag. I jämförelse med andra yrken och branscher samhället tycker jag att lönerna borde höjas ytterlgare även om utvecklngen vart förhållandevs god på sstone. Bra lönenvå I Krstanstad har man lyckats hålla lönenvån bland lärare på en bra nvå. Mattas Olsson ser även postvt på DET HANDLAR INTE bara om att rekrytera de bästa skolledarna utan även att skapa en bra organsaton möjlgheten att nom skolans värld kunna premera särsklda uppdrag eller engagemang med ekonomska medel. Han menar att den ökade lönesprdnngen nom lärarkåren vart av godo på så sätt att lönen numera bättre speglar ndvduella arbetsnsatser. Att ett bra jobb märks lönekuvertet. Även bra ledarskap är en faktor som gymnaselärare värdesätter högt hos en arbetsgvare. Åtta av to av de som besvarat enkäten anger att det är vktgt. Mattas Olsson har full förståelse för det. För lärare är det framför allt rektorn man har åtanke, tror han. Det pedagogska ledarskapet har kommt mer och mer fokus takt med att förväntnngarna på skolan och läraruppdraget förändrats med tden. Här har v nom förvaltnngen en vktg roll för att se tll så att rektorerna får utrymme för att leda och stödja lärarna. Det handlar nte bara om att rekrytera de bästa skolledarna utan även att skapa en bra organsaton. Även den mest kompetenta rektorn gör mycket lten nytta om hen nte får de rätta förutsättnngarna för att verklgen ägna sg åt sn vktga uppgft som pedagogsk ledare, säger Mattas Olsson. Välkommen tll oss! Nösnäsgymnaset lgger nära både hav, stad och goda kommunkatoner. Nösnäs är en gymnaseskola med crka 1300 elever och här fnns ett stort utbldnngsutbud, många möjlgheter, kompetenser och engagemang. Stämnngen här präglas av kollegalt lärande och en stor frhet att prova nya utvecklande möjlgheter såväl organsatorskt som pedagogskt. Sök våra ledga tjänster på Foto: Anders Ncander

10 10 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl 2018 Lärare vll att elevhälsan ska vara mer närvarande klassrummet Det fnns en stor potental tll en närmare samverkan mellan lärare och elevhälsa. Lärarna efterlyser mer konkret stöd klassrummet från exempelvs skolkuratorer, psykologer och skolsköterskor enlgt en stude från Lnköpngs unverstet. ELEVHÄLSA TEXT ANNIKA WIHLBORG Lärare efterlyser hjälp från elevhälsan med möjlghet tll samtalsstöd, avlastnng med pedagogska kartläggnngar och hjälp med att upprätta, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram som elevhälsan senare ska använda sg av. Det vsar studen som Maja Johansson Gamer, lärare på Sjukhusskolan vd Lnköpngs unverstetssjukhus och Susanne Kretz-Sandberg, lektor pedagogk, genomfört. Lärarna vll ha fler förslag på lösnngar och metoder som kan tllämpas klassrummet sn kontakt med elevhälsan. Studen vsar att skolor som har en elevhälsofunkton som är samlad på skolan ofta upplever att samverkan mellan lärare och elevhälsa fungerar bra. Men när skolsköterska, psykolog och andra professoner bara är på skolan en eller två dagar veckan försvåras samverkansmöjlgheterna. LÄRARNA BEHÖVER TA ett större ansvar att kommuncera vlket stöd de behöver från elevhälsans sda Över professonsgränserna I elevhälsans uppdrag ngår ju att arbeta förebyggande, men när en psykolog, skolsköterska eller kurator ansvarar för tusen elever fördelade på tre eller fyra skolor säger det sg självt att det teambaserade och förebyggande elevhälsoarbetet är svårt att hnna med. Samtdgt stavas lösnngen nte enbart utökade resurser tll elevhälsan. En genun samarbetsvlja över professonsgränserna är mnst lka vktg, säger Maja Johansson Gamer. Elevhälsan behöver komma ut klassrummen för att få en bld av hur förutsättnngarna ser ut där. Många av elevhälsans åtgärder och stödnsatser utgår exempelvs från ndvdnvå, men lärare jobbar nästan alltd med elever på gruppnvå. Lärarna behöver ta ett större ansvar att kommuncera vlket stöd de behöver från elevhälsans sda, säger Maja Johansson Gamer. Efterlyser bättre uppföljnng Lärarna som deltog studen uppgav att det var svårt att få snabb återkopplng från elevhälsan eller att återkopplngen glappade. Lärarna önskade att uppföljnngen, det vll säga utvärderng av genomförda åtgärder samt planerng av eventuella framtda stödnsatser, fungerade bättre. Med god samverkan mellan lärare och elevhälsa blr det lättare att så tdgt som möjlgt ta tag och börja Maja Johansson Gamer, lärare på Sjukhusskolan vd Lnköpngs unverstetssjukhus. arbeta med elever som är hemmasttare, har drabbats av psyksk ohälsa eller har särsklda behov, säger Maja Johansson Gamer. Högskolebehörghet på alla yrkesprogram Regerngen föreslår att samtlga yrkesprogram gymnaset måste nnehålla kurser som ger högskolebehörghet från hösten Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna. Målsättnngen är att förändrngen ska öka antalet elever som väljer yrkesprogram. YRKESPROGRAM TEXT ANNIKA WIHLBORG Regerngens förslag är alltså att kurser som ger högskolebehörghet ska ngå yrkesprogrammen redan från början, bland annat för att öka tryggheten för de elever som ännu nte bestämt sg för om de vll studera vdare efter gymnaset. Det ska dock fnnas en möjlghet för elever som nte vll studera vdare att välja bort dessa kurser. V är postvt nställda tll förslaget, nte mnst eftersom det kan stärka yrkesutbldnngarnas attraktvtet och få fler elever att söka sg tll yrkesprogrammen. Även elevorgansatonerna Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Rksförbund. är postva tll att det nförs en allmän behörghet. Även dagsläget kan elever på yrkesprogrammen skaffa sg högskolebehörghet, men praktken är det ofta krånglgt eftersom elevgrupperna många gånger är små. Dessutom är det ofta svårt att få tll det rent schemamässgt, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Rksförbund. Ökade resurser Att vända på det hela så att elever aktvt får välja bort snarare än att välja Foto: Elsabet Olsson Walln tll högskolebehörghet kräver, enlgt Åsa Fahlén, ett bra rådgvnngsstöd från stude- och yrkesvägledare. I dagsläget har många stude- och yrkesvägledare alltför många elever att vägleda, vlket praktken gör det omöjlgt att erbjuda varje elev ndvduell väglednng. Stude- och yrkesvägledarresurserna behöver därför förstärkas om den här förändrngen genomförs. Det är också vktgt att de elever som väljer bort högskolebehörgheten på gymnaset ges möjlghet att läsa n den senare lvet om de exempelvs bestämmer sg för att börja studera på högskola efter att ha vart yrkesverksamma ett antal år, säger Åsa Fahlén. Välkomnar förslaget Det här förslaget välkomnar v verklgen, det är en fråga v drvt under en längre td. Förslaget sänder en enormt vktg sgnal tll elever som vll utblda sg tll stt drömyrke men samtdgt vll hålla dörren öppen för framtda högskolestuder, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Hon betonar vkten av att elever på yrkesprogrammen nte ska kunna välja bort de studeförberedande kurserna alltför lättvndgt. Jag är övertygad om att det är just känslan av att hamna en utbldnngsmässg återvändsgränd som gjort att söktrycket tll yrkesprogrammet mnskat de senaste åren. Jag tror defntvt att yrkesbehörghet på samtlga yrkesprogram kan bl den utlösande faktorn som får fler elever att välja yrkesförberedande program, säger Johanna Jaara Åstrand. Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson

11 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl Lyhörd drektör ska bossa huvudstaden Peter Lyth är läraren som blev rektor och klättrade vdare tll att bl gymnasechef. Snart klver han n rollen som Stockholms gymnasedrektör och står nför det tuffa uppdraget att chefa över en förvaltnng som ska ordna utbldnngsplatser en storstad som växer så att det knakar. GYMNASIECHEF TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Peter Lyth, tllträdande gymnasedrektör Stockholms stad. Foto: Lennart Johansson Stockholms stads nuvarande omkrng 30 kommunala gymnaseskolor räcker nte tll. För hålla takt med huvudstadens växande befolknng fnns det planer på att bygga 15 ytterlgare gymnaseskolor. Men det handlar nte bara om att skapa fler utbldnngsplatser. Det gäller att förutse elevernas sökmönster och veta hur personalbemannngen ska gå tll. Det är det där komplexa uppdraget som lockar Peter Lyth att bl Stockholms gymnasedrektör. V kan se att elever Stockholm många gånger värderar valet av skola högre än utbldnngsnrktnng, att skolans populartet är vktgare än vad v vuxna kanske vll och tror. Det gäller att pejla läget och ta hänsyn tll många aspekter så att gymnasesatsnngarna görs på rätt sätt, säger Peter Lyth. Har klättrat karrären Peter Lyth har en gedgen karrär bakom sg nom skolans värld. Den tog sn början 1984 då han fck sn första tjänst som högstadelärare. Några år senare valde han att undervsa på gymnaset och blev därefter bträdande rektor. Chefsrollen passade honom, och flera år jobbade han sedan som rektor på två olka gymnaseskolor. Det ledde sn tur n honom på det nuvarande uppdraget som gymnasechef, och jul 2018 tar han på sg drektörshatten. VI KAN SE att elever Stockholm många gånger värderar valet av skola högre än utbldnngsnrktnng Sn bakgrund kommer han att ha nytta av på stt nya jobb. Det är en fördel att jag kan sätta mg n lärares och rektorers stuaton. Det är vktgt att styra gymnaseverksamheten så att den passar både elever och de som arbetar nom skolan. Rent generellt anser Peter Lyth att både tjänstemän och förtroendevalda måste vara duktga omvärldsbevakare. Att skapa fler vård- och omsorgsprogram för att samhället behöver mer vårdpersonal är fel ände att börja om de unga nte lockas av den utbldnngen, exemplferar han. Det har vart en process att nse att v nom byråkratn och poltken nte kan forma gymnaseskolan bara utfrån de behov v ser. För att lyckas mtt nya uppdrag gäller det att vara lyhörd, säger Peter Lyth. Vuxenutbldnng allt vktgare punkt på samhällsagendan Komvux fyller 50 år. En pgg jublar som är mer aktuell än någonsn. Det har hänt otrolgt mycket under de gånga åren, och vuxenutbldnngen har blvt en allt vktgare punkt på hela samhällets agenda, säger Bengt Jönsson, chef Vuxenutbldnng Stockholm. VUXENUTBILDNING TEXT ANETTE BODINGER När Komvux startade slutet av 1960-talet lockade utbldnngen främst vuxna som hade sktet nställt på fortsatta studer efter folkskolan eller motsvarande. Idag handlar en stor del av verksamheten om yrkesutbldnngar som ska leda tll jobb. En av dagens stora utmanngar är att möta behoven av de nya målgrupper som deltar vuxenutbldnngen. V har många utrkesfödda och kortutbldade bland våra elever. Det gäller att anpassa verksamheten och våra utbldnngar så att dessa personer kan gå n utbldnng och klara den för att sedan komma ut egen försörjnng, antngen drekt eller va unverstet och högskolor, säger Bengt Jönsson. För att möta den utmanngen har Vuxenutbldnng Stockholm bland annat startat flera kombnatonsutbldnngar. V erbjuder program där SFI ges tllsammans med de flesta fall en yrkesutbldnng, men även kombnaton med teoretska ämnen. En vktg del av arbetet är enlgt Bengt Jönsson att få n företag och branscher så tdgt som möjlgt utbldnngen. Lastblsmekankerutbldnngen har fått ett rktgt lyft sedan Scana kom n som partner. Företaget utlovar tll och med en provanställnng på sex månader tll alla som klarar utbldnngen. Vktg samhällsroll En annan aktuell utmanng är dgtalserngen och hur verksamheten kan dra nytta den nya teknken. Bengt Jönsson, chef Vuxenutbldnng Stockholm. Foto: Fredrk Sandn Carlson I FRAMTIDEN KOMMER vuxenutbldnngen än högre grad kunna användas för yrkesväxlng Lärarbrst är en annan utmanng. V är ganska välförsörjda just nu, men står om ett par år nför stora pensonsavgångar och måste se tll att v nte hamnar ett vakuum, fastslår Bengt Jönsson. Komvux Stockholm beskrver han som en pgg 50-årng med stora planer för framtden. V arbetar nu med att utveckla Campus Åsö där grundläggande och gymnasal vuxenutbldnng, SFI och yrkeshögskoleutbldnngar ska samlas under ett och samma tak. I framtden kommer vuxenutbldnngen att än högre grad kunna användas för yrkesväxlng. Helt klart är att verksamheten kommer att ha en fortsatt vktg roll samhället en roll som kanske kommer att växa ytterlgare och bl ännu större än vad den är dag.

