Framtidens Karriär Grundskollärare

Transkript

1 Framtdens Karrär Grundskollärare SKOLANS KVALITET STÅR och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsnngar på att få upp lönerna behövs, men det räcker nte Peter Fredrksson, generaldrektör, Skolverket. Allt fler grundskollärare utsätts för hot och våld Bra lön + professonellt ledarskap = attraktv arbetsgvare 86 procent av landets lärare vll ha statlg skola Det vsar en ny undersöknng. Det mest anmärknngsvärda är att skollednng och huvudmän nte gör mer för att förebygga hot och våld mot lärare. Lärarförbunden kommenterar om dalog, ansvar och förebyggande arbete Lärarbrsten har gjort fler arbetsgvare medvetna om vkten av att långsktgt och konsekvent arbeta för att stärka sn attraktvtet. Saska Skogman, HR-strateg Academeda och Sarah Thorén ur Skolledarnas styrelse, om en ny undersöknng. Allt fler samhället reagerar på att det 13 fnns stora olkvärdgheter skolan. Den största anlednngen tll ett förstatlgande är också en önskan om större lkvärdghet. Men ett förstatlgande ändrar nte grundförutsättnngarna. Dgtala läromedel Sverges bästa skola En blck mot Danmark IKT mervärde eller merjobb? Specallärare Guldäpplet Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018

2 Att vara lärare är att vara del av något större. Tre månader grats för nya medlemmar Lärarförbundet är Sverges största lärarorgansaton med över medlemmar där du som lärare och medlem Lärarförbundet är med och påverkar dn egen och skolans utvecklng. I dtt medlemskap ngår bland annat: Personlg servce Råd och stöd Kurser och fortbldnng Försäkrngar och jurdskt stöd Att vara medlem lärarförbundet är att vara del av något större. Tllsammans är v framtdens skola. Bl medlem du också. lararforbundet.se/blmedlem

3 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Grundskollärare Merparten av grundskollärarna vll förstatlga skolan Brstande lkvärdghet, skftande kvaltet undervsnngen, ökande gap mellan olka elevgrupper samt lärarbrsten tllhör grundskolans allra vktgaste utmanngar. Och nu vll 86 procent av lärarna att staten ska ta över ansvaret för skolan. Det vsar årets undersöknng som Framtdens Karrär Grundskollärare genomfört. Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Rksförbund, är nte förvånad och konstaterar att allt fler reagerar på att det fnns stora olkvärdgheter dagens skola. Erk Bengtzboe, utbldnngspoltsk talesperson för Moderaterna, säger en kommentar att han har full förståelse för att väldgt många lärare är frustrerade, nte mnst över otydlg styrnng. Undersöknngsresultatet kan ses som en sgnal från lärarna att de nte ensamma kan ta ansvar för kvalteten skolan. En av lärarkårens övergrpande utmanngar är att alla barn är ntegrerade klasserna. Något som ställer stora krav på pedagogerna är att läsnng är basen för allt skolarbete och grundläggande för att som medborgare kunna verka ett demokratskt samhälle. Det fnns en tydlg kopplng mellan läsförståelse och resultat de allra flesta skolämnen. Språk är makt och den som kan utrycka sg får nflytande. Nu efterlyser allt fler, både nom och utanför skolvärlden, en hållbar natonell plan för hur skolan bättre ska kunna tllgodose både de svaga och de starka elevernas behov, såväl kunskapsmässgt som socalt. Undersöknngen vsar också att allt fler grundskolelärare utsätts för hot och våld sn yrkesutövnng. Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, menar att skolornas huvudmän måste ta frågan på större allvar och att en väl utbyggd elevhälsa och samverkan mellan skola, föräldrar och socaltjänst är vktga delar av det förebyggande arbetet. Om detta och mycket mer kan du läsa nne tdnngen. Trevlg läsnng! 4 Lärare kan nte ensamma ta ansvar för kvalteten skolan Peter Fredrkson, gd Skolverket, om grundskolans utmanngar. 5 Dgtalserngen kan bl en rekryterngsfråga 6 Prsas för nytänkande krng dgtala verktyg Intervju med Guldäpplets förstaprstagare. 7 Prsbelönad för att aktvera elevernas läshjärnor Svensklärarprset nstftades 1987 av Svenska Akademen. 8 Därför tjänar lärare på att bl bättre talare En professonell föreläsare ger råd. 9 Allt fler grundskollärare utsätts för hot och våld Ny undersöknng. Lärarförbunden kommenterar. 10 Bra lön + professonellt ledarskap = attraktv arbetsgvare Lärarbrsten ställer nya krav på skolor som arbetsgvare. 11 Utvecklas genom att utblda dg tll specallärare 12 Programmerng grundskolan en lkvärdghetsfråga Intervju med Matz Nlsson, ordförande Skolledarna procent av landets lärare vll ha statlg skola Största anlednngen en önskan om större lkvärdghet. 13 Mycket att lära av danskt dgtalserngsarbete 14 Dgtala verktyg underlättar lärande och skapar varaton 16 Skolans dgtalserng rskerar ge lärare merjobb 17 Årets skolrankng 2017 Framgångsreceptet ser nte lkadant ut överallt. 17 Bakom varje algortm stter en programmerare Programmerng läroplanen Mer td för planerng och arbetsro ger högre kvaltet Presenterade skolor, företag och kommuner 18 Mora kommun 19 Statens mederåd 20 Värmdö kommun 21 Skövde kommun 21 Luleå kommun 22 Motala kommun 22 Natur & Kultur 23 Helsngborgs stad 24 Huddnge kommun 25 Krstanstad kommun 26 Södertälje kommun 27 Solna stad 27 Enköpngs kommun 28 Höörs kommun 28 Uddevalla kommun 29 Loops / Ln Educaton 30 Ängelholms kommun 30 lttlebts / Exerts Captech 31 Tyresö kommun 32 Lnköpngs kommun 33 Salems kommun 33 Haparanda stad 34 Marestads kommun 34 Vmmerby kommun 35 Clockwork Skolbemannng Framtdens Karrär Grundskollärare är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Mats Fahlgren, Paola Langdal, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg FOTOGRAFER Per Groth, Lasse Hejdenberg, Gonzalo Irgoyen, Björn Johansson, CarlMagnus Johansson, Åke Karlsson, Danel Larsson, Kmmo Lundahl, Ulf Mchal, Danel Nestor, Andreas Svegland, Stefan Svensson, Vveka Österman GRAFISK FORM Stellan Stål OMSLAGSFOTO Marc Femena TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR GRUNDSKOLLÄRARE, VAR VÄNLIG KONTAKTA: Carl Mejer, Telefon E-post: carl.mejer@nextmeda.se LÄS MER PÅ Inför att den nya lagstftnngen GDPR börjar gälla den 28 maj 2018, ber v att n kontaktar oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Grundskollärare.

4 4 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Peter Fredrksson, Skolverket: Lärare kan nte ensamma ta ansvar för kvalteten skolan Brstande lkvärdghet, att elever möter skftande kvaltet undervsnngen, att gapet mellan olka elevgrupper ökar, sett tll resultaten samt lärarbrsten tllhör grundskolans allra vktgaste utmanngar säger Peter Fredrksson, generaldrektör, Skolverket. Peter Fredrksson, generaldrektör, Skolverket. Foto: Skolverket / Scandnav Bldbyrå Lkvärdghet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervsnng ska hålla samma höga kvaltet och att elever ska få relevant stöd utfrån behov och förutsättnngar. Här ser Peter Fredrksson några saker som extra vktga. Undervsnng ska vla på forsknng och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlghet att ett kollegalt lärande förenas det som är framgångsfaktorer för en undervsnng med hög kvaltet. Man måste också ha en bra och tät uppföljnng av elevers lärande och utfrån det ha kompetenser och resurser att rkta stöd. Lärare kan nte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra stt och organsera och fördela resurser rätt. Ökad segregaton Skolsegregatonen har ökat under senare år. Peter Fredrksson menar att det främst är en effekt av ökad socal segregaton där männskor klustras utfrån socoekonomska och kulturella faktorer. Sedan förstärks den tll vssa delar av det fra skolvalet. Men v behöver nte kaptulera för segregaton och dess effekter. Man kan organsera och bygga en skolstruktur utfrån ett tydlgare ntegratonsperspektv. En skola kan tll exempel ha en profl eller nrktnng som gör att elever med olka bakgrunder möts. Vktgt är också att göra stt yttersta för att skolor mer utsatta områden har en sådan kvaltet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar. Dgtal kompetens Dgtal kompetens står högt upp på skolans och hela samhällets agenda. Enlgt Peter Fredrksson handlar det grunden om att förstå hur den dgtala utvecklngen påverkar samhället och männskor, att ha tllgång tll och veta hur olka dgtala hjälpmedel kan användas, att krtskt kunna granska nformaton och olka meder och att lösa problem och omsätta déer på ett kreatvt sätt med hjälp av dgtala verktyg. Att detta är vktgt förstår alla som nsett att nternet nte är en fluga, som känner tll begreppet fake news, som har banken telefonen och som ser fram emot att stta baksätet och läsa när blen kör sg själv. Och alla som nte förstått detta kan få hjälp av barn förskolan och elever skolan. De har koll! Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bl mer attraktvt? Skolans kvaltet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsnngar på att få upp lönerna behövs, men det räcker nte. Arbetsmljön och förutsättnngarna att göra ett jobb med kvaltet behöver stärkas, vlket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organsera. V behöver också påmnna om att de allra flesta skolor Sverge är bra och att de allra flesta lärare trvs och tycker om stt jobb. V ska sluta måla blden av svensk skola med den där breda penseln doppad svart färg. Den blden lockar ngen att bl lärare. Det fnns all anlednng att nyansera blden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem fnns, dem ska v ta på allvar och göra något åt. Det kan v göra och samtdgt säga att läraryrket är fantastskt. Hur ser morgondagens grundskola ut, om allt går som du vll och hoppas på? I morgondagens skola har v lärare som ratat både läkar-, ekonom- och jurstutbldnngar för att få arbeta skolan. V har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngnng och tränng för att nå framgång skolarbetet. V har föräldrar som vsar den SKOLANS KVALITET STÅR och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsnngar på att få upp lönerna behövs, men det räcker nte största respekt för rektors och lärares kompetens. V har poltker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blvt så bra men som övrgt fredar lärare och rektorer från nya reformer. V har slagt världen med häpnad och toppar nu alla Psa-undersöknngar. Så kan det bl, om v alla tar ansvar för att göra det v kan göra. Och jag skojar nte, fastslår Peter Fredrksson.

5 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Dgtalserngen kan bl en rekryterngsfråga I Lnköpng löper dgtalserngen som en röd tråd genom verksamheten. Kommunen tror på att kontnuerlgt se över sna dgtala strateger och anpassa dem tll nya krav och förutsättnngar, ett angreppssätt som framöver kan komma att bl en rekryterngsfråga. KOMPETENSFÖRSÖRJNING TEXT SANDRA AHLQVIST Lnköpng var tdgt ute med stt dgtalserngsarbete och har ända från början behandlat dgtala lösnngar som en självklar del av vardagen. Skolchefen Chrstel Horsak betonar att samhället dgtalseras allt mer och att det är ett måste att kunna anpassa sg och utnyttja tllgänglga resurser på ett annorlunda sätt. Utvecklngen går alldeles för fort för att v ska kunna hålla kvar vd gamla lösnngar. Därför är det vktgt att se över de arbetssätt och metoder som man använder för att fullt ut kunna gagnas av nya möjlgheter och déer. Det kan nte vara något man gör vd sdan om, utan det måste ntegreras hela verksamheten när v rekryterar och anställer, när v organserar undervsnng, när v strukturerar organsatonen och mycket mer. UTVECKLINGEN GÅR ALL- DELES för fort för att v ska kunna hålla kvar vd gamla lösnngar Proaktva kommuner har fördel I tder med rekryterngssvårgheter på många håll landet är Chrstel övertygad om att det är krtskt för kommunerna att hålla sg à jour med den dgtala utvecklngen om de ska ha en chans att värva tllräcklgt med kompetent personal. Kompetensförsörjnngen är en utmanng som bara kommer att förvärras. Därför behöver man ställa sg frågan hur man ska gå tllväga om man faktskt nte lyckas rekrytera de pedagoger som behövs. De kommuner som är proaktva och drver utvecklngen har en fördel gentemot de som nte satsar eller de som nväntar en förändrng uppfrån. Chrstel Horsak, skolchef Lnköpng. Foto: Lennart Lundwall Förbättrngsarbete kräver lyhördhet Utbldnngskontoret samverkan med kommunens rektorer håller på att revdera sn redan exsterande dgtalserngsstrateg utfrån nya förutsättnngar och krav. Chrstel understryker att det är omöjlgt att genomföra ett långsktgt förbättrngsarbete utan att vara lyhörd gentemot medarbetarna. Det är vktgt att lyssna tll den klokskap som fnns hos våra lärare och rektorer, nte mnst om de ska lockas att stanna. De som arbetar ute skolorna är de som vet vad som behövs och hur v når dt. Det vktga är dock nte att vara först på bollen varje stuaton, utan att genomföra det man har åtagt sg. Det nnebär att skapa förutsättnngar och hållbara strukturer som är bärande även morgon, avslutar hon. Vll du göra skllnad och blda framtd? Då ska du arbeta som lärare Sandvken! Sandvkens kommun välkomnar alltd lärare som är kreatva, självgående, frtänkande, modga och trygga den pedagogska rollen. Tllsammans med duktga och framsynta barn och elever skapar v bästa tänkbara förutsättnngar samt nytänkande och stmulerande mljöer, där alla trvs. Som medarbetare hos oss är du varje dag med och formar vår gemensamma framtd och uppleva glädjen att göra skllnad. Tllsammans bdrar v tll välfärd för över nvånare. Vår vson är att bl en av de mest framgångsrka skolkommunerna nom de närmaste fem åren med förbättrade skolresultat. Välkommen tll Sandvken v gör varandra bättre!

6 6 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Prsas för nytänkande krng dgtala verktyg Cecla Chrstansen och Ulrhca Malmberg, lärare matematk och NO grundskolan har fått utmärkelsen Guldäpplet. Prset får de bland annat för stt arbete med att utveckla och fördjupa elevers lärande ämnena och sprda detta både nom och utanför kolleget. Cecla Chrstansen och Ulrhca Malmberg, som arbetat tllsammans på Carlssons skola Stockholm har fått utmärkelsen Guldäpplet. Foto: Andreas Skog GULDÄPPLET TEXT ANETTE BODINGER Guldäpplet lyfter sedan 2002 fram lärare, som vågar röja ny mark med förankrng sna ämnen och som systematskt utvdgar den pedagogska verktygslådan, delar erfarenheter, utvärderar och prövar sna resultat dskusson med kollegor. Totalt var drygt 100 lärare från hela landet nomnerade tll årets Guldäpple. Cecla Chrstansen och Ulrhca Malmberg, som arbetat tllsammans på Carlssons skola Stockholm, prsas för att de med stöd av t-verktyg skapat nya lärandestuatoner för att förbättra elevernas förståelse och lärande. De har arbetat metodskt med att utveckla, pröva, utvärdera och sprda sna erfarenheter, bland annat genom lärarhandlednngar och samverkan med elever, forsknng och kollegor. Fortbldnngsprogram Tllsammans har de bland annat utvecklat ett utbldnngsprogram programmerng som rktar sg tll alla lärare F 9. V började ett år nnan reformen trädde kraft så att kollegorna skulle känna sg säkra och vara redo när det var dags. Det gjorde att lärarna, stället för att känna pank och ångest, var vänlgt nställda tll programmerng när det blev ett krav undervsnngen, berättar Cecla. ATT SKOLLEDNINGEN HAR en tydlg plan och en tstrateg för nförandet är A och O Fortbldnngen lades sedan upp på OneNote classroom samtdgt som skolans rektor avsatte tre hela studedagar för att Cecla och Ulrhca skulle kunna fortblda sna kollegor ämnet. Just här, menar de, fnns en vktg nyckel för att lyckas föra n programmerng undervsnngen. Tydlg plan Det räcker nte med att göra en satsnng på den ensklda läraren utan det måste ske kollektvt. Att skollednngen har en tydlg plan och en t-strateg för nförandet är A och O, säger Ulrhca. Cecla nckar nstämmande och poängterar att det handlar dels om att bygga kompetens hos lärarna, dels om hur själva undervsnngen ska gå tll. Vad är det eleverna ska lära sg, vlka kunskaper ska de få med sg och hur ska v få n detta den daglga undervsnngen är vktga frågor. De dgtala verktygen måste fylla ett syfte och kopplas tll pedagogska mål. För det är nte det dgtala som skapar resultat. En pedagogsk lärare utan dgtala verktyg kommer väldgt långt, men en lärare som nte är pedagogskt lagd kommer ngen vart, oavsett antalet dgtala verktyg. Tps Tll andra lärare som ska börja med att undervsa programmerng kan de förutom sn egen handlednng, som fnns upplagd på Opusplace, tpsa om boken Att undervsa programmerng skolan av Lnda Mannla. Det är en fantastskt bra bok som vänder sg tll alla som vll lära sg mer om den dgtalserade världen och om den roll som programmerng är tänkt att få skolan och hur lärare kan arbeta med den, hela vägen n klassrummet, fastslår Ulrhca. 85 % av lärarna emot relgösa frskolor 85 % av grundskollärarna vll nte tllåta relgösa frskolor grundskolan. Vad anser du? 7 av 10 anser att poltska beslut ej är förankrade 7 av 10 lärare anser att poltska beslut för grundskolan nte är förankrade verklghetens skola. Är detta ett problem? ÄR DE POLITISKA BESLUTEN VERKLIGHETSFÖRANKRADE? ANSER DU ATT RELIGIÖSA FRISKOLOR SKA TILLÅTAS? Är de poltska besluten för grundskolan verklghetsförankrade? Ja 15% Nej 85% Ja Nej Vet ej 11% 17% 72%

7 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Htta vägar för att aktvera elevernas läshjärnor Jag försöker htta ämnen som engagerar, väcker känslor och aktverar elevernas läshjärnor. Det säger Fredrk Sandström, grundskollärare på Gäddgårdsskolan Arboga som prsats av Svenska Akademen för att ha väckt unga männskors ntresse för svenska språket och ltteraturen. SVENSKLÄRARPRISET TEXT ANETTE BODINGER Svensklärarprset nstftades 1987 av Svenska Akademen. Prset tlldelas varje år en lärare som genom sn gärnng stmulerat ungdomars ntresse för svenska språket och ltteraturen. Prssumman består av kronor tll läraren samt kronor tll den skola där läraren har sn verksamhet förlagd. I år var Fredrk Sandström, högstadelärare vd Gäddgårdsskolan Arboga kommun, en av tre prstagare. Utmärkelsen ser jag som ett erkännande för att elevperspektvet är vktgt, en bekräftelse på att det jag gör är bra. Hans eget ltteraturntresse vaknade tdgt. UTMÄRKELSEN SER JAG som ett erkännande för att elevperspektvet är vktgt Det började med Alfons Åberg som sedan ledde vdare tll annan läsnng och upptäckten att det fnns andra som också funderar på frågor krng vänskap, lojaltet, svek, hemlgheter, ja alla dessa stora frågor som fnns rktgt bra ltteratur. Jag har alltd funnt en nre ro när jag läst böcker. Måste beröra En grundsten hans eget arbete är därför att välja arbetsmateral med omsorg. Texterna måste beröra och kännas angelägna för eleverna. En käpphäst undervsnngen är att nte värdera ungdomars val av läsnng. Vsst, det fnns ltteratur som är bättre eller sämre den menng att det fnns kvaltet eller djup texterna, som möjlggör olka saker. Men jag tror att v gör eleverna en björntjänst om v börjar sortera bra och dålg ltteratur, rsken är stor för att v stänger dörrar stället för att öppna dem. Ett tps tll andra lärare som vll väcka elevers ntresse för ltteratur är Fredrk Sandström, högstadelärare vd Gäddgårdsskolan. att bldlgt talat sätta sg själva klassrummet. Med det menar jag att ägna en tanke åt vad man själv ntresserade sg för den åldern. Jag försöker använda mg av olka lvsfrågor som ungdomar funderar på. Genom att aktvera dessa frågor väcks oftast känslor vlket gör att det hela blr mer angeläget. På så vs kan texter föda nya tankar hos eleverna som gör att de växer både som ndvder och som grupp, säger Fredrk Sandström. EDU Uppdrag Flexbel utbldnngsdesgn på vetenskaplg grund Insttutonen för pedagogk, ddaktk och utbldnngsstuder

