Framtidens Karriär Grundskollärare

Transkript

1 Framtdens Karrär Grundskollärare DIGITALISERINGEN av skolan ger många nya verktyg för både lärare och elever Inger Prpp, grundskoledrektör Stockholms stad. Lärarlönelyftet katalysator för höjda lärarlöner Framtdens skola kan vara mer professonsstyrd Löneutvecklng och arbetsmljö får lärare att stanna Det ska nte vara ett bdrag som fördelas på teknska grunder, utan en katalysator för bättre lönebldnng där lärare ska få högre lön för det kvalfcerade arbete de gör, säger Helene Hellmark Knutsson, ansvarg mnster. Jag hoppas på en mer professonsstyrd skola där lärare har en stabl kun- 6 skapsbas att utgå från, och där ansvar och befogenheter svarar mot arbetsuppgfterna lärarna förväntas utföra, säger Skolkommssonens ordförande Jan-Erc Gustafsson. 4 7 Vad är vktgast för att stanna kvar hos en arbetsgvare? En undersöknng v gjort bland grundskollärare ger svar. Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Rksförbund och Elsabet Mossberg, ordförande Lärarförbundet Göteborg kommenterar. Lärarassstenter Sverges bästa lärare Undersöknngar & enkäter Mer om lärarlönelyftet Tlltsdelegatonen Lgr 11 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017

2 R Ä T T K U R S Nu sätter v rätt kurs för skolan och läraryrket! Var med och ta fram en vson för den skola v lärare och skolledare tror på. Berätta vad som funkar och vad som måste ändras. Det är vår tur att prata och att få andra att lyssna! Delta Lärarförbundets medlemsdalog Rätt kurs. Du kan vara med på många sätt, med ett ltet engagemang eller ett stort, dgtalt eller på ett möte nära dg. V lyssnar när du har td! Allt du behöver veta httar du på lärarförbundet.se/medlemsdalog. lärarförbundet.se/medlemsdalog

3 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Grundskollärare Lkvärdgheten en av skolans största utmanngar 4 Lärarlönelyftet ska vara en katalysator för höjda lärarlöner Intervju med Helene Hellmark Knutsson, mnster för högre utbldnng och forsknng. 4 Hälften av grundskollärarna negatva tll lärarlönelyftet 5 Lärarlönelyftet fortsätter skapa splttrng 6 Camlla Askebäck Daz utsågs tll Sverges bästa lärare 6 Framtdens skola kan vara mer professonsstyrd Kunskapsbaserad, med ansvar och befogenheter. 7 Bra löneutvecklng och arbetsmljö får lärare att stanna 8 Alla kommuner kan bl Sverges bästa skolkommun 9 Måste systematskt förbättra undervsnngen 9 Inte nog nsatser för att få alla elever godkända 10 Dgtalserng ger nya möjlgheter 10 Nära relaton tll läraren stärker elevers motvaton 12 Kommunkaton och auktortet förebygger påtrycknngar 13 Blev lärare efter to år som akteanalytker 13 Kompetenta lärare vktgast för kvaltet 14 Kommunen som valde att anställa lärarassstenter 14 Lärarnas råd tll kommunernas grundskoleansvarga 15 Lärares slut- och medellöner behöver öka 16 Bemannng: erfarna och behörga resurser 17 Elevernas sena ankomster påverkar undervsnngen 17 Tlltsdelegatonen: öka möjlgheten vara proffs Många gladdes över resultaten från de senaste TIMSS- och PISA-mätnngarna som vsar på höjda kunskapsresultat nom grundskolan. Ett mer oroande besked från PISA-undersöknngen är dock att ojämlkheten skolan har ökat sedan den senaste mätnngen. Helene Hellmark Knutsson, mnster för högre utbldnng och forsknng, understryker vkten av att regerngen fortsätter att tllsammans med skolans parter arbeta för att se hur ojämlkheten kan mnskas så att nte elevers socoekonomska förhållanden, eller deras föräldrars utbldnngsbakgrund, avgör hur elevernas skolresultat ser ut. Att det fnns en ökad olkvärdghet å ena sdan, och postva tendenser på kunskapsresultaten som PISA och TIMSS vsar på å andra sdan, är en svår nöt att knäcka menar skolkommssonens ordförande Jan-Erc Gustafsson. Laura Hartman, ordförande för Tlltsdelegatonen, är nne på samma lnje: lärare och annan offentlg personal måste få ökade möjlgheter att vara proffs. För att få lärare att stanna kvar stt yrke är god löneutvecklng och en god psyksk arbetsmljö vktga faktorer, det vsar en undersöknng som Framtdens Karrär Grundskollärare gjort. 84 procent av de tllfrågade lärarna svarade att en bra löneutvecklng är vktgast, 70 procent värdesätter en god psyksk arbetsmljö högt och 69 procent vll kunna ägna mer td åt undervsnng. Om detta och mycket mer kan du läsa nne tdnngen. Välkommen tll andra numret av Framtdens Karrär Grundskollärare! Presenterade skolor, företag och kommuner Stockholms stad Internatonella Engelska Skolan 22 Acapeda 23 Esklstuna kommun 24 Borlänge kommun 25 Uddevalla kommun 25 Upplands Väsbys kommun Göteborgs stad 28 Clockwork Bemannng och Rekryterng 29 Mora kommun 29 Vmmerby kommun 30 Lnköpngs kommun 30 Solna stad 31 SS, Statens nsttutonsstyrelse 31 Mjölby kommun 32 Södertälje kommun 33 Bemanna 33 Sjöhstorska museet 34 Kävlnge kommun 34 Futuraskolan 35 Helsngborgs stad 36 Oskarshamns kommun 37 Enköpngs kommun 37 Motala kommun 38 Svedala kommun 38 Älmhults kommun 39 Ekerö kommun 39 Haparanda kommun Framtdens Karrär Grundskollärare är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Hanna Engström, Mats Fahlgren, Peter Johansson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Annka Whlborg FOTOGRAFER Styrbjörn Dannelöv Karln, Anders Forngren, Lasse Hejdenberg, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Björn Johansson, CarlMagnus Johansson, Emmy Jonsson, Curt Lndqvst, Patrk Lndström, Anders Malm, Johan Marklund, Ulf Mchal, Danel Nestor, Dan Pettersson, Perre Poc, Katja Ragnstam, Ulrch Schulte, Maln Wahln GRAFISK FORM Stellan Stål OMSLAGSFOTO Johan Marklund TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR GRUNDSKOLLÄRARE, VAR VÄNLIG KONTAKTA: Carl Mejer, Telefon E-post: carl.mejer@nextmeda.se LÄS MER PÅ Försäkra dn nkomst och bl en vnnare! Som medlem hos oss skaffar du dg personlg trygghet och en försäkrng av stort värde. V bjuder dg på bo om du går med före den 1 mars Gå med på: lararnasakassa.se Kampanjkod: BIO2017 Vår kvaltet är dn trygghet! lararnasakassa.se Telefon