12 12 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl 2018 V vll alltd kunna erbjuda fler möjlgheter Vktgaste utmanngen för dagens gymnaseskola är att alla ungdomar påbörjar, fullföljer och når målen, säger Joachm Håkansson, förbundschef Kalmarsunds gymnaseförbund, där de arbetar hårt för att ständgt kunna erbjuda lärare och elever fler möjlgheter. UTMANINGAR TEXT ANETTE BODINGER I Kalmarsunds gymnaseförbund handlar det nte enbart om att erbjuda ungdomar utbldnng. Förbundschef Joachm Håkansson menar att uppgften är betydlgt större än så. Vårt uppdrag måste omfatta en aktv och pådrvande roll syfte att få alla ungdomar att påbörja gymnasestuder och se tll att varje ndvd ges möjlgheter att nå målen för sn utbldnng. För att klara det har verksamheten under senare år arbetat aktvt med att förbättra och stärka samarbetet med grundskolorna regonen där ett vktgt syfte är att göra övergången tll gymnaset så bra som möjlgt. V arbetar ntensvt med att aktvt förebygga och motverka studeavbrott samt med det kommunala aktvtetsansvaret. Andelen elever med examen har ökat de senaste fyra åren, både på yrkesprogrammen och på de högskoleförberedande programmen. År 2017 nådde 93 procent av eleverna examen på högskoleförberedande program. INOM TVÅ ÅR ska förbundets yrkesskcklga lärare tjäna mnst kronor månaden Motsvarande sffra för yrkesprogrammen är 90 procent. En förklarng tll de höga sffrorna är ett väl fungerande systematskt kvaltetsarbete, vlket Joachm Håkansson menar är en förutsättnng för att alla som arbetar skolan ska kunna ge eleverna en lkvärdg utbldnng med hög kvaltet. Att behålla och rekrytera yrkesskcklga lärare, kollegalt lärande, skcklga pedagogska ledare och en väl utbyggd elevhälsa är andra framgångsfaktorer. Joachm Håkansson, förbundschef Kalmarsunds gymnaseförbund. Fler möjlgheter Verksamheten lovar all personal och alla elever att de alltd kan förvänta sg fler möjlgheter av Kalmarsunds gymnaseförbund. V erbjuder det största utbldnngsutbudet regonen och som arbetsgvare ska v vara en modern, attraktv och utvecklande arbetsplats som kännetecknas av trygghet, trvsel, arbetsglädje och engagemang. V har också fastställt en lönepoltsk målsättnng för lärarna. Inom två år ska förbundets yrkesskcklga lärare tjäna mnst kronor månaden. Det är ett löfte som v kommer att hålla! Efter några år med mnskade elevkullar är verksamheten nne en expansv fas där nästa steg är att blda ett campus mellan de stora gymnaseskolorna Kalmar. Sktet är nställt på att fortsätta lgga framkant och ge såväl elever som personal ännu fler möjlgheter, fastslår Joachm Håkansson. Lärarnas Rksförbund ser gärna en central reglerng av lärarnas arbetstder Att nföra ämnesbetyg stället för kursbetyg kan mnska stress hos eleverna, men kommer förmodlgen nte att göra så mycket för lärarnas arbetsmljö. V skulle hellre se en central reglerng av lärarnas undervsnngstd, säger Svante Tdeman, 1:e vce ordförande, Lärarnas Rksförbund. ARBETSMILJÖ TEXT ANETTE BODINGER När läroplan 1994 nfördes delades samtlga ämnen på gymnaset n kurser. Tanken var att eleverna skulle få större möjlghet att påverka sn egen utbldnng. Med åren har det vsat sg att systemet skapar stor stress för både lärare och elever. Fram tll 2000 stod det vårt kollektvavtal att gymnaselärarna hade 504 tmmars undervsnng på ett år. Fler tmmar än så nnebar betald övertd, berättar Svante Tdeman. Den paragrafen fnns nte längre, vlket kombnaton med många kommuners dålga ekonom och dagens kurssystem lett tll att lärarnas arbetsbörda ökat markant. FÖR ATT KUNNA göra ett ännu bättre jobb som lärare behövs det mer td för varje elev, nte mndre Lärarlönerna är den tunga utgftsposten kommunernas skolbudget. För att klara budgeten drar man ner på antalet undervsnngstmmar, kanske tll 80 tmmar för en 100-poängskurs, och låter läraren ta ytterlgare en kurs. Men det är samma kunskapsmassa som ska gås genom vlket sätter stor press på läraren, säger Svante Tdeman. Han påpekar att fler kurser genererar både mer undervsnng och mer efterarbete för varje enskld lärare. Läraren får mndre td att uppnå målen. Om det står 100 poäng kursplanen, då borde det också vara 100 tmmar lärarledd td tll eleverna. Ämnesbetyg Nu kan det dock bl ändrng. Gymnaseutrednngen som presenterades hösten 2016 föreslog en återgång tll ämnesbetyg vlket kan bl verklghet Det kommer kanske att gynna eleverna som tycker att det är jobbgt att ha ett stort antal kurser och att bl betygsatta många gånger under sn studetd. Men det blr förmodlgen nte bättre för lärarna. En del av lösnngen på problemet, menar han, är att komma tllbaka tll någon form av central reglerng av lärares arbetstd. Det budskapet har v httlls nte lyckats att få gehör för avtalsförhandlngarna. Vår förhoppnng är att staten tar ett större ansvar för skolan framtden. För att kunna göra ett ännu bättre jobb som lärare behövs det mer td för varje elev, nte mndre, fastslår Svante Tdeman. Foto: Elsabeth Ohlson Walln Svante Tdeman, 1:e vce ordförande, Lärarnas Rksförbund.

13 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl Så gynnas lärare av kommunsamarbete Genom att tre kommuner Hälsngland bldat ett gemensamt utbldnngsförbund har lärarna fått ett bredare kollegalt nätverk och större karrärmöjlgheter. Thomas Wnqvst, chef över Hälsnglands Utbldnngsförbund. Foto: Johan Löf eftersom en och samma arbetsgvare kan erbjuda så många olka typer av tjänster nom utbldnngsområdet. Under samma tak ngår förutom gymnaseskolorna även vuxenutbldnngar, yrkeshögskola och dstansstuder på högskola och unverstet. Dessutom fnns en avdelnng för forsknng. Alla KOMMUNSAMARBETE TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON För att kunna erbjuda utbldnngar med bredd och kvaltet ett samhälle krävs resurser. Som lten kommun är det en tuff uppgft att klara av. Det var mot den bakgrunden som Bollnäs, Nordanstg och Söderhamns kommuner år 2015 gck hop och bldade ett gemensamt utbldnngsförbund. Samarbetet har bdragt tll ett större utbud av utbldnngar för nvånarna och har samtdgt bdragt tll ett uppsvng för lärarna. Förr kunde en lärare vara ensam sn yrkesroll den egna kommunen. Nu öppnas möjlgheten att enkelt nätverka med kollegor som undervsar samma ämne som en själv, på en annan skola men nom samma förbund. Från lednngens sda kan v även göra mer rktade utbldnngssatsnngar. Några språklärare ska exempelvs gemensamt åka väg på utlandsresa för fortbldnng under våren, säger Thomas Wnqvst, chef över Hälsnglands Utbldnngsförbund. Lett tll ökad rörlghet Tack vare kommunsamverkan har karrärmöjlgheterna för lärare ökat VI MÄRKER ATT vår attraktonskraft ökar. Det gör det lättare för oss att både behålla personal och locka tll oss ny. drar nytta av varandras verksamheter högre utsträcknng sedan den organsatorska hopslagnngen genomfördes. Bldandet av Hälsnglands Utbldnngsförbund har också gett en större pondus ett vdare perspektv. Hälsngland har tdgare nte vart så starkt varumärke som exempelvs Dalarna. V har vart lte dolda trots att v fnns bara två tmmar från huvudstaden. Nu märker v att vår attraktonskraft ökar. Det gör det lättare för oss att både behålla personal och locka tll oss ny. Den här typen av kommunsamarbeten är helt tden, säger Thomas Wnqvst. Ny skola ser fördelar med stt läge Vägg vägg med unverstet och företag öppnar snart ett helt nytt gymnasum med fokus på lfe scence Campus Flemngsberg. Redan nnan portarna öppnats fnns planer på samarbeten med både högskolevärlden och närngslvet. TVÄRVETENSKAPLIG SKOLA TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Wderströmska gymnasets ytterväggar och tak är på plats och sksserna över hur lokalerna ska se ut nvändgt börjar bl klara. Den sprllans nya kommunala gymnaseskolan, som startar hösten 2019, är placerad strategskt HÄR FINNS MÖJLIGHET att skapa en helt ny skola som präglas av nyfkenhet och engagemang mtt Campus Flemngsberg Huddnge kommun södra Stockholm. Skolan blr och med det granne med både högskolor och företag och det fnns en tydlg tanke med läget. Redan nu har man dskuterat samverkansformer med Röda korsets högskola, Karolnska nsttutet, Kunglga Teknska Högskolan och Södertörns högskola. Gymnaseeleverna kommer att få tllgång tll unverstetsbblotek och moderna och avancerade laboratonssalar. För skolans lärare fnns forskarsemnarer på gångavstånd från den egna arbetsplatsen och möjlgheter tll kollegala samarbeten med de närbelägna högskolorna, säger Mona Lfwergren som är projektledare för Wderströmska gymnaset. Skolan kommer att erbjuda teknk-, naturvetenskaps-, ekonomoch vård- och omsorgsprogram samt ett fjärde år på teknkprogrammet. Gemensamt för alla utbldnngarna är att de har ett fokus på den tvärvetenskaplga forsknngsgren som kan förbättra lv och hälsa genom utvecklng nom medcn och teknk, kallad lfe scence. Innovatv arbetsmljö Utöver synergerna med den akademska världen jobbar gymnaseskolan Illustratoner: Tengbom på att kunna samarbeta med de många företagen som etablerar sg området. Det har bland annat betydelse för att kunna tllgodose behovet av praktkplatser för eleverna på det fyraårga teknska programmet. Även närngslvet har från sn sda vsat ett ntresse för skolverksamheten. Det är en nnovatv och expansv mljö här. Det kommer man som lärare att känna och kunna dra nytta av. Här fnns möjlghet att skapa en helt ny skola som präglas av nyfkenhet och engagemang, säger Mona Lfwergren.

14 14 Framtdens Karrär Gymnaselärare aprl 2018 Så hjälper du elever med talrädsla Många lärare möter elever som är rädda för att prata klassrummet. Gymnaseläraren Danel Sandn utkom förra året med en bok på temat och brnner för att fler ska kunna göra sna röster hörda. Här är hans bästa tps på hur du kan hjälpa eleverna. TALRÄDSLA TEXT ADRIANNA PAVLICA Danel Sandn är sedan 15 år tllbaka gymnaselärare svenska, hstora och relgonskunskap. Hans bok Talrädsla skolan går genom konkreta övnngar att göra med talrädda elever samt berättar om fenomenet. DET VIKTIGA ÄR att avsätta td så att talrädda elever kan få träna med andra elever som känner lkadant Det är nte självklart att man känner gen de här eleverna. Många tror tll exempel att talrädda elever är blyga och tllbakadragna men så behöver det nte alls vara. Danel Sandn tycker att det bästa sättet att hjälpa talrädda elever på är att erbjuda möjlghet att systematskt arbeta med problemet, exempelvs genom specalkurser. Han själv håller en retorkkurs för talrädda. Det vktga är att avsätta td så att talrädda elever kan få träna med andra elever som känner lkadant. Det fungerar ypperlgt. Men tyvärr fnns nte de möjlgheterna på många skolor. Slppa undan en björntjänst Det fnns ändå mycket man som lärare kan göra för att hjälpa eleverna. Ett första steg är att prata om talrädsla. Sedan handlar det om att nte låta dem slppa undan. Det är vktgt. V vll hjälpa dem och det tar sg bland uttryck björntjänster, att de slpper sn redovsnng eller bara behöver göra den nför läraren. På skt blr det ett msslyckande som bekräftar för eleven att man nte klarar detta, och det sker ngen utvecklng. Exempelvs kan eleven få hålla sn redovsnng nför lärare och några få kamrater början av en lekton, och Gymnaseläraren Danel Sandn håller en särskld retorkkurs för talrädda elever och är förvånad över att fler skolor nte fångar upp det behovet. gen slutet men då nför en större grupp. Man får vara lte fnurlg och tll exempel säga att man bara kommer att ta hänsyn tll den gången som det går bäst när man sätter betyg, det brukar elever nappa på. Men själva verket handlar det om att få dem att träna, säger Danel Sandn. Övnng det centrala Ett annat sätt är att låta eleven spela n redovsnngen hemma och ha som en slags backup att vsa läraren fall redovsnngen klassrummet nte skulle gå bra. Men nyckeln är alltså övnng, mer övnng och ännu mer övnng. Det är klart att det är tdskrävande om man tll exempel låter eleven redovsa flera gånger. Men det tar kanske 5 10 mnuter extra och det tycker jag att man kan lägga. Alla elevers ndvduella behov tar td och just talrädsla är ett problem som v alldeles för ofta blundar för. V behöver Dg nu! Hos oss får du utmanas och utvecklas. Du får fantastska kollegor och elever som är spännande och rolga att jobba med. Här gör du skllnad! Läs mer på Lernas lärare gör en verklg skllnad Är du en passonerad lärare eller erfaren nom ett yrke och brnner för att lära andra? Då ska du jobba med oss på Lerna. Som lärare på Lerna är du en nyckelperson deltagarnas utvecklng och att forma deras framtd. Du kan tll exempel jobba som lärare nom SFI, grundämnen, restaurang, fordonsteknk eller vård och omsorg.