8 8 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Därför tjänar lärare på att bl bättre talare Trots att lärare är proffs på pedagogk kan de behöva vässa sn presentatonsteknk och träna på att övervnna rädslan för att prata nför publk. Camlla Levay vet hur och varför. PRESENTATIONSTEKNIK TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Camlla Levay är själv lärare grunden och har undervsat matematk och musk grundskolan och på gymnaset. Hon har också egna barn och både hennes erfarenheter från att ha jobbat nom skolan och vart där som deltagare på föräldramöten har vsat att lärare kan brsta stt sätt att kommuncera muntlgt. Lärare kan vara hur kompetenta som helst och vara trygga med eleverna klassrummet och sen tappa det kommunkatva greppet när de ska hålla ett möte eller föra fram ett budskap nför en vuxen publk, säger hon. Lär ut verktygen Sedan tolv år jobbar Camlla Levay som föreläsare och konsult på företaget Camlla Levay, föreläsare och konsult. Affärskraft. Hon vänder sg specellt tll de som jobbar nom skolans värld, och sna kurser lär hon ut verktygen som krävs för att kunna bl en säkrare talare. Hon menar att lärare har nytta av den färdgheten, både för att förbättra sna egna framföranden och för att ge stöd tll sna elever. Att prata nför publk är en av männskans starkaste rädslor. Men det går att tackla scenskräcken och när v också lyckas väcka andras ntresse når v fram med vårt budskap. Det är vktgt dels för att göra lärares röster hörda och dels för att lärarna sn tur ska kunna hjälpa sna elever att känna sg NÄR VI LYCKAS väcka andras ntresse når v fram med vårt budskap bekväma när de ska göra muntlga presentatoner skolarbetet. SÅ BLIR DU EN BÄTTRE TALARE Camllas snabbtps, så blr du en bättre talare: Förbered dg väl. Att fundera ut vad du vll ha sagt och dsponera dtt framförande är det som kräver mest td och tankar. Den muntlga framställnngen är bara som en fnal. Våga utsätta dg. Tacka nte nej tll att leda möten eller presentera en dé för att det känns läskgt. Tränng ger färdghet. Ta det lugnt. V pratar ofta snabbt och mycket när v blr nervösa. Försök att ta pauser när du talar nför andra; ett lagom tempo ger dg pondus. Möt dna åhörare med blcken. En vanlg mss är att lägga fokus på en bldspelspresentaton stället för den muntlga framställnngen. Då faller poängen med mötet. Det skrftlga kan med fördel delas ut men på mötet ska krutet läggas på publkkontakten. FOTO: JOHNÉR Behörg lärare? V är specalster på dtt yrke! Du får ett medlemskap med många fördelar: Personlgt bemötande Råd och stöd Trygghet Inkomstförsäkrng En rad lönsamma medlemsförmåner och rabatter Detta tll en av marknadens lägsta avgfter. Som nyexad betalar du endast 100 kronor för första året som yrkesverksam medlem. Gör som andra bl medlem du också! lr.se/blmedlem

9 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Allt fler grundskollärare utsätts för hot och våld 62 procent av grundskollärarna har utsatts för hot och våld sn yrkesutövnng. Det framgår av en undersöknng som Framtdens Karrär Grundskollärare genomfört bland ett slumpmässgt urval lärare. HOT OCH VÅLD TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet är tyvärr nte förvånande, även om sfforna är skrämmande. Det mest anmärknngsvärda är att skollednng och huvudmän nte gör mer för att förebygga hot och våld mot lärare, nte mnst eftersom det rskerar att undergräva skolans roll samhället. För att mnska andelen hot DET MEST ANMÄRK- NINGSVÄRDA är att skollednng och huvudmän nte gör mer för att förebygga hot och våld mot lärare och våld krävs dels en väl underbyggd stödstruktur för lärare som utsatts och dels ett förebyggande arbete som tydlggör gränserna mellan hemmets och skolans ansvar dessa frågor, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Rksförbund. Skolor med en bra lednng, väl utbyggd elevhälsovård och ett välfungerande systematskt arbetsmljöarbete kan, enlgt Åsa Fahlén, tll stor del förebygga förekomsten av hot och våld mot lärare. Hon understryker även vkten av att tydlgt markera att alla former av hot och våld är fullständgt oacceptabelt. Hot och våld har ökat Arbetsgvare har också stor nytta av en kontnuerlg dalog med en facklg motpart det här arbetet. Alla händelser som nkluderar hot och våld måste anmälas, annars rskerar skolan en flathet som gör att antalet ncdenter ökar. Det är anmärknngsvärt att anhörga tll elever står för 30 procent av ncdenterna. Här är det vktgt att vara tydlg med att skolan nte är en allmän plats där vem som helst har tllträde, säger Åsa Fahlén. Undersöknngsresultatet bekräftar vad tdgare undersöknngar om hot Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson och våld mot lärare vsat, nämlgen att förekomsten av hot och våld har ökat de senaste åren. Jag är förvånad och upprörd över att nte mer görs för att förebygga den här typen av stuatoner, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Bör ta frågan på större allvar Att många lärare utsätts för hot och våld ndkerar, enlgt Johanna Jaara Åstrand, att alltför många elever mår dålgt. Hon förväntar sg att skolornas huvudmän tar frågan på större allvar framöver och att man anstränger sg för att dentfera orsaken tll varje enskld händelse. En väl utbyggd elevhälsa och samverkan mellan skola, föräldrar och socaltjänst är en vktg del av det förebyggande arbetet, lksom handlngsplaner som tydlggör hur man ska agera när något nträffat, säger Johanna Jaara Åstrand. EN VÄL UTBYGGD elevhälsa och samverkan mellan skola, föräldrar och socaltjänst är en vktg del av det förebyggande arbetet Hon påpekar att Arbetsmljöverkets senaste kartläggnng vsar att arbetsmljöarbetet har brster på no av to skolor. Lärares sgnaler på att hot och våld förekommer eller att extra resurser behöver sättas n måste tas på allvar av skollednng och huvudmän, säger Johanna Jaara Åstrand. HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR HOT ELLER VÅLD I DIN YRKESROLL? Har du någon gång blvt utsatt för hot eller våld dn yrkesroll som grundskollärare? Ja 62% Nej 38% JAG BLEV UTSATT AV EN... Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Rksförbund. Foto: Elsabeth Ohlson Walln Elev Anhörg tll elev Kollega/annan anställd 97% 33% 5%

10 10 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Attraktva arbetsgvare kännetecknas av bra lön och ett professonellt ledarskap När ett slumpmässgt urval av grundskollärare fck ange vlka faktorer de anser kännetecknar en attraktv arbetsgvare rankades bra lön och löneutvecklng högst, tätt följt av bra ledarskap, bra arbetskamrater och en god psyksk arbetsmljö. ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE TEXT ANNIKA WIHLBORG Många av de faktorer som rankas högt undersöknngen jobbar v aktvt med. V satsar tll exempel mycket på att ständgt utveckla och stötta våra chefer och genomför även en omfattande satsnng på lärarnas arbetsmljö. Undersöknngsresultatet känner jag Saska Skogman, HRstrateg på Academeda. gen från andra lknande undersöknngar, men det är postvt att mndre admnstraton rankas relatvt lågt. Det kan nnebära att allt fler lärare har fått admnstratv avlastnng, säger Saska Skogman, HR-strateg på Academeda. Hon anser att arbetsgvare behöver ta tll sg resultaten från den här typen av undersöknngar och verklgen vara lyhörda för lärarnas önskemål. Lärarbrsten och det faktum att allt fler lärare lämnar yrket har gjort fler arbetsgvare medvetna om vkten av att långsktgt och konsekvent arbeta för att stärka sn attraktvtet, säger Saska Skogman. LÄRARBRISTEN HAR GJORT fler arbetsgvare medvetna om vkten av att långsktgt och konsekvent arbeta för att stärka sn attraktvtet Td för reflekton och planerng Jag är nte särsklt överraskad över vlka faktorer som rankades högst undersöknngen. Däremot var det förvånande att endast 44 procent av lärarna anser att motverade elever bdrar tll en arbetsgvares attraktvtet, säger Sarah Thorén, grundskolerektor Karlstad och styrelseledamot Lärarförbundet Skolledare. Hon betraktar goda möjlgheter tll reflekton och planerng som en vktg attraktvtetsfaktor för lärararbetsgvare. En rmlg lön och möjlghet att påverka sn arbetsmljö är, enlgt Sarah Thorén, andra faktorer som utmärker en attraktv arbetsgvare. Tydlggör dtt uppdrag som lärare Reflektonstd för att göra ordentlga analyser planerngsarbetet är något många värdesätter. Ytterlgare faktorer som karakterserar en attraktv arbetsgvare är skolledare som främjar kollegalt lärande och erfarenhetsutbyte som ger lärare nsyn hur arbetet fungerar andra arbetslag och arbetsgrupper, säger Sarah Thorén. 80 procent av lärarna anser att en god psyksk arbetsmljö ökar arbetsgvares attraktvtet. En åtgärd som kan stärka lärares psykska arbetsmljö är, enlgt Sarah Thorén, att lärare går genom stt uppdrag tllsammans med sn chef. Tydlggör exakt vlka arbetsuppgfter som ngår dtt uppdrag och formulera tllsammans en prorterngsordnng för dna arbetsuppgfter. Rätt förutsättnngar Många lärare värdesätter att regelbundet få konkret och ndvduellt utformad feedback från sn chef. I dagsläget, när många skolledare är chef över mellan fyrto och femto medarbetare, är det ofta omöjlgt. Det är därför vktgt att huvudmännen ger skolledarna rmlga förutsättnngar för att kunna ge ndvduell feedback tll samtlga medarbetare. Allt Sarah Thorén, grundskolerektor Karlstad och styrelseledamot Lärarförbundet Skolledare. REFLEKTIONSTID SOM GER lärare förutsättnng att göra ordentlga analyser planerngsarbetet är något många värdesätter börjar med att huvudmännen ger skolledarna rätt förutsättnngar att utöva ett engagerat och närvarande ledarskap. Det ökar sn tur sannolkheten att lärarna trvs på jobbet, säger Sarah Thorén. VILKA AV FÖLJANDE FAKTORER KÄNNETECKNAR EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE INOM GRUNDSKOLAN? % 83% 82% 80% 75% 71% 69% 63% 63% 62% 58% 44% 42% 35% 5% Bra lön/löneutvecklng 2 Bra ledarskap 3 Bra team/arbetskamrater 4 Bra psyksk arbetsmljö (mnskad stress, mental press etc.) 5 Att kunna ägna sg mer åt undervsnng 6 Bra fyssk arbetsmljö (lokaler, ljudnvå, luft) 7 Möjlghet att påverka sn arbetsstuaton 8 Mndre klasser 9 Möjlghet tll kompetens utvecklng/vdareutbldnng 10 Mndre admnstraton 11 Förenklad dokumentaton 12 Motverade/ntresserade elever 13 Flexbel och mndre reglerad arbetstd 14 Bra karrär- och utvecklngs möjlgheter 15 Annat

11 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Johanna utvecklas professonellt genom att utblda sg tll specallärare Efter att ha vart klasslärare femton år valde Johanna Åsman, som länge haft ett ntresse av att arbeta med elever behov av specalpedagogk, att utblda sg tll specallärare. Nu är hon nne på den ssta termnen på den tre år långa specallärarutbldnngen med nrktnng mot språk-, läs- och skrvutvecklng på Uppsala unverstet. SPECIALLÄRARE TEXT ANNIKA WIHLBORG Efter att ha jobbat som klasslärare många år sökte jag en specallärartjänst. Jag var ntresserad av specalpedagogk sedan tdgare, men när jag började arbeta som specallärare ökade mtt engagemang ännu mer. Jag kände samtdgt ett behov av att skaffa mg en formell kompetens på området, bland annat för att utöka mn specalpedagogska verktygslåda och känna mg tryggare mn yrkesroll, säger Johanna Åsman, som är 1 7-lärare med nrktnng mot svenska, SO och drott och arbetar som specallärare på Olovslundsskolan Järfälla utanför Stockholm. ERFARENHETSUTBYTET MED DE andra lärarna som går utbldnngen bdrar också tll mn utvecklng Nytt perspektv på lärarrollen Hon tllhör den första kullen som går det treårga specallärarprogrammet på halvfart på Uppsala unverstet. Tll en början kombnerade hon studerna med heltdsjobb, men de senaste två termnerna har Johanna Åsman med hjälp av statsbdrag kunnat jobba på halvtd och plugga på halvtd. Det kan bland vara krävande att kombnera jobb och studer. Det är därför vktgt att lärare som funderar på att utblda sg tll specallärare verklgen är motverade och har ett bra stöd från såväl arbetsgvaren som famljen. Specallärarutbldnngen har utvecklat mg professonellt, men också personlgen. Den har tllfört ett helt nytt perspektv på lärarrollen som jag har nytta av, både som klasslärare och specallärare. Erfarenhetsutbytet med de andra lärarna som går utbldnngen bdrar också tll mn utvecklng, säger Johanna Åsman. Johanna Åsman läser ssta termnen på den tre år långa specallärarutbldnngen med nrktnng mot språk- läs och skrvutvecklng på Uppsala unverstet. Httar motverande nycklar Hon valde nrktnngen mot språk-, läs- och skrvutvecklng eftersom hon gärna vll hjälpa elever att tllgodogöra sg färdgheter som utgör en vktg bas för resten av skolgången och lvet. Jag motveras av att kunna jobba fokuserat med de elever som behöver mest stöd. På utbldnngen lär jag mg bland annat att htta nycklar som motverar elever att vlja lära sg och ger dem ett stärkt självförtroende, säger Johanna Åsman. Beställ kostnadsfrtt provexemplar på webben DIGITALT LÄROMEDEL OCH BOK I SMARTA PAKET Våra smarta elevpaket nnehåller både dgtala läromedel och böcker. Det blr bättre så, tänker v.

12 12 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Programmerng grundskolan en lkvärdghetsfråga Regerng och rksdag har beslutat nföra programmerng grundskolan. Då måste staten även ta ansvar för att det fnns kompetens hos dem som ska genomföra det, säger Matz Nlsson, Skolledarnas förbundsordförande som efterlyser ett natonellt ntatv från statens sda. PROGRAMMERING I SKOLAN TEXT ANETTE BODINGER Tll hösttermnsstarten ska programmerng fnnas på schemat skolor över hela landet, och ansvaret för genomförandet vlar tungt på skolledare och lärare. Lednngen har alltd en oerhört stor betydelse för allt som handlar om mplementerng av nya reformer, nya ämnen och nrktnngar skolan. Men då måste både lärare och skolledare få kompetensutvecklng detta. Det är här v menar att det brster, säger Matz Nlsson, ordförande för Sverges Skolledarförbund. Han påpekar att Sverge generellt sett lgger framkant när det handlar om att nföra nya ämnen eller nrktnngar skolan. Men v är nte lka bra på att erbjuda bra kompetensutvecklng för skolledare och lärare. Här har Skolverket, och ytterst staten, en vktg uppgft att se tll att skolledare och lärare får IDAG ÄR DIGITAL kompetens en oerhört ndvduell kunskap hos skolledare och lärare generella kunskaper vad som menas med programmerng, som ett ämne bland andra ämnen grundskolan. Lkvärdghet Enlgt Matz Nlsson består programmerng skolan av två vktga beståndsdelar. Den ena är att förstå dgtalserngen och programspråkets betydelse för ndvd, samhälle och utvecklng. Den andra delen handlar mer om själva hantverket och programspråket sg. Matz Nlsson och Skolledarna efterlyser nu en statlgt nterad kompetensutvecklng. Matz Nlsson, förbundsordförande Skolledarna. Foto: Magnus Hartman Idag är dgtal kompetens en oerhört ndvduell kunskap hos skolledare och lärare. Därför måste nya reformer, ämnesnrktnngar och uppdrag följas av en grundläggande kompetensutvecklng att kunna utföra uppdraget. Detta är en lkvärdghetsfråga som staten måste ta på stort allvar. BLI EN DIGITAL SKOLA MED NE Möt dagens och morgondagens kunskapsbehov med NE:s dgtala läromedel. GRUNDSKOLA 4 6 Matematk, Fysk, Kem, Bolog, Teknk, Hstora, Samhällskunskap, Relgonskunskap, Geograf, Svenska, Engelska GRUNDSKOLA 7 9 Matematk, Fysk, Kem, Bolog, Teknk, Hstora, Samhällskunskap, Relgonskunskap, Geograf, Svenska, Engelska, Spanska Läs mer och beställ på NE.se/nfo/skolor