4 4 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017 Lärarlönelyftet ska vara en katalysator för höjda lärarlöner Lärarlönelyftet är nte ett bdrag som ska fördelas på teknska grunder. Satsnngen ska vara en katalysator för bättre lönebldnng där lärare ska få högre lön för det kvalfcerade arbete de gör, säger Helene Hellmark Knutsson, mnster för högre utbldnng och forsknng. LÄRARLÖNELYFTET TEXT ANETTE BODINGER Lärarlönelyftet har skapat debatt och delat landet två läger. En del anser att lärarlönelyftet splttrar lärarkåren och slår sönder den lokala lönestrukturen, medan andra röster välkomnar satsnngen som de menar kommer att vnna längden. ATT TRENDEN HAR vänt är ett bevs på att det arbete som rektorer, lärare och elever gör varje dag har gett resultat Ett vktgt syfte med lärarlönelyftet är att det ska fungera som katalysator för bättre lokal lönebldnng. Lärarlönelyftet är en extraordnär satsnng på tre mljarder kronor för att höja lärarnas löner och öka läraryrkets attraktvtet. Satsnngen räcker tll att ge lärare genomsntt kronor mer månaden och är utformat för att premera lärare som har stor erfarenhet och tar utökat ansvar. På platser som redan utvecklat en lokal lönestrateg har satsnngen mottagts väl och pengarna blvt det tllskott arbetet med att skapa en bättre löneutvecklng som det är tänkt att vara. Men på alltför många ställen har lärarlönelyftet setts som något statsbdrag som ska delas ut efter ett Excel-ark, och det är där som satsnngen mött Helene Hellmark Knutsson, mnster för högre utbldnng och forsknng. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet stort motstånd och skapat turbulens bland lärarna, säger Helene Hellmark Knutsson. I mtten av november förra året träffade hon parterna nom Natonell samlng för läraryrket för att dskutera mplementerngen av Lärarlönelyftet. V behöver vara ännu tydlgare med att det här är ett långsktgt och permanent tllskott från statens sda för att förbättra löneutvecklngen för lärarna. Det är också vktgt att de skolhuvudmän som nte har välutvecklade och transparanta lönestrateger utvecklar sådana. Parterna skolan och regerngen, som tllsammans utformat Lärarlönelyftet, är överens om att grundproblemet är att lärarna har haft för svag löneutvecklng. Det behöver rättas tll. PISA I slutet av förra året presenterades även de senaste mätnngarna från TIMSS och PISA som vsar på höjda kunskapsresultat nom grundskolan. Helene Hellmark Knutsson ser det som ett styrkebesked. Att trenden har vänt är ett bevs på att det arbete som rektorer, lärare och elever gör varje dag har gett resultat. Tllsammans har de lyckats höja kunskapsnvån svensk skola. Ett mer oroande besked från PISAundersöknngen är att ojämlkheten skolan har ökat sedan den senaste mätnngen. Här måste regerngen fortsätta att arbeta tllsammans med skolans parter för att se hur v kan mnska ojämlkheten och se tll att elevers socoekonomska förhållanden, eller deras föräldrars utbldnngsbakgrund, nte ska avgöra hur det går för dem skolan. Hur ser framtdens skola ut om allt går som du vll och hoppas? Det är en skola där alla elever får möta behörga, skcklga och engagerade lärare. I framtdens skola ska det också fnnas td och utrymme för lärare nte bara för att undervsa, planera och följa upp undervsnngen, utan även för kollegalt utbyte och lärande. För att klara det behöver v få n andra yrkeskategorer skolan som kan avlasta lärarna med arbetsuppgfter som nte har med undervsnng och lärande att göra. Hälften av grundskollärarna är negatva tll lärarlönelyftet Enlgt en undersöknng som Framtdens Karrär Grundskollärare genomfört bland ett slumpmässgt urval av grundskollärare anser 49 procent att det statlga lärarlönelyftet nte är någon bra satsnng. 36 procent anser att satsnngen är bra. STATLIGA LÄRARLÖNELYFTET TEXT ANNIKA WIHLBORG Ett skäl tll att hälften av lärarna är negatvt nställda tll det statlga lärarlönelyftet kan vara att det tenderar att skapa ett A- och ett B-lag bland lärarna på en skola, där lärarna som omfattas av det statlga lärarlönelyftet blr A-laget. När den statlga lönesatsnngen för lärare försvnner rskerar några kommuner att nte kunna fortsätta betala det extra lönetllägget, vlket kan leda tll att fler lärare som tdgare omfattats av det statlga lärarlönelyftet stället söker sg tll kommuner med bättre ekonom för att slppa gå ner lön, säger Gustav Forne, svensklärare på Frbergaskolan Danderyd. Han anser att de pengar som avsatts tll det statlga lärarlönelyftet stället borde ha använts tll att höja den generella lönenvån för samtlga lärare. Det skapar merarbete för skolorna när de tvngas välja ut vlka lärare som ska omfattas av det statlga lärarlönelyftet. De lärare som uppfyller krtererna för att omfattas av lönelyftet, men trots det nte fått någon löneförhöjnng, rskerar dessutom att få mndre motvaton tll att göra ett bra jobb, säger Gustav Forne. ÄR STATLIGA LÄRARLÖNELYFTET EN BRA SATSNING? Ja Nej Vet ej 15% 36% 49%

5 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Lärarlönelyftet fortsätter att skapa splttrng V är generellt sett postva tll att lärare får högre lön, det v reagerar mot är fördelnngen av pengarna. Lärarlönelyftet har skapat splttrng ute på skolorna och flera fall nneburt att lärare tjänar mer än rektor, säger Matz Nlsson förbundsordförande, Skolledarna. LÄRARLÖNELYFTET lönerna tll skolledarna tllräcklgt mycket. Att många lärare dag tjänar mer än rektor har enlgt Matz Nlsson gjort det svårare att rekrytera skolledare. V ser redan nu färre sökande tll skolledartjänster, urvalet är nte lka stort som tdgare, vakanserna blr fler och pensonerade skolledare stannar kvar. Det fnns nte längre något nctament tll att ta rektorsuppdraget som nnebär ett stort elev-, personal-, budget- och skollagsansvar. Här måste det tll genomgrpande nsatser för att uppvärdera yrkets uppdrag och status. Från regerngshåll kommer sgnaler om att kommunerna själva ska gå n och fylla på lönepotten för lärare och skolledare, något som Matz Nlsson menar nte fungerar praktken. Det fnns nget utrymme tll att höja skolans löner med kommunala DET HAR VARIT otydlga regler om hur man ska fördela pengarna vlket har skapat en stor splttrng ute på skolorna Foto: Martn Lndeborg TEXT ANETTE BODINGER När regerngen förde lönesamtal om lärarlönelyftet våren 2015 lämnade Matz Nlsson, förbundsordförande Sverges Skolledarförbund, förhandlngarna protest mot att mljardsatsnngen nte skulle omfatta skolledarna. V förutsåg att en ensdg satsnng på lärare skulle nnebära negatva konsekvenser för skolledarlönerna eftersom kommunerna nte orkar lyfta Kräver lösnng Matz Nlsson är också starkt krtsk tll fördelnngen av pengarna från lärarlönelyftet. Det har vart otydlga regler om hur man ska fördela vlket har skapat en stor splttrng ute på skolorna. Vårt förslag var att hela satsnngen skulle gå tll den lokala lönerevsonspotten. En sådan lösnng hade helt klart fått en mycket högre acceptans ute på skolorna. pengar. Sannolkt blr det ännu svårare under 2017 eftersom kommunerna måste ta hand om alla våra nya medborgare på den kommunala budgeten. Nu förbereder Sverges Skolledarförbund sg på att uppvakta regerngen och arbetsgvarna och peka på det mnskade så kallade ansvarsavståndet mellan skolledare och lärare. V ser att flera kommuner försöker att lösa den uppkomna stuatonen Matz Nlsson förbundsordförande, Skolledarna. nom lönerevsonen, men det är nte tllräcklgt. Det måste tll en snar och övergrpande lösnng så att skolledarna får betalt för det arbete de utför och det uppdrag de har. FOTO: JOHNÉR Behörg lärare? V är specalster på dtt yrke! Du får ett medlemskap med många fördelar: Personlgt bemötande Råd & stöd Trygghet Inkomstförsäkrng En rad lönsamma medlemsförmåner Detta tll en av marknadens lägsta avgfter. Som nyexad betalar du endast 100 kronor för första året som yrkesverksam medlem. Gör som andra bl medlem du också! lr.se/blmedlem