15 NextMeda 15 I Stockholms stad satsar man på gymnaset Vll du vara med och bygga framtdens gymnaseskola Stockholms stad? Här fnns några av Sverges mest spännande lärarjobb och det sker flera stora satsnngar. Snart slås portarna upp för spltternya Anna Whtlocks gymnasum. Samtdgt går P A Fogelströms gymnasum n stt andra år anrka, nyrenoverade lokaler. Annca Tengbom Ödén, rektor på Anna Whtlocks gymnasum, Thomas Lejdemalm, rektor på P A Fogelströms gymnasum och Stna Arvas, förstelärare på Anna Whtlocks gymnasum. Foto: Gonzalo Irgoyen I august välkomnar Anna Whtlocks gymnasum sna första 700 elever Länsstyrelsens gamla lokaler mtt på Kungsholmen. Den ståtlga byggnaden, som just nu genomgår en total ombyggnad för stt nya ändamål, kommer att husera crka elever när skolan är helt utbyggd. Gymnaset blr därmed ett av Sverges största. Det är en fantastsk chans att få vara med och bygga upp en skola från starten. Stockholms stad satsar verklgen på sna gymnaseskolor och det är väldgt rolgt, säger rektor Annca Tengbom Ödén, som närmast kommer från en rektorstjänst på Kungsholmens gymnasum. Som gymnaselärare Stockholms stad har du möjlghet att utvecklas dn pedagogska roll och göra karrär nom läraryrket. Du får tllgång tll kompetensutvecklng, nätverk och semnarer. Du kan bl VFU-handledare, utvecklngslärare, förstelärare, lektor och forskare. Du får också möjlghet att röra dg nom en stor organsaton, Stockholms stad har 27 gymnaseskolor och crka 140 grundskolor. Därmed får du som lärare tllgång tll en bred skara skolor med olka pedagogska nrktnngar och en mångfald av pedagogsk utvecklng. Alla lärare Stockholms stad har också tllgång tll aktuell forsknng och senaste nytt nom utbldnngsfrågor. Stockholms stad Utbldnngsförvaltnngen Hantverkargatan 3 A Stockholm Tel: Anna Whtlocks gymnasum erbjuder fem högskoleförberedande program och elva olka nrktnngar. Stor tonvkt läggs på lfe scence och desgn, som återkommer som profl och nrktnng flera av programmen. Ledorden för undervsnngen är bldnng och nnovaton för en hållbar framtd och skolan samarbetar med flera unverstet och högskolor. V vll ge eleverna kompetens, lust och mod att påverka samhällsutvecklngen. Våra lärare kommer att vara med och påverka hur v utformar undervsnngen och v ser att det fnns ett oerhört stort ntresse för att jobba här. V hade också flest förstahandssökande elever av alla gymnaser Stockholms län. Det vsar att även elever lockas av möjlgheten att bygga nytt och vara med och skapa skolkultur, säger Annca. Stna Arvas, som dag arbetar på Södra Latns gymnasum, tllträder en tjänst som förstelärare desgn, bld och form och hon ser fram emot utmanngen. Hon är formgvare botten och upptäckte läraryrket av en slump under ett vkarat för ett 20-tal år sedan. Som förstelärare kommer Stna att jobba brett med elever på olka program och hon märker att många ungdomar är ntresserade av att ntegrera desgn med de tradtonella teoretska programmen. Detta är något som många unga efterfrågar och synnerhet med det fokus v har på hållbarhet. Att som lärare få vara delaktg från början, frgöra sg från gamla strukturer och skapa en ny, kreatv mljö är spännande, säger hon. Skola på anrka Stgberget En annan gymnasesatsnng Stockholms stad är P A Fogelströms gymnasum som tog emot sn första årskull förra läsåret. Lagom tll termnsstarten august flyttar skolan n helt nyrenoverade lokaler på Stgberget på Södermalm, en byggnad som använts som skola sedan P A Fogelströms gymnasum kommer att ha totalt 670 elever på de naturvetenskaplga och ekonomska programmen när det är helt utbyggt. Skolan har en tydlg högskoleförberedande karaktär. P A Fogelströms gymnasum renodlar det akademska och har starkt fokus på ämneskompetens och samarbete mellan olka team. Det är avskalat och väldgt tydlgt vad som är oblgatorskt och vad som är valfrtt, säger rektor Thomas Lejdemalm, som tdgare arbetade som rektor för Bernadottegymnaset. Också han lyfter fram hur spännande det är att få vara med och starta en helt ny verksamhet. V har lyckats rekrytera enormt duktga lärare och har hög nvå på undervsnngen. Nu bygger v vdare på erfarenheterna från vårt första år. Attraktv arbetsplats Rekryterngen nför hösten är nu klar på båda gymnaserna och det stora antalet högkvalfcerade sökande vttnar om att såväl skolorna sg som Stockholms stad är attraktva arbetsplatser. I kraft av sn storlek och mångfald kan Stockholms stad erbjuda en exceptonellt bred palett av jobb för lärare samtdgt som det fnns en trygghet och stabltet som ger arbetsro. Konkurrenskraftga löner, ett väletablerat kompetensutvecklngsprogram, bra stödfunktoner, tjänstepensoner och frskvård är självklara nslag. Annca, Stna och Thomas vll framhålla Stockholms stad som arbetsgvare för lärare, alldeles oavsett vlken skola man arbetar på. Alla tre är exempel på de många olka karrärmöjlgheterna och rörlgheten som fnns staden: Här fnns det så många spännande jobb, oavsett var och hur man vll arbeta. Stockholms stad är en dynamsk arbetsplats för lärare, där det händer mycket och där man verklgen kan utvecklas den karrär man väljer.

16 16 NextMeda Breda karräralternatv Hälsnglands Utbldnngsförbund I Hälsngland har Bollnäs, Nordanstgs och Söderhamns kommuner gått samman Hälsnglands Utbldnngsförbund. Det har skapat en arbetsmarknad som erbjuder en mängd olka spännande möjlgheter för förbundets lärare; här kan man verklgen jobba tll pensonen. Inom de tre kommuner som utgör Hälsnglands Utbldnngsförbund samsas såväl gymnasum och vuxenutbldnng som särskola. Förbundets verksamhet präglas av samverkan mellan de olka verksamheterna, vlket nnebär en mångfacetterad arbetsstuaton med en mängd olka möjlgheter tll karrär och utvecklng. Både personal och elever trvs på våra skolor och v har en hög andel legtmerade lärare, så man kommer tll ett kunngt och professonellt kollegum. Dessutom har v korta kontaktvägar, så att man nte bara blr en kugge en jätteorgansaton. För de som vll bredda sg går det alldeles utmärkt att arbeta med olka elevgrupper och tll och med byta jobb utan att byta ar- Stående, Eva Hldebrand, verksamhetschef för gymnaseskolan på utbldnngsförbundet och sttandes Erka Persson, lärare samhällskunskap och Maln Ungh, lärare relgon och hstora, förstelärare och lokal samordnare för VFU. Foto: Johan Löf Hälsnglands Utbldnngsförbund är ett kommunalförbund som bldats av Bollnäs, Nordanstg och Söderhamns kommuner. Förbundet drver gymnase- och vuxenutbldnngar för kommunernas nvånare, samt ger möjlghet tll yrkeshögskola och dstansstuder på högskola och unverstet. Inom förbundet fnns fyra gymnaseskolor Nordanstgs gymnasum, Staffangymnaset Söderhamn och Torsbergsgymnaset och Höghammargymnaset Bollnäs som tllsammans erbjuder ett brett utbud av utbldnngsprogram. Verksamhetschef Eva Hldebrand Tel: E-post: eva.hldebrand@hufb.se betsgvare, säger Eva Hldebrand, verksamhetschef för gymnaseskolan på utbldnngsförbundet. Hon får medhåll av Erka Persson, lärare samhällskunskap på Torsbergsgymnaset, som arbetat Bollnäs sedan hon tog sn examen, Jag kan kombnera mn pedagogska roll med andra uppgfter. Jag kan exempelvs ha tmmar mn tjänst för att arbeta med marknadsförng på olka program utan att behöva ta tjänstledgt. Förmånen att ha olka uppdrag sn lärartjänst är otrolgt utvecklande. Förkortade beslutsvägarna Erka berättar vdare att förbundet har medfört känslan av en större arbetsplats, men att beslutsvägarna postvt nog blev kortare. Det har blvt lättare att påverka och besluten tas hela tden med gymnaseskolans bästa för ögonen. Det nnebär en effektvare verksamhet och att v adresserar just de utmanngar som våra elever står nför. I förlängnngen håller v på att skapa oss en gemensam kultur, med dto rutner, så att v verklgen kan utnyttja de möjlgheter som förbundet nnebär. Tllsammans med lärarkollegan Maln Ungh betonar hon att den närmare kommunkatonen även märks det kollegala utbytet, såväl nom varje skola som skolorna emellan. Alla har uppvsat en mycket öppen atttyd och därför har pedagogerna kunnat plocka russnen ur varandras kaka. Det gör v än dag, tre år efter att förbundet skapades; början av varje termn hålls tll exempel upptaktsträffar där v får träffa pedagoger från förbundets olka verksamheter. Det är väldgt stmulerande att få möta sna kollegor och ta del av deras erfarenheter, betonar Maln, som är lärare relgon och hstora, förstelärare och lokal samordnare för VFU. Satsar på utvecklng Inom förbundet fnns ett starkt fokus på utvecklng, såväl varje läsårsstart som under pågående läsår. I jun anordnar förbundet en hel fortbldnngsvecka för alla lärare, med olka nnehåll för olka lärarkategorer. Dessutom bedrvs ett flertal olka projekt, såväl med EU-anknytnng som med förankrng hos Skolverket. V har vda vyer och är aktva många satsnngar, så våra lärare har goda chanser att drva eller delta både natonella och nternatonella projekt. Ett exempel på projekt med syfte att höja kvalteten för Hälsnglands Utbldnngsförbunds skolor allmänhet och nyanlända elever synnerhet görs samverkan med Skolverket; projektet nkluderar bland annat att utveckla mentorskapet för eleverna, anordna ledarskapsutbldnngar och stärka skolorna som helhet, säger Eva. Andra exempel är APL-utvecklng genom nternatonella samverkansprojekt och ett Internatonal Baccalaureate-program. V har mångkulturella skolor här Hälsngland och täta utbyten med nternatonella lärosäten. Detta omfattar också våra alternatv tll vdareutbldnng; det var nte länge sedan jag reste tll Krakow för att ta del av hstorken krng Auschwtz och andra världskrget, och jag har själv stort nflytande över vlka ämnen jag behöver fördjupa mg. Det skapar ett väldgt stmulerande och nsprerande klmat, avslutar Maln.