13 Framtdens Karrär Grundskollärare februar procent av landets lärare vll ha statlg skola En majortet av alla lärare vll att staten ska ta över ansvaret för skolan. Det vsar en undersöknng av Framtdens Karrär Grundskollärare där 86 procent av de tllfrågande lärarna svarat att de är för ett förstatlgande. Den största anlednngen uppges vara en önskan om större lkvärdghet. STATLIG SKOLA TEXT ANETTE BODINGER För Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Rksförbund, är resultatet ngen nyhet. Detta är en fråga som Lärarnas Rksförbund har drvt länge. V vet att en klar majortet av lärarna tycker detta och jag är nte förvånad över sffran. Sverge har en olkvärdg skola, vlket bekräftas av bland annat PISA-undersöknngarna där v ser att kunskapsresultaten rör sg rätt rktnng medan olkvärdgheten fortsätter att öka. Det spelar alltså allt större roll vlken skola du går och vlken kommun du bor. Det blr också olka förutsättnngar för lärarna att undervsa sna elever, och det är nte ok. Hon understryker att då Lärarnas Rksförbund pratar om statlg skola handlar det ytterst om att staten måste ÄR DU FÖR ELLER EMOT ETT FÖRSTATLIGANDE AV SKOLAN? För Emot 14% 86% Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Rksförbund. Foto: Elsabeth Ohlson Walln Erk Bengtzboe, utbldnngspoltsk talesperson för Moderaterna. Foto: Fredrk Wennerlund ta ett ansvar för fnanserng och reglerng av skolan. Det håller nte att huvudmännen, kommuner och frstående skolor, bedrver verksamheten på så många sklda sätt. Allt fler samhället reagerar på att det fnns stora olkvärdgheter skolan och v menar att det bara är staten som kan garantera lkvärdgheten. Andra vägar Inte heller Erk Bengtzboe, utbldnngspoltsk talesperson för Moderaterna, är förvånad över undersöknngsresultatet. V är nte för ett förstatlgande av skolan, men jag har full förståelse för att väldgt många lärare är frustrerade, nte mnst över otydlg styrnng. Det som enlgt Erk Bengtzboe måste prorteras första hand är att stärka elevernas kunskapsresultat. Sedan behövs det göras förstärknngar av lärarnas löne- och karrärutvecklng och även skolans styrnng måste förbättras, men nom ramen för nuvarande huvudmannaskap. Han påpekar att skolornas förutsättnngar är väldgt olka, nte mnst beroende på kommun och geografskt läge. Ett förstatlgande av skolan förändrar nte grundförutsättnngarna. Det är tll exempel svårare att rekrytera lärare och hantera bemannng vssa delar av landet. V menar att staten måste klva n och garantera att alla elever får en bra skolgång, oavsett var landet de bor. Det borde också ställas natonella kvaltetskrav på vlken kunskap som faktskt ska levereras. V anser också att statsbdragen, större utsträcknng än dag, ska gå tll de skolor där pengarna verklgen behövs. Detta tror v är tydlga åtgärder som kommer att leda tll faktsk förändrng, fastslår Erk Bengtzboe. Mycket att lära av danskt dgtalserngsarbete Trots att det satsas stort på dgtalserngen av den svenska skolan har Sverge svårt att hänga med sna nordska grannar utvecklngen. V har träffat Angelca Hedn, redaktonschef på det dgtala läromedelsförlaget Bonner Educaton, för att få svar på varför hon tycker att v ska göra som Danmark. DIGITALISERING I NORDEN TEXT SANDRA AHLQVIST I Danmark skördar den danska skolan dgtala framgångar dag är över 50 procent av de läromedel som köps n dgtala läromedel. I Sverge går det lte trögare. Fram tlls dag har dgtalserngen av den svenska skolan främst bestått av nvesterng t-utrustnng form av datorer och surfplattor, men såväl elever som lärare har saknat materal att fylla datorerna med. Dgtalserngen kräver att man förändrar stt sätt att arbeta. Eftersom v lte grand glömde bort det dgtala nnehållet början av förändrngsarbetet, ställdes höga krav på lärarna som plötslgt behövde uppfnna allt materal själva. Men så är det nte längre. Med allt det nteraktva, självrättande materal som fnns dag tror jag att v alla nu är redo att ta steget över tll det dgtala på allvar, betonar Angelca Hedn, redaktonschef för Bonner Educaton, som lgger bakom det dgtala läromedlet Clo Onlne. En sammanhållen dgtal struktur Tll skllnad från Sverge började Danmark dgtalserngsprocessen från andra hållet genom att utveckla och subventonera dgtala läromedel. Genom en satsnng på 55 mljoner danska kronor under sex år lyckades Danmark gå från att 10 procent av alla läromedel som köps n är dgtala, tll 50 procent. Den danska regerngen var tydlg sn målsättnng om en dgtal skola, medan rktlnjerna här på hemmaplan har vart mer flytande. Angelca Hedn, redaktonschef på Bonner Educaton. Foto: Peter Jönsson Det fnns en vlja Sverge att snabba på processen, men det kräver resurser och stöd från myndghetshåll. V kan lära av den mer sammanhållna danska strukturen, där man bland annat har ett centralt skolnlogg som följer eleven från det att hen först kommer kontakt med skolväsendet, även vd byte av skola eller klass. Det nnebär att skolorna avsevärt kan mnska den td som läggs på admnstraton av exempelvs konton, regstrerng och lösenord. Indvdanpassade utmanngar Vkten av att ntegrera dgtala verktyg undervsnngen är enorm, synnerhet eftersom dagens skolbarn kommer att behöva verka ett dgtalserat samhälle. Angelca Hedn poängterar också att det skapar möjlgheter för lärare att få ut det mesta av sna pedagogska och ddaktska förmågor eftersom de kan skräddarsy uppgfter och utmanngar utfrån elevernas kunskaper och behov. Alla ska ha chansen att utvecklas efter bästa förmåga, så behovet att utveckla dgtala läromedel är större nu än någonsn. Det är genom dgtalserngen som v kan se tll att ngen hålls tllbaka sn kunskapsutvecklng samtdgt som v ger dem en förståelse för det moderna samhälle som de lever, avslutar Angelca.

14 14 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Dgtala verktyg underlättar lärande och skapar varaton Framväxten av fler och fler dgtala hjälpmedel skapar nya förutsättnngar för att möta alla klassrummet på deras ndvduella nvå, oavsett ämne. DIGITALA LÄROMEDEL TEXT SANDRA AHLQVIST En avsevärd fördel med dgtala läromedel är att många elever redan har grundläggande dgtala kunskaper och att de ofta känner sg bekvämare med teknk än de gör med papper och penna. Det ena bör naturlgtvs komplettera det andra, men de dgtala verktygen blr en allt vktgare del svenska lärares vardag. FRAMTIDENS YRKESLIV OCH studer nnehåller oerhört många fler dgtala lösnngar Som jag ser det fnns de dgtala verktygen tll för att v ska kunna lära ut det som skolverket och våra poltker har angett läroplanen, nämlgen grundläggande kunskaper uppdelade olka grundämnen. Hjälpmedlen underlättar och effektvserar lärandet och skapar varaton som sn tur skapar engagemang hos eleverna, säger Stella Savvdou arbetar på Boo Gårds skola Nacka. Davd Elfsberg, skolledare på Vktor Rydbergs skola Sundbyberg, som utgår från Natonalencyklopedns dgtala läromedel. Skolan var en av de första Sverge att arbeta 1-tll-1, men även om många kommuner har kommt långt är det fortsatt angeläget att arbeta konsekvent med dgtal utvecklng. Idag har v nått dt att v rent metodskt kan börja utnyttja teknkens möjlgheter och använda oss av exsterande nfrastruktur, vlket gör att v kan anpassa undervsnngen efter ndvdens kunskapsnvå och utmanngar. Davd ser hjälpmedlen som ett sätt att locka n eleverna något de redan är bekanta med och han är övertygad om att skolväsendets fokus på dgtala läromedel behöver förstärkas ytterlgare framöver. Framtdens yrkeslv och studer nnehåller oerhört många fler dgtala lösnngar och v behöver bygga en plattform som eleverna kan stå på när de går vdare lvet. Davd Elfsberg, skolledare på Vktor Rydbergs skola Sundbyberg. Medför nya utmanngar Hans tankar får bekräftelse från läraren Stella Savvdou som arbetar på Boo Gårds skola Nacka. Hon har alltd legat den dgtala framkanten vad gäller läromedel och för ett antal år sedan var hennes klass plotklass för ett projekt med Pads. Eleverna har en ganska omfattande dgtal kompetens, men den kretsar framförallt krng socala meder och spel, nte runt att kunna skapa presentatoner och dokument eller arbeta med skolrelaterade program. De har en annan dgtal verklghet, helt enkelt, men är otrolgt snabblärda. I klassrummet tll vardags genomsyrar de dgtala läromedlen Stellas undervsnng. Hon betonar dock att hjälpmedlen mångt och mycket är nrktade på färdghetstränng snarare än problemlösnng eller längre resonemang. V använder Bngel, ett dgtalt läromedel från Sanoma utbldnng, vlket är ett oerhört bra komplement tll den ordnare undervsnngen. Barnen upplever Sanomas program som en lek samtdgt som det exponerar dem för pedagogskt materal och ser tll att de ELEVERNA HAR EN ganska omfattande dgtal kompetens, men den kretsar framförallt krng socala meder och spel lär sg på kuppen. Att ha det dgtala så allestädes närvarande presenterar dock nya utmanngar, tll exempel hur v bör hantera källkrtk och nformaton. I mtt klassrum pågår samtalet om krtk kontnuerlgt och v utgår ofta från skolverkets fördjupade materal ämnet. Det är ett lärande sg. Vktgt att tänka tll en extra gång Renforsskolan Vndeln Västerbotten är en av de skolor som gjort en snabb och utvecklande resa med hjälp av de dgtala läromedlen. Jag vlle drva på den dgtala utvecklngen men ha det pedagogska samtalet fokus. Jag granskade våra olka möjlgheter flera månader nnan v bestämde att v skulle utgå från Bonner Educatons tjänst, Clo Onlne. Vnsterna har vart många, nte mnst har det reducerat vårt admnstratva arbete ganska ordentlgt, konstaterar försteläraren Lasse Norberg. Utmanngen är att det kan vara svårt att hnna med att föra en dskusson kolleget om hur man på bästa sätt utnyttjar verktygen rent pedagogskt. Lasse understryker att man genom hjälpmedlen får mycket grats, men att man då också kan behöva tänka tll om sn undervsnng en extra gång. Det är så mycket som ska ngå skolans värld, och för att v ska kunna gå framåt gemensamt krävs det att v har ett lknande arbetssätt. Av den anlednngen hade v nylgen en heldag med utbldnng för alla kommunens lärare. Sedan behöver sådan här kunskap regelbundet förnyas för att nte falla glömska, något som slutänden ställer krav på våra pedagogska ledare. Lasse tycker att skolväsendets progresson de senaste åren har lett tll många postva förändrngar, men han är noga med att påpeka att det ändå fnns mycket kvar att göra. V vet nte hur framtdens skola kommer att se ut och den dgtala utvecklngen går väldgt snabbt framåt. Så det gäller att vsa framfötterna och vara beredd på att vårt arbete och våra utmanngar kommer att förändras. V behöver hänga med utvecklngen helt enkelt, avslutar han.

15 Hur spenderar du helst dna kvällar? Med vänner och famlj I soffan framför favortseren Med att bedöma uppgfter och prov Clo Tränng Clo Uppföljnng Clo Prov Spara td med våra nteraktva och självrättande Clo Quz Prova alla våra ämnesportaler grats på cloonlne.se Clo Onlne från Bonner Educaton NACKAS KOMMUNALA FÖRSKOLOR OCH SKOLOR VI VÅGAR GÖRA Våra fantastska medarbetare vågar arbeta på nya sätt. V använder moderna teknska hjälpmedel och fokuserar på att utveckla lärandet för att använda teknken på rätt sätt. V eftersträvar högt tak och en mljö där medarbetarna kan känna sg trygga att pröva nya vägar för att nå vårt gemensamma mål - maxmal potental för varje barn och elev. OCH DELA... På våra skolor görs en mängd olka satsnngar för att höja den pedagogska kvaltén och ständgt lgga framkant. V har därför ett kontnuerlgt kompetensutbyte mellan våra pedagoger för dela erfarenheter och lyfta varandra. ÄR DU INTRESSERAD AV ATT VARA MED? V söker nytänkande lärare, förskollärare, frtdspedagoger och skolledare som vågar utmanas. Htta nspraton och ledga jobb på:

16 16 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Skolans dgtalserng rskerar ge lärare merjobb Att dgtalsera skolan kräver en genomtänkt strateg. Att bara förse lärare och elever med ny teknk kan snarare få en oönskad effekt menar professor. DIGITALISERINGSSTRATEGI TEXT ANNA-KARIN ANDERSSON Skolan ska dgtalseras har Skolverket slagt fast och på många håll är övergången full gång. Men det fnns tyvärr exempel på att nförandet av den nya teknken börjat fel ände. I sn ver att dgtalsera har flera kommuner försett OM TEKNIKEN FÖR med sg merjobb stället för ett mervärde blr det kontraproduktvt skolor med datorer eller läsplattor utan att först ha tänkt ut hur teknken ska användas för att göra nytta. Jag tror nte att det fnns några teknkrädda lärare. De flesta är mer eller mndre dgtala redan, prvat. Däremot är många lärare rädda för att arbetsbördan ska öka ytterlgare vlket kan bl konsekvensen om man exempelvs förväntas stta och surfa runt och leta efter appar eller behöver skapa ordnng bland en massa dgtala dokument för att det saknas genomtänkta system för det. Om teknken för med sg merjobb stället för mervärde blr det kontraproduktvt, säger Åke Grönlund, professor på Handelshögskolan vd Örebro unverstet. Omfattande forsknngsprojekt Åke Grönlund ledde det omfattande forsknngsprojektet, UnosUno , där man undersökte effekten av ett antal skolor som försett sna elever med var sn dator. Studen vsar att det krävs långt mycket mer än teknken sg för att den ska vara användbar. En vktg slutsats är att kommuner måste ha en tydlg tanke med hur själva nförandet av den dgtala teknken ska gå tll. Det krävs ett strukturerat Åke Grönlund, professor på Handelshögskolan vd Örebro unverstet. kollegalt utvecklngsarbete där man både tar n arbetsmetoder som redan provats framgångsrkt på andra ställen och utvecklar egna. Och det rör sg nte om någon punktnsats. Den dgtala strategn måste utvecklas takt med att skolans dgtalserng fördjupas. Rätt använd kan dgtal teknk absolut förstärka undervsnngen, det har v sett många exempel på, men för att den ska kunna ge den nyttan alla skolor räcker det nte med en dator tll alla. Lärarna kan nte själva bygga en nfrastruktur, och fnns nte den kommer man nte långt, konstaterar Åke Grönlund. VIA TRAINEEPROGRAMMET HAR JAG FÅTT INSYN I ALLT IFRÅN FÖRSKOLEKLASS TILL GYMNASIET. EN PERFEKT START PÅ MIN LÄRARKARRIÄR HELT ENKELT! SIGNE JONSSON TRAINEE VI SÖKER NYEXAMINERADE LÄRARE MED STARKT ENGAGEMANG OCH HÖGA AMBITIONER TILL NÄSTA ÅRS TRAINEEPROGRAM Du får mer td tll att planera dna lektoner Du får en förstelärare som mentor Du får en ledarskapsutbldnng Du får vara delaktg att utveckla skolundervsnngen Du får td tll att vara med på kollegors lektoner och lära av våra bästa lärare Du spenderar 70 % på undervsnng och 30 % på egen utvecklng Skcka dn ansökan tll tranee@tabyfrskola.se senast den 31 mars. Mer nformaton fnns på tabyfrskola.se.

17 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Årets skolrankng 2017 Kommunerna måste sluta slåss om lärarna och börja slåss för lärarna. Alla måste bdra för att göra läraryrket mer attraktvt. Det sa Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand samband med att prserna för Sverges Bästa skolkommun delades ut början av oktober. Hon påpekar att rankngen nte mäter allt, men fungerar som dörröppnare för vktga samtal om lokal skolutvecklng. V får många sgnaler på att rankngen drver skolutvecklng och nte mnst nterar att man träffas lokalt och MED RÄTT BESLUT, nvesterngar och dalog kan alla kommuner bl Bästa Skolkommun Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet BÄSTA SKOLKOMMUN 2017 TEXT ANETTE BODINGER Lärarförbundet presenterade nylgen sn årlga ranknng Bästa Skolkommun. Rankngen som genomfördes för sextonde året rad baseras på 13 krterer och omfattar bland annat lärarlöner, lärartäthet, resurser tll undervsnngen och elevresultat. Vellnge kommun hamnade topp, tätt följd av Orust och Ovanåker. Huvudsyftet är att lyfta fram de kommuner som värnar om sna lärare och sätta ljuset på hur vktga kommuner är som lärararbetsgvare och förutsättnngsgvare tll en bra skola, säger Johanna Jaara Åstrand. samtalar krng styrkor och svagheter med sn skola, om vad som behöver åtgärdas och om vad som kan bl bättre. Lstan toppas av små kommuner; såväl Stockholm, Göteborg som Malmö återfnns långt ner lstan. Men enlgt Johanna Jaara Åstrand spelar storleken ngen roll. Med rätt beslut, nvesterngar och dalog kan alla kommuner bl Bästa Skolkommun. Olka recept Utmanngarna för dagens skola är många och de ser olka ut olka kommuner. V ska ha en skola som är lkvärdg hela Sverge. För att klara det krävs ett natonellt ansvarstagande för att säkerställa att resurserna fördelas bättre än vad som sker dag. Receptet för att säkerställa en bra skola är nte detsamma överallt. Det handlar om att kunna anpassa organsaton, lärarnsatser, specalpedagogska nsatser och andra typer av åtgärder som krävs för att eleverna ska få det som de behöver. En av skolans allra största utmanngar är lärarbrsten. På kort skt så tvngas jag nog konstatera att brsten på lärare kommer att förvärras. Men kommunerna måste sluta slåss om lärarna och stället börja slåss för lärarna. Alla måste dra stt strå tll stacken för att göra yrket mer attraktvt. Högre löner, bättre vllkor och större tlllt tll lärarna är vktga grundstenar det arbetet, avslutar Johanna Jaara Åstrand. BÄSTA SKOLKOMMUN 2017 Plats Kommun Poäng Vellnge Orust Ovanåker Kalmar Aneby Pteå Grästorp Osby Varberg Lomma Bakom varje algortm stter en programmerare Under 2018 kommer programmerng att nföras läroplanen för synnerhet matematk, samhällskunskap och teknk. I Tyresö kommun fnns programmerngen redan på schemat och kommunen satsar mycket på kompetensutvecklng frågan. PROGRAMMERING TEXT SANDRA AHLQVIST Grundskolechefen Johan Ahlkvst säger sg vara nöjd med det ökade fokus som har hamnat både på programmerng och på dgtalserngen allmänhet. Han menar att programmerng styr allt större delar av vårt samhälle och att unga behöver få undervsnng det som vardagslvet handlar om. Jag är väldgt postv tll att programmerng ska hamna på schemat det är något jag har saknat, och mtt tycke borde det ha ntroducerats tdgare. Syftet är att öka förståelsen för att det alltd fnns en männska bakom varje algortm och att medvetandegöra om socala meder, alternatva fakta och hur v är delaktga och kan påverka teknkutvecklngen. Kunskapsutbyte är centralt Sedan höstas har fyra skolenheter Tyresö vart delaktga Ifous FoU-program krng att utveckla programmerngsundervsnngen. Det nnebär att kommunen står väl rustad för ändrngen läroplanen och att det fnns ett tydlgt uppdrag att sprda den kunskap som forsknngsprogrammet kommer fram tll. Det handlar om att rent ddaktskt utforska vad som är bra programmerngsundervsnng, och ska det få fäste ute skolorna behöver det fnnas ett levande och kontnuerlgt kunskapsutbyte. Här blr rektorsgrupperna väldgt vktga man behöver ta del av varandras goda exempel och delge varandra resultat och nskter. I Tyresö har v också duktga pedagoger som kompetensutvecklar lärarna och ger bra exempel på hur de kan drva sn undervsnng. JAG ÄR VÄLDIGT postv tll att programmerng ska hamna på schemat det är något jag har saknat Rätt kompetens fnns Johan poängterar att det är dylka satsnngar som för närvarande är avgörande när man ska rekrytera och behålla behörga lärare, en utmanng som hela Sverges skolväsende står nför. Önskelstan toppas dag nte av hög lön utan av kompetensutvecklng och karrärmöjlgheter. Forsknng pekar på att relatonsbyggande är en av de stora faktorerna för att eleverna ska lyckas och det kräver kontnutet. För att v ska kunna uppnå det behöver skolorna lämnas fred professonerna måste få chansen att sköta sna uppdrag och ta ansvar Johan Ahlkvst, grundskolechef Tyresö kommun. för dem. Rektorer och pedagoger har den kompetens som behövs för att bdra tll en stark kunskapsutvecklng för elevernas bästa, bara v ger dem förutsättnngarna, fastslår han.