6 6 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017 Camlla Askebäck Daz utsågs tll Sverges bästa lärare Camlla Askebäck Daz, som är matematk- och NO-lärare för årskurs no samt förstelärare dgtala verktyg på Södermalmsskolan Stockholm, utsågs våras av Sydsvenska Handelskammaren tll Sverges bästa lärare. Hennes förmåga att ntegrera dgtala verktyg undervsnngen bdrog tll utmärkelsen. SVERIGES BÄSTA LÄRARE TEXT ANNIKA WIHLBORG Hon fck utmärkelsen för sn förmåga att utveckla nyskapande och nsprerande lektoner matematk och naturvetenskap och för att hon hjälper alla elever att nå sn fulla potental. Ytterlgare ett skäl tll att Camlla Askebäck Daz utsågs tll årets lärare är att hon med pedagogsk skcklghet och moderna metoder som anpassats tll ungas dgtala verklghet förklarar svåra processer och koncept. Det faktum att mna elever nomnerade mg tll utmärkelsen känns ärofullt och som ett tydlgt kvtto på att vårt arbete klassrummet är vktgt och betydelsefullt, säger Camlla Askebäck Daz. Utmärkelsen betyder jättemycket för mg, den sporrar mg att nsprera andra och att fortsätta utvecklas som lärare. En bra lärare kombnerar ett gedget ämnesnnehåll med dgtal teknk och relevanta varerade uppgfter, vlket stmulerar eleverna tll ökat lärande. I mn undervsnng I MIN UNDERVISNING är det vktgt med goda relatoner tll eleverna och att alltd utgå från deras förutsättnngar är det vktgt med goda relatoner tll eleverna och att alltd utgå från deras förutsättnngar, säger hon. Vd sdan av sn lärarroll håller Camlla föreläsnngar och workshops krng IKT-verktyg, undervsnng och Pads. Hon har även skrvt boken Surfplatta undervsnngen. Jag har vart ntresserad av dgtala pedagogska verktyg så länge jag kan mnnas. Jag har läst flera kurser med fokus på dgtal pedagogk, bland annat en dstanskurs dgtalt lärande på Umeå unverstet, säger Camlla Askebäck Daz. CAMILLA ASKEBÄCK DIAZ TIPS TILL ANDRA LÄRARE: Våga prova dg fram med dgtala verktyg. Om du exempelvs ska ha en lekton där du tänkt låta eleverna använda en specfk app, men nte har full koll på samtlga funktoner appen så tveka nte att prova. Förklara för eleverna att du nte behärskar alla funktoner så hjälps n åt att lösa det. Så länge du har en tydlg pedagogsk nramnng för lektonen så löser sg det teknska efter hand. Tllvarata det kollegala lärandets möjlgheter. Kollegalt lärande är vktgt Camlla Askebäck Daz på Södermalmsskolan Stockholm. Foto: Krstna Alexanderson för lärares professonella utvecklng. Tveka nte att ställa frågor och söka stöd från andra lärare va socala plattformar som Facebook och Twtter. Se också tll att du får rätt utbldnng och stöttnng krng just dgtal utvecklng. Låt pedagogken fungera som en grund och de dgtala verktygen som ett stöd. Ett genomtänkt pedagogskt upplägg bör alltd utgöra grunden undervsnngen. Därefter kan dgtala verktyg adderas för att tllföra mervärde undervsnngen. Framtdens skola kan vara mer professonsstyrd Jag hoppas på en mer professonsstyrd skola där lärare har en stabl kunskapsbas att utgå från. Det är också vktgt att ansvar och befogenheter svarar mot de arbetsuppgfter som lärarna förväntas utföra, säger Skolkommssonens ordförande Jan-Erc Gustafsson. SKOLKOMMISSIONEN TEXT ANETTE BODINGER Skolkommssonen har uppdrag att lämna förslag som syftar tll höjda kunskapsresultat, förbättrad kvaltet undervsnngen och ökad lkvärdghet skolan. Resultatet av kommssonens arbete ska presenteras aprl. För åtta månader sedan kom ett delbetänkande som bland annat nnehöll förslag om natonella målsättnngar för kunskapsresultat och ett professonsprogram för lärare och skolledare. Kommssonen har en rad olka utmanngar att tampas med. Att öka lkvärdgheten skolan är en av de kanske svåraste uppgfterna. Det faktum att v har en ökad olkvärdghet å ena sdan, och postva tendenser på kunskapsresultaten som PISA och TIMSS vsar på å andra sdan, är en svår nöt att knäcka. En av de huvudvägar v dentferat när det gäller kunskapssdan är att stärka lärarprofessonen. Här arbetar v bland annat med ett förslag där v försöker defnera en karrärgång, från grundläggande lärarutbldnng och genom hela karrären, med olka defnerade spår och nvåer, berättar Jan-Erc Gustafsson. Detta arbete omfattar även förslag för lärarnas kompetensutvecklng. V vll skapa möjlgheter för lärare att ha tllgång tll kompetensutvecklng som har betydelse för arbetet skolan. Matematklyftet är ett väldgt bra exempel. Här fnns också mycket nternatonellt stöd för att den typen av kompetensutvecklng kan ge snabba och stora resultatförbättrngar elevernas kunskapsnvåer. Möjlgen är det Jan-Erc Gustafsson, ordförande Skolkommssonen. också här v kan htta en del av förklarngen tll de senaste postva resultaten från TIMSS och PISA. Resursfördelnng Skolkommssonen vll även se över skolans fnanserng så att resurserna bättre fördelas efter behov. V har nte satt ner foten än men v ser att resursfördelnngssystemet nte är så kompensatorskt som det borde vara. Det är ju prncp nedskrvet skollagen Foto: Johan Wngborg att v ska ha ett kompensatorskt system när det gäller fördelnng av resurser så att de elever som behöver mest stöd också får det. V arbetar också med att se över myndghetsstrukturen så att den bättre stödjer skolans utvecklng. VI VILL SKAPA möjlgheter för lärare att ha tllgång tll kompetensutvecklng som har betydelse för arbetet skolan För framtden hoppas Jan-Erc Gustafsson, som är senor professor pedagogk vd Göteborgs unverstet, på en mer professonsstyrd skola. Då hoppas jag att både lärare och andra yrkeskategorer nom skolans värld har en stabl professonell kunskapsbas att utgå från. Det är också vktgt att de har eget ansvar och befogenheter som svarar mot deras arbetsuppgfter. Detta är A och O för en väl fungerande skola och mycket av det v nom Skolkommssonen arbetar för att försöka åstadkomma.