17 NextMeda 17 Komvux Malmö Södervärn en plats där lärarna trvs Hos oss behöver lärarna nte byta jobb eftersom jobbet byter sg självt. Verksamheten är flexbel med ständgt nya elever, förutsättnngar och utmanngar. En unk och mycket spännande arbetsplats, säger Yerk Lveröd, rektor för SFI på Komvux Malmö Södervärn. SFI på Komvux Malmö Södervärn är en central del av vuxenutbldnngen Malmö. Här fnns närmare elever som omfattar drygt 140 natonalteter med mnst lka många språk, en mångfald ordets rätta bemärkelse. Det fungerar jättebra, mycket tack vare våra trygga, motverade elever som vet vad de vll och, enlgt återkommande enkäter, tycker att v ger dem en bra undervsnng, säger rektor Yerk Lveröd. En vktg anlednng tll det goda samarbetsklmatet på skolan är tydlg kommunkaton. Det som är vår stora utmanng är också vår stora fördel. Den språklga mångfalden bäddar helt enkelt för tydlghet och rak kommunkaton. Att fråga om och reda ut saker blr på så vs en självklar del av arbetet på skolan. Ständg förändrng Och det är nte bara eleverna som trvs med verksamheten. Yerk Lveröd är nne på stt nonde år som rektor. Något som han förklarar med att vuxenutbldnngen SFI är en flexbel skolform där det ständgt händer nya saker. Exempel på det är att vår elevgrupp hela tden förändras. Det som gäller under ett år behöver nte gälla under nästa. Det kanske kommer många flyktngar eller det kanske fnns många nom en vss bransch som måste skola om sg. Då rktas vårt arbete n på dessa nya förhållanden. Vår uppgft är att med utgångspunkt en väldgt bra pedagogk åstadkomma väldgt mycket. Omväxlngen förnöjer och nnebär ständgt nya och spännande möjlgheter för kolleget. V möter dessa utmanngar genom att våra lärare får göra det som lärare vll göra: undervsa. Våra lärare planerar, undervsar, genomför och efterarbetar. Något annat krngarbete fnns det stort sett nte. Utvecklng En annan fördel är att alla lärare på SFI arbetar med samma ämne, svenska som andraspråk. Det nnebär att du kan prata pedagogk och elever med alla dna kollegor, vlket är en fantastsk förmån. Att alla har samma ämne underlättar även den strukturerade fortbldnng som lärarkolleget på SFI får ta del av. Det ngår paketet att kommer du ht måste du fortsätta att utvecklas. Vår uppgft är att med utgångspunkt en väldgt bra pedagogk åstadkomma väldgt mycket, säger Yerk Lveröd. Foto: Carolne L Jacobsen Yerk Lveröd, rektor för SFI på Komvux Malmö Södervärn. Foto: Carolne L Jacobsen Förutom de övergrpande kompetensutvecklngsnsatserna sker fortbldnng genom vardagsstöd och olka former av kollegalt lärande. En utmanng för lärarna är att en del av eleverna, på grund av brstande eller helt saknad tdgare skolgång, är osäkra på sn förmåga. Därför arbetar v stor utsträcknng formatvt. Det gör att v får snabba resultat och kan se om undervsnngen fungerar. Om nte, kan v snabbt ställa om och pröva något annat. Menngsfullt Gymnase- och vuxenutbldnngsförvaltnngen nom Malmö stad genomför regelbundna medarbetarenkäter. SFI-lärarna lgger topp när det kommer tll upplevelsen av menngsfullhet arbetet. V har även den lägsta upplevda stressnvån av alla lärare staden. Att jobba här nnebär korthet att man vet varför man går tll jobbet. Det, kombnaton med att få ägna sn dag åt en lärares kärnuppdrag, undervsnng, gör SFI tll en fantastskt bra arbetsplats. Tll hösten väntar ytterlgare en stor utmanng för verksamheten. De dagsläget prvata SFI-utbldnngarna Malmö ska tas över av staden vlket nnebär att dagens elevantal på ökar tll Det blr en omställnng, men v kommer att klara även den och fortsätter på den nslagna vägen. Sktet är nställt på att bl bäst på SFI hela Sverge, fastslår Yerk Lveröd. Komvux Malmö Södervärn är en central del av vuxenutbldnngen Malmö. Här fnns närmare elever som studerar nom olka skolformer: Svenska för nvandrare SFI Grundläggande vuxenutbldnng Gymnasal vuxenutbldnng Särskld utbldnng för vuxna Malmö stad Gymnase- och vuxen - utbldnngsförvaltnngen Malmö Tel:

18 18 NextMeda Global utblck och stolta tradtoner här utbldas framtdens blteknker Anders Ljungstedts gymnasum blr en av de första skolorna landet som får utblda framtdens blteknker hop med Volvo Cars. Katedralskolan kombnerar stolta tradtoner med en modern, nternatonell profl. Två av Lnköpngs gymnaseskolor med hstorska anor, men också med det nyaste nom teknk och pedagogk. Katedralskolan grundades redan 1627 och är Sverges fjärde äldsta gymnaseskola. Anders Ljungstedts gymnasum startades 1824 efter en donaton från Ljungstedt, som var handelsman, hstorker och dplomat. Och en man som tyckte att även fattga barn skulle få gå skola. Han grundade skolan för fattga barn, berättar Björn Arvdsson, fordonslärare på Anders Ljungstedts gymnasum. Idag har v väl nte drekt fattga elever, men v är fortfarande en skola som nkluderar alla som vll ha en bra, praktsk utbldnng. Och grundarens déer om en skola för alla lever kvar på andra sätt också. V har ett renommé att kunna hantera alla typer av elever på ett bra sätt. De som är duktga kan v ge ännu mer kunskap och de som har lte problem och kanske läs- och skrvsvårgheter lyckas v också rätt bra med, säger Björn Arvdsson. Ökat söktryck Han är en av de sex fordonslärare som ska undervsa på den nya Volvo-skolan, den fjärde hela landet. Satsnngen nvgdes med pompa och ståt aprl. De första eleverna börjar tll hösten, men så snart nyheten blev känd, märkte skolan ett ökat tryck av förstahandssökande. Den nya utbldnngen grundas på ett avtal mellan skolan, Volvo Cars och återförsäljaren Tage Rejmes Lnköpng. Utbldnngsmljön ska utformas som en Volvoverkstad, men det handlar nte bara om fordonsteknk, här ska eleverna få kunskaper även om kundvård och moderna verkstadsprocesser. Det känns jättespännande! V lärare ska få samma utbldnng som Volvos teknker, så v ser fram emot att få nya kunskaper som v kan förmedla tll eleverna på ett mycket bättre sätt än v kunnat tdgare, säger Björn Arvdsson. Pendlar to ml Han är blmekanker från början, gck lärarutbldnngen slutet på 80-talet och började på Anders Ljungstedts gymnasum Och 28 år senare är han skolan trogen, trots att han nte bor stan. Jag bor Nyköpng, så jag pendlar de to mlen tll Lnköpng, det har blvt några ml under åren, säger Björn Arvdsson. Men jag trvs så fruktansvärt bra på den här skolan. Jag har bra kamrater, bra skollednng och framför allt bra elever. Så jag har fortsatt att pendla. Hans kollega Benne Zetterström på Katedralskolan är också erfaren, med 20 år som gymnaselärare. Jag kom ht 2009 från Berzelusskolan Lnköpng, som var proflerad på naturvetenskap och teknk. Jag tycker att språk är rolgt, så jag lockades av Katedralskolans nternatonella nrktnng, säger Benne Zetterström. Reser utomlands Katedralskolan har sedan länge en nternatonell profl. Redan hösten 2001 startade skolan sn engelskspråkga IB-utbldnng som leder tll nternatonell studentexamen, the IB Dploma Programme. Dessutom fnns här programmen Natur, Samhäll, Ekonom, Humanstska, Språkntrodukton samt tll hösten Handel och admnstraton. Mn drvkraft? Det är att ge eleverna kunskap, det är vktgast av allt, säger Björn Arvdsson (tll vänster), fordonslärare på Anders Ljungstedts gymnasum. Hans kollega Benne Zetterström på Katedralskolan kombnerar svenska och engelska med specalpedagogk. Foto: Lasse Hejdenberg Den nternatonella prägeln nnebär, utöver IB-utbldnngen, elev- och lärarutbyten med Tyskland, Frankrke, England, Fnland och Spanen. Benne Zetterström är ansvarg för bland annat en kurs om brttsk kultur med tllhörande veckolång resa tll Chester England. Det är något av det bästa jag gör som lärare; att få vara med eleverna när de märker att deras språk faktskt funkar utomlands och få se dem växa, en härlg känsla, säger Benne Zetterström. Alla som läser språk på hög nvå får åka väg. Stöttar lärarna Nu undervsar han svenska och engelska på 60 procent och är specalpedagog på 40 procent. Han och kollegan Mara Lndersson kartlägger elevernas behov av stöd och samarbetar med lärarna, elevhälsoteam och bblotek. V vänder oss allt mer mot våra kollegor, nformerar dem och stöttar hur man kan jobba så att de här eleverna blr nkluderade klassrummet, säger Benne Zetterström. Han tycker att det är fantastskt att hela tden få umgås med så många unga männskor under en mycket vktg td deras lv. De kommer ht som stora barn och går som unga vuxna. Man får följa dem mellan 16 och 19; körkort, första kärleken och frgörelse från föräldrarna. Och efter tre år, när v kanske är trötta på varandra, får man en ny kull och får vara med om allt gen; julfrande, skolavslutnngar, Valborgsfrande och tll slut studenten det är häftgt! I Lnköpng fnns sammanlagt 18 gymnaseskolor, både kommunala och frstående. I varje gymnaseskola pågår ett systematskt kvaltetsarbete som grundar sg på natonella styrdokument. Varje huvudman och varje skolenhet ska planera samt systematskt och kontnuerlgt följa upp och utveckla verksamheten. Rektor ansvarar för att kvaltetsarbetet genomförs. Natonellt godkända drottsutbldnngar (NIU) fnns Lnköpng på Fra Läroverken, Vretagymnaset, Anders Ljungstedts gymnasum och Brgttaskolan. Kommunala gymnaseskolor erbjuder NIU nom: shockey samarbete med LHC (kllar); konståknng samarbete med Lnköpngs Konståknngsförenng och golf samarbete med Landeryds Golfklubb. Fra Läroverken erbjuder NIU nom: nnebandy, handboll, fotboll och shockey samarbete med LHC (tjejer). Vretagymnaset erbjuder NIU nom rdsport. Den kommunala vuxenutbldnngen Lnköpng bedrvs av to olka skolor eller utbldnngsanordnare. De olka skolorna erbjuder olka kurser och nrktnngar, och även olka typer av studeformer. Kontaktuppgfter: Lnköpngs kommun, Utbldnngskontoret: Tel: forskola-och-utbldnng Anders Ljungstedts gymnasum: Tel: Kontaktperson: Enhetschef Ed Hutema E-post: Egdus.Hutema@lnkopng.se Anders Ljungstedts gymnasum Anders Ljungstedts gata Lnköpng Katedralskolan: Tel: Kontaktperson: Enhetschef Magnus Nyström E-post: Magnus.Nyström@lnkopng.se Katedralskolan Platensgatan Lnköpng