18 18 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2018 Mer td för planerng och arbetsro ger högre kvaltet Vad är vktgast för grundskollärarna för att kunna bedrva undervsnng med hög kvaltet? Nästan hälften svarade att de vll använda sn td på ett mer effektvt sätt som gynnar undervsnngen. Ta bort onödg admnstraton och andra uppgfter som dag läggs på läraren. KVALITET I UNDERVISNINGEN TEXT MARIANNE SJÖBERG Ett slumpmässgt urval av grundskollärare Sverge fck frågan Vad är vktgast för att du ska kunna bedrva undervsnng med hög kvaltet? Mer td tll för- och efterarbete Häften av de tllfrågade lärarna önskar mer td tll för- och efterarbete av lektoner. Tden ska fnnas för ensklt arbete, men också för samplanerng med kollegor. En stor del tar upp det admnstratva arbetet som läggs på lärarna. Man anser att det tar för mycket td från arbetet med eleverna. Även onödga och långa möten nämns. Jag vll göra mtt jobb och nte allt annat är en återkommande synpunkt. Exempel som ges är att vara rastvakt, lösa konflkter på grund av för få vuxna skolan, beställa materal med mera. Arbetsro klassrummet Mer än en tredjedel av lärarna undersöknngen anser att arbetsmljön FÖR ATT FÅ ett team som sätter eleven centrum behövs samarbete mellan olka yrkesgrupper på skolan klassrummet nte är tllfredsställande. Man vll ha mndre grupper med motverade och ntresserade elever. Många menar att man tdgt behöver ge stöd och pedagogsk hjälp tll de elever som nte kan ntegreras vanlg klass av olka anlednngar. Man vll ha undervsnngsbara elever som vet hur man uppför sg, kommer mätta och utvlade tll skolan så att de kan fokusera på nlärnngen. För att få ett team som sätter eleven centrum behövs samarbete mellan olka yrkesgrupper på skolan, men också stöd från föräldrarna menar många. Högre personaltäthet, elevvårdsteam, samplanerng, föräldrar som stödjer och respekterar lärare och övrg personal är några av de förslag man anger för att höja kvalteten på undervsnngen. Tllgång tll bra undervsnngsmateral En stor del av de tllfrågade efterlyser bra materal samt tllgång tll funktonella lokaler. Man menar att om det fnns ett komplett dgtalt läromedelsmateral med planerngar, färdga dgtala presentatoner, provuppgfter och bedömnngsmanualer är förarbetet klart. Det ger lärarna möjlghet att lägga mer td och fokus på en bra undervsnng. Tydlgt ledarskap Ett tydlgt och pedagogskt ledarskap anges också som en vktg del för att kunna bedrva undervsnng med hög kvaltet. Man menar att lednngen ska vara lyhörd och flexbel stt ledarskap. Man vll också ha en lednng som styr och utvecklar skolan för framtden. En synlg lednng som rör sg ute verksamheten ger också en känsla av samarbete och stöd på alla plan. DET ÄR VIKTIGAST Vktgast för undervsnng med hög kvaltet 1. Mer td för planerng och efterarbete, mndre admnstraton. 2. Arbetsro klassrummet. 3. Samarbete och stöd av kollegor, föräldrar och skollednng. 4. Tllgång tll bra undervsnngsmateral. 5. Tydlgt och pedagogskt ledarskap. NextMeda I Mora går teknk och pedagogsk utvecklng hand hand Carna Karlsson och Anders Karlsson hos Mora kommun. Foto: Björn Johansson / Kola Productons Här är sktet nställt på pedagogsk utvecklng med hjälp av dgtala verktyg. Infrastruktur, verktyg, support och vlja f nns. Nu gäller det att få alla över tröskeln. När kraften kommer nfrån, det är då den stora utväxlngen sker, säger Carna Karlsson, t-pedagog. Under de senaste åren har Mora satsat stora resurser på dgtalserng av kommunens skolor. Redan 2013 axlade läraren Carna Karlsson uppdraget som t-pedagog kommunen. Mtt första uppdrag var att mplementera ett dokumentatonsprogram och nventera verksamhetens datorer. Sedan dess har det hänt en hel del. Idag har kommunen avsatt 2,4 tjänster tll t-pedagoger och såväl gymnasum som grundskolan 1-9 har en dator per elev. Just nu sker en satsnng på förskolan där målet är att nom kort kunna utrusta samtlga pedagoger med en Pad och nföra en kommunkatons- och dokumentatonsplattform. Anders Karlsson, som är SO-lärare grunden, arbetar sedan 1,5 år på central nvå med att bedrva kt-utvecklng för- och grundskolan. En del lärare känner sg osäkra och otrygga med dgtala verktyg undervsnngen. Då är det svårt att se möjlgheterna och den pedagogska potentalen. Carna och jag fnns som en boknngsbar resurs och kan stötta såväl kompetensutvecklng som planerng, lektoner och uppföljnng. Kommunens rektorer får samtdgt utbldnng att leda dgtalserng. Antal lärare: 200 Antal elever: Antal skolenheter: 12 skolenheter exklusve en frskola. Mora har de senaste åren gjort en medveten satsnng på kompetensutvecklng och lärarlyft syfte att få engagerad och kompetent personal tll kommunens skolor. Mora kommun Mora Tel: Högre måluppfyllelse Det övergrpande målet med Moras satsnng är en högre måluppfyllelse. Skolans dgtalserng är vktg även för lkvärdgheten. Elever som nte har tllgång tll dator hemmet halkar efter skolan. Nu är det lka för alla, säger Anders. Inom fem år hoppas han på att alla lärare kommunen har en hög lägsta nvå vad gäller dgtalserngskompetens. Grunden är lagd, nu återstår bara de ssta pusselbtarna. Carna nckar nstämmande. På ett par års skt hoppas jag att alla lärare Mora kommun utnyttjar dgtal teknk och smarta läromedel som låter eleverna arbeta utfrån sna olka förutsättnngar. Detta kommer att leda tll att kreatvtet och engagemang ökar klassrummen. När kraften kommer nfrån, det är då v tll fullo kan utnyttja dgtalserngens potental och nå en högre måluppfyllelse.

19 NextMeda 19 Statens mederåd stärker unga som medeanvändare Statens mederåd är en ung myndghet med ett vktgt uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medeanvändare och skydda dem från skadlg medepåverkan. Myndgheten följer medeutvecklngen och utformar metodmateral och sprder nformaton för pedagoger och bblotekarer stt arbete med barn och unga. Statens mederåd tar fram materal och verktyg för pedagoger och bblotekarer rktat mot högstadum och gymnasum, men det används även på mellanstadet. Vartannat år gör v en kartläggnng där v tttar på barn och ungas medeanvändnng, 0-18 år, och vlken atttyd deras föräldrar har tll sna barns medeanvändnng. Bland annat ser v att det fnns skllnader mellan hur pojkar och flckor använder meder, men också att medeanvändnngen alltjämt går nedåt åldrarna. Därför är det vktgt att v har materal som är anpassat för det, konstaterar Helena Dal, verksamhetschef på myndgheten. Myndgheten bldades 2011 och är därmed en relatvt ung myndghet, vars uppdrag blr allt mer angeläget och med den dgtala utvecklngen. Genom flera olka kanaler har v som målsättnng att öka nformatonskunngheten hos pedagoger och bblotekarer som arbetar med barn och unga. V får ofta förfrågnngar om materal från just dessa målgrupper. Myndgheten drver också kampanjen No Hate Speech Movement, där v arbetar förebyggande mot näthat relaterat tll sexsm, rassm och andra former av fentlghet. Helena Dal, verksamhetsansvarg Informaton och väglednng. Foto: Anna-Lena Ahlström Statens mederåd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medeanvändare och skydda dem från skadlg medepåverkan. Myndgheten ska följa medeutvecklngen när det gäller barn och unga, samt sprda nformaton och ge väglednng om barns och ungas medestuaton. statensmederad.se/nohate statensmederad.se/larommeder/mkformgdgtalutbldnng Bldanalys som metod Huvudspåret ett par projekt kopplat tll No Hate har vart att fokusera på blder som uttrycksmedel och bldanalys som metod. Detta har resulterat två stora metodmateral ett för att arbeta förebyggande mot propaganda och nformatonspåverkan och det andra för att arbeta för en ökad jämställdhet och förebygga sexsm. Materalet är kopplat tll kursplaner och rktas tll högstadet och gymnaset. Under 2018 kommer myndgheten även att ta fram ett bldpedagogskt materal om konspratonsteorer. Syftet är att ge unga verktygen för att kunna genomskåda och reflektera över blder och blders makt, att dentfera vlka åskter som representeras och vlka strukturer som förstärks. De mönster som upptäcks vsar på vlka normer v lever efter och ger en plattform för att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Vad gäller propaganda handlar det mycket om ren och skär nformatonspåverkan som utgår från en vss dramaturg och narratolog, ofta hämtad från spelvärlden. MIK för mg Utöver No Hate har myndgheten lanserat ett stort mede- och nformatonskunnghetsmateral, MIK för mg, som är utformat som lektoner med ett omfattande antal övnngar, flmer och poddar som är relaterade tll demokrat, vnklade budskap och våra relatoner på nätet. Nylgen har v även släppt lektoner om dold annonserng, reklam och upphovsrätt. Materalet är relaterat tll kurs- och läroplan, så att man som pedagog ska kunna knyta an tll olka ämnen och sätta dem en kontext. Ett annat delprojekt nom No Hate har vart att ta fram ett dskussonsunderlag för olka problem som unga kan råka ut för på nätet gällande jurdska aspekter vad som är laglgt respektve olaglgt. Detta fnns samlat 11 voddar flmatserade poddar om jurdk på nätet. V har ntervjuat Mårten Schultz, professor cvlrätt, och forskare och lärare vd Stockholms unverstet. Voddarna handlar om vad man har för rättgheter och skyldgheter på nätet och tar avstamp konkreta problem som elever kan stöta på, exempelvs falska nyheter, smygflmnng, mobbnng utanför skolan, kontokapnng och mycket mer. Under 2018 kommer v att göra ett lknande materal med 10 voddar om upphovsrätt. Det behövs en samsyn I dagarna släpper myndgheten även en broschyr som rktar sg tll unga om vad de kan vdta för åtgärder om de utsätts för näthat samt vlka man kan vända sg tll. Vår ngång när v gör materal är att stärka unga. Meder är närvarande dygnet runt, så det som händer utanför skolan händer också nnanför. Därför är det vktgt att v rustar även föräldrar, så att det fnns en samsyn både skolan och på hemmaplan. Målet är nte att begränsa eller gömma undan, utan hjälpa dem att vara starka och känna tll både rättgheter och skyldgheter samt vart de kan vända sg om de behöver råd, stöd och hjälp, avslutar Helena.

20 20 NextMeda Agneta Jonzon, Vctora Ekman och Emmele Todd. Foto: Gonzalo Irgoyen Värmdö en nytänkande kommun där alla elever nkluderas Nytänkande är ledordet Värmdö kommuns skolor. Här arbetar alla medarbetare gemensamt med nkluderande lärmljöer där en del av arbetet handlar om kollegalt lärande. Målet är att skapa enhetlg och modern pedagogk där alla elever ska trvas och vara väl rustade för framtden. Värmdö är en häftg kommun att jobba. Våra pågående arbeten med nkluderande lärmljöer lgger verklgen tden och är ett nytt sätt att tänka, säger Mara Åfeldt Bryant, som är skolstrateg kommunen. Inkluderande undervsnng och bemötande Hon får medhåll av Vctora Ekman som är rektor på Vks skola. Tllsammans med samtlga kommunala skolor på Värmdö deltar skolan ett tre-årgt forsknngs- och utvecklngsprogram om nkluderande lärmljöer. V utgår från att alla barn gör så gott de kan. Ska alla elever nå sn fulla potental behöver skolans undervsnng och bemötande vara nkluderande. Det är en vktg del skolans demokratska arbete att v tar vara på alla barns Värmdö är dag en av landets snabbast växande kommuner, med crka nvånare. Närheten tll Stockholm (bara 20 km mellan centralorten Gustavsberg och Slussen) gör Värmdö tll ett attraktvt område för storstadsbornas boende, rekreaton och båtlv. I Värmdö fnns to kommunala grundskolor fördelade över glesbygd och tätort: olkheter, säger hon och berättar att en del av programmet handlar om kollegalt lärande. Genom kompetensutvecklng ökar det pedagogska modet och v får en samsyn krng nlärnng och kunskap. Målet är att all personal på skolan ska vara medvetna om behov och förutsättnngar som fnns för varje elev, fortsätter hon. Lgger framkant med programmerng Värmdö kommun lgger även framkant vad gäller programmerng. Användandet av lärplattor och datorer bdrar tll att fler elever kan hänga med undervsnngen utfrån ndvduella behov. De senaste tre åren har läraren Emmele Brunns skola (Ingarö), Farstavkens skola (Gustavsberg), Fågelvks skola (Ingarö), Hemmestaskolan (Värmdölandet), Kullsvedsskolan (Värmdölandet), Kyrkskolan (Värmdölandet), Munkmoraskolan (Gustavsberg), Vks skola (Värmdölandet), Värmdö skärgårdsskola (Djurö/Stavsnäs/Öar) och Ösbyskolan (Gustavsberg). Mara Åfeldt Bryant, skolstrateg. Todd ägnat mycket td tll att ntegrera programmerng undervsnngen och stötta personalen användandet av dgtala verktyg. Att lära sg programmera är en demokratsk rättghet. Eleverna behöver ett datalogskt tänkande för att kunna förstå sn omvärld och då måste v ha kunskap att lära ut det på bästa sätt, säger hon. Emmele berättar att hon emellanåt delar upp klassen grupper, där några arbetar sn lärobok, och andra med lärplatta. Här spelar frtdspedagogerna en vktg roll för att stötta upp undervsnngen och även följa upp lärandet på frtdsverksamheten. Innan v började samarbeta på det här sättet hade barn som nte klarade Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11, Gustavsberg Postadress: Gustavsberg Tel: av skolgången egna resurser. Nu är det allas ansvar att eleverna nkluderas undervsnngen och v ser en stor skllnad arbetsron nu, fortsätter hon. Nya metoder testas och utvärderas För att få bättre och tryggare skolmljö har Farstavkens skola anställt socalpedagoger som ett socalt stöd för eleverna. Skolans rektor, Agneta Jonzon, säger att det vart väldgt lyckat. V vlle satsa på socalpedagogskt arbete för att möjlggöra elevers lärande och kom fram tll att socalpedagogernas kompetens passade väl n. De fnns bland eleverna både på raster och lektoner för att stötta upp vd eventuella konflkter och kan fånga upp elever med hög frånvaro. Det har vart väldgt värdefullt för lärarna som nu fått större möjlghet att fokusera på undervsnngen, säger hon. Agneta berättar att personalen på skolan tllsammans läser en bok om nkluderande lärmljöer där varje kaptel behandlar olka undervsnngsstrateger. Arbetslagen dskuterar en undervsnngsstrateg taget och prövar denna klassrummet. Därefter dskuteras och utvärderas resultatet arbetslaget. I kommunen arbetar v aktvt för att våra skolor ska ha en enhetlg och modern pedagogk med större möjlghet för alla elever att lära sg och trvas. Det är en spännande resa att vara med på, avslutar hon.

21 NextMeda 21 En flexblare lärmljö Skövde Med nybyggda Trädgårdsstadens skola har Skövde kommun vågat tänka nya banor krng lärande och lärmljöer. Lokalerna är anpassade för att snabbt och enkelt kunna ställas om efter behov, oavsett om det är relaterat tll olka studesätt eller årskurser. Helena Brgersson, rektor på den nybyggda Trädgårdsstadens skola. Foto: Kmmo Lundahl I jul 2018 kommer rektorn Helena Brgersson att för första gången få tllgång tll Trädgårdsstadens skola den nyutvecklade stadsdelen. Ssta handen och slutbesktnngen sker jun och därefter är målet att starta upp verksamhet för förskola tll årskurs 2. När skolan är fullt utbyggd har den kapactet för 500 elever, hela vägen från förskoleklass tll årskurs 6. Det som gör skolan så väldgt specell är att man hela tden har haft lärmljön tankarna. Möblerng och utformnng av klassrummen är med nrktnng på tre arbetsformer: helklassarbete, grupparbete och ensklt arbete. Konceptet är rum rummet, berättar Helena. Unkt anpassad utformnng Arktekturen har nsprerats av den renommerade amerkanske skolarktekten Peter Lppmans arbeten och har utformats samverkan med fastghetsstrateg och referensgrupp med rektor, lärare och utvecklngsledare. Det har medfört att Trädgårdsstadens skola är unkt anpassad efter läroplan och skollag. Idag handlar det om att skapa en skola och en känsla av sammanhang för alla, oavsett förutsättnngar. Det kräver en avsevärd flexbltet och här har Skövde verklgen vågat ta ut svängarna. Det märks även på kommunens övrga satsnngar, tll exempel att det har skapats en modul krng olka kunskapslyft, där alla frtdspedagoger är delaktga. Ett annat exempel är ett traneeprogram för framtda chefer, som redan vart väldgt framgångsrkt. Får forma en hel skolkultur Precs som på många andra håll står dgtalserng och programmerng på tur och Helena betonar att Skövde redan har bra stödfunktoner krng allt från t tll elevhälsa och ett utmärkt nätverk. Det skapar en utmärkt grogrund för att bygga den här helt nya skolan från grunden och det ska bl oerhört spännande att få forma en hel skolkultur från början. V har redan etablerat Skövde växer så det knakar. För att möta den stora efterfrågan på olka former av boende bygger kommunen vdare på sn nyaste stadsdel Trädgårdsstaden. När den är helt färdgställd ger den plats åt totalt bostäder och uppemot männskor, handel och olka former av kommunal servce. I stadsdelen fnns redan dag en förskola och 2018 öppnas Trädgårdsstadens skola, årskurs F 6, samt ytterlgare en förskola etapp 2. ett arbetsledarlag, som bstår rekryterngen av pedagoger nu under våren när skolan startar august ska all personal vara på plats. Det är ett väldgt spännande och ett otrolgt vktgt arbete v kan se fram emot, avslutar hon. Skövde kommun Fredsgatan Skövde Tel: E-post: skovdekommun@skovde.se NextMeda Skolan Luleå satsar offensvt på lärarnas arbetsmljö Låt läraren vara lärare! Krngsysslor kan skötas av andra. Locka äldre lärare att stanna yrket, som mentorer. Två av många déer som nu testas Luleå, en satsnng som förmodlgen är unk landet. Luleå sparar nte på krutet när det gäller att göra grundskollärarens jobb och arbetsmljö mer attraktvt. Under åren satsar kommunen 31,5 mljoner kronor Skolpaketet, som tll stor del handlar om att trygga kompetensförsörjnng på kort och lång skt. En offensv satsnng, tder när konkurrensen om lärarna hårdnar, bland annat tll följd av stora pensonsavgångar. V kan nte trolla fram fler lärare Sverge, säger Luleås nya skolchef Maart Enbuske. Det kommer att råda brst på lärare landet ett bra tag framöver, så kompetensförsörjnngen är en utmanng för alla! Tvåa skolrankng V har bestämt oss för att lgga täten, vsa att v är en bra arbetsgvare och att man kan utvecklas stt yrke när man jobbar här, säger Maart Enbuske. Vad gäller andelen behörga lärare kan Luleå nte bl mycket bättre. De senaste två åren har Luleå hamnat tvåa den grenen Lärarförbundets årlga ranknng Bästa skolkommunen. Jo, v har väldgt hög behörghet jämfört med resten av landet. Och det är där uppe v vll vara fast helst nummer 1, säger Maart Enbuske. To skolor deltar Hon tror att många lärare uppskattar att ha behörga kollegor. Det slter mndre på dg själv, du ngår ett team som är högt utbldat och som kan stt jobb. Maart Enbuske har själv 22 års erfarenhet som lärare, rektor och skolchef. Nu ser hon med förväntan fram emot vad Skolpaketet ska utmynna. Lena Hekka, projektledare och Maart Enbuske, skolchef. Foto: Vveka Österman To skolor har bevljats pengar för att delta. Många av déerna kommer från lärarna själva. V gck ut med en enkät och frågade hur lärarna vll förändra stt uppdrag och sn arbetsmljö, säger Lena Hekka, projektledare för två av de sju delprojekten. Socalpedagoger kan avlasta Några Luleåskolor ska anställa socalpedagoger som kan avlasta lärare trygghetsarbete, mentorsuppdrag, konflktlösnng och dokumentaton. Lärarassstenter och studecoacher testas på andra skolor. V vet att lärarna har ett utmanande uppdrag. Nu försöker vår arbetsgvare göra något åt det, med hjälp av Skolpaketet, säger Lena Hekka. Målet är att htta modeller som gör det möjlgt Luleå är en kommun med stark tllväxt. I kommunen bor drygt personer. Under en lång följd av år har skolan Luleå placerat sg topp bland landets 290 kommuner. Antalet barn och elever, från förskola tll gymnaseskola uppgår tll crka , grundskolan har elever. Andelen behörga och legtmerade lärare är hög, drygt 90 % jämfört med rkets crka 80 %, men precs som övrga landet har Luleå kommun behov av att rekrytera fler lärare. Totalt har barnoch utbldnngsförvaltnngen närmare anställda nom förskolan, grundskolan och gymnaseskolan. Kontaktperson: Lena Hekka, delprojektledare Tel: för lärarna att större utsträcknng fokusera på arbetet krng undervsnngen. Jag hoppas att blvande lärare, redan yrkesverksamma och lärare som lämnat läraryrket noterar detta faktum: Luleå händer det spännande saker!