7 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Bra löneutvecklng och en god psyksk arbetsmljö får lärare att stanna Enlgt en undersöknng som Framtdens Karrär Grundskollärare gjort, där grundskollärare fck svara på vlka de vktgaste faktorerna för att stanna kvar hos en arbetsgvare är, ansåg 84 procent att en bra löneutvecklng var vktgast. 70 procent värdesätter en god psyksk arbetsmljö högt, medan 69 procent vll kunna ägna mer td åt undervsnng. arbetsgvare är utökade möjlgheter tll en god löneutvecklng utan att man nödvändgtvs behöver byta jobb. Ett engagerat och nära ledarskap form av rektorer med egen lärarbakgrund samt att lärares arbetsuppgfter renodlas utfrån vlka uppgfter som tllför något tll elevernas kunskapsutvecklng är också betydelsefullt för att motvera fler att stanna kvar på sna jobb, säger Åsa Fahlén. Foto: Johanna Hanno DET FÅR LÄRARNA ATT STANNA TEXT ANNIKA WIHLBORG Att en bra löneutvecklng toppar lstan är nte överraskande, alla yrken förtjänar en god löneutvecklng. Det är ntressant att 59 procent anser att ett bra ledarskap är vktgt för att stanna kvar hos en arbetsgvare. Ett ledarskap som är tydlgt, delegerande och verklgen synlggör lärarna och deras nsatser är defntvt en betydelsefull faktor. Ett otydlgt och brstande ledarskap fungerar ofta som en stressfaktor, vlket förstås påverkar den psykska arbetsmljön, säger Ralph Rber, vd på Internatonella Engelska Skolan. Ralph Rber, vd på Internatonella Engelska Skolan. Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Rksförbund. Föräldrakontakter kan bl stressfaktor Ett sätt att förbättra den psykska arbetsmljön för lärare är, enlgt Ralph Rber, att avlasta lärare som upplever ntensva och tdskrävande föräldrakontakter som en belastnng. Föräldrakontakter är grunden något postvt, men när det tar alltför mycket td anspråk kan det bl en stressfaktor. Det handlar om att få föräldrarna att respektera lärarnas yrkeskunnande och professon. Samtdgt upplever många lärare att deras admnstratva börda ökar. Både myndgheter och skollednng har ett ansvar arbetet med att skapa förutsättnngar för lärare att lägga mer td på undervsnng, säger Ralph Rber. Det är nte förvånande att lön och arbetsmljö är de faktorer som rankas högst undersöknngen. Däremot trodde jag att arbetsmljö skulle rankas högre än lön eftersom det vart relatvt mycket fokus på lärares löner på senare td. En faktor som är avgörande för de övrga faktorerna är högre status för läraryrket. En högre status är nget EN HÖGRE STATUS är nget självändamål, men det hjälper lärare att få gehör för sna åskter självändamål, men det hjälper lärare att få gehör för sna åskter och önskemål vad gäller exempelvs arbetsmljö, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Rksförbund. Fungerande stödstruktur behövs Att en bra psyksk arbetsmljö rankas högt undersöknngen beror, enlgt Åsa Fahlén, bland annat på att många lärare känner sg stressade av stt ansvar för elevernas psykska och fysska hälsa, synnerhet när vktga stödfunktoner som elevhälsovård nte fnns tllgänglgt den utsträcknng som skulle behövas. En vktg åtgärd för att förbättra lärares psykska arbetsmljö och ge lärare möjlghet att fokusera på att vara just lärare är därför att säkerställa att det fnns en fungerande stödstruktur på skolan, både form av elevhälsa, men också med vaktmästare, elevassstenter och mycket annat som behövs för att eleverna ska trvas skolan, säger Åsa Fahlén. Ytterlgare en åtgärd som kan få fler lärare att vlja stanna kvar hos sn Foto: Elsabeth Ohlson Walln Mer td tll kollegalt utbyte Att lön hamnar på första plats och en bra psyksk arbetsmljö hamnar på andra plats överensstämmer med de undersöknngar som v gjort. Men jag är lte förvånad att möjlghet tll kompetensutvecklng nte fnns med bland de faktorer som får lärare att stanna kvar hos sn arbetsgvare. Att många vll kunna ägna mer td åt undervsnng handlar nog mer om att man vll ha tllräcklg td att förbereda undervsnngen på ett genomtänkt sätt än att man nödvändgtvs vll undervsa fler tmmar, säger Elsabet Mossberg, ordförande Lärarförbundet Göteborg. Hon anser att lärare ofta behöver hjälp med att prortera bland sna arbetsuppgfter genom att skollednngen tydlgt kommuncerar vlka uppgfter som är vktgast att lägga td på första hand. VILKA FAKTORER ÄR VIKTIGAST FÖR ATT LÄRARE SKA STANNA? Vlka är de vktgaste faktorerna för att grundskollärare ska stanna kvar hos sn arbetsgvare nom skolan? % 70% 69% 62% 59% Bra lön/löneutvecklng 2 Bra psyksk arbetsmljö (mnskad stress, mental press etc.) 3 Att läraren ska kunna ägna sg mer åt undervsnng 4 Bra team/arbetskamrater 5 Bra ledarskap grundskolan 6 Lägre arbetsbelastnng 7 Mndre admnstraton 8 Bra fyssk arbetsmljö (lokaler, ljudnvå, luft) 51% 49% 45% 44% Elsabet Mossberg, ordförande Lärarförbundet Göteborg. I grundskolans läroplan ngår att undervsnngen ska vla på vetenskaplg grund och beprövad erfarenhet. V lärare behöver få väglednng hur v kan ntegrera dessa perspektv den daglga undervsnngen, bland annat genom att få mer td tll kollegalt lärande. Det kan stärka lärares självförtroende och även stärka förtroendet från allmänheten och samspelet med föräldrar. Det bdrar sn tur tll att förbättra arbetsmljön, säger Elsabet Mossberg. 42% 35% 24% 22% 21% 17% 4% 9 Förenklad dokumentaton 10 Mndre klasser 11 Högre status på yrket 12 Flexbel och mndre reglerad arbetstd 13 Motverade/ntresserade elever 14 Bra karrär- och utvecklngsmöjlgheter 15 Större ansvar och befogenheter tll läraren 16 Annat

8 8 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017 Alla kommuner kan bl Sverges bästa skolkommun I oktober lanserade Lärarförbundet för femtonde året rad sn rankng Bästa skolkommun, som sätter fokus på kommunernas vktga roll som huvudmän för skolan. BÄSTA SKOLKOMMUN 2016 TEXT ANNIKA WIHLBORG Syftet med rankngen är att uppmuntra kommuner som ger sna elever, lärare och skolledare goda förutsättnngar samt att nsprera kommuner att ständgt fortsätta stt arbete med att vara bra skolkommuner. Rankngen sätter fokus på kommunernas vktga roll och ansvar som Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet Sverges största lärararbetsgvare. Kommunerna är förutsättnngsgvare för att bdra tll en postv skolutvecklng och Bästa skolkommun används ofta som ett vktgt verktyg dalogen om vlka nsatser som är nödvändga för att ytterlgare förbättra kommunernas skolor, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Många kommuner vttnar om att Lärarförbundets rankng bdrar tll deras nterna dalog krng att förbättra stt eget nuläge skolan och dskussoner om hur skolans resurser kan användas för att på bästa sätt gynna elever och lärare. I andra kommuner har rankngen gett upphov tll konkreta åtgärder, exempelvs rekryterngsstrateger för att säkra framtda kompetensförsörjnng och omorganserng av skolan så den bättre kvaltetssäkrar undervsnngen och stmulerar elevernas resultat. Tre faktorer utmärker de kommuner som rankas högt vår mätnng: att de formulerar en långsktg strategsk plan för hur de vll utveckla sn skola och dess lärare, att det råder en bred samsyn krng utvecklngsplanen bland poltker, tjänstemän och lärare samt en hög tllt tll lärarnas förmåga att fatta väl avvägda beslut krng var det exempelvs behövs mer resurser skolan, säger Johanna Jaara Åstrand. Vlja att skapa medansvar Hon menar att vlken kommun som helst realteten har möjlghet att utses tll Sverges bästa skolkommun. Det fnns nga genvägar men kommuner som arbetar konsekvent med de tre faktorer som är gemensamma för de RANKINGEN SÄTTER fokus på kommunernas vktga roll och ansvar som Sverges största lärararbetsgvare skolkommuner som toppar rankngen har goda möjlgheter att klättra rankngen. En vlja att skapa medansvar, att lärare ska kunna och vlja påverka utvecklngsprocessen samt att poltker gör rätt prorterngar och skapar förutsättnngar för att lärare ska kunna göra ett rktgt bra jobb är avgörande framgångsfaktorer bland de kommuner som rankats högt vår mätnng. Kommuner som arbetar aktvt för att bl en bättre skolkommun blr ofta även en attraktv lärarkommun och dessutom en attraktv nflyttnngskommun. Att förbättra skolan är därför en strategskt vktg kommunalpoltsk fråga på flera nvåer, säger Johanna Jaara Åstrand. BÄSTA SKOLKOMMUN 2016 Kommun Poäng Vellnge Varberg Vadstena Båstad Pteå Hammarö Luleå Höganäs Övertorneå Herrljunga Marestad Kalmar Åmål Karlsborg Nybro Lund Ldköpng Smrshamn Malå Umeå Jönköpng Lomma Gotland Ockelbo Ängelholm Ljungby MATERIAL FÖR KLASSRUMMET FÖR ETT TOLERANTARE SAMHÄLLE Forum för levande hstora är en resurs för skolan för att främja arbete med demokrat, tolerans och alla männskors lka värde. V erbjuder fakta och materal för undervsnng om Förntelsen, kommunstska regmers brott mot mänsklgheten, demokrat, cvlkurage och alla männskors lka värde. Utfrån dalog med lärare tar v fram materal som hjälper eleverna att fördjupa sna kunskaper, färdgheter och förmågor. Allt v gör har en tydlg kopplng tll skolans styrdokument. Läs mer på