19 NextMeda 19 En vlja tll ständg förbättrng präglar hela verksamheten En stor trvselfaktor är att v lärare får goda möjlgheter att göra det v är bra på! Här fnns en utvecklngsanda som genomsyrar hela verksamheten, gagnar eleverna och gör det enormt rolgt att vara lärare, säger Mare Wolke, särsklt yrkesskcklg lärare vd Jenny Nyströmsskolan Kalmar. Mare Wolke har en lång bakgrund som lärare. Sedan 2011 återfnns hon på Jenny Nyströmsskolan där hon är specallärare matematk och svenska som andraspråk. Att hon även är förstelärare, som Kalmarsunds gymnaseförbund benämner särsklt yrkesskcklg lärare (SYL), ser hon mest som en ttel. Kalmarsunds gymnaseförbund är ett kommunalförbund som startade 1 jul Förbundet har tll uppgft att bedrva och utveckla gymnasal utbldnng och kommunal vuxenutbldnng åt medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Crka elever fnns nom gymnaseskolan och ungefär studerande nom kommunal vuxenutbldnng. Personalen utgörs av crka 525 tllsvdareanställda. V har otrolgt många duktga och drvna lärare nom gymnaseförbundet. Flera har genomgått en Arete-merterng som borgar för att verksamheten vlar på vetenskaplg grund och kvaltet undervsnngen. En strävan efter ständg förbättrng menar hon är något som präglar hela verksamheten. Kalmarsunds gymnaseförbund Stagnelusgatan 33, Kalmar Tel: , Kalmarsunds gymnaseförbund är en stor arbetsgvare med en engagerad förbundslednng och duktga rektorer. Det gör att man hela tden har en möjlghet att utvecklas och bl en bättre lärare för sna elever. Utvecklngsfond Danel Nlsson, Stagnelusskolan, specallärare matematk och SYL vd Stagnelusskolan Kalmar, nstämmer. Förbundet har tll exempel en verksamhetsutvecklngsfond, där vem som helst av lärarna kan söka pengar för olka projekt. V nom specallärarnätverket gjorde gemensam sak och sökte, och fck, medel för att skapa ett nätverk som nkluderade grundskolans specallärare och pedagoger. Syftet var att få tll ett bra samarbete och att övergången från grundskola tll gymnasum ska bl så bra som möjlgt. Även Mare Wolke har sökt och fått pengar från fonden, hennes fall för utvecklng av studehandlednng onlne. V saknar studehandledare på en del elevers modersmål och har med hjälp av dessa medel utvecklat ett samarbete med studehandledare från Buonlne Mare Wolke, Jenny Nyströmsskolan och Danel Nlsson, Stagnelusskolan. Foto: Magnus Johnsson, Fototjänster Kalmar Ronneby som bstår oss va Adobe- Connect vlket fungerar väldgt bra. Kalmarsunds gymnaseförbund lgger långt fram när det gäller dgtalserng prsades förbundet med Guldtrappan för stt genomtänkta dgtala skolutvecklngsarbete. Här fnns en genomgående vlja att komma vdare och ta nästa steg. Är man en gymnaselärare som vll utvecklas och lgga framkant på en rad olka områden, då ska man söka sg tll Kalmarsunds gymnaseförbund, fastslår Danel Nlsson. NextMeda UR skola vll skapa debatt om vktga frågor Vad engagerar gymnaseelever, var hämtar de sn nformaton och hur kan skolan skapa förutsättnngar för att dskutera brännande poltska, socala och ekonomska ämnen? Med seren Perspektv på världen vll UR ge lärare och elever redskap för att analysera vår tds stora frågor. Syftet med Perspektv på världen är dels att ge stöd tll lärare att förmedla kunskap om demokrat nför det svenska valet höst, men också att skapa ett mer tdlöst arbetsmateral som kan användas av lärare och elever för att skapa engagemang och debatt om vktga frågor. Många lärare upplever att det är svårt att förklara samband och engagera utan att eleverna tycker att de har en massa pekpnnar. V ger nga färdga svar eller lösnngar, men hoppas att flmerna kan bl katalysatorer för samtal och ett stöd för lärarna att lyfta frågorna tll en högre nvå, säger projektledare Lotta Lejdström. Lotta och hennes team reste runt hela Sverge, besökte ett 20-tal skolor och pratade med hundratals elever, lärare och annan skolpersonal för att sondera behov, känslor och ntressen. Elever är en otrolgt heterogen grupp och kanske den svåraste målgruppen av alla. De har så otrolgt olka förutsättnngar och mål. Men v såg att ett stort antal sakfrågor engagerar. Även de elever som hävdar att de nte bryr sg vsar ju också en ståndpunkt, säger Lotta. Kortdokumentärer Resultatet blev 22 korta dokumentärer, på mellan fyra och to mnuter, som tar upp en lång rad skftande och aktuella ämnen för att ge nya perspektv på frågor om demokrat, jämställdhet och mljö. Flmerna är nspelade runtom världen och täcker ämnen som mänsklga rättgheter, terrorsm, fördelnngspoltk, Lotta Lejdström, tll vänster, projektledare för Perspektv på världen på UR. Foto: Gonzalo Irgoyen UR, Sverges Utbldnngsrado, är ett oberoende publc servce-bolag som producerar program nom utbldnngsområdet. UR utgår från styrdokument och läroplaner och programmen skapas samarbete med elever och lärare. Seren Perspektv på världen fnns 22 delar och är tänkt att användas som arbetsmateral gymnaseskolan för att väcka ntresse och engagemang för våra vktga nutdsoch framtdsfrågor. För mer nformaton och för att se Perspektv på världen, besök: konflkter och vlka krafter som styr våra poltska val. Programmen, som är gjorda tätt samarbete med gymnaselärare, är ndelade åtta olka teman utfrån kursplanen samhällskunskap. De kan användas var för sg eller tllsammans, för att väcka ntresse och skapa förståelse. De är korta och kärnfulla flmer, där v jobbar med känslor och det vsuella. Men de är också tydlgt faktabaserade, och vårt urval av ntervjupersoner smalnar v av stora frågor tll något mer personlgt på ett seröst sätt, berättar Lotta. Hon hoppas att flmerna ska fungera som en gnsta för att eleverna med ett källkrtskt förhållnngssätt ska vlja fördjupa sg ytterlgare de olka ämnena och att lärare ska se dem som ett arbetsmateral som går att använda på många sätt. V har fått postv feedback från både lärare och elever. Detta är en del av UR:s uppdrag och v brnner för att fylla den här sortens behov.

20 20 NextMeda Huddnge ger dg möjlghet att utvecklas Med utgångspunkt en stabl pedagogsk värdegrund nvesterar Huddnge starkt att utveckla verksamheten sna gymnaseskolor för att skapa ett attraktvt klmat där lärare trvs, utvecklas och vll stanna kvar. Att vara en attraktv arbetsgvare handlar nte bara om att ha ett konkurrenskraftgt löneläge, vlket v har, utan också om att erbjuda en bra arbetsmljö och ge goda utvecklngsmöjlgheter. Därför skapar v förutsättnngar för ett starkt kollegalt lärande och satsar på att etablera nätverk. Därutöver har v en ny personalpolcy som kretsar krng medarbetarskap och ett transformatvt ledarskap, berättar Ann-Brtt Sten Hodn, verksamhetschef för Huddnges gymnaseskolor och vuxenutbldnng. Ann-Brtt lyfter vdare det starka samarbete Huddnge har med högskolorna. Samarbetet utgår från ett gymnaseråd där kommunens rektorer regelbundet träffar representanter från akademerna Campus Flemngsberg för att planera samarbeten som gynnar såväl elever som lärare. Högskoledagar genomförs då gymnaseskolans lärare får ta del av aktuell forsknng och träffa högskolans lärare. En samverkan sker också med akademerna samband med etablerngen av den nya gymnaseskolan, Wderströmska gymnaset, som kommer att starta hösten 2019 mtt Campus Flemngsberg. En långsktg samverkan eftersträvas gällande såväl lokaler, kompetensförsörjnng och kompetensutvecklng som undervsnngens upplägg och nnehåll. V ngår också ett övnngsskoleprojekt för att utveckla lärarutbldnngen, bland annat genom ett tydlgare fokus på professonsutvecklng och att stärka undervsnngsförmåga och handledarkompetens. Detta stärker även vår egen organsaton. Otrolgt välkomnande kollegum Klara Stenman är en av de pedagoger som gjorde sn VFU Huddnge och som sedan stannade kvar. Hon berättar att hon möttes av ett otrolgt välkomnande kollegum och en handledare som var både nsprerande och utvecklande. V skapade en underbar praktkperod som var otrolgt utvecklande och jag trvdes så oerhört bra. Jag har nga planer på att röra mg vdare man vet när man träffar rätt. V har en fantastsk grupp männskor som är fulla av omtanke om både varandra och om eleverna och det är värt att hålla fast vd. Bara 2,5 år efter att hon avslutade sn VFU står Klara nu begrepp att bl arbetslagsledare på VVS-programmet vd Sjödalsgymnaset; rollen nnebär att fungera som en länk mellan skollednng och programlag och att vara drvande det pedagogska utvecklngsarbetet nom laget. V arbetar med våra olka kompetenser utfrån programmets förutsättnngar och eftersom v är ett yrkesprogram kan v skaffa oss en helhetsbld av eleverna. Det är verklgen gvande. Berkande forsknngstjänst En av de pedagoger som är nvolverad samarbetena med akademn är Kerstn Danckwardt-Llleström. Inom ramen för sn tjänst på Huddngegymnaset bedrver hon forsknng vd Stockholms unverstet nom Forskarskolan ddaktsk modellerng och analys för lärare naturvetenskaplga ämnen. Detta har möjlggjorts av att Huddnge kommun satsar på oss lärare för några år sedan vann jag tll exempel Årets pedagogprs och använde prspengarna för en studeresa tll Galapagosöarna.V har en fantastsk skollednng som alltd ställer upp, så jag har ständgt kunnat ta nästa steg. Forsknngen på forskarskolan fnanseras av Vetenskapsrådet och omfattar sex kommuner. Kerstn är nrktad på kemddaktk och frågorna som dskuteras tar avstamp lärares egna utmanngar. Detta har berkat mg något enormt. Just nu är v en spännande utvecklngsfas och det är verklgen centralt att föra ut våra resultat tll pedagoger. I höst kommer v lärare som är nblandade forskarskolan bland annat att publcera våra resultat ett temanummer av den nternatonella tdskrften Nordna. Framgångsrkt nom Ung Företagsamhet Kollegan Karn D Luca på Sjödalsgymnaset är förstelärare nom entreprenörellt lärande. Hon var den första pedagogen på Sjödalsgymnaset att axla rollen som förstelärare och har sedan dess drvt utvecklngen nom området. V har på vår skola en stark tradton att arbeta framgångsrkt med entreprenörskap och Ung Företagsamhet. Över åren har jag bland annat arbetat med att stärka det entreprenörella lärandet på skolan genom att arbeta än mer ämnesövergrpande, exempelvs genom att stärka elevernas ntatvförmåga och att öva problemlösnng, samverkan och nätverkande. Arbetet uppmärksammades av kommunen genom att jag och en kollega tlldelades Arena Huddnges prs entreprenörskap. V har fortsatt på det spåret år gck prset tll vår rektor. På senare år har Karn fokuserat på att stärka samverkan med kommunens närngslv samarbete med Arena Huddnge, med målsättnngen att skapa möjlgheter för elever att jobbskugga olka yrken eller genomföra jobbcoachnngstemadagar med olka företag. Det är både spännande och rolgt och har vart en jättebra möjlghet för mg. Det är skolutvecklng jag vll jobba med och det här uppdraget ger mersmak, avslutar hon. Huddnge är en växande Stockholmskommun med närhet tll både stad och natur. Kommunen har fyra kommunala gymnaseskolor: Huddngegymnaset, Sjödalsgymnaset, Sågbäcksgymnaset och Östra gymnaset. Ett brett utbud av program erbjuds och sammantaget på skolornas yrkesprogram, högskoleförberedande program, gymnasesärskoleprogram, ntroduktonsprogram och gymnasengenjörsutbldnngar studerar crka elever. En femte gymnaseskola, Wderströmska gymnaset, startar hösten 2019 Campus Flemngsberg. Läs mer om skolornas pedagogska plattform på: Klara Stenman, Karn D Luca, Ann-Brtt Sten Hodn och Kerstn Danckwardt- Llleström trvs bra Huddnge. Foto: Gonzalo Irgoysen