22 22 NextMeda Dgtal satsnng ger Motalaelever mer ndvdanpassad undervsnng I Motala kommun har en framsynt och omfattande dgtal satsnng resulterat att alla grundskoleelever har tllgång tll en läsplatta. Satsnngen har kraftgt ökat möjlgheten att ndvdanpassa undervsnngen klassrummen, säger Andreas Müller, rektor på Norra skolan. Dgtala verktyg är en vktg del Motala kommuns F 9-klassser. Grundtanken är att den dgtala teknken ska bdra tll att stärka både lärare och pedagogk. Det dgtala är en del av samhället och här för att stanna, då måste även Motala kommun har sjösatt en IKT-strateg som utgår från att alla elever de kommunala skolorna ska ha samma förutsättnngar att använda teknk skolarbetet. Satsnngen har lett tll att dgtala verktyg är en vktg del Motalas förskolor och skolor där pedagoger och elever tllsammans utvecklar kreatva och nnovatva arbetsmljöer. skolan hänga med och ge eleverna bästa möjlga förutsättnngar för framtden, säger Andreas Müller. Susanna Asknert som gck ut lärarhögskolan 2010 sökte sg tll Norra skolan mycket på grund av det är en mångkulturell skola med drottsprofl. Idag arbetar jag 70 procent en förberedelseklass och har även ett förstelärareuppdrag med fokus på nyanlända. Läsplattorna är ett jättebra verktyg klassrummet som ger många fler möjlgheter när man som jag har flerspråkga barn klassen. Susanna har också ett uppdrag nom Resursteamet som leder och drver kompetenshöjande nsatser kommunen, bland annat genom att vara ett stöd tll rektorer och lärare arbetet med de flerspråkga eleverna. V leder bland annat nätverk-in, håller föreläsnngar samt planerar studedagar och andra nsatser som främjar elevers lärande. Just nu är v färd med att erbjuda lärare ute på skolorna workshops med fokus på just IKT, Informaton Kommunkaton Teknk, och språkutvecklande arbetssätt. Foto: Åke Karlsson Andreas Müller, rektor och Susanna Asknert förstelärare på Norra skolan Motala. Framtdstro Andreas påpekar att Motala har utvecklats tll en kommun med stor framtdstro. V har under senare år haft en ökande befolknngstllväxt och fått många nya arbetstllfällen, både nom prvat och offentlg sektor. Dessutom har dubbelspåret tll pendeltåget nneburt stora möjlgheter att på ett smdgt sätt pendla tll och från Motala. Allt detta har bdragt tll att skapa en postv anda hela regonen vlket även präglar skolans arbete. Han får medhåll av Susanna som nckar nstämmande. Här fnns en bra dalog och ett nära samarbete mellan skola och förvaltnng vlket jag menar är nyckeln tll att kunna utveckla verksamheten tll något rktgt bra. Jag trvs Motala och ser fram emot att fortsätta jobba med utvecklngsfrågor som rör nyanlända kommunen och att kombnera det uppdraget med mtt jobb som förstelärare på Norra skolan. NextMeda Dgtalare undervsnng 5 punkter Dn undervsnng stöttas av rätt dgtala läromedel. Under devsen dgtalare undervsnng erbjuder Dglär och Natur & Kultur tllsammans smarta heldgtala lösnngar. Så här fungerar det, 5 punkter. Tps! Läs Dgtalare undervsnng kostnadsfr tdnng med ntervjuer, nyheter och nspraton. Dglär blev en del av Natur & Kultur under Tllsammans ger v ut heldgtala läromedel för alla årskurser. Dglärseren sträcker sg från mellanstadet tll gymnaset och växer stadgt med många nyheter under Dessutom erbjuder v NOKflex Matematk, CodeMonkey och Qnoddarnas värld. Läs mer och prova grats på nok.se och dglar.se Kontakt: Kundservce: kundservce@nok.se Tel: nok.se dglar.se 1. Lärande Läromedlen vlar på vetenskaplg grund och är framtagna för den svenska marknaden. Produkterna respektve ämne har sn egen form utfrån ämnets unka förutsättnngar. Smulerngar, möjlgheten att lyssna på ntalad text och matematkuppgfter som lockar tll samtal är exempel på vad våra dgtala läromedel kan ge. Autorättande övnngar och dagnoser kompletterar lärargranskade nlämnngsuppgfter. 2. Flexbelt nnehåll Innehållet våra läromedel uppdateras ständgt. Befntlga artklar hålls aktuella och v lägger tll nya. Det ska synas läromedlen om USA har valt en ny presdent, om programmerng läggs tll läroplanen eller om en världsomspännande kampanj som #metoo skakar om samhället. Våra dgtala läromedel har även en stor bredd av nnehållstyper, som blder, texter, bldspel, vdeo och ljud. Allt nnehåll är kvaltetssäkrat och framtaget av lärare och pedagoger. Välj om du vll följa ett befntlgt upplägg eller själv anpassa materalet. 3. Uppföljnng Med dgtala läromedel fnns oändlga möjlgheter att samla data. V har tagt fasta på den statstk som ger dg som lärare relevant och användbar nformaton om elevernas arbete. Med hjälp av elevernas resultat ser du var du bör lägga fokus under kommande lektoner. 4. Användarvänlghet Att skapa lättanvända och smdga lösnngar har hög prortet för Dglär och Natur & Kultur. En av fördelarna med dgtala läromedel är att v kontnuerlgt kan utveckla funktoner och uppdatera nnehållet. Genom användarenkäter, vår supportavdelnng och kundansvarga på fältet får v en bra överskt över önskemål från skolor över hela landet. 5. Indvdanpassnng En av många möjlgheter att ndvdualsera undervsnngen är att låta eleverna läsa texter på deras egen nvå. Det fnns olka versoner av samma text med olka svårghetsgrad, men med samma frågor och uppgfter. Dessutom kan eleven använda funktoner som uppläsnng med nläst tal och talsyntes för att lättare ta tll sg texten.

23 NextMeda 23 Här går goda skolresultat och god hälsa hand hand Goda skolresultat och god hälsa går hand hand. Det säger Css Warntoft, rektor för Drottnnghögsskolan Helsngborg, där stor vkt läggs vd att alla elever utvecklar ett rkt språk för att nå sna mål och där förmddagsrasten ersatts med oblgatorsk rörelseglädje. Drottnnghögsskolan Helsngborg lgger ett område med männskor från jordens alla hörn vlket satt stort fokus på språkutvecklande arbetssätt. Språket är en vktg nyckel för elevernas utvecklng och v lägger stor vkt på att alla våra elever utvecklar ett rkt språk för att nå sna mål. V har tll exempel anställt lärare med andra modersmål som arbetar med drekt förstärknng av svenska språket som är grunden för all undervsnng, och detta sker utan att förrnga modersmålen, säger Css Warntoft. För att elever snabbare ska kunna ta tll sg det svenska språket har skolan utarbetat ett bldstöd som stöttar språknlärnngen. V har skapat ett gemensamt bldspråk för eleverna. Här använder v oss av Wdget, ett verktyg för bldstöd, och kan på så vs se tll att alla blder kopplas hop med samma ord och betydelse över hela skolan. En annan väsentlg del verksamheten är skolans hälsoarbete. I höstas sjösattes en ny hälsoplan som bland annat Helsngborgs stads skolor består av drygt hundra kommunala grundskolor, förskolor, särskolor och gymnaseskolor. Här tror v på ett kollegalt lärande mellan både verksamheter och kollegor och på ett smart resursoptmerat stöd. Som lärare och pedagog är du en del av vårt gemensamma arbete med att skapa den bästa skolan för varje barn och elev Helsngborg. Helsngborgs stad Helsngborg Tel: skoljobb.helsngborg.se Matz Ingvarsson, verksamhetschef för Helsngborgs stads skolor och Css Warntoft, rektor för Drottnnghögsskolan Helsngborg. Foto: CarlMagnus Johansson nneburt att förmddagsrasten tagts bort och ersatts med oblgatorsk rörelseglädje för eleverna. Förutom de drekta hälsoeffekterna har åtgärden fört med sg att konflkterna samband med rast har försvunnt, vlket gör att lärarna kan använda all td åt nlärnng. I vanlga fall brukar skolsatsnngar ta lång td men detta har gett resultat väldgt snabbt, konstaterar Css Warntoft. Tll sn hjälp har lärarna på Drottnnghögsskolan också hälsopedagoger. De har tll uppgft att aktvera och nsprera både elever och personal tll att röra på sg och må bra. Har man en god hälsostatus så påverkar det nlärnngsförmågan postvt. Därför arbetar v mycket med kost kopplat tll nlärnng, berättar Css Warntoft. Dgtalserng Dgtalserng är en annan punkt som står högt på skolans agenda. I Helsngborgs stads skolor drvs arbetet fyra parallella spår som omfattar teknk, programvara, nfrastruktur och kompetens. I början var det mycket fokus på själva hårdvaran, bland kändes det nästan som en tävlng om vlken skola som hade bäst uppkopplng och flest antal datorer. Men teknken betyder ngentng om den nte har något nnehåll och lärarna nte har kompetens att nyttja de dgtala verktygen för lärande. I Helsngborgs stads skolor har v lyckats hålla de fyra spåren levande, säger Matz Ingvarsson, verksamhetschef. Nytt är att programmerng ska nföras alla klasser och ngå som en naturlg del alla ämnen. Här på skolan möter v de nya kraven genom en gemensam kompetensutvecklng som hålls varje tsdag två tmmar åt gången. Innehållet är varerande, med fokus på dgtalserng och programmerng. Sedan har Skolverket ett bra program krng programmerng som v använder oss av och där en av våra IKT-pedagoger ansvarar för fortbldnngen. V har även tllgång tll Pedagogskt center som erbjuder olka utbldnngar ämnet och dt jag som rektor kan anmäla olka medarbetare, berättar Css Warntoft. Matz Ingvarsson nckar nstämmande. V vuxna är ju olka stader när det gäller dgtal kompetens. Genom Pedagogskt center kan v ndvdanpassa fortbldnngen så att alla får utvecklas utfrån sn nvå. Satsnng på skolledare Han berättar vdare att Helsngborgs stads skolor nu genomför en satsnng på alla skolledare. Att leda den förändrng som skolans dgtalserng nnebär kräver också en vss kompetens. Här använder v oss av Skolverkets program Leda dgtalserng, ett materal som alla våra lednngsgrupper med rektorer och förskolechefer arbetar med. För framtden hoppas Matz Ingvarsson att dgtalserng och programmerng blvt en cke-fråga. V dskuterar sällan pennans och bokens funkton. På ett sätt är v nästan framme vd målet, för eleverna är sedan länge förb denna dskusson med dgtala verktyg undervsnngen. De vll lära sg saker, och vlket verktyg som används är mndre vktgt. I slutänden handlar lärande om vad det alltd handlat om: tllt tll pedagogen.

24 24 NextMeda Huddnge tar tllvara både erfarenhet och nytänkande Sedan somras har Huddnge förstärkt med erfarna och drvna chefer som fört med sg engagemang och kreatva déer tll kommunen. Grundskolan står nför ett paradgmskfte och redan nu har flera spännande satsnngar nterats. Sedan Joakm Östlng och Andreas Gydngsgård september anställdes som bträdande verksamhetschefer för grundskoleverksamheten Huddnge har de nte vlat på gamla lagrar. Båda har erfarenhet som lärare och rektorer såväl som av verksamhetslednng, och har många ntressanta déer för att utveckla kommunens grundskolor. V ser fram emot att bygga den här verksamheten tllsammans v är ett paradgmskfte och det är entusasmerande att få vara en del av det. Vsst är det både en styrka och en utmanng att vara två, men v har delat upp vårt arbete utfrån geografska områden och processer som skär genom hela Huddnge, vlket säkerställer att v får en enghet hela arbetet, berättar Joakm Östlng. Konkurrenskraft på många nvåer Målet är att göra Huddnge tll en spännande arbetsgvare för pedagoger, oavsett var karrären de befnner sg. Kommunen är topp tre Sverge vad gäller ersättnng, men Joakm betonar att det nte är lönerna som Huddnges konkurrenskraft lgger. Istället satsar man på skapa en utvecklande och lärork arbetsmljö för all personal, oavsett skola och nrktnng. Barn- och utbldnngsförvaltnngen Huddnge ansvarar för förskoleverksamhet (förskola, famljedaghem och öppen förskola), skolbarnomsorg (frtdshem och öppen frtdsverksamhet), grundskola, särskola, gymnaseskola och vuxenutbldnng. Huddnge kommun Barn- och utbldnngsförvaltnngen Huddnge Tel vxl: E-post: barn-utbldnng@huddnge.se Joakm Östlng, bträdande verksamhetschefer för grundskoleverksamheten Huddnge. Foto: Gonzalo Irgoyen Huddnge har lyckats relatvt väl med att attrahera och behålla sna lärare, men precs som på alla andra håll fnns det skolor och ämnen som har lättare respektve svårare att rekrytera. Det ska v motverka genom att ge bra möjlgheter tll karrärutvecklng, ha en nkluderande arbetsmljö och lyfta fram våra lärare. I slutänden handlar det om att skapa en större lkvärdghet och en progresson, något som ofta hänger hop, konstaterar han. Omfattande utvecklngssatsnngar I början av året nterade Huddnge ett ntroduktonsprogram för alla nyanställda pedagoger som nnehåller både gemensamma semnarer och mer rktade, anpassade satsnngar såsom ledarskap, systematk, hur man kan arbeta med bedömnng och mycket mer. Kommunen har ungefär lärare, varav många med omfattande spetskompetens, men Joakm betonar att man alltd kan lära sg mer. En av våra satsnngar för att utveckla verksamheten är barn- och utbldnngsförvaltnngens nspratons- och utbldnngsdag, Huddnge Vsar, ett årlgt återkommande evenemang fyllt av kollegalt lärande, workshops och spännande föreläsnngar. En annan är den nya utvecklngsgruppen Attraktv arbetsgvare, nom vlken flera rektorer och chefer under 2018 kommer att kartlägga och utforma strateger för att ytterlgare förstärka kommunens attraktonskraft som arbetsgvare. Huddnge har också tydlga kompetensutvecklngsorgansatoner nom både t, matematk och språkutvecklng, med förstelärare såväl på skolorna som kommunövergrpande. V är duktga på att kompetensutveckla vår personal och v tänker bl ännu bättre! understryker Joakm. Vll ta vara på erfarenhet En av hans hjärtefrågor är att lyfta varje del av lärarkåren, såväl de nyutbldade som de med lång erfarenhet och vana av olka strukturer. Han säger att han själv under många år har upplevt att erfarna lärare bland nästan har generats över sna metoder när de mött unga lärare med andra strukturer och annan pedagogk. Självklart ska man nte bara ha en enda undervsnngsmetod, men v pratar om lärare med enorma kunskaper som har undervsat många år med både skcklghet och fness och då återkommer v tll målet att skapa större lkvärdghet, som jag nämnde tdgare. I Huddnge ska v nte bara tala om den goda skolan, utan om de goda lärarna! Efterlyser en samsyn Joakm berättar att han redan då han tllträdde sn tjänst kände en tydlg professonell nerv nom kolleget och att han strävar efter att bevara den känslan. Han efterlyser en samsyn både lärare och elever ska kunna känna en stolthet över sn kommun och sn skola. V har väldgt goda ramar för att skapa just en sådan samsyn Huddnge; det fnns en pedagogsk plattform med utförlga rktlnjer och förutsättnngar, så nu fokuserar v på att verklgen få n dem ryggraden på våra pedagoger. V behöver ställa oss frågan vad rktlnjerna står för och vad de betyder för oss. Det är jag övertygad om kommer att utgöra grunden för vår utvecklng framtden, avslutar han.