9 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Måste htta sätt att systematskt förbättra undervsnngen I fjol fck läroplanen Lgr11 nya avsntt om förskoleklass och frtdshem. Dessa verksamheter har vart mndre synlga styrdokumenten tdgare, så det är förstås mycket välkommet att de nu synlggjorts och fått egna texter läroplanen säger Mkael Ejerblom, enhetschef vd Skolverket. undervsnng betyder för de allra mnsta barnen och hur den kan förbättras. För framtden ser Mkael Ejerblom en utvecklng som talar för en högre tllt hela skolkedjan, från skolverk och regerng tll huvudmän, rektorer och lärare. SKOLVERKET TEXT ANETTE BODINGER De två nya avsntten Lgr11 som tydlggör förskoleklassens och frtdshemmens syfte, uppdrag och nnehåll har lett tll att Skolverket nu sjösätter en rad nsatser för att underlätta mplementaton och tolknng av de nya texterna. V kommer att föra dskussoner med verksamheterna krng tolknngen av de nya avsntten och om hur det är tänkt att förskoleklass och frtdshem ska fungera som stöd tll skolan, säger Mkael Ejerblom, enhetschef vd Skolverket, avdelnngen för läroplaner föroch grundskola. Nytt läroplanen är bland annat ett förtydlgande om övergång och samverkan mellan olka skolformer och frtdshem. Grundtanken är att ge bättre förutsättnngar för huvudmän och personal att bdra tll elevers utvecklng och lärande samt att skapa förutsättnngar för en natonellt lkvärdg utbldnng. Utmanngar En av de största utmanngarna för dagens skola, menar Mkael Ejerblom, är att htta vägar för att systematskt förbättra undervsnngen. Trots allt är det lärarna och deras undervsnng som kan göra störst skllnad för elevernas resultat och utvecklng. Detta gäller även på förskolan, därför är det vktgt att dskutera vad DET ÄR LÄRARNA och deras undervsnng som kan göra störst skllnad för elevernas resultat och utvecklng Det pågår en tlltsutrednng där det talas mycket om en styrnng av kommuner och skolor som bygger mer på tllt och mndre på detaljer. Mn förhoppnng är att man framtden kommer att lta mer på professonen och att det längden kommer att gynna en utvecklng av undervsnngen. Postvt är också de senaste resultaten från TIMMS och PISA som kanske kan ge den arbetsro som skolan Sverge behöver. Mkael Ejerblom, enhetschef vd Skolverket. Foto: Skolverket 8 av 10 grundskollärare: Har ej tllräcklga nsatser för att få alla elever godkända 8 av 10 grundskollärare har nte tllgång tll de nsatser som krävs för att alla elever ska bl godkända. De som ansåg det fck följdfrågan Vad saknas för att alla dna elever ska bl godkända? De vktgaste svaren var fler specallärare, mer td för varje elev och mndre klasser samt mer enskld undervsnng. INSATSER FÖR GODKÄNDA ELEVER TEXT HANNA ENGSTRÖM Först och främst ansåg man att det fnns ett stort behov av fler specalpedagoger och extra stöd genom specalundervsnng. Specallärare efterfrågas Den största kategorn handlade om specallärare och hur de kan hjälpa elever som nte blr godkända. Extra resurser form av specalkompetens och kunnga specalpedagoger som har td och möjlghet att stta ner med eleverna ensklt kan göra stor skllnad. Specalpedagoger som hnner stötta och hjälpa både mg och eleverna skrev en person. Td för eleverna En nästan lka stor del pekade på tden som en avgörande aspekt. Man vlle ha mer td för att möta eleverna ensklt, ha td för att hjälpa, samtala och ge stöttnng. Lärarna menade att det även fnns behov av td för planerng, samarbete med andra lärare och formatv bedömnng för att skapa bästa resultat. Mndre klasser Ett stort antal personer framhävde vkten av mndre grupper för att nå ut tll de elever som nte kan tllgodogöra sg undervsnngen. Man föreslog allt från halvklasser tll ndvdanpassad undervsnng. En lten grupp ger mer elevtd och bättre stöd. En del vlle även se ensklda en-tll-en-lektoner. Fler lärare och andra vuxna Den fjärde största kategorn undersöknngen poängterade att eleverna behöver fler vuxna. I första hand lärare, man nämner tvålärarsystemet, och lärarassstenter men även andra vuxna. En person skrev: fler yrkeskategorer på skolan; heltdsanställda lärarassstenter, rastvakter, psykologer, kuratorer, beteendevetare. Det bör även fnnas ett bra samarbete med hemmet och stöttande föräldrar. Svenska som andra språk Slutlgen var det flera svarspersoner som tog upp att många elever nte har svenska som modersmål. Man vlle se mer stöd, bland annat form av fler modersmålslärare och lärare nom svenska som andra språk för flerspråkga elever. Därtll nämnde man att det behövs hjälp och studestöd tll nyanlända då de har svårt att nå de uppsatta målen. INSATSER FÖR ELEVER Insatser för att alla elever ska bl godkända 1. Fler specallärare 2. Mer td för varje elev 3. Mndre klasser, enskld undervsnng 4. Fler lärare och andra vuxna 5. Stöd tll de som nte har svenska som modersmål FINNS DET SOM KRÄVS FÖR ATT DINA ELEVER SKA BLI GODKÄNDA? Har du tllgång tll de nsatser som krävs för att alla dna elever ska bl godkända? Ja 22% Nej 78%

10 10 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017 Dgtalserng ger nya möjlgheter I år får alla Sverges skolor en natonell t-strateg. Det nnebär nya möjlgheter men också utmanngar för lärare, skollednng och elever. NATIONELL IT-STRATEGI TEXT CRISTINA LEIFLAND Syftet med den nya t-strategn är att förbereda eleverna för ett alltmer dgtalserat samhälle och att dgtal kompetens och programmerng ska vara tydlgare kurs- och ämnesplaner. Den nnebär också att alla Sverges grundskoleelever senast 2020 ska ha tllgång tll ett eget dgtalt hjälpmedel skolan. Detta skapar stora möjlgheter för Sverges skolor, men nnebär självklart också utmanngar. Det går nte att välja bort dgtalserngen, och utvecklngen går oerhört snabbt. Alla skolor Inger Prpp, grundskoledrektör Stockholms stad. och elever måste med och för skollednngar och rektorer gäller det att fatta vktga strategska beslut om hur man ska genomföra detta, säger Inger Prpp, grundskoledrektör Stockholms stad. Stora varatoner En vktg aspekt är att ha hög kompetens upphandlngar av såväl hårdvara som mjukvara för att undvka kostsamma msstag. ALLA ÅTGÄRDER SYFTAR självklart tll att hjälpa såväl elever som lärare och föräldrar och bdra tll en bättre och framgångsrk skola It-kompetensen bland rektorer och lärare kan också varera och det fnns stora skllnader mellan kommuner och tll och med mellan ensklda skolor samma kommun. Ibland fnns det ndvduella eldsjälar med enorm kunskap som drver dgtalserngen på sn skola och det skapar stor spännvdd hur långt utvecklngen har kommt. Vssa skolor har redan dag en väl utbyggd dgtal nfrastruktur och hög kompetens, medan andra har en längre väg att gå. Detta gäller nte bara svenska skolor, studer som gjorts tll exempel Storbrtannen vsar samma mönster, berättar Inger Prpp. Dgtalserngen av skolan ger många nya verktyg för både lärare och elever. Exempelvs kan olka dgtala lösnngar skapas för elever med nlärnngssvårgheter eller brstande kunskaper svenska. V kan skräddarsy effektva lösnngar för olka elevgrupper som kan vara tll stor hjälp lärandet. Lärare kan ge stöd och omedelbar respons tll elever det pedagogska arbetet och kommuncera med kolleger, elever och föräldrar. Smart stad I Stockholm kommer dessutom alla kommunala grundskolor 2018 att få tllgång tll både en ny dgtal skolplattform och en ny generaton t-servce, som ett led att uppfylla vsonen om en smart stad och stadens pedagogska mål. Alla grundskolerektorer Stockholms stad kommer under 2017 därför att genomgå en utbldnng som kallas Ledarskap dgtalserngen, som bygger på vetenskaplg grund och beprövad erfarenhet. Ett vktgt syfte är att kvaltetssäkra och skapa lkvärdghet den dgtala kompetensen hos rektorer. V tttar på framgångsrka metoder och goda exempel så att rektorer får de allra bästa förutsättnngarna att skapa en ny dgtal mljö sna respektve skolor och lyckas uppdraget att förbättra resultaten och effektvsera verksamheten, säger Inger Prpp. Den nya natonella t-strategn och de lokala dgtala satsnngarna Stockholms stad nnebär att man nu kraftsamlar för att skapa en framåtsyftande t-mljö våra grundskolor. Dgtalserng skolan är nget självändamål. Alla åtgärder syftar självklart tll att hjälpa såväl elever som lärare och föräldrar och bdra tll en bättre och framgångsrk skola. En nära relaton tll läraren stärker elevers motvaton En avhandlng vd Göteborgs unverstet vsar att en nära relaton tll läraren och varerade, menngsfulla uppgfter motverar elever skolarbetet. Lärare som tar sg td att prata med eleverna krng frågor som nte är drekt ämnesrelaterade och vsar ett genunt ntresse för att ta del av elevernas synpunkter lyckas ofta fördjupa relatonen med sna elever. MOTIVATION TEXT ANNIKA WIHLBORG I sn avhandlng Den svårfångade motvatonen: elever en dgtalserad lärmljö har Jan Blomgren lått 200 nondeklassare beskrva vad som hämmar och motverar dem skolarbetet. Avhandlngen vsar att många elever vll ha möjlghet att ha en personlg dalog med läraren. Lärarnas språk och kroppsspråk påverkar också motvatonen. En tät, nära och effektv relaton mellan lärare och elever är motvatonshöjande. Eleverna förväntar sg att läraren ger dem återkopplng som hjälper dem att själva komma vdare sn utvecklng, säger Jan Blomgren, som arbetat många år som lärare nnan han började forska. Han var delvs förvånad över hur vktg relatonen med lärare är för elevernas motvaton och anser att skoldebatten på senare år mångt och mycket vart teknskt fokuserad. Avhandlngen bdrar tll att sätta fokus på mjuka faktorer som hög grad påverkar elevers motvaton. Många lärare skulle förmodlgen ha stor nytta av att få kontnuerlg Jan Blomgren. feedback från sna elever, nte mnst arbetet med att planera undervsnngen, säger Jan Blomgren. Foto: Torsten Arp