21 NextMeda 21 Lagarbete och gemenskap lockar lärare tll Krstanstad På Chrstan 4:s gymnasum Krstanstad kan en lekton engelska bedrvas på stadens konsthall och aktuella samhällsfrågor ge upphov tll att eleverna skapar en fotoutställnng. Kreatvteten och det välfungerande samarbetet nom lärarlaget har gjort skolan tll en populär arbetsplats. Flera av lärarna på Chrstan 4:s gymnasum Krstanstad reser ganska långt för att komma tll stt jobb och passerar flera kommungränser på vägen. Det är ett fnt bevs för vår höga trvselfaktor här. Trots den goda arbetsmarknaden för lärare och möjlgheter att få jobb nära hemmet känner många att det är värt att pendla just ht, säger Tony Ivarsson, rektor på Chrstan 4:s gymnasum Krstanstad. Skolans huvudbyggnad, med anor från folkskoletden, står ståtlgt mtt centrala Krstanstad. Huset är nbjudande sg men framför allt är det stämnngen nnanför väggarna som lagt grunden tll skolans goda renommé. Hela verksamheten präglas av en öppenhet. Här lägger man vkt vd att skapa goda relatoner, tll och mellan eleverna såväl som nom personalgruppen. Eva Johansson, lärare samhällskunskap och hstora, Tony Ivarsson, rektor och Camlla Herrln, förstelärare på Chrstan 4:s gymnasum. Foto: Danel Larsson Välkomnar spontanbesök Det var det som lockade ht läraren Eva Johansson som undervsar kurser nom samhällskunskap och hstora. Hon gllar att alla på skolan så genunt I Krstanstad fnns fem kommunala gymnaseskolor som erbjuder de flesta natonella program och nrktnngar. Gymnaseskolorna samarbetar med högskolor och unverstet bland annat Krstanstad, Lund och Malmö samt med både det lokala och natonella närngslvet. Många gymnaseelever får möjlghet tll nternatonella utbyten. Kontakt: Mattas Olsson skolchef Krstanstad mattas.olsson@krstanstad.se värnar om gemenskapen. Själv tar hon exempelvs ofta en kaffe och småpratar med både kollegor och elever skolans kafetera. Det är de där naturlga mötena som hon uppskattar och värderar högt. Dörren tll hennes arbetsrum står så gott som alltd på vd gavel och hon får ofta spontanbesök. Jag vll vara tllgänglg för eleverna. Den ömsesdga tllt v får gentemot varandra gynnar nte bara trvseln utan även själva undervsnngen. Eleverna har förtroende för mg och det gör det lättare att nå ut med kunskap och få dem ntresserade av att lära sg mer, säger Eva Johansson. Den kommunala gymnaseskolan, daglgt tal kallad C4, erbjuder fyra nrktnngar på det Estetska programmet vlka är bld- och formgvnng, estetk och meda, musk samt teater. Nytt för 2018 är dessutom att skolan startar spetsutbldnng musk samverkan med muskhögskolan Malmö. Den kreatva andan på skolan är påtaglg. I verkstäderna och ateljéerna har eleverna ofta pågående projekt även efter lektonstd. Lkaså skolans musklokaler används fltgt för allt från klassskt muscerande tll att repa med rockband. Samtdgt är den teoretska prägeln tydlg och samtlga program på skolan är högskoleförberedande. Samarbeten och växelverkan På Chrstan 4:s gymnasum samarbetar lärarkollegorna tätt tllsammans. Ett studebesök på Krstanstads konsthall kopplades exempelvs nylgen hop med lektoner engelska då eleverna fck tll uppgft att översätta texterna ntll verken. I undervsnngen väver man även n aktualteter samhället. I samband med metoo-uppropet lät v de frågorna gå som en röd tråd genom vår verksamhet. Ämnet togs upp samhällskunskapen och kopplades hop med foton, tecknade blder och flmer som eleverna presenterade en utställnng, säger Camlla Herrln, förstelärare på Chrstan 4:s gymnasum. På samma sätt har lokalpoltska förslag om tggerförbud nsprerat tll dskussoner om demokrat på skolan vlket följts upp med besök på en utställnng om romernas lv ur ett hstorskt perspektv. V gllar samarbeten och processtanken. Lärare som vll jobba för sg själva ett slutet klassrum passar nte så bra n här, säger rektor Tony Ivarsson. Och den där specella samarbetstanken och pgga omvärldsbevaknngen tycks många uppskatta. Eva Johansson handledde nylgen en lärarkanddat som studerade vd Malmö högskola och var bosatt ganska långt från Krstanstad. Han gjorde ngen hemlghet av att han först känt vss besvkelse över att hans verksamhetsförlagda utbldnng förde med sg så mycket restd, men ändrade efterhand sn nställnng helt. Han var så nöjd, sa att det hade gett honom så mycket att få vara med oss på den här skolan. Det är lätt att bl hemmablnd och därför kul att bl påmnd om hur bra v har det, säger Eva Johansson.

22 Matematk Numerus 2c Dgtal 22 NextMeda Snckarna Varberg jobbar dgtalt! På byggprogrammet spänner dgtalserngen över såväl schema som pedagogsk planerng och dgtala läromedel. Jag har just kört ett pass med rtoch mätteknk för eleverna genom att vsa rtnngar våra faktaböcker drekt på vta duken. Men redan före lektonen kan eleverna ta en ttt på det jag ska gå genom genom att klcka på länkar som fnns planerngen skolans lärplattform, förklarar Chrster Lotzner. Ponjär på att jobba dgtalt! Chrster är lärare på byggprogrammet vd Peder Skrvares skola Varberg. För Chrster har datorer funnts med naturlgt undervsnngen sedan många år. Och skolan har successvt skapat bättre och bättre förutsättnngar för att jobba dgtalt. Alla eleverna har datorer och uppkopplngen tll nternet fungerar bra. Men en ntressant fråga är hur det började? Jag är ntresserad av att ta hjälp av bra datorprogram undervsnngen. Jag gllar att dyka n en applkaton och se hur jag kan använda den på bästa sätt. Det första jag startade med var arbetsuppgfterna. Eleverna fck tllgång tll enkla faktafrågor som datorn rättade, sedan gck jag vdare tll att jobba med nlämnngsuppgfterna dgtalt. Först därefter kom själva faktaböckerna med blden. Men när jag kunde börja länka tll olka teoravsntt, då nsåg jag att planerngsarbetet kunde ta stora steg framåt. Det nnebar nämlgen att jag kunde skapa mn egen dgtala planerng för hur byggutbldnngen ska gå tll under de tre åren. Jag vlle ha en planerng som prncp följde hur ett hus kommer tll: grunden först, sedan väggar och tak osv. Nästa generaton dgtala läromedel Lber Dgtal kännetecknas av nteraktvtet för eleverna och resultatuppföljnng för läraren. Nästa generaton dgtala läromedel ger dg en än mer flexbel och effektv lösnng. Ett exempel är ntellgent återkopplng som anpassar sg efter elevernas svar och tar dem steg för steg genom uppgfterna. Funktonerna skljer sg åt beroende på ämne. Fördelar för dg: Lätt att ndvdanpassa Detaljerad resultatuppföljnng på såväl ndvdnvå som gruppnvå Bedömnngsuppgfter och bedömnngsstöd Fördelar för elever: Allt eleverna behöver, samlat på ett ställe Drekt återkopplng på övnngar Följ egna framsteg och se vad som återstår Nyhet! LIBER DIGITAL Just nu kan du testa Matematk Numerus 1b Dgtal och Matematk Numerus 1c Dgtal på lber.se/raknamedlber En helt ny generaton dgtala läromedel! Lber Dgtal är en helt ny typ av dgtala läromedel, med en helt ny flora av stöd och nteraktvtet för eleverna och läraren. Som en dgtal lärarassstent. Lber Dgtal ger dg en flexbel och effektv lösnng som tar tllvara de dgtala möjlgheterna. Tll exempel med ntellgent återkopplng som anpassar sg efter elevernas svar och tar dem steg för steg genom uppgfterna. Funktonerna skljer sg lte åt beroende på ämne. Tll hösttermnstart fnns Lber Dgtal nom ämnena: MATEMATIK 1B Matematk Numerus 1b Dgtal MATEMATIK 1C Matematk Numerus 1c Dgtal MATEMATIK 2B Matematk Numerus 2b Dgtal MATEMATIK 2C Schema och läromedel hänger hop På Peder Skrvares skola är Chrsters pedagogska planerng ntegrerad flera av skolans system. Det märker eleverna redan när de öppnar det dgtala schemat. När de ser veckans lektoner de olka byggkurserna ser de nte bara tderna utan också nnehållet lektonerna. Där fnns nformaton om såväl praktska moment som teoretska. Dessutom fnns aktva länkar tll faktaböckerna och även tll de praktska uppgfterna. Så eleverna vet vad som kommer att hända och de kan enkelt ta gen när de har mssat något. V som lärare spar td. Planerngen för hela nästa läsår är ju prncp redan klar, berättar Chrster. Och nu är det extra värdefullt eftersom mna kollegor har sett fördelarna, så nu jobbar v även hop på den dgtala fronten. Det spar än mer td och är rolgare, avslutar Chrster. Tll hösttermnen fnns Lber Dgtal tll följande kurser: MATEMATIK 1B Numerus 1b Dgtal MATEMATIK 1C Numerus 1c Dgtal MATEMATIK 2B Numerus 2b Dgtal MATEMATIK 2C Numerus 2c Dgtal FYSIK 1 Ergo 1 Dgtal KEMI 1 Kem 1 Dgtal SVA Lber Start Dgtal Lber Förberedelseklass Dgtal Lber Språkntrodukton Dgtal Lber Yrkessvenska Dgtal Fördelar för dg n Lätt att ndvdanpassa n Detaljerad resultatuppföljnng på såväl ndvd- som gruppnvå n Bedömnngsuppgfter och bedömnngsstöd Fördelar för dna elever n Allt de behöver samlat på ett ställe n Drekt återkopplng på övnngar n Följ de egna framstegen och se vad som kvarstår Frågor? Prata med kundservce. E-post: kundservce.lber@lber.se Telefon: FYSIK 1 Ergo fysk 1 Dgtal KEMI 1 Kem 1 Dgtal SVA Lber Start Dgtal Lber Förberedelseklass Dgtal Lber Språkntrodukton Dgtal Lber Yrkessvenska Dgtal Introduktonprs GY, från 69 kr Frågor? Kontakta Anders Karlsson E-post: anders.karlsson@lber.se Tel:

23 NextMeda 23 Verksamheten präglas av våra motverade elever och engagerade lärare Våra elever är motverade. Lärarna behöver nte lägga td på att skapa engagemang utan kan från start använda elevernas ntresse som ett kraftfullt verktyg undervsnngen. En guldgruva för lärare, säger Srpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasum Stockholm. Åsa Skaljc, rektor för Vuxenutbldnng Söderort Vårberg. Foto: Gonzalo Irgoyen Åsö vuxengymnasum är Stockholm stads eget komvux och med sna crka elever per år Stockholms största utbldnngsanordnare för vuxenutbldnng. Verksamheten har två vktga huvuduppdrag: reguljär komvuxutbldnng och kompetensförsörjnng för stadens medarbetare. Undervsnngen är tll största del lärarledd. V erbjuder även dstansutbldnngar men majorteten av eleverna önskar lärarledd undervsnng, säger Srpa Wahlberg Borgström. Tll skllnad från många andra skolor har Åsö gymnasum nga problem med att rekrytera lärare. Något som Srpa Wahlberg Borgström kopplar hop med arbetskulturen som präglas av ntresserade och motverade elever, kollegalt samarbete och engagerade lärare. Eleverna har ju själva valt att komma tll oss för att de behöver en vss kunskap och är mycket målnrktade. Det möter v upp med professonella och engagerade lärare. Över 98 procent av våra lärare är behörga och många har även forskarutbldnng med fördjupade ämneskunskaper. Srpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasum Stockholm. Foto: Fredrk Sandn Carlson Verksamheten nväntar en ny stor målgrupp genom de nyanlända som efter SFI vll fortsatt läsa nom komvux. Här har v precs startat en stor utbldnngssatsnng där samtlga medarbetare, alla lärare, admnstraton, skollednng och stödverksamhet ska få en utbldnng andraspråksnlärnng. Utbldnngen sker samarbete med Göteborgs unverstet och nnehåller 7,5 poäng svenska som andra språk, vlket ger nya möjlgheter. Eleverna kommer ju nte ht tomma; de har massor med kunskaper men kan kanske nte uttrycka det på svenska, konstaterar Srpa Wahlberg Borgström. Vuxenutbldnng Söderort Åsa Skaljc håller med om beskrvnngen. Hon är rektor för Vuxenutbldnng Söderort Vårberg. En något mndre skola med ungefär 550 elever som tdgare mest har arbetat med SFI. Under senare år har verksamheten utvecklats tll att även omfatta yrkesförberedande utbldnngar, kombnatonsutbldnngar, yrkesutbldnngar samt svenska som andraspråk på grundläggande nvå. V arbetar utefter Stockholms stads vson, Ett Stockholm för alla. För oss är det en ledstjärna arbetet med att försöka erbjuda nvånarna främst Söderort, utbldnng, och ge dem så goda möjlgheter som möjlgt för vdare studer eller för att komma ut på arbetsmarknaden. Den största utmanngen den strävan är att få tll den bredden vårt utbldnngsutbud. Det breda spektrat av elever och deras skftande förkunskaper är en annan utmanng. V har allt från de som aldrg har gått skolan tll akademker. Det måste v också hantera. En nyhet på Vuxenutbldnng Söderort är kombnatonsutbldnngar, där eleverna läser SFI ntegrerat med gymnasala yrkeskurser. Här arbetar yrkesoch SFI-lärare tätt tllsammans med språkstödsresurser på elevernas modersmål. Som lärare måste du vara väldgt kreatv och flexbel. Det går nte att stå och ha någon katederundervsnng, här handlar om att htta nya undervsnngsformer med mycket muntlg kommunkaton, blder och praktska exempel. Lärarna som arbetar med detta tycker det är mycket nsprerande, och nte mnst det täta samarbetet med andra kollegor är uppskattat, berättar Åsa Skaljc. Hon påpekar att Vuxenutbldnng Söderort är en plats dt det kommer männskor från hela världen. De för med sg med olka kunskaper och massor med erfarenheter vlket skapar en väldgt postv och berkande mljö. Här fnns stora möjlgheter att utvecklas, både som männska och yrkesperson. Framtd För framtden hoppas Åsa Skaljc att verksamheten har lyckats nå ut tll ännu fler. Jag vll att v ska bl så breda som möjlgt för att kunna möta så många männskor Stockholm som möjlgt och erbjuda dem en utbldnng på en nvå som motsvarar deras behov. Även Srpa Wahlberg Borgström har ett tydlgt mål för verksamheten. Redan tll hösten sjösätts en ny organsaton som bland annat nnehåller Campus Åsö, där kommunal vuxenutbldnng och arbetsmarknadsåtgärder samlas under samma tak. För oss är det ett sätt att framtdssäkra verksamheten och ge stockholmarna ännu bättre förutsättnngar för att klara sna studer och etablera sg på arbetsmarknaden. Stockholms stad erbjuder flera olka typer av vuxenutbldnngar. Här kan man tll exempel läsa n gymnaset, läsa svenska på sf, gå en lärlngsutbldnng, läsa på Lärvux, särskld utbldnng för vuxna eller utblda sg tll ett framtdsyrke på Yrkeshögskolan. På Vuxenutbldnngscentrum som öppnade förra året kan stockholmarna göra allt från att söka sf och komvux tll att boka studeväglednng och testa sna kunskaper svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematk. Stockholms stad Vuxenutbldnngscentrum Rosenlundsgatan 52, gatuplan Stockholm Tel:

24 24 NextMeda Krmnalvården erbjuder unka möjlgheter för pedagoger Inom Krmnalvården httar du som gymnaselärare en mängd ntressanta utmanngar. Här bedrvs ndvdanpassat pedagogskt arbete med helhetsfokus och du får prvleget att följa med dna studerande på en otrolg resa. Att börja arbeta nom Krmnalvården har vsat sg vara den största lyckträffen mn karrär. Här träffar jag studerande som är enormt olka stader lvet, såväl åldersmässgt som bakgrundsmässgt, vlket medför att v arbetar med ndvduella studeupplägg och coachar varje studerande nuet. V ger männskor konkreta redskap för att komma vdare lvet och det är ett uppdrag av största vkt, fastslår Hanna Larsson, legtmerad lärare estetska ämnen, SFI och pedagogskt arbete. Hanna arbetar vd sektonen för vuxenutbldnng på Lärcentrum Anstalten Tllberga Västerås. Hon har vart verksam nom hela skolkedjan, från förskola tll unverstet, men sökte sg tll Krmnalvården för drygt två år sedan. Självklart var jag lte nervös början det är en specell fyssk mljö och man behöver alltd ha säkerhetstänket med sg bagaget, men samma ögonblck som den första personen klev n på lärcentrum nsåg jag att det här är som vlka studerande som helst. Den största skllnaden mot den vanlga skolan är att jag verklgen får jobba med männskor och får se påtaglga resultat av mna nsatser, säger hon. Tvärprofessonellt arbete På Krmnalvårdsanstalten Skännnge arbetar Anna Juel som legtmerad lärare bolog och naturvetenskap. Hon har arbetat nom vuxenutbldnngen på Krmnalvården sedan hösten 2008 och stormtrvs fortfarande med stt jobb. Lksom Hanna betonar hon möjlgheten att möta och lära känna varje ndvd som den största fördelen med stt jobb. Det är spännande och utmanande många gånger. Vssa studerande har negatva erfarenheter av skolan och det är otrolgt gvande att stötta dem tll att upptäcka vlka förmågor och vlken kapactet de faktskt har. Eftersom v har förmånen att ha ett tätt samarbete Hanna Larsson, lärare vd Anstalten Tllberga Västerås. med, och stöttnng från, övrga kolleget runt om Sverge får v dessutom ett bredare perspektv, vlket är oerhört lärorkt. Eftersom lärarna nom Krmnalvården har sna kollegor över hela Sverge fnns ett tätt samarbete mellan de olka anstalterna och Anna berättar att det unka upplägget skapar en varerad och utvecklande arbetsstuaton. Förutom att vara ämneslärare lokalt på plats fungerar man också som dstanslärare åt studerande på andra anstalter och därmed också som handledare för de av sna egna studerande som läser ämnen på dstans. Det är tre väldgt sklda och ntressanta roller, som alla slutänden handlar om att stötta ndvden sna studer. Det är en annorlunda värld på många sätt och vsst behöver man ta hänsyn tll Krmnalvårdens lagar och förutsättnngar, men här fnns verklgen utrymme för att arbeta motverande med varje ndvd. Anna Juel, lärare på Krmnalvårdsanstalten Skännnge. Ambtösa och motverade studerande Eln Tllaw undervsar samhällskunskap, geograf, SFI och Svenska som andraspråk på huvudsak ungdomsavdelnngen vd anstalten Krstanstad. Hon började nom Krmnalvården som vkare redan under sn lärarutbldnng, och förutom en avstckare som specalpedagog på en gymnaseskola har hon förblvt Krmnalvården trogen. Det var många anlednngar tll att jag återvände. Precs som Anna trvs jag med att dela arbetsplats med många yrkeskategorer och det är nsprerande att ha så motverade och ambtösa studerande. Många befnner sg en stuaton som de är mssnöjda eller frustrerade med och ser därför lärcentrum som något konstruktvt, som ger värde på utsdan. En kreatv arbetsmljö När hon började 2007 hade den pedagogska verksamheten ännu nte Eln Tllaw, lärare vd Anstalten Krstanstad. rktgt httat fotfästet nom Krmnalvården, men dag utgör lärcentrum och vuxenutbldnngen en naturlg del av organsatonen. Det medför dock högre krav på och större möjlgheter tll fortbldnng för att lärarna ska hålla sg à jour med den snabba utvecklngen nom pedagogk och teknk. Det fnns en uppmuntrande atttyd tll fortbldnng och en lyhördhet krng våra behov. De begränsnngar som fnns nom exempelvs säkerhet och tllgänglghet skapar en kreatv stämnng som genomsyrar hela det pedagogska arbetet, något som också ger en utvecklng på en personlg nvå. I kombnaton med det starka kollegala samarbetet med lärare hela Sverges krmnalvård är detta en av många anlednngar tll att jag skulle rekommendera andra lärare att arbeta nom Krmnalvården. Jag nspreras av mtt arbete, varje dag, avslutar hon. Krmnalvården är en del av rättsväsendet och arbetar för att göra samhället säkrare och tryggare och att mnska återfall brott. Att jobba som lärare nom Krmnalvården är ett omväxlande arbete. Vuxenutbldnngen motsvarar kommunal vuxenutbldnng, komvux, men förutsättnngarna ser annorlunda ut genom sammanhanget där utbldnngen ges. Utbldnngen är hög grad ndvdanpassad efter klentens förutsättnngar på anstalten eller häktet. Det är en unk och utvecklande arbetsstuaton. Kontakt: Bertl Schoug bertl.schoug@krmnalvarden.se Tel:

25 NextMeda 25 Årets skolledare startar unk spetsutbldnng på ABB Industrgymnasum Hans Jakobsson på ABB Industrgymnasum Västerås är utsedd tll årets skolledare Sverge. I mars fck han ta emot Stora Skolledarprset 2018, för bland annat en extraordnärt stark drvkraft att hela tden förbättra sn verksamhet. Man anar den extraordnära kraften bakom den nya teknkutbldnng som ABB Industrgymnasum startar höst. Kombnatonen teknkvetenskap och spets fanns nte tdgare, vlket gjorde mg rrterad, för är det nånstans det behövs spetsutbldnng så är det nom teknk, säger Hans Jakobsson. Äntlgen har den möjlgheten öppnats och v har skräddarsytt en utbldnng. Den utgår från stora behov ndustrn dag, mot det som kallas smarta system/nbyggda system, uppkopplade tll artfcell ntellgens molnet. Den nya treårga utbldnngen heter Teknkspets mot smarta system och produkter. Eleverna kan välja att även läsa n 30 högskolepoäng under gymnasetden och alltså få en högskoletermn på köpet. Utbldnngen är V utbldar för en bättre värld V tror på teknk för att lösa globala utmanngar. Teknk för att utvecklngsländer ska få rent vatten. Teknk för att världen ska få förnybar energ. Nya medcnteknska hjälpmedel så att lvskvalteten höjs för många männskor. Mjukare värden behövs också. V tror på våra elevers förmåga. Man kan allt man vll. V vll ge den övertygelsen tll eleverna. Ge dem verktyg för att klara det som de vll åstadkomma. Eleverna utmanas, och v ser dem utvecklas. V tror på samarbete. Mellan elever, lärare och över ämnesgränser. På att samarbetet med företag, kultur och skolor regonen och världen berkar oss alla. V tror på en utbldnng som får eleverna att tro på sg själva och respektera andra. Demokratska värderngar och mänsklga rättgheter ska stta ryggmärgen. V tror på att hållbar teknk och goda värderngar är en bra kombnaton för att skapa en bättre värld. framtagen samarbete med Mälardalens högskola och det blr rksntag för de 30 platserna. Sverges bästa UF-skola I motverngen tll Stora Skolledarprset får Hans Jakobsson också beröm för att han genom ett omfattande samarbete med externa partners har gjort sn skola tll ett nav för utvecklngen regonen. Skolan har sedan länge ett mycket nära Prser, urval: Stora Skolledarprset 2018 tll rektor Hans Jakobsson, från Sverges Skolledarförbund. Årets UF-skola Västmanland 2017 Sverges Bästa UF-skola 2015 Västerås stads pedagogska prs 2014 tll bland annat skolans lärare Jonas Westerholm. Skolans elever har över åren rönt många framgångar nom matematk, fysk, teknk och entreprenörskap. ABB Industrgymnasum Grundat år: 1994, som en av Sverges första frskolor Orter: Västerås, Ludvka, Sala Rektorer: Hans Jakobsson, Västerås Lena Elasson, Ludvka Inga Näslund, Sala Antal medarbetare: crka 45 Antal elever: crka 500 Teknkprogram, språkntrodukton för nyanlända unga samt teknkspetsutbldnng. samarbete med närngslvet, något som bland annat gett ABB Industrgymnasum tteln Sverges Bästa UF-skola nom Ung Företagsamhet. Agneta Berlner, vd för ABB Industrgymnasum, är förstås glad över utmärkelsen: Hans är värdefull för vår skolas utvecklng och han förtjänar verklgen prset för det utomordentlga arbete han gör, säger hon. Själv vll Hans Jakobsson dela prset med alla på vår skola, elever såväl som lärare och andra vuxna. Hans ledarflosof präglas av hög tlltro tll varandra, både elever och personal. Eller som han själv uttrycker det: V gör varandra bra. Trygghet och utmanng Att kunna ge trygghet och samtdgt utmana är en konst. Jag hoppas att jag kan det. Och precs som jag ser eleverna som ndvder, har jag ett ansvar att se varje medarbetare, med olka styrkor och olka behov av hjälp att lyfta de styrkorna, säger Hans Jakobsson. Han ser rektors delaktghet det daglga arbetet som avgörande för ett bra ledarskap. Du behöver vara där när det händer och stötta de processer som pågår. Det är nget man kan följa upp vd läsårets slut. Jag behöver vara närvarande som ledare för att förstå verksamheten och kunna styra den. ABB Industrgymnasum har rekordmånga flckor på teknkprogrammet, drygt 40 procent! Men på frågan om vlka specella tjejsatsnngar som krävts för att nå dt vll Hans Jakobsson snarare betona vkten av kvaltet. V har som uttrycklgt mål att öka teknkntresset bland flckor och att attrahera fler tll vår utbldnng. V har Bra teknkkurser lockar tjejer. Det vktgaste är en utbldnng med hög kvaltet, säger Hans Jakobsson, rektor på ABB Industrgymnasum Västerås. Agneta Berlner är vd för ABB Industrgymnasum. Foto: Per Groth lyckats med det främst genom att erbjuda en utbldnng med hög kvaltet där elever utvecklas och når goda resultat. Då blr det fler tjejer som söker, säger Hans Jakobsson. De tjejer som går på programmet är föreblder för elever som är ntresserade av skolan och det är mycket vktgt på mässor, öppna hus och prova på-dagar. Stolta över sna jobb Agneta Berlner berättar om företagets långsktga utvecklngsarbete; Hållbar skola: En av våra vktgaste strateger är att vara en attraktv arbetsgvare, både för de skcklga medarbetare v har dag och för att rekrytera de allra bästa framtden. Utfrån dskussoner med medarbetarna arbetar v bland annat med arbetsmljö, kompetensutvecklng, delaktghet beslut och att fortsatt utveckla de områden som gör oss stolta över att arbeta på ABB Industrgymnasum, säger Agneta Berlner. Mycket nöjda medarbetare Hon säger att den senaste medarbetarenkäten vsar att medarbetarna trvs och rekommenderar andra att arbeta på ABB Industrgymnasum. Mycket höga värden ges även för områden som rör klmatet lärarkolleget, som tll exempel att kunna dskutera öppet och frtt, att lära av och stötta varandra samt att få stöd när så behövs. V ska naturlgtvs vara en attraktv arbetsgvare även för rektorerna. Att vara rektor är som jag ser det ett av Sverges vktgaste men också tuffaste arbeten. Att rektorerna får rätt förutsättnngar för helhetsansvar och det pedagogska ledarskapet det är en strategsk fråga allra högsta grad, säger Agneta Berlner.