25 NextMeda 25 Små steg rätt rktnng blr med tden stora klv V är bara början av en lång resa. Nu har v tagt ett helhetsgrepp på verksamheten och vet dag exakt vad v behöver göra för att åstadkomma förändrng, säger Carna Lndell, rektor på Helgedalskolan Krstanstad som är en av kommunens tre Fokusskolor. För två år sedan blev Helgedalskolan Krstanstad utsedd tll Fokusskola av sn förvaltnng. Det nnebar ett helhetsgrepp om hur verksamheten skulle arbeta syfte att öka måluppfyllelse och lkvärdghet. V upplevde detta som mycket postvt, eftersom v vsste att v behövde lyfta verksamheten och förändra oss för att få en bättre måluppfyllelse och högre trvsel, säger Carna Lndell. Beslutet blev början på en resa som startade hösten 2016 med en dger kartläggnng av verksamheten. All personal och samtlga elever ntervjuades om deras uppfattnng av den fysska och psykosocala skolmljön. I aprl 2017 fck v ta del av resultatet som nnehöll en nulägesanalys som satte fngret på en rad utmanngar. Utfrån det har v utarbetat en handlngsplan för skolan som sjösattes lagom tll hösttermnens start, berättar Carna Lndell. Helhetsgrepp Under hösten har man bland annat startat ett elevhälsoarbete, jobbat med arbetsmljön, trvseln matsalen samt tagt tu med raststuatonen som många elever beskrvt som jobbg. V har anställt två förstelärare på frtds varav den ena har uppgft att starta upp rastaktvteter som ska fnnas alla raster alla veckans dagar, fastslår Carna Lndell. Skolan arbetar också mot att nföra ett tvålärarsystem, där man genom att dela upp elever och ämnen kan mnska pedagogernas arbetsbelastnng. En vktg åtgärd är också att man sett över sna t-verktyg och nfört Team Drve syfte att förbättra kommunkatonen tll medarbetarna. Nu har v ett samlat ställe där v kan htta nformaton om allt som händer, vlket ökat delaktgheten och blvt ett stort lyft för hela verksamheten. Mycket stöd Ann Nlsson, 1 7-lärare och förstelärare som arbetat på skolan fem år, ser med tllförskt på allt det nya. Det känns bra att lämna allt det gamla bakom sg. Nu händer det så mycket postvt verksamheten och det är stmulerande att vara med och påverka skolans utvecklng framöver. Just nu drver hon och Josefne Yngvesson ett projekt som handlar om att skapa samsyn nom matematk och svenska F 6. Projektet syftar tll att man som lärare svenska ska kunna utvecklas både kollegalt och nom det egna ämnesområdet. V arbetar på alla fronter för att uppnå våra mål. Antalet utökade tjänster har möjlggjorts med hjälp av lågstadesatsnngen och genom att renodla dem. Alla klasslärare får ddaktsk handlednng samt hjälp med konflkthanterng och annat professonellt stöd, och kan på så vs fokusera mer på undervsnngen, berättar Josefne Yngvesson, förstelärare matematk. Skolkurator Valdrna Maloku ansvarar för utbldnngen konflkthanterng. V medarbetare utvecklar skolan gemensamt vlket jag tror är en vktg förutsättnng för att lyckas åstadkomma en varaktg och hållbar förändrng. Alla har en vktg roll att fylla det pågående utvecklngsarbetet där kunskap och trygghet står fokus. Ljus framtd Carna Lndell påpekar att skolan arbetade med förbättrngsnsatser även nnan verksamheten blev en fokusskola. Den stora skllnaden är att man nu tagt ett helhetsgrepp. Tdgare gck v framåt med mndre steg, nu tar v stora steg som på skt kommer att leda tll rejäla klv rätt rktnng. En stor kommande förändrng är också en om- och utbyggnad av skolan samt att verksamheten nom kort ska ledas av två rektorer. Dubbelt ledarskap kommer att frgöra td. Nu kan jag bl en synlg pedagogsk ledare vlket är en vktg del av den resa som skolan är mtt uppe, säger Carna Lndell. Om tre år hoppas hon att många av de verksamhetsmål man sktar på har uppnåtts. Då har v en skola med hög måluppfyllelse, bra stabltet samt ett övergrpande lugn. En verksamhet med stor trvsel dt både elever och personal söker sg med glädje. Krstanstad är nordöstra Skånes handelscentrum. Här httar du lugnet med varerad natur men också spännande och annorlunda upplevelser, bara en tmmes tågresa från storstadsområdet vd Öresund. Kommunen har drygt nvånare, av dem bor omkrng staden Krstanstad. Krstanstads kommun Krstanstad Tel: Ann Nlsson, Carna Lndell, Valdrna Maloku och Josefne Yngvesson på Helgedalskolan Krstanstad. Foto: Danel Larsson

26 26 NextMeda Modg satsnng på pedagogk I Södertälje hör det tll vardagen att lärarkollegor dskuterar olka pedagogska metoder. Här har kommunen vågat prortera så att lärare verklgen får ägna sg åt undervsnng med kvaltet. Budgetprat, dskussoner om skolmatens kvaltet och lokalfrågor. Rektorer och lärare kan lätt översköljas av tdskrävande grubblerer som går ut över deras huvudsaklga uppdrag, att väcka elevernas lust att lära och få dem att nå målen skolan. Men Södertälje behöver lärare nte känna sg splttrade och fundera på var de ska lägga stt fokus. Sedan flera år har man slagt fast att det pedagogska ledarskapet och lärarnas undervsnng är skolans absolut vktgaste områden. Från högsta kommuntopp och hela vägen genom förvaltnng, skollednngar och ut varje ensklt klassrum har man gjort tydlgt att det är undervsnngens kvaltet som är det centrala för verksamheten alla Södertäljes kommunala grundskolor. Det krävs kompetens och mod för att prortera och avgränsa på det sättet. V har det modet och ser nu hur satsnngen ger resultat, säger Monca Sonde, utbldnngsdrektör Södertälje. Monca Sonde syftar på elevernas förbättrade resultat. Tar man dessutom hänsyn tll att en stor del av Södertäljes elever har föräldrar som är studeovana och har ett annat modersmål än svenska är resultaten än mer mponerande. Södertäljes spkraka kurva uppåt stcker ut natonellt. Jenny Stanser, verksamhetschef för Södertäljes grundskolor och Monca Sonde, utbldnngsdrektör Södertälje, ser värdet och arbetar hårt för att lärarna verklgen ska få ägna sn td åt att undervsa med kvaltet. Alla jobbar mot samma mål Att man tagt ett kommunövergrpande grepp krng kvaltetsutvecklngen av undervsnngen är en nyckel tll framgången. Stödstrukturen är väl förankrad hela organsatonen och bdrar tll att alla lärare, oavsett arbetsplats, har en gemensam målsättnng och jobbar på ett enhetlgt sätt för att nå kommunens högt uppsatta förväntnngar på deras arbete. Vd ett par tllfällen varje termn träffas exempelvs kommunens alla lärare ämnesvs för att genom föreläsnngar och workshops få nspraton och dskutera hur man ytterlgare kan stärka undervsnngen respektve ämne. Det är uppskattat. Att kontnuerlgt få nätverka och utbyta erfarenheter med lärarkollegor från andra skolor som undervsar samma ämne som en själv värderas högt bland lärarna. Det är fantastskt att v under en sere av tllfällen bjuder n de mest I Södertälje har alla kommunala skolor en gemensam modell för det systematska kvaltetsarbetet. Lärare uppmuntras tll och förväntas att kontnuerlgt vlja utvecklas. Att trvsel och hälsa bland de anställda värderas högt märks också på det frkostga frskvårdsbdraget på kronor per år. Kontaktperson: Jenny Stanser, verksamhetschef grundskolan Tel: E-post: jenny.stanser@sodertalje.se eftertraktade ämnesföreläsarna landet, säger Jenny Stanser, verksamhetschef för grundskolan på Utbldnngsförvaltnngen Södertälje. De stora gemensamma utbldnngsdagarna följs upp och kopplas samman med mndre gruppmöten på varje skola var fjortonde dag. I de samtalen kan mer specfka ämnen dskuteras utfrån dentferade områden man har behov av att stärka. Som hur man ska få eleverna att bl bättre på att skrva faktatexter eller hur lärarna kan påbörja lektonerna för att drekt fånga de unga åhörarnas ntresse, för att bara ta ett par exempel. Effektva metoder Södertäljes modell grundar sg på forsknng, och de metoder man använder är beprövade. Studer har tll exempel vsat att professoner utvecklas om de flmas stt utövande. Det kan tll en början kännas ovant och upplevas lte utlämnande att bl flmad. Men våra lärargrupper är det en coachande stämnng, nte en värderande. Att flma olka pedagogska grepp ger ett värdefullt underlag för gemensamma dskussoner och har lett fram tll flera nyttga aha-upplevelser, säger Monca Sonde. Ytterlgare en konkret lösnng för att stärka lärarna och samtdgt öka lkvärdgheten bedömnngen av eleverna är den gemensamma rättnngen av de natonella proven. I en stor sal samlas lärare och granskar proven tllsammans. Uppstår tveksamheter om hur något svar ska bedömas lägger man det en särskld hög som man sedan går genom tllsammans grupp. V ger lärarna stöd och verktyg för att de verklgen ska få ägna sg åt att undervsa på bästa möjlga sätt. Alla uppmuntras tll att utveckla sn egen personlga roll som lärare men alla utgör samtdgt en del ett lagarbete, säger Jenny Stanser.

27 NextMeda 27 Fokus på kunskapsresultat gör lärarjobbet rolgare Sofa Nybom, tllförordnad avdelnngschef för utvecklng och lärande på Barn- och utvecklngsförvaltnngen Solna. Foto: Gonzalo Irgoyen För att öka måluppfyllelsen Solnas kommunala skolor har staden tagt fram en genomarbetad strateg. Satsnngen höjer nte bara elevernas kunskaper utan ökar samtdgt arbetsglädjen nom lärarkåren. Solna stad har no kommunala grundskolor som alla omfattas av Strategn för förbättrade kunskapsresultat som man började att arbeta utfrån Solna stad kan erbjuda spännande och utvecklande karrärmöjlgheter och arbetar proaktvt med kompetensbaserad rekryterng. Lärare som vll utvecklas personlgen och vll jobba nom en kommun som tar elevers lärande på största allvar har httat rätt. Alla elever som går någon av Solna stads no kommunala grundskolor ska ha behörghet tll gymnaset när de går ut, och deras mertvärden ska höjas. Dessutom ska målen och kunskapskraven läroplanen uppnås ännu högre utsträcknng än dag. V har tagt ett samlat grepp krng vad som krävs för att v ska höja våra skolresultat och tagt fram en strateg för det, säger Sofa Nybom, tllförordnad avdelnngschef för utvecklng och lärande på Barn- och utvecklngsförvaltnngen Solna. Strategn bygger på det forsknngen vsar är betydelsefullt för att skapa en framgångsrk skola. De egna kartläggnngarna och kvaltetsutvärderngarna har också vart tll stor nytta. Utfrån den grunden har man dentferat to olka utvecklngsstrateger som är vktga för att lyckas. Bland annat nnebär strategn ett ökat fokus på tydlgt pedagogskt ledarskap, kompetensutvecklng och systematskt kvaltetsarbete. För att säkerställa att v går åt rätt håll ska v vara noggranna med att kontnuerlgt följa upp alla våra resultat. Och så tar v alla kränknngar bland barnen på största allvar. Trygghet är en förutsättnng för att kunna prestera bra skolan, säger Sofa Nybom. Resultaten ska synas nom några år I början av 2018 började man arbeta utfrån den nya strategn, och även om mplementerngen av tankarna ännu är sn lnda har satsnngen fått ett postvt mottagande från såväl ett engt poltskt håll som från skolans värld. Sofa Nybom själv är förväntansfull, men understryker att förändrngen nte är något som görs handvändnng. Det rör sg om en femårsplan. Att skolresultaten höjs är stmulerande sg, men satsnngen nnebär också ett lyft för lärarna. V ger tydlga sgnaler tll våra lärare att v satsar på deras vktga roll och ger dem de verktyg som krävs för att kunna undervsa på ett gvande sätt. Det är också stmulerande att få vara en del av en skola som utvecklas. V välkomnar nya lärare som vll vara med och forma vår verksamhet. NextMeda V har det som krävs för att eleverna ska lyckas Bra verksamhet har nget med tur och tllfällgheter att göra. Det säger Anders Härdevk, verksamhetschef vd utbldnngsförvaltnngen Enköpng, där man med fötterna samtd och blcken mot framtd arbetar hårt för att utveckla kommunens skolor tll de bästa av skolor. Anders Härdevk, verksamhetschef vd utbldnngsförvaltnngen Enköpng. Foto: Per Groth I Enköpng Sverges närmaste stad satsar v på våra barn och unga. V har en skola ständg utvecklng där barn och ungdomar får möjlghet att utveckla stt allra bästa jag nför den egna framtden. Arbetsglädje och lust att lära ger löfte om en hållbar kommun, där barn och ungdomar står fokus. Enköpng är en progressv kommun som vågar gå före även när det gäller skol- och utbldnngsfrågor. För tre år sedan nfördes central rättnng av alla natonella prov. Resultaten följs över td, på såväl ndvd- som gruppnvå, med ett tydlgt nvärde förskoleklass och ett utvärde årskurs 9. I grunden lgger en övertygelse om att tdga nsatser ska ge tdga resultat. Det fnns ngen lärare som bara har tur och lyckas med elever. Bakom framgångarna lgger hårt arbete, kompetens, kvaltet undervsnngen och erfarenhet. För att klara detta krävs stort fokus på uppdraget, modga samtal och, ja, v har högt ställda förväntnngar på varandra. I gengäld har alla ett stort frutrymme, säger Anders Härdevk. Utgångspunkt är alltd frågan: Vad behöver du för att lyckas bättre? En fråga som fungerar hela styrkedjan; från elev tll verksamhetschef. Nytt program Som ett led det arbetet har utbldnngsförvaltnngen skapat ett professonsutvecklngsprogram som kommer att sjösättas nom kort. Programmet rktar sg tll såväl lednng som pedagoger. Grundtanken är att rusta våra lärare och rektorer med verktyg så att de kan göra sg själva och uppdraget rättvsa. Delaktghet är en annan vktg faktor arbetet med att utveckla skolorna Enköpng. Samtlga elever och föräldrar skall känna sg välkomna tll en skola som tar deras synpunkter på allvar och som uppmuntrar delaktghet. Det nnebär nte att alla får som dom vll. V ser det som en nödvändghet att det gamla skolsystemets struktur förändras. En ny td kräver metoder och förhållnngssätt som är anpassade tll samtd och framtd, nte tll dåtd, säger Anders Härdevk. Enköpngs kommun Kungsgatan Enköpng Tel: De strukturer och system som begränsar eleven från att lyckas ska tas bort. Tdgare har man sagt att alla elever har rätt att lyckas. V säger att alla elever ska lyckas. Det är en stor och mycket väsentlg skllnad. V har förutsättnngarna och allt som krävs för att den vsonen ska bl verklghet.

28 28 NextMeda Höör har fokus på utvecklng Mtt centrala Skåne lgger Höör, en lte mndre och lte närmare kommun, som strävar efter att bl en av de attraktvaste arbetsplatserna för pedagoger Sverge. Med det målet skte har kommunen nfört en mängd olka åtgärder, med mycket postva resultat. V drar nytta av vår mndre storlek genom att ha täta samarbeten mellan skolor och förvaltnng på ett sätt som är svårt en större kommun. Det fnns ett fokus på utvecklng hos alla här, oavsett om det gäller chefer eller pedagoger, och var och en är en del av ett helhetstänk där lärare och elever fnns centrum, betonar Louce MacDonald, utvecklngsstrateg Höör. Skolorna Höörs kommun har under läsåret arbetat kommunövergrpande med professon och lärares yrkesetk som ett led att ta steg den egna utvecklngen och skapa en lkvärdghet och röd tråd. I Höörs kommun satsar v på teamarbete med socalpedagog på skolorna, för att främja elevers närvaro, som ett led att lärarna ska kunna fokusera mer på det pedagogska uppdraget. Stöttande utvecklngsavdelnng En av de vktgaste nsatserna kommunen är att en skolutvecklngsavdelnng Susanne Thomasson, rektor för Rngsjöskolan och Tjörnarps skola och Louce MacDonald, utvecklngsstrateg Höör. Foto: Andreas Svegland nförts, som omfattar såväl IKT-ansvarga som utvecklngsstrateg. Syftet är att tllhandahålla stöd arbetet för personalen, med särskld nrktnng på ledarskap och professon. En annan åtgärd är ett utökat kollegalt samarbete lärgrupper som våra förstelärare leder. Samarbetet medför ett kunskapsutbyte och en levande dalog om allt från yrkesetk tll bedömnng och ledarskap nom yrkeskåren, berättar Susanne Thomasson, rektor för Rngsjöskolan och Tjörnarps skola. Samarbete och dgtalserng Höörs kommun satsar på gemensamma rättnngsdagar för natonella prov där pedagogerna har möjlghet tll kollegalt samarbete och sambedömnng för att skapa en lkvärdghet. V avlastar lärarna vd rättnng av de natonella proven och vkare sätts n så rättnngen kan ske tllsammans med kollegorna, berättar Susanne Thomasson. Lärarna har under läsåret utbldats programmerng och detta kommer att fortsätta nästa läsår för att kunna möta de nya kraven läroplanen vad gäller dgtalserng. Detta är en del det omfattande dgtala utvecklngsarbete som pågår Höör. V lägger mycket krut på att utblda våra lärare för att ge dem en gedgen kompetens för att hantera framtdens krav. I Höörs kommun kan man helt enkelt ta ett steg framåt sn yrkesroll, understryker Louce. Höör lgger mtt Skåne, 20 mnuter från Lund, 32 från Malmö, 13 från Hässleholm, 34 från Osby, 42 från Krstanstad, 52 från Helsngborg. I hela kommunen bor drygt personer och v ökar stadgt. Höör är en populär kommun för barnfamljer och v utvecklar skolverksamheten för att möta behoven. I Höörs kommun fnns fem kommunala och fyra frstående grundskolor. Våra skolor fnns stadsmljö och på landet. Höörs kommun Box Höör Tel: E-post: kommun@hoor.se NextMeda Utvecklas som lärare Uddevalla Uddevalla lgger framkant när det gäller skolans utvecklng. Såväl lärare som elever ska ha de bästa förutsättnngarna för att nå framgång. V lyckas vara en attraktv skolkommun och har oerhört kompetenta medarbetare. Uddevalla kommun har 17 F 6-skolor och fem 7 9-skolor, som har en stark betonng på allas lka värde, oavsett kön, bakgrund och förutsättnngar. Det sker stora satsnngar på bland annat IKT, dgtalserng och pedagogskt ledarskap. Det fnns även en egen utvecklngsenhet för skolan. Uddevalla har drygt nvånare och är en knutpunkt för handel och resande regonen. Det säger verksamhetschef för grundskolan Peter Madsen och får medhåll av bträdande verksamhetschef Lsa Kullgren, som också är chef för kommunens utvecklngsenhet för skolan. Enheten arbetar aktvt med att ntera och stödja utvecklng vd skolorna och fungerar som en resurs och utförandeorgan tll skolorna. Vsonen Uddevalla är att lv, lust och läge ska ge en bra lvskvaltet. Det betyder att alla elever ska få förutsättnngar och verktyg för ett bra lv, ett lustfyllt lärande och bästa möjlga utgångsläge nför framtden. En vktg del detta arbete är dgtalserngen av skolan, med dgtala redskap och e-tjänster framkant och ett välutvecklat dgtalt stödsystem för elevers lärande och utvecklng. Uddevalla är en av to kommuner som valts ut av SKL tll projektet Leda för en smartare välfärd. Uddevalla har gått bräschen för dgtal kompetensutvecklng och effektvt användande av IKT och dgtala pedagogska verktyg våra grundskolor. När det gäller mplementerng av regerngens nya dgtala agenda så är v redan där, berättar de. Pedagogskt ledarskap Pedagogskt ledarskap är ett annat vktgt nslag och man satsar mycket på Lsa Kullgren, bträdande verksamhetschef och Peter Madsen, verksamhetschef för grundskolan Uddevalla kommun. Foto: Ulf Mchal en delande kultur. Kollegalt lärande är prorterat och några gånger per termn anordnas konferenser där lärare delar med sg av sn kunskap och goda déer. I Uddevalla fnns dessutom relatvt sett fler förstelärare och alla är tllsvdareanställda, vlket bara förekommer en femtedel av Sverges kommuner. V vll tydlgt premera duktga lärare och skapa stabltet för lärarkolleget och eleverna. Det ger en sgnal att utvecklng verklgen lönar sg, säger Lsa. Uddevalla är en tllväxtkommun och antalet elever ökar från år tll år, nte mnst tack vare ett stort antal nyanlända elever som kommunen har starkt fokus på att ta emot på ett bra sätt. Kommunen är stor nog för att ha resurser att satsa på grundskolorna, samtdgt som den bevarar närheten mellan kolleger och har korta beslutsvägar, framhåller Lsa och Peter. V är en attraktv skolkommun, som har ett väldgt tydlgt utvecklngsfokus och som lyckas knyta goda krafter tll oss. Här fnns spännande karrärmöjlgheter för lärare som vll vara med och forma framtdens skola.