11 Bättre vllkor och högre löner lösnngen på lärarbrsten. Lärarförbundet Nyckeln tll en bra skola går va bättre vllkor för lärarna. Göteborgsposten Låt lärare få td att vara lärare! Lärarnas Rksförbund Lärare fungerar bättre när de får td att reflektera. Forskare vd Högskolan Krstanstad Är du lärare och vll ha det där som alla pratar om men nte gör, välkommen tll oss! Just nu pratas det enormt mycket om att lärarnas vllkor måste bl bättre. V vll förbättra lärarnas vllkor och bdra tll en bättre skola. Därför vll v bl fler. V söker dg som har behörghet och relevant utbldnng för att jobba skolan: Lärare för undervsnng, specalpedagoger, skolsköterskor, kuratorer och soconomer, chefer och ledare, t.ex. rektorer och studerektorer. V erbjuder långa och korta uppdrag skolan med bättre vllkor än vad de flesta lärare har dag. Så vll du arbeta på ett nytt sätt, hör av dg! Vll du veta mer, kontakta Eln Långvk som är ansvarg för läraruthyrnngen på Zest Bemannng, telefon Eller regstrera dtt CV på så kontaktar v dg. Det här får du som är behörg lärare hos oss: Sverges bästa arbetsgvare (Unversum 2014, 2015, 2016). Branschens bästa lön. Stor frhet att välja arbetsplats. Relevant vdare utbldnng. Frskvård för 5 000:- per år. Hälso- och lvsstlsprogram med Sverges bästa föredragshållare. Prvat sjukvårdsförsäkrng. En professonell och utvecklande gemenskap. Socala program med kollegor. Tydlga arbetsbeskrvnngar så att du vet vad som ngår och nte dtt uppdrag. Mer fokus på undervsnng och mndre på krngaktvteter som nte är relevanta för dtt uppdrag. Dn lön täcker skolledgheter. Nya karrärmöjlgheter. Zest Bemannng är är specalster på välfärden, erbjuder behörg välutbldad personal och har en passon för kvaltet. V erbjuder behörga lärare tll alla stader den svenska skolan. Som behörg lärare hos oss får du nte bara branschens bästa anställnngsvllkor. V drvs även av att ge dg bättre arbetsvllkor. När du hyrs ut fnns det en tydlg arbetsbeskrvnng för dtt uppdrag. Ambtonen är att du ska kunna lägga mer energ på pedagogk och undervsnng och mndre på krnguppgfter och admnstraton.

12 12 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017 Kommunkaton och auktortet förebygger påtrycknngar Allt fler lärare upplever att de utsätts för påtrycknngar från elevernas föräldrar, bland annat vad gäller läxor, betygssättnng och undervsnngens upplägg. En tydlg kommunkaton gentemot föräldrar och en stärkt auktortet för läraryrket kan bdra tll att förändra stuatonen. FÖRÄLDRARS PÅTRYCKNINGAR TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag upplever att föräldradalogen har ntensferats på senare år, men man ska komma håg att de flesta föräldrar vll väl utfrån sna egna barns förutsättnngar. Problemet är att många lärare lder av GRUNDORSAKEN TILL ATT allt fler lärare utsätts för press från föräldrar är att läraryrkets status successvt har mnskat tdsbrst dag på grund av lärarbrst och en ökad arbetsbelastnng. Grundorsaken tll att allt fler lärare utsätts för press Robert Fahlgren, Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson från föräldrar är att läraryrkets status successvt har mnskat på senare år, vlket leder tll ett mnskat förtroende för lärarnas kompetens och yrkeskunnande, säger Robert Fahlgren, andre vce ordförande Lärarförbundet med mångårg erfarenhet som grundskollärare. Ett sätt att mnska pressen från föräldrar är, enlgt Robert Fahlgren, att poltker på ett tydlgare sätt vsar på läraryrkets betydelse samt att lärarnas arbetsbelastnng mnskar. Modern teknk har gjort det lättare att höra av sg tll lärare och att läsa på krng hur andra skolor arbetar genom att söka på nätet. Nu verkar läraryrket ta tllbaka sn auktortet efter ett par tunga år. Mnskad lärarbrst, högre löner och en högre yrkesstatus kan bdra tll att ytterlgare stärka lärarnas roll och därmed mnska pressen från föräldrar, säger Robert Fahlgren. Vktgt att agera proaktvt Enlgt en undersöknng från Lärarnas Rksförbund upplever sju av to lärare att de utsätts för påtrycknngar från föräldrar. DET HÄR ÄR defntvt ett arbetsmljöproblem att föräldrar försöker påverka och styra undervsnngen Det här är defntvt ett arbetsmljöproblem att föräldrar försöker påverka och styra undervsnngen. Eftersom de enbart betraktar verksamheten ur stt Åsa Fahlén, Lärarnas Rksförbund. eget barns perspektv saknar de lärarnas vktga helhetsperspektv. Många lärare upplever att försöken att påverka har ökat på senare td, vlket är et tecken på att lärarnas auktortet och status nte är vad den borde, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Rksförbund. Att föräldrar engagerar sg sna barns skolgång är grunden postvt, men det är vktgt att arbeta proaktvt och förebygga att lärare utsätts för onödg press från föräldrar. Det bästa sättet att förbygga är att ge föräldrar ett gedget underlag om vlka krterer lärarna baserar sn formatva bedömnng på. Ju högre kvaltet den formatva bedömnngen har, desto färre föräldrar hör av sg med synpunkter, säger Matz Nlsson, förbundsordförande Sverges Skolledarförbund. Foto: Elsabet Olsson Walln Han menar att skolan nte bör betrakta sg som ett offer den här typen av stuatoner. Det är därför vktgt att ta tllbaka ntatvet och att arbeta metodskt med professonell nformatonsgvnng krng formatv bedömnng. ATT FÖRÄLDRAR ENGA- GERAR sg sna barns skolgång är grunden postvt Det är vktgt att ngen lärare känner sg ensam om det här problemet. Kollegal samverkan och ett nära stöd från skollednngen krävs för att bygga upp en tydlg nformatonsgvnng tll elever och föräldrar. Det är också vktgt att rektorn markerar mot de föräldrar som går över styr, säger Matz Nlsson. Matz Nlsson, Sverges Skolledarförbund. Foto: Martn Lndeborg V satsar på en skola världsklass! I Kungälvs kommun satsar v stort på att ge våra lärare möjlgheter att utvecklas både sn undervsnng och stt eget lärande. På alla våra grundskolor pågår en unk satsnng på kompetensutvecklng där v arbetar med kollegalt lärande baserat på forskaren Helen Tmperleys teorer. För att du ska ha möjlghet att lära och växa tllsammans med dna kollegor. Skolan Kungälvs kommun växer och vår utvecklngsresa är full gång vll du vara en del av den? Läs mer på