26 26 NextMeda I Motala går gymnaseskolorna under samma flagg Även om v råkar fnnas olka lokaler under olka namn ser v oss nte som konkurrenter. Det vktga är att eleven får rätt utbldnng. V ser oss som en gymnaseskola, säger Peter Johansson rektor för Carlsunds utbldnngscentrum. Den första sökomgången tll gymnaset har nylgen avslutats och Motala vll hela 70 procent av ungdomarna göra sna gymnasestuder på hemmaplan. Det är ett gott tecken som vsar att det fnns ett stort ntresse för våra verksamheter, säger Chrstna Bllemar, rektor för Platengymnaset. En vktg anlednng bakom ungdomarnas ntresse för hemkommunens skolor är det stora utbudet. Motala kommun erbjuder såväl yrkesförberedande som studeförberedande program samt rksdrottsgymnasum och gymnasesärskola. Inom Platengymnaset har v en stor mångfald med elever där alla ryms under ett och samma tak. Skolorna arbetar medvetet med ntegraton och olka gemenskapsbefrämjande aktvteter pågår. Det skapar en dynamsk verksamhet som det känns bra att vara en del av, säger Chrstna Bllemar. Peter Johansson rektor för Carlsunds utbldnngscentrum och Chrstna Bllemar, rektor för Platengymnaset. Foto: Åke Karlsson Peter Johansson nckar nstämmande. Gymnaseskolan Motala präglas generellt av ett väldgt öppet klmat mellan kompetenserna. Det är korta beslutsvägar och ett nära samarbete lärarna emellan. Gemenskap Chrstna Bllemar berättar att Motala kommun har en engagerad bldnngsnämnd. Något som bland annat tar sg uttryck gemensamma kompetensutvecklngsnsatser för alla lärare, oavsett etkett på verksamheten. Det fnns ett övergrpande mål om att lyfta fram de två skolorna som en gymnaseskola med stor bredd programutbudet. Ett led det arbetet är tll exempel veckovsa möten som är gemensamma för alla rektorer kommunens gymnaseskolor, och faktum är att v har hög samstämmghet många beslut. Många av arbetssätten och rutnerna är också skolgemensamma vlket är förmånlgt om man vll byta skola eller jobba på flera olka. Peter Johansson beskrver det som att Motalas gymnaseskolor går under en och samma flagg. V ser oss som en gymnaseskola. Det vktgaste är eleven, nte vlken gymnaseskola den väljer. På frågan om de kan rekommendera andra lärare att arbeta på en gymnaseskola Motala blr svaret ett unsont ja! Motala är en stad på frammarsch, och det avspeglas även skolans arbete. Bldnngsförvaltnngen Motala vll att barn och vuxna tllsammans ska utvecklas tll kreatva, postva ndvder som väljer lvsglädje. Därför erbjuder v en bred och djup verksamhet där möjlgheterna ges, oavsett vlka mål som fnns. Vår ambton är att alltd utgå från varje elevs olka förutsättnngar och behov. Det bygger på att v ökar vår kompetens och httar de bästa socoekonomska förutsättnngarna. V har därför valt att satsa på ett långsktgt arbete med - En skola för alla. Här fnns ett mycket kompetent lärarkollegum och goda utvecklngsmöjlgheter, både genom övergrpande fortbldnng och kollegalt lärande. Skolorna arbetar aktvt med UF, Ung Företagsamhet, och når goda resultat. Goda kommunkatoner och vacker natur gör nte saken sämre, fastslår Chrstna Bllemar och Peter Johansson. NextMeda Vmmerby präglas av framåtanda I Vmmerby står dgtalserngen högt på agendan nom hela skolväsendet. Dgtala verktyg förändras rekordsnabbt och kommunen satsar därför på att vdareutveckla stt kollegala, ntegrerade lärande kombnaton med formella fortbldnngsnsatser. Vmmerby gymnasum erbjuder eleverna trygghet, kunskap, eget ansvar, personlg utvecklng och samarbete. Vmmerby gymnasum är en kommunal gymnaseskola som erbjuder åtta natonella program, tre högskoleförberedande program och fem yrkesprogram. Här studerar omkrng 500 elever. Vmmerby Lärcenter bedrver kommunalvuxenutbldnng på grundläggande och gymnasenvå, sf, särvux, gymnasal yrkesutbldnng nom vård- och omsorg samt lärlngsutbldnng. Vmmerby gymnasum vmmerby.gymnasum@vmmerby.se Vmmerby lärcenter larcenter@vmmerby.se För att hantera det framtda samhällets förutsättnngar ställs allt ökande krav på ungas dgtala kompetens. Det ställer sn tur höga krav på skolväsendet och ntegrerngen av dgtala verktyg den daglga undervsnngen. För närvarande har Sverge en lärarkår med väldgt varerade kunskaper nom dgtala lösnngar och därför är det centralt att lednngen på varje skola sätter fortbldnng och kompetensutvecklng nom området fokus. Att ha ett dgtalt arbetssätt klassrummet ska vara något naturlgt, och det vktgaste sättet att nå dt är att ha ett kontnuerlgt kollegalt lärande, säger Sandra Carlsson, som sedan 2012 undervsar naturkunskap och matematk på vuxenutbldnngen Vmmerby. Utbldas nom dgtalserng Sandra betonar att en del vägen dt är ett kontnuerlgt kollegalt lärande och där får hon medhåll av kollegan Chrstan Bauer, behörg gymnaselärare engelska och drott och hälsa sedan Han konstaterar att utvecklngen snabbt går framåt och att det gäller att dra nytta av de resurser som fnns tllhands tuffa ekonomska tder där lärarbrst råder. Chrstan Bauer och Sandra Carlsson framhäver att Vmmerby har kommt en bt nom dgtalserngsarbetet. Foto: Danel Nestor Förutom att v tar vara på varandras kompetens har v sedan längre tllbaka ett kontnuerlgt, fortlöpande skolutvecklngsprojekt på gymnaset där även dgtalserng är en del. V står också begrepp att övergå tll en ny lärplattform, som redan fnns etablerad Vmmerbys grundskola och vuxenutbldnng. Dessutom går skolledare kommunen en utbldnng som heter Att leda dgtalserng. Stark drvkraft kommunen Det är oerhört vktgt att ge unga rätt verktyg, oavsett om det gäller att använda sg av dgtala plattformar, att vara källkrtsk eller att förstå vlka processer som fnns bakgrunden. Sandra och Chrstan framhäver att Vmmerby har kommt en bt nom dgtalserngsarbetet och att den framåtandan även präglar kommunen stort. Vmmerby erbjuder dverstet, både yrkesmässgt och vad gäller famlj och frtd. Det är korta avstånd tll rekreatonsområden och kommunen har en stark drvkraft såväl företagslv som förenngslv. Kort sagt fnns här något för alla, avslutar de.

27 NextMeda 27 Här kombneras trygghet med nnovatva déer På Högbergsskolan Terp är det lugnt och trvsamt och verksamheten är samtdgt full rörelse. Här förenas nytänkande och häftga närngslvssamarbeten med en famljär stämnng. Anna Nordström, förstelärare nom naturvetenskap och Carna Rudolph Lundberg, tf rektor på Högbergsskolan Terp. Foto: Marcel van Helvoort På caféet nne Högbergsskolan Terp träffas lärare och elever från de to gymnaseprogrammen och ntroduktonsprogrammen. Att ungdomar med olka bakgrunder umgås tllsammans över en fka då och då är ett talande exempel för den fna stämnngen på skolan. Det är en styrka att v är en så heterogen grupp som trvs hop våra famljära och välkomnande lokaler. Här är det naturlgt att ha kompsar som studerar något helt annat än en själv, säger Carna Rudolph Lundberg, tllförordnad rektor på Högbergsskolan Terp. Bredden nom utbldnngsenheten gör även själva lärarjobbet dynamskt. Anna Nordström är förstelärare nom naturvetenskap på Högbergsskolan Terp. Hon gllar att få undervsa unga med vtt sklda studenrktnngar. Rent generellt uppskattar hon skolans fokus på skolutvecklng. Sedan många år deltar jag ett projekt som syftar tll att htta nya användbara undervsnngsmetoder samarbete med Uppsala unverstet. Det har vart stmulerande för mg personlgen och bdragt tll kollegalt lärande genom ämnesddaktska dskussoner tllsammans med både kolleger och lärarstudenter, säger Anna Nordström. Stor frhet för lärare Den typen av samverkansprojekt är kännetecknande för skolverksamheten Terp. Tack vare stt engagemang för globala frågor har Högbergsskolan blvt en certferad FN-skola. Högbergsskolan är dessutom certferad nom Teknkcollege och Vård- och omsorgscollege och arbetar aktvt med Ung Företagsamhet. Skolan har ett starkt samarbete med både det lokala och regonala närngslvet. Lärare har ordnat så att eleverna på våra yrkesprogram har möjlghet att göra sn arbetsplatsförlagda praktk utomlands. Ett gäng vårdelever åker exempelvs tll England nu under våren, säger Carna Rudolph Lundberg. Högbergsskolan är Terps kommuns gymnaseskola som moderna och fräscha lokaler erbjuder ett brett utbud av program. Inom utbldnngsenheten ngår även vuxenutbldnngar, gymnasesärskola och ntroduktonsprogram. Högbergsskolan är certferad som Teknkcollege samt Vård och omsorgscollege och är en FN-skola. På Högbergsskolan kan elever även kombnera sn utbldnng med drottsspecalserng nom sex olka drotter. Samarbeten med unverstet såväl som närngslv präglar verksamheten och lärare uppmuntras att komma med déer. Kontaktperson: Carna Rudolph Lundberg, tf rektor. carna.rudolphlundberg@terp.se Ja, det fnns en stor frhet att som lärare få förverklga sna déer här, nstämmer Anna Nordström. Läromedel som gör skllnad! Som gymnaselärare vll du ta med dna elever på en framgångsrk kunskapsresa. Du kan dtt ämne, och du vll förmedla ett berkande nnehåll. Våra läromedel är en resurs som stöttar klassrummet. De ska vara ett redskap som hjälper dg att planera, genomföra och utveckla dn undervsnng tll den bästa. Oavsett ämne kan du alltd räkna med att vår utgvnng ger dg läromedel som: stöder och vägleder Tll alla våra läromedel för gymnaset hör omfångs- och uppslagsrka lärarguder som hjälper tll att fördjupa utmanar och engagerar V strävar alltd efter att fnna de former och uttryck som väcker lusten tll kunskap som förändrar och gör skllnad Med ett bra läromedel ökar chanserna för alla att lyckas Svenska mpulser I både revderad och ny sva-verson Goodwll 1 och 2 krtkerrosade läroböcker ekonom och företagande Matematk Orgo 1a nu tllgänglg för yrkesprogrammen! Läs mer om våra läromedel på vår hemsda! tel nfo@sanomautbldnng.se

28 Adresskälla: NextMeda. Avs: BrngCtymal , Box 90108, Stockholm Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta B-porto Porto betalt Testa kostnadsfrtt hela läsåret 18/19! Matematk Numerus Dgtal anpassar adaptvt sna svar, ledtrådar och lösnngstps efter hur du räknar. Steg för steg kan eleven arbeta sg fram tll en djupare förståelse och den sköna känslan av att själv ha kommt fram tll rätt metod och resultat. Testa med dna egna elever! Under läsåret 18/19 kan du använda Matematk Numerus Dgtal 1b, 1c, 2b och 2c kostnadsfrtt. Gör en ntresseanmälan på lber.se/raknamedlber Tel GY/VUX