29 NextMeda 29 Loops öppnar ett nytt kaptel för dgtalt lärande Loops är ett banbrytande dgtalt läromedel desgnat av lärare, för lärare. I Loops fnns mängder av nsprerande undervsnngsmateral för grundskolan, alla ämnen sökbart utfrån läroplanen ett unkt gränssntt som kallas lärloopar. Med ett ständgt växande bblotek av dagsaktuella och engagerande lärloopar kan varje lärare behålla och utveckla sn unka undervsnngsstl, och tllsammans med kollegor bygga upp ett eget nnehållsbblotek för sn skola. Pedagogen som bygger lärloopen desgnar samtdgt elevernas lärupplevelse. Genom att strukturera upp lärloopens tankekarta med en eller flera valbara vägar och kombnera materal från webben med egna uppgfter och texter samt välja på vlket sätt eleverna kommuncerar de olka övnngarna förbereder läraren undervsnngen. Eleverna kan arbeta ensklt lärloopen, men det är lka vanlgt att klassen upplever delar av den tllsammans. Projektorn används när man ser på flmer, vsar frågor att dskutera smågrupper eller får överblck över länkar man samlat för det fortsatta arbetet. Läraren håller undervsnngen med lärloopen som redskap. Lärare som använder Loops berättar att de gllar att de kan ge respons drekt systemet tll elever som de nte hunnt prata med under lektonen och att det frgörs td för att ägna sg åt de elever som behöver dem bäst, då allt lärmateral fnns förberett lärloopen. Loops är ett nkluderande läromedel. Både lärare och elever kan alltd använda talsyntes och kommuncera uppgfterna med flm, ljud, bld och text det man själv föredrar. Planerng och genomförande ett Läraren kan använda lärloopar för enstaka lektoner eller hela termnsplanerngar. De kan nnehålla ett ensklt ämne eller vara ämnesövergrpande. Dessutom fnns det loopar för kompetensutvecklng att använda själv eller med kollegor. Som pedagog Loops kan du välja att enbart använda lärloopar som andra byggt, som du httar Loops bblotek. Lärare får déer praktserade färdgt undervsnngsmateral av varandra, vlket ger arbetsglädje och sparar td. Om du httar en lärloop bbloteket som nästan passar tll det du tänkt, kan du välja att utgå från den lärloopen och bygga om den så som du och dn klass vll ha den. Eller så bygger du egna lärloopar ensam, med kollegor, eller tllsammans med dna elever. Det är den unka möjlgheten att zooma ut och se helheten lärloopen och kopplngen tll läroplansmålen som säger vart v är på väg, kombnerat med att zooma n på en enskld uppgft, göra jobbet med allt materal man behöver tllgänglgt, och svara drekt Loops som ger eleverna en extra skjuts lärandet. Det är också motverande att samarbeta med klasskamrater och att själv vara med och bdra tll det dagsaktuella nnehållet klassens lärloop. Läraren kan följa elevernas utvecklng på elev- såväl som klassnvå, realtd, och ge konstruktv feedback längs vägen. Genom en kontnuerlg formatv dalog skapas förståelse för både kunskapsresa och utvecklng. Om Ln Educaton Ln grundades 2008 och arbetar dag med över 60 svenska kommuner. Ln har dgtala verktyg skolor och förskolor runt om Sverge. Varje år arrangerar Ln över utbldnngar och workshops om lärande, utvecklng och dgtalserng. Över lärare använder dag Lns egenutvecklade produkter sna lärandeprocesser etablerades Ln Norge och dag fnns över 100 anställda på Lns arbetsplatser Göteborg, Stockholm, Malmö, Oslo, Karlstad och Umeå. I ett ständgt föränderlgt landskap av teknska verktyg har pedagogken aldrg vart vktgare. Med en stark förankrng skolans och förskolans verksamheter, samarbete med verksamma pedagoger, utvecklar Ln Educaton dgtala plattformar, appar, dokumentatonsverktyg och lärmljöer som bdrar tll att skapa menngsfulla lärprocesser. Loops är en vdareutvecklng av produkten På Rktgt, som utsågs tll Årets Dgtala Läromedel Sverge Loops går att testa en månad utan kostnad. Läs mer om Loops och teckna ett gratskonto på webbsdan loops.educaton

30 30 NextMeda Hos oss ska varje barn kunna utvecklas tll stt bästa jag Vår vson är att skolan ska vara en mötesplats för lärande glädje och gemenskap. V vll skapa lärmljöer där varenda elev, utfrån sna förutsättnngar, kan utvecklas tll stt bästa jag, säger rektor Stg T. Hasselgård, ansvarg för Rebbelberga rektorsområde. Rebbelberga är ett stort rektorsområde Ängelholm med en 1 6-skola. Här fnns också förskoleklass och frtdshem samt en förberedelseklass för nyanlända F 6. Verksamheten har en rk varaton elever med ungefär 22 olka språkbakgrunder. Vår skola präglas av en samarbetskultur som genomsyrar hela verksamheten. Tllsammans arbetar v för barnen och deras utvecklng. Hela barnet, hela dagen och hela vägen är vktga ledstjärnor arbetet, säger Camlla Follrud, förskolechef. Stg Hasselgård nckar nstämmande. V tar ett helhetsgrepp krng barnen, från det att de börjar förskolan tll att de går ut sjätte klass. Även om det är olka verksamheter längs vägen kan vårdnadshavare känna trygghet att lednng, Camlla Lönnegren, Camlla Follrud och Stg Hasselgård Rebbelberga rektorsområde. Foto: Exakta Foto pedagoger och andra medarbetare möter dem och har kunskap om deras barn. Medledare En av hörnstenarna verksamheten är att all utvecklng utgår från elevernas behov. Här pågår ständgt en rad olka utvecklngsprojekt som handlar om allt från IKT tll nyanländas lärande, psykosocal och fyssk arbetsmljö tll trygghet verksamheten. V ser våra medarbetare som medledare, att de är med processerna och hjälper oss att leda framåt. Samtdgt är det vktgt att få göra det som man brnner för. V fördelar uppgfterna på olka ndvder utefter ntresse, syfte att skapa en allas angelägenhet. Fnns det en vlja så fnns det en väg, säger Camlla. Att våga msslyckas är en del av den resan. V vll att våra lärare ska våga testa; även msslyckanden ger lärdomar som hjälper oss att utvecklas den rktnng v önskar, fastslår Stg. Att det systematska kvaltetsarbetet vlar på vetenskaplg grund är en annan vktg del verksamheten. V måste arbeta evdensbaserat. På så sätt kan v skapa förståelse för vad Rebbelberga är ett av flera rektorsområden Ängelholm där alla arbetar med utvecklng på vetenskaplg grund. Målet är att eleverna ska känna delaktghet, motvaton och nå goda resultat. Vårt arbete har tydlgt fokus på lkvärdghet och att lärandet utvecklas när man känner glädje och gemenskap. Värdegrundsrelaterade frågor och att stärka barnen att vlja, kunna och våga är av största vkt. Att utvecklas gemensamt och växa genom att ta ansvar är centrala begrepp våra verksamheter. Ängelholms kommun Östra vägen Ängelholm Tel: v gör, varför v gör det och hur v kan förfna vårt arbete för att nå våra mål och göra skllnad på rktgt. V vll vara en skola som möter alla elever, lär med dem och där alla barns utvecklng ska vara maxmerad, avslutar Camlla. NextMeda LttleBts stmulerar elevers teknkntresse på ett lekfullt sätt Det pedagogska verktyget lttle Bts är ett växande bblotek av elektronska och magnetska byggklossar som stmulerar barn och ungas kreatvtet och nnovatonsförmåga. LttleBts gör det enkelt att på ett lekfullt sätt upptäcka sn egen skaparglädje och stärka elevers ntresse för teknk. LttleBts vänder sg tll barn från åtta års ålder. Det är ett pedagogskt verktyg som är enkelt och ntutvt att komma gång med och gör användaren tll producent och konstruktör. LttleBts kan användas av alla, oavsett tdgare teknska förkunskaper, säger Mats Oscarsson, produktchef för EdTechområdet LttleBts säljs av ATEA, Staples, Dustn och andra avtalspartners tll skolor över hela landet. kokoa.o/products/lttlebts-steam-student-set shop.lttlebts.cc/products/steam-student-set på Exerts Captech som sedan hösten 2016 är svensk agent för lttlebts. Man behöver nte kunna programmera för att komma gång med lttle- Bts, det är enkelt att förstå och som gjort för experment. Varje byggsats med lttlebts består av ett flertal olka moduler som kan kopplas hop. Det är allt från motorer tll sensorer, omkopplare och delar som avger ljud. LttleBts har även ett kt för programmerng som stärker elevers programmerngsfärdgheter på ett lekfullt sätt. Oberoende kvaltetscertferng I slutet av 2017 certferades lttlebts enlgt Kokoa Standard, en oberoende certferng för dgtala pedagogska verktyg. Standarden, som funnts två år, ställer höga krav, bland annat på de pedagogska verktygens användarvänlghet, pedagogska upplägg, hur verktyget uppmuntrar tll samverkan och på vlket sätt det underlättar för elever att nå sna nlärnngsmål. Kvalteten varerar mycket mellan olka dgtala pedagogska verktyg. Vår målsättnng är därför att, med hjälp av en oberoende kvaltetscertferng som bland annat baseras på den fnska och brttska skolans nlärnngsmål, göra det lättare för lärare att välja pedagogska verktyg som verklgen fyller sn funkton och bdrar tll att eleverna når nlärnngsmålen, säger Oll Vallo, utbldnngschef och medgrundare på Kokoa Standard. Högt betyg enlgt Kokoa Standard LttleBts är ett av de verktyg som httlls fått högst betyg enlgt Kokoa Standards system. Det är ett verktyg som både främjar samarbete, ger användaren möjlghet att träna sn problemlösande förmåga och att lösa problem med hjälp av teknk. Produkten är dessutom användarvänlg och lätt att komma gång med. V valde att certfera lttlebts enlgt Kokoa Standard eftersom v betraktar standarden som ett jättebra ntatv. Kokoa Standard fungerar som en oberoende kvaltetsmärknng som lotsar lärare rätt djungeln av pedagogska produkter, säger Mats Oscarsson.

31 NextMeda 31 Tyresös skolor bdrar tll framtdens undervsnng De senaste åren har Tyresö gjort ett jättesprång med stt dgtala arbete. Förutom omfattande nvesterngar hårdvara och mjukvara har skollednngen satsat kraftgt på fortbldnng och att få såväl lärare som elever delaktga utvecklngen. Resultaten har nte lått vänta på sg. För drygt ett år sedan kom pedagogen Chrster Sjöberg och rektorn Monca Nyberg på Strandskolan Tyresö kontakt med forsknngsprogrammet Programmerng ämnesundervsnngen som drvs av Ifous, ett forsknngsnsttut som arbetar med forsknng och utvecklng nom förskola och skola. Programmet tar stt avstamp de nya rktlnjerna för läroplanen, där programmerng ska ngå undervsnngen nom framförallt matematk, teknk och samhällskunskap från Eftersom Strandskolan redan hade nfört programmerng undervsnngen fångade forsknngen genast deras uppmärksamhet och dag hyser Tyresö fyra av de 20 skolor Sverge som deltar programmet Strandskolan, Bergfotens skola, Nybodaskolan och Tyresö skola. Fokus är att tllsammans med pedagoger ute på de nblandade skolorna utforska och bdra tll kunskapsutvecklng nom olka ämnen med hjälp av programmerng. Lärarnas erfarenheter och kunskaper blr en plattform för ny forsknng samtdgt som v själva kan bl mer vetenskaplga vårt arbetssätt, berättar Chrster, som har drvt nförseln av programmerng undervsnngen och som dag är processledare för programmet Chrster Sjöberg, pedagog på Strandskolan Tyresö. på Strandskolan. Skolorna kommunen har tydlga drektv från skollednngen vad gäller att utveckla och använda dgtala verktyg. Förutom att det fnns ett flertal pedagoger som har försteläraruppdrag nom IKT, fnns det utrymme avsatt nom lärarnas tjänster för att kunna vara behjälplga även klassrummen. Lärare och elever lär sg sda vd sda och får någon bredvd som stöttar. Alla ska nte bl programmerare men v måste skapa förståelse för att programmerng påverkar oss varje dag. På så vs skapar v förutsättnngar för en källkrtsk nställnng och utrustar eleverna för att möta den dgtala framtden. En vktg demokratfråga När Monca tllträdde som rektor för knappa två år sedan tog hon ett helhetsgrepp krng hur skolan arbetar med dgtalserng. Hon betonar att grunden tll alla nya satsnngar är pedagogken och att första fokus alltd måste vara hur teknken påverkar undervsnngen. Tyresö präglas av en stark utvecklngsanda och en strävan efter samverkan. Organsatorskt har v en struktur för tllgänglghet och gott stöd tll lärarna, något som är ett måste dgtalserngen är en samhällsomvälvande förändrng och Sverge behöver en folkbldnng med aktva medborgare som förstår spelplanen. Det är en vktg demokratfråga, understryker hon, och fortsätter: Satsnngen på IKT-pedagoger har vart vktg här de som är engagerade har fått chansen att gå förväg samtdgt som våra lärare har fått reflektonspartners krng sn undervsnng. Konkret kollegalt lärande Hon får medhåll från rektorn på Nybodaskolan, Jesper Samuelsson. När han kom tll Tyresö för ett drygt år sedan märkte han en vlja och en nyfkenhet att drva det dgtala arbetet framåt. Skolan arbetade redan 1-tll-1 med dgtala verktyg men jag kunde bdra med en energnjekton tll det pedagogska utvecklngsarbetet relaton tll dgtalserng. I och med det nya projektet samverkan med Ifous har v fått chansen att laborera med dgtala verktyg på ett annorlunda sätt och därmed koppla dem tll strateger för undervsnngen. Genom återkommande Tech Meets får v tll ett konkret kollegalt lärande nom ämnet; på så vs kan v stödja lärarna undervsnngen och med att omsätta tankarna praktken samtdgt som v får en konkret sprdnngsfunkton verksamheten. Täta nterna samarbeten Peter Jansson är pedagog och processledare för programmet på Bergfotens skola. De fyra år han har arbetat Tyresö har genomsyrats av spännande framsteg och han poängterar dgtalserngens stora vnster både för lärare och elever. För eleverna kan det handla om allt från att ha svårt med motorken tll att vara nervös för att gå upp och redovsa, och dgtala verktyg är tll hjälp på många plan. Som pedagog sparar jag mängder av td och kvaltetssäkrar mtt arbete på ett helt annat sätt. Samtdgt är det spännande att vara ute på okända vatten praktken bygger v båten medan den seglar och det förutsätter ett mycket tätt samarbete mellan skolor och grupper nom kommunen. Det kan vara komplcerat att anamma reformer och därför behöver v arbeta tllsammans för att sprda förändrngarna. I slutänden ska v vägleda eleverna på deras resa n den dgtalserade världen, avslutar han. Jesper Samuelsson, rektor på Nybodaskolan, Monca Nyberg, rektor på Strandskolan och Peter Jansson, pedagog på Bergfotens skola Tyresö. Foto: Gonzalo Irgoyen I Tyresö kommun är valfrhet ett motto. Du kan välja förskola, annan pedagogsk omsorg (famljedaghem) och skola kommunal eller enskld reg. I Tyresö bor drygt männskor. Närheten tll havet, naturen och storstaden gör kommunen tll en mycket attraktv bostadsort. Bebyggelsen är varerad, kollektvtrafken är väl utbyggd och va motorvägen når man centrala Stockholm på 20 mnuter. Tyresö kommun Tyresö Tel vxl: E-post: kommun@tyreso.se

32 32 NextMeda Lnköpng arbetar systematskt med utvecklng I Lnköpngs kommun pågår ett systematskt utvecklngsarbete av skolverksamheten baserat på kommunens tre övergrpande och väletablerade mål: maxmalt lärande, lkvärdga förutsättnngar och lust och engagemang. Carolne Andersson och Jonas Gårdstam började båda som rektorer Lnköpng 2009 och har många års erfarenhet som lärare bagaget. De har kunnat se hur kommunens skolväsende och skolor har utvecklats under det gångna decennet. Det fnns många aspekter som gör Lnköpng tll en attraktv arbetsgvare för grundskolelärare. Ett exempel är att kommunen har satsat kraftgt på att bygga nytt och renovera skollokalerna. Ett annat är att det fnns en central strateg för att anlägga och underhålla den dgtala nfrastrukturen och skapa enhetlga förutsättnngar oavsett klassrum och skola. Därutöver har kommunen utvecklat elevhälsoteam ute på skolorna, med specalpedagogska koordnatorer som stöttar lärarna med anpassnng och åtgärder, berättar Jonas. Han får medhåll från Carolne, som sn tur betonar det påtaglga fokus som fnns vad gäller att erbjuda goda fortbldnngsmöjlgheter och kompetensutvecklng utfrån varje enskld skolnvå hela vägen upp tll rektorsnvå. V använder oss systematskt av kollegalt lärande lärargrupper på alla skolor, och det fnns konkreta och tydlga karrärs- och utbldnngsvägar att välja för de som vll gå vdare sn professon. Några exempel är Ledarskapsakademn, Medarbetarakademn och kommunens rekryterngsutbldnng, som alla är oerhört populära. Krng det kollegala lärandet samverkar v såväl med Lnköpngs unverstet som med Kanada och Storbrtannen för att utforma metoder med bas vedertagen forsknng. Just närheten tll forsknng Lnköpngs kommun har höga ambtoner med skolan. Insatser görs tdgt både förskola och skola och bland annat fnns en läsgarant nförd årskurs 1. När det gäller betygen årskurs 6 ämnena matematk och svenska är eleverna Lnköpng bland de bättre Sverge. Satsnngar görs för att nå målen: Maxmalt lärande Alla barn och elever utmanas stt Jonas Gårdstam och Carolne Andersson har båda jobbat som rektorer Lnköpng sedan Foto: Lasse Hejdenberg och Lnköpngs unverstet är oerhört vktgt för att rusta skolan nför framtden. Gemensam målbld Det är utfrån dessa samarbeten som Lnköpngs tre övergrpande mål maxmalt lärande, lkvärdga förutsättnngar och lust och engagemang har skapats. Målen etablerades för tre år sedan och de fck snabbt genomslag bland medarbetarna, som nu kan arbeta mot en gemensam målbld med utgångspunkt lokala behov. Syftet var att renodla och förenkla budskapet för att få bättre genomslag. Varje skola analyseras för att se vad som kan förbättras och baserat på analysens resultat bedrvs sedan lokalt utvecklngsarbete på varje skola. Som lärande och förväntas nå så långt som möjlgt sn utvecklng. Lkvärdga möjlgheter Samtlga verksamheter ska bdra tll att utjämna sklda förutsättnngar. Lust och engagemang Samtlga barn och elever trvs, bemöts av engagerad personal (ständgt lärande personal) och känner sg delaktga. rektorer har v alltså stöd statstk och mätnngar, så att v konkret kan påvsa vad v gör bra och vad som behöver förbättras. Detta arbete ryms alltd under våra tre huvudmål och v har redan kunnat se tydlga effekter resultaten från grundskolan går framåt för varje år och elevmertvärdena lkaså, en tydlg effekt av målet maxmalt lärande, konstaterar Jonas. På samma vs går det att se utfallet av de andra målen, exempelvs hur Lnköpng skapar lkvärdga förutsättnngar hela kommunen genom att ha en tydlg, ntern samverkan mellan kommunens olka områden, skolor och rektorer. Det fnns ett utmärkt nätverk uppbyggt för att v ska kunna lära av varandra och ha ett bra utbyte och det säkerställer också att v kan ge våra Lnköpngs kommun, Utbldnngsförvaltnngen Lnköpng Tel: utbldnngsforvaltnngen@lnkopng.se elever samma förutsättnngar, oavsett vlken skola Lnköpng som de går på, säger Carolne. Dgtalserng en del av vardagen Lksom på de flesta andra håll Sverge har kommunen satsat kraftgt på dgtalserng och har redan kommt långt stt arbete. Både nfrastruktur och andra förutsättnngar är på plats och Lnköpng var noga med att se tll att alla lärare kände sg bekväma med den nya teknken nnan den rullades ut. Både Carolne och Jonas poängterar dock att dgtalserng sg nte är ett självklart framgångsrecept för att nå nya höjder, utan att det snarast handlar om hur man kan utveckla pedagogken för att utnyttja alla tllgänglga verktyg och metoder och därmed nå fler elever. Dgtalserngsarbetet sg är nte så komplcerat, utan det bör ngå skolans och utvecklngsarbetets ordnare drft. Det kan nte stå för sg själv utan måste mplementeras och användas för att förbättra kunskaperna, naturlgtvs kopplat tll våra utsatta mål, betonar Jonas. Dgtalserngen är en väg att gå av många för att få bättre resultat. På köpet får våra lärare utmanngar som hjälper dem att tänka utanför ramarna och träna upp sn flexbltet det är något v alla vnner på, avslutar Carolne.