13 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Karan sadlade om tll lärare efter to år som akteanalytker I takt med att lärarbrsten tlltar överväger allt fler som tdgare arbetat nom andra yrken att sadla om tll lärare. SADLA OM TILL LÄRARE TEXT ANNIKA WIHLBORG En av dem är Karan Partov, som har en cvlngenjörsexamen teknsk fysk och en kanddatexamen ekonom och efter to år som akteanalytker på Nordea valde att påbörja en tvåårg kompletterande lärarutbldnng va JAG TRIVS JÄTTEBRA som lärare, mtt nya yrke är en skarp kontrast jämfört med mtt tdgare jobb Teach for Sweden. Parallellt arbetar han som matte-, NO- och teknklärare på Vnsta grundskola Vällngby. Jag trvdes bra med mtt arbete som akteanalytker, de ssta åren arbetade jag även mycket med ansvarsfulla nvesterngar. Samtdgt funderade jag mycket på vad jag egentlgen vll och brnner för. Efter att ha föreläst om ansvarsfulla nvesterngar upptäckte jag att jag trvdes rollen som pedagog. Jag funderade också mycket på vad jag egentlgen vlle ägna mg åt framtden. När jag såg en annons om Teach For Swedens tvåårga utbldnngsprogram för akademker med ämneskunskaper nom exempelvs matte och NO så bestämde jag mg för att byta yrke, säger Karan Partov. Just möjlgheten att kunna börja arbeta som lärare från dag ett tack vare ämneskunskaperna matematk, fysk och teknk och samtdgt läsa n pedagogken parallellt gjorde att yrkesbytet kändes mer attraktvt för Karan än om han hade behövt studera på heltd flera år nnan han kunde börja jobba som lärare. Nu har han jobbat som lärare 1,5 år. Han arbetar åtto procent och studerar samtdgt på sjuttofem procent. Om ett halvår räknar Karan med att kunna få sn lärarlegtmaton. Jag trvs jättebra som lärare, mtt nya yrke är en skarp kontrast mot mtt tdgare jobb som akteanalytker. Då tllbrngade jag mycket td framför datorn, nu har jag ett mer utåtrktat arbete bland eleverna. Redan från mn första dag fokuserade jag mycket på att etablera starka relatoner tll mna elever. Det är just mötet med eleverna som gör läraryrket så rolgt och gvande. Det känns också bra att arbeta med något som verklgen är menngsfullt, säger Karan Partov. Vll jobba med skolutvecklngsfrågor I jobbet som lärare har han stor nytta av sn tdgare yrkesbakgrund. Han är samtdgt glad att han gav sg n på läraryrket som 35-årng snarare än som nyutexamnerad 25-årng och uppskattar möjlgheten att även ndvder med annan bakgrund än en tradtonell lärarexamen kan sadla om tll lärare va satsnngar som Teach for Sweden. Jag känner mg prvlgerad som får undervsa ämnen som jag verklgen brnner för och samtdgt etablera en varm och nära relaton tll mna elever. Mn erfarenhet från närngslvet gör att jag kan betrakta skolans värld med andra ögon, vlket är en tllgång Karan Partov, arbetar parallellt med sn utbldnng som matte-, NO- och teknklärare på Vnsta grundskola Vällngby. mtt arbete. På skt hoppas jag kunna arbeta med skolutvecklngsfrågor någon form, säger Karan Partov. Utbldade och kompetenta lärare vktgaste krteret för kvaltet Vlka är de vktgaste krtererna för kvaltet grundskolan? Den frågan fck grundskollärare Framtdens Karrär Grundskollärares undersöknng. En klar majortet poängterade vkten av utbldade lärare, följt av en bra chef och stöttande lednng. KVALITET I GRUNDSKOLAN TEXT HANNA ENGSTRÖM Att ha kompetent personal är A och O menar en av svarspersonerna och får medhåll av en tredjedel undersöknngen. Man menar att välutbldade och behörga pedagoger är avgörande för att skapa kvaltet grundskolan. Hög ämneskompetens och erfarenhet är andra aspekter. Flera nämner också vkten av att lärarna ska ha td och möjlghet att utföra stt yrke och kunna fokusera på undervsnngen. Stöd från lednngen På andra plats undersöknngen kommer vkten av stöd från chef och lednng. En kvalfcerad, närvarande och tydlg lednng framhålls och ett ledarskap som utgår från lärarnas behov. Man vll se en ntresserad och engagerad skollednng som är lyhörd och uppmuntrande. Rektorn har en central roll och bör stötta och drva utvecklngen framåt. Även ett bra ledarskap bland lärarna betonas. God stude- och arbetsmljö Vkten av god arbetsmljö poängteras ur flera synvnklar. Lärarna behöver få arbetsro och eleverna studero. Man menar att det måste fnnas rätt förutsättnngar klassrummet och syftar på en god undervsnngsmljö med lugn och ro och trygghet för lärare och elever. Motverade pedagoger På fjärde plats undersöknngen kommer engagerade lärare. Många understryker hur vktgt det är att lärarna känner arbetsglädje och trvs med stt jobb. Man nämner betydelsen av att pedagogerna verklgen ser sna elever, bygger relatoner och skapar tllt. Man vll gärna se motverade och drvna lärare som brnner för att undervsa. Samarbete med föräldrarna Slutlgen efterlyser flera lärare rätt nställnng tll skolan och lärande från både elever och föräldrar. Man vll se ett samarbete och en ömsesdg respekt där föräldrarna har tllt tll lärarnas kompetens och undervsnng. Vdare vll man uppmuntra en bra kommunkaton med föräldrarna och önskar att de tar rollen som engagerade, stöttande och ansvarsfulla vårdnadshavare. VIKTIGASTE KRITERIERNA Vktgaste krtererna för kvaltet grundskolan enlgt lärarna 1. Utbldade och kompetenta lärare 2. Stöttande lednng 3. Trygg arbetsmljö 4. Engagerade pedagoger 5. Gott samarbete med föräldarna