33 NextMeda 33 Salem drver eget undervsnngslyft För att stärka sna lärare och höja kvalteten undervsnngen har Salems kommun genomfört omfattande åtgärder, bland annat att utvdga kompetensutvecklngen och att utveckla undervsnngen utfrån evdensbaserad undervsnngspraktk. Under hösten 2017 nledde Salems kommun samverkan med forskaren Ann S. Phlgren en stor satsnng för alla lärare Salems kommunala grundskolor och gymnaseskola. Baserat på vetenskaplga studer, klassrumsobservatoner och omfattande forsknng skapade kommunen undervsnngslyftet Salem, vars syfte är att utveckla undervsnngen mot en praktk som enlgt forsknngen ger resultat. Under två års td kommer lärarna att arbeta med noggrant utformade moduler. Varannan vecka hålls möten enlgt modellens fyra steg, vlka nkluderar att gemensamt ta tll sg nytt forsknngsmateral, föra en gemensam dalog krng det lästa, prova sn undervsnng och sedan kollegalt utvärdera resultatet. Det är så v kan säkerställa långsktga resultat och att våra lärare hela tden kan växa sn professon, berättar Eva Lndkvst, förvaltnngschef vd Salems barn- och utbldnngsförvaltnng. Kan behovsanpassa materalet Katarna Swedng, rektor på Rönnnge gymnasum, nckar bfall och betonar att det är centralt att kompetensutvecklngen sker praxsnära för att den ska ge önskat resultat. V har möjlgheten att behovsanpassa lyftet och utgå från eget materal, med avstamp ett gemensamt språk. V tar också emot ett stort antal lärarstudenter samarbete med Södertörns högskola och kan föra resonemang om vad god lärarprofesson egentlgen är, Marsella Qvcker, Eva Lndkvst och Katarna Swedng Salems kommun. hur v kan bl bättre och hur v hela tden ökar vår kompetens. Foto: Gonzalo Irgoyen Salems kommun är en modern förortskommun med fördelen av att vara en lten kommun med alla dess fördelar samtdgt som det fnns goda kommunkatoner tll den närlggande storstaden. Barn- och utbldnngsnämnden Salem ansvarar för omsorg, utbldnng och uppföljnng för barn och ungdomar åldrarna 1-20 år. V arbetar systematskt med kvalteten och utvecklngen av verksamheterna för att Salems förskolor och skolor ska ge barn och elever goda förutsättnngar för att förvärva kunskaper och ta ansvar för sn framtda utvecklng. Kontakt Barn- och utbldnngsförvaltnngen Tel vxl: E-post: bou@salem.se Alla arbetar mot samma mål Salems kommun har högst antal behörga lärare på gymnasenvå Stockholms län och på förskolenvå lgger man högst på Södertörn. Kommunen har jämförelsevs lätt att rekrytera behörg personal och uppvsar redan mycket goda resultat. Såväl förvaltnng, verksamhetsstrateger och förvaltnngschef som ledare och lärare arbetar mot samma målbld. I slutändan handlar det om att utveckla undervsnngen långsktgt, säkra utrymme för pedagogskt ledarskap och etablera ett engagerande och spännande kollegalt lärande. Det är så v blr ännu bättre, understryker förskolechefen Marsella Qvcker. NextMeda Haparandas skolor ska bl bäst Norrbotten Formatv bedömnng, entreprenörellt lärande och samarbete med forskare på Luleå teknska unverstet. Det är tre av många framgångsfaktorer som ska göra Haparandas skolor tll Norrbottens bästa. V är redan en bra bt på väg, säger Eva Segerlund, förstelärare på Tornedalsskolan Haparanda. År 2017 var v bäst Norrbotten med konceptet Ung Företagsamhet, så v blev utsedda tll Årets UF-kommun. Och v är certferade som ambassadörskola för Europaparlamentet. Målet Norrbottens bästa skola har satts upp av Haparandas barn- och ungdomsnämnd. Vktga verktyg för att nå dt är fyra utvecklngsgrupper som kommunen prorterar: språk, matematk, IKT och entreprenörskap. Totalt deltar ett 100-tal av Haparandas pedagoger grupperna, som är gränslösa från förskola tll gymnaseskola. Den röda tråden Förstelärarna Eva Segerlund och Maranne Rönnqvst är med entreprenörsgruppen. Här strävar man efter att ge eleverna upplevelser och föreblder ute verklgheten, från förskolans besök på brandstatonen tll gymnaseskolans studeresa tll EU Strasbourg ett lärande som ska gå som en röd tråd genom hela skolan. V tror att lärandet och motvatonen ökar om eleverna får omsätta teoretska kunskaper praktsk handlng, säger Eva Segerlund. Den röda tråden nnebär också att de små barnens kreatvtet ska tas tllvara och stmuleras, så att den fnns kvar ända upp gymnaseskolan. Det centrala entreprenörellt lärande är att lära hela lvet, att göra saker praktskt och att reflektera över vad man gör, säger Maranne Rönnqvst. Gruppen samarbetar med Mats Westerberg, professor entreprenörskap Förstelärarna Eva Segerlund och Maranne Rönnqvst Haparanda. och nnovaton vd Luleå teknska unverstet för att kunna dra nytta av den senaste forsknngen på området. Modgare elever Det har lett tll att gruppen bestämt sg för att satsa på mndset, den psykologska teorn om statskt respektve dynamskt förhållnngssätt tll lärandet. Första steget var att förmedla den kunskapen tll eleverna, alltså hur hjärnan fungerar. Sen handlar det om hur v lärare rent praktskt ska arbeta, säger Eva Segerlund. Ett vktgt nslag det praktska arbetet är formatv bedömnng, att skapa ett klmat klassrummet där eleverna verklgen vll och känner att de kan lära. Haparanda grundades 1842, är en gammal handelsplats och lgger vd gränsen mot Fnland. Kommunen har drygt nvånare och tllsammans med fnska systerstaden Torneå nära nvånare. Här fnns en gymnaseskola, tre F 9-grundskolor varav en gemensam språkskola med fnska staden Torneå, fyra F 5-skolor samt tre förskolor. Kommunen lgger vd Torne älv och Bottenvken och bjuder på fantastska möjlgheter tll ett kreatvt kultur- och frluftslv med härlga årstder. Här är det nära tll allt. Haparanda stad Torget 9, Haparanda Kontaktperson: Arja Martnvta arja.martnvta@haparanda.se Tel: Vår grupp vll utveckla elevernas mod och vljan att anstränga sg för att nå målen skolan, säger Eva Segerlund.

34 34 NextMeda Här är trvsel en nyckel tll framgång När bträdande rektor Lsa Björlng kommer tll jobbet blr hon glatt mottagen av eleverna. Det vsar på den genuna gemenskap som präglar mljön på Marestads skolor och som lagt grunden för goda resultat. På nybyggda Prsmaskolan Marestad är lokalerna välplanerade och fräscha. Det är lätt att förstå att både elever och lärare gllar att vstas här. Men det är nte bara de arktektonska fnesserna som skapar den där trvseln. Inför att skolan öppnade sna dörrar, august 2017, tog ett helt nytt arbetslag tllsammans ut rktnngen för skolverksamheten som grundar sg på ledorden kunskap, trygghet och glädje. Att man vll få de orden levande verksamheten gäller bland både elever och personal. Vuxna är närvarande på skolan och känner eleverna. Även barnen är välbekanta med oss och med varandra. Och kollegalt vågar v ventlera såväl framgångar som motgångar; v ser styrkan att vara ett team och lär av varandra, säger Lsa Björlng, bträdande rektor på Prsmaskolan. Lsa Björlngs entré tll jobbet på morgnarna bekräftar den blden. Det är Amele Runstrand, lärarstudent och Lsa Björlng, bträdande rektor på Prsmaskolan. Foto: Stefan Svensson många barn som hejar glatt och spontant kramar om sn bträdande rektor. Betydelsefull som praktkant Uncaskolan Marestad nvgdes parallellt med Prsmaskolan och tllsammans ersätter de fyra tdgare mndre skolor. Samma noggranna förberedelser gjordes nför starten även på Uncaskolan och det tlltalar lärarstudenten Amele Runstrand som gjort sn praktk där. Det är spännande att snart vara färdg lärare och få klva n en ny organsatonsstruktur. Det bdrar tll en öppenhet. Under mn praktk märkte jag att de erfarna lärarna var nyfkna på vad jag kunde bdra med utfrån mna färska kunskaper från lärarutbldnngen, säger Amele Runstrand. Både Lsa Björlng och Amele Runstrand är hemvändare. Efter att ha vdgat vyerna och bott en td på andra håll Sverge har de httat tllbaka tll sn hemstad Marestad. Närheten tll naturen gör det lätt att ladda battererna på frtden. Marestad kallas Vänerns pärla och är känt för sna vackra naturupplevelser. Här fnns en framåtanda och staden expanderar med nya sjönära boendemljöer. Marestads grundskolor präglas av nkluderng, trygghet och ett framgångsrkt arbete för en dgtalserad skola. Kommunens två nya skolor ger en unk möjlghet för dg som vll vara med och skapa framtdens skola. Kontakt: Anna-Karn Yséus, grundskolechef Tel: anna-karn.yseus@marestad.se Jag uppskattar verklgen att kunna bada Vänern på sommaren hur lätt som helst och åka skrdskor eller skdor på sjön på vntern, säger Lsa Björlng. Ja, här är det tryggt och vackert, nstämmer Amele Runstrand. NextMeda Höjd puls ska ge höjda betyg Vmmerby Sjuorna på Astrd Lndgrens skola Vmmerby kckstartar hjärnan med två pulspass veckan. Då blr det lättare att lära sg matte, engelska och svenska. Och kanske lugnare på skolgården. Hjärnan syresätts bättre vd kondtonstränng än om man stter stlla. I Vmmerby kommun arbetar crka medarbetare för att ge bästa tänkbara servce och omsorg tll våra crka nvånare, våra företag och alla som besöker oss. I Astrd Lndgrens skola går crka 550 elever en vacker, genun skolbyggnad som uppfördes under 1930-talet och byggdes tll Skolan lgger centralt Vmmerby stad, men med närhet tll skog, shall och mycket annat. V arbetar för att bl en av Sverges mest framgångsrka skolor. Kungsgatan 13 Kontaktperson: Josephne Svensson Tel: Efter ett pulspass kan eleverna hänga med bättre på de teoretska lektonerna, en förhöjd nlärnngseffekt som fnns kvar mellan 1,5 och 2 tmmar, säger Torbjörn Bodman, drottslärare på Astrd Lndgrens skola. För eleverna brukar v förklara att det blr som en kckstart för hjärnan på morgonen när de håller gång fysskt, säger Sofe Nyström, också drottslärare på skolan. Pulsprojektet startade hösttermnen 2017, omfattar nu ett 100-tal elever sjuan och ska nföras successvt så att hela högstadet omfattas Pulspassen som ges utöver veckans två ordnare drottstmmar är 30 mnuter långa, hålls skolans drottshall form av lekar, bollspel, hnderbanor eller annat som höjer pulsen. Med hjälp av pulsmätare och en projektor ser eleverna på en skärm hur deras puls lgger. Olka färger sgnalerar olka nvåer, tll exempel grönt när man nått 70 procent av sn maxpuls. Då startar en klocka, sedan ska man lgga på procent 20 mnuter. Då är det klart och eleverna kan gå och duscha, säger Sofe Nyström. Sofe Nyström, Josephne Svensson och Torbjörn Bodman på Astrd Lndgrens skola. Foto: Danel Nestor Metoden kommer från Chcago, där lärare använt den 15 år och stora amerkanska unverstet har utvärderat. Där forskar de nte längre om metoden, de vet att den fungerar, säger Torbjörn Bodman. Han berättar att en del elever början av vårtermnen 2018 blev förundrade över att de måste anstränga sg mer än tdgare för att komma upp hög puls. Bättre kondton Det enkla svaret är förstås att de fått bättre kondton! Då blr de glada och fortsätter köra på... Grundtanken med Pulsprojektet är dock nte bättre kondton, utan att höja elevernas nlärnngskapactet och därmed avgångsbetygen. Våra elever har nte jättedålga resultat, men här fnns utvecklngspotental, säger rektor Josephne Svensson. Eftersom det fnns forsknng som vsar en bättre nlärnng efter att eleverna vart fysskt aktva, hoppas jag som rektor att det ska ge effekter hos oss också. Dessutom tycker jag att de här sjuorna är lugnare än tdgare årgångar. Kanske är det en postv effekt av den extra tränngen, säger Josephne Svensson.

35 NextMeda 35 Clockwork skolledares strategska & pedagogska HR-Partner Brsten på lärare är en stor utmanng för många skolledare över hela landet. Sedan 2015 fungerar Clockwork Skolbemannng & Rekryterng som en långsktg och kompetent HR-partner för rektorer. V är mycket mer än ett tradtonellt bemannngsföretag, vår målsättnng är att stötta och utveckla den svenska skolan genom att bstå med kompetenta medarbetare på rätt plats vd rätt tllfälle. V rekryterar och bemannar med lärare, skolledare och övrg skolpersonal. V är en problemlösande samarbetspartner som skräddarsyr kompetensförsörjnngslösnngar utfrån varje skolas specfka behov. V är specalster på högkvaltatva processer och avlastar skolledarna med vår gedgna kompetens, säger Fred Hussen, affärsområdeschef på Clockwork Skolbemannng & Rekryterng. Samtlga medarbetare är tdgare skolledare och lärare Företaget befnner sg just nu en expansv fas med en hög tllväxttakt. En av de vktgaste framgångsfaktorerna är att samtlga medarbetare som på olka sätt tllgodoser skolornas kompetensbehov själva har en bakgrund som lärare, skolledare eller specalpedagoger. V pratar samma språk och delar många erfarenheter med våra samarbetsskolor. V vet exempelvs hur det är att som rektor arbeta på skollov för att på olka sätt försöka få tll den kompetensförsörjnng som behövs form av kompetenta lärare. V kan skolans värld och vet vlka utmanngar som kan dyka upp när det gäller rekryterng av skolpersonal. Det gör att v kan ta på oss rollen som skolledarens HR-stöd genom att exempelvs hantera hela eller delar av rekryterngsprocessen. Det gör sn tur att skolledare kan fokusera på stt uppdrag, att vara pedagogsk ledare och skolutvecklng och lta på att v hanterar resten utfrån deras kravprofl. Stark lokal närvaro och genunt engagemang För Clockwork är den lokala närvaron och det lokala nätverket helt avgörande. På varje ort där företaget har kontor arbetar lokala rekryterngsansvarga med ett brett kontaktnät regonens Från vänster: Bodl Henrkson, Pawel Hedberg, Fred Hussen, Safa Jaouhar, Jula Thorsberg, Carolne Martn. skolor. Närheten tll såväl kunden som den uthyrda personalen är en vktg framgångsfaktor för Clockwork. Det som gör att allt fler skolledare väljer oss som en långsktg kompetensförsörjnngspartner är bland annat att v har ett stort engagemang, vlket nnebär att v är noga med kvalteten och detaljerna varje ensklt uppdrag. Många uppskattar också vår höga tllgänglghetsgrad; v är lätta att nå och snabba med återkopplng. Att hela processen, från att htta rätt kanddat tll ett uppdrag tll att förmedla kanddaten och kontnuerlg uppföljnng, går allmänhet väldgt smdgt, säger Fred Hussen. kan på så sätt matcha personer tll rätt skola mycket snabbare. I våra processer ngår självklart referenstagnng och bakgrundskontroll mot belastnngsregstret. Dessa delar en rekryterng får v höra att man som rektor bland hoppar över brst på td. En felrekryterng kostar ju väldgt mycket pengar och onödgt energtapp hos kollegor. Att v syns på flera annonserngsplatser är också ett sätt; att endast få ut den på arbetsförmedlngen räcker nte längre. V httar kanddater andra kanaler. Bakre raden från vänster: Fred Hussen, Safa Jaouhar, Jonas Kronebratt, Rasmus Larsson och Annele Hamrn. Främre raden från vänster: Carolne Martn, Jula Thorsberg, Pernlla Hndsberg, Clla Edren och Pawel Hedberg. En långsktg kompetensförsörjnngspartner Clockwork Skolbemannng & Rekryterng är ISO-certferade och kollektvavtalsanslutna. Det bdrar tll trygghet och stabltet, både för kunden och för de kanddater som förmedlas ut tll skolorna. V är defntvt ngen sprngvkarepool. Långsktghet är ett av våra vktgaste ledord. V rekryterar och bemannar för genomsnttsuppdrag som är en termn långa, men ofta är de betydlgt längre än så. Det är också vanlgt att kanddaten så smånngom anställs av skolan. Alla de kvalfcerade tjänster som ngår vårt erbjudande, exempelvs hjälp med termnsplanerng, pedagogsk planerng och uthyrnng av skolledare, gör oss tll ett bollplank för många olka behov och stuatoner, säger Fred Hussen. Clockwork Skolbemannng & Rekryterng kan även bstå med expertkompetens när skollednngen, rektor, ensklda lärare eller olka arbetsgrupper behöver råd och stöd. Denna tjänst är utformad som ett kvalfcerat mentorskap och kallas för Processtöd. Skolledare har regel väldgt mycket att hantera om dagarna och hnner sällan träffa folk proaktvt. V träffar potentella medarbetare varje dag och Clockwork Bemannng och Rekryterng Fnns på femton orter, från Stockholm tll Pteå Fokus på skolrekryterng, tjänstemän, ndustr & logstk och chefer Skolbemannng startades 2015 av tdgare skolledare Hjälper skolledare med rekryterng och skolpersonal att ta nästa steg Erbjuder bra lön, stöd och handlednng från engagerade medarbetare I vår kanddatbank fnns lärare och skolledare nom skolans alla nvåer, från förskola tll högskola samt personal nom elevhälsa, såsom skolsköterskor, skolläkare, specalpedagoger, kuratorer och stude- och yrkesvägledare Kontakta: Skolbemannng@clwork.se Tel:

36 Adresskälla: NextMeda. Avs: BrngCtymal , Box 90108, Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta B-porto Porto betalt Dgtalt. På vårt sätt. WHAT S? Bok + bngel = eleverna tränar mer Bngel är en dgtal ö-värld med övnngar kopplade tll våra läromedel: Färdghetstränng tll varje kaptel boken Träna nför natonella proven matematk för åk 3 och 6 NYHET: Utmanng matematk: övnngar på en mer utmanande nvå tel nfo@sanomautbldnng.se