14 14 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017 Vngåkers kommun valde att anställa lärarassstenter Vngåkers kommun var en av de första kommunerna landet som anställde lärarassstenter tre av sna lågstadeskolor. Lärarassstenterna avlastar lärarna så att de kan ägna mer td åt undervsnng. De bdrar även tll en tryggare skolmljö och fungerar som en välkommen resurs för lärarna. LÄRARASSISTENTER TEXT ANNIKA WIHLBORG Förslaget om att nföra lärarassstenter på skolorna har tdgare lagts fram av Lärarförbundet och Lärarnas Rksförbund. Vngåkers kommun omsatte dock förslaget verklghet på eget ntatv, genom anställa lärarassstenter. När v ansökte om medel från den statlga satsnngen Lågstadelöftet valde v att tänka brett och nte enbart anställa fler lärare. Eftersom det fanns behov av avlastnng med annat än tradtonella läraruppgfter bestämde v oss för att anställa tre assstenter tre av kommunens skolor med start vårtermnen 2016, säger Stefan Bohln, rektor på Sävstaskolan Vngåker. Utökar gärna satsnngen Lärarassstenter avlastar och fungerar som en extra vuxen klassrummet och en extra resurs för lärarna. Det HOS OSS HAR lärarassstenterna vart mycket uppskattade, både bland lärare och elever kan handla om att vara rastvakt och hjälpa tll vd utflykter eller smundervsnng på badhuset. Andra arbetsuppgfter kan vara att vara behjälplg med konflktlösnng bland eleverna, att ställa ordnng och plocka undan efter lektoner och att kopera papper. För närvarande fnns satsnngen på lärarassstenter endast kvar på en av skolorna Vngåkers kommun, men Stefan Bohln hoppas kunna återuppta och gärna även utöka satsnngen så även mellanstadet och högstadet kan få lärarassstenter framtden. Han ser gärna att admnstratonen för ansökan och resultatredovsnng för de statlga medel som kommuner kan ansöka om förenklas något så det blr mndre tdskrävande. Bdrar tll en lugnare skolmljö Trots att många lärare efterfrågar mer avlastnng så är v en av de första kommunerna Sverge som valt att anställa lärarassstenter. Mtt råd tll andra kommuner som upplever att deras lärare behöver avlastnng är att nte vara rädda att prova och våga tänka bredare än att enbart anställa fler lärare när mer resurser behövs skolan. Jag ser gärna att fler beteendevetare och andra kompetenser kan verka skolan framöver. Hos oss har lärarassstenterna vart mycket uppskattade, både bland lärare Stefan Bohln, rektor på Sävstaskolan Vngåker. och elever. De bdrar bland annat tll en lugnare och tryggare skolmljö, vlket nnebär att eleverna stärker sna studeresultat, säger Stefan Bohln. Grundskollärarnas beslut för grundskolan: Högre lön, färre elever per klass och mnskad dokumentaton Om du skulle vara ansvarg för grundskolan dn kommun, vlka beslut skulle du fatta då? På den frågan svarade grundskollärarna främst högre lön, färre elever per klass samt mnskad dokumentaton och admnstraton. LÄRARNAS RÅD TILL KOMMUNERNA TEXT HANNA ENGSTRÖM Lönen är ofta en fråga som väcker stort ntresse och en fjärdedel av grundskollärarna undersöknngen skulle prortera en löneöknng om de hade möjlghet att fatta beslut. Man nämnde allt från lönelyft och bättre löneutvecklng tll rättvs lönesättnng och ett generellt lönepåslag för alla lärare. Färre elever klasserna Näst efter lönen belyste man frågan om storleken på klasser. Man vlle se färre elever per klass och några nämnde att de skulle besluta om ett maxantal om de kunde. Mer td för eleverna och bättre arbetsmljö var några av skälen. Mndre dokumentaton Därefter önskade man mnska den admnstratva belastnngen på lärarna, vlket framhölls av crka en femtedel av svarspersonerna. Man vlle lätta på kraven på dokumentaton tll förmån för undervsnngen. Ett flertal föreslog att assstenter och admnstratörer skulle kunna avlasta pedagogerna. Utökade resurser och stöd På delad fjärde, femte och sjätteplats kom tre kategorer som alla vägde lka tungt undersöknngen. Den ena handlade om behovet av fler lärare och många framhöll tvålärarsystemet. Att öka lärartätheten prorterades och just två pedagoger klassrummet hade starkt stöd. Lka många uttryckte behovet av olka yrkeskategorer nom skolan som kunde samarbeta och stötta. Några BRA TILLGÅNG TILL elevassstenter, specallärare och små behovsanpassade klasser för att kunna erbjuda tllräcklgt stöd tll de barn som behöver det beskrev det som runt-omkrng-personal. Man syftade på rastvakter, kuratorer, assstenter, skolsköterskor, specallärare och socalpedagoger. Man menade att tack vare stödet kan lärarna fokusera mer på undervsnngen samtdgt som kompetent personal kan skapa en bra mljö på skolan och borga för god elevvård. Den tredje kategorn handlade om att stärka resurserna för barn med särsklda behov. Man betonade bra tllgång tll elevassstenter, specallärare och små behovsanpassade klasser för att kunna erbjuda tllräcklgt stöd tll de barn som behöver det. PRIORITERADE BESLUT Högst prorterade besluten bland grundskollärare Högre lön Färre elever klasserna Mnskad dokumentaton och admnstraton Ökad lärartäthet Mer personal från andra yrkeskategorer nom skolan Utökade resurser för barn med extra behov

15 Framtdens Karrär Grundskollärare februar Lärares slut- och medellöner behöver öka Enlgt Framtdens Karrär Grundskollärares undersöknng anser ett slumpmässgt urval av grundskollärare att kronor per månad är en rmlg slutlön för en låg- eller mellanstadelärare. För en högstadelärare anser de att kr per månad är en rmlg slutlön. GRUNDSKOLLÄRARNAS SLUTLÖN TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är nte förvånande att majorteten av grundskollärarna anser att en rmlg slutlön lgger mellan och kronor, men det är egentlgen mer ntressant att jämföra lärarnas medellöner. I dagsläget lgger rkssnttet för en grundskollärare på runt kronor månaden, men för att kunna matcha löneutvecklngen andra yrken bör den öka tll kronor, säger Mathas Åström, förhandlngschef på Lärarförbundet. Han anser att en medellön på kronor är nödvändg för att lärarutbldnngen ska kunna attrahera tllräcklgt många studenter framtden och för att läraryrket ska kunna konkurrera med andra yrken när unga männskor gör stt yrkesval. Lön är, kombnaton med utvecklngsmöjlgheter och förutsättnngar att göra ett bra jobb, en av de tre vktgaste faktorerna för att öka läraryrkets attraktvtet, säger Mathas Åström. Mathas Åström, förhandlngschef på Lärarförbundet. VAD ÄR EN RIMLIG LÖN EFTER 30 ÅR I YRKET? (LÅG/MELLAN) Vad anser du är en rmlg slutlön (före skatt) för en låg- och/eller mellanstadelärare? (efter ca 30 år yrket) VAD ÄR EN RIMLIG LÖN EFTER 30 ÅR I YRKET? (HÖGSTADIUM) Vad anser du är en rmlg slutlön (före skatt) för en högstadelärare? (efter ca 30 år yrket) kr/månad 0% kr/månad 0% kr/månad 5% kr/månad 3% kr/månad 24% kr/månad 10% kr/månad 29% kr/månad 28% kr/månad 24% kr/månad 28% kr/månad 10% kr/månad 18% kr/månad 8% kr/månad 14% Stockholmsmässan 31 okt 1 nov skolforum.com

16 Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. 16 Framtdens Karrär Grundskollärare februar 2017 Bemannngsföretagens funkton: Erfarna och behörga resurser tll grundskolan Genom att erbjuda utbldade och behörga lärare har bemannngsföretagen defntvt en funkton att fylla. 1 av 5 grundskollärare anser att bemannngs- och konsultföretagen för lärare kan fylla en funkton nom grundskolan. Bemannngsföretag nom skolan är relatvt nytt även om det länge har funnts vkareförmedlngar. BEMANNINGS- OCH KONSULTFÖRETAG TEXT HANNA ENGSTRÖM Två tredjedelar av de tllfrågade ansåg att konsulter kan bdra som vkarer, både på kort och lång skt. Många poängterade vkten av behörghet och kompetens. Behörga vkarer behövs Bra vkarer saknas ständgt skrver en person undersöknngen. Det framkom tydlgt att det fnns ett stort behov nom bemannng. Någon nämner vkarepool, en annan pratar om att kapa toppar och en tredje menar att bemannngspersonal kan hjälpa tll att tllfällgt fylla vakanta tjänster. Många återkommer tll vkten av utbldnng. De vll se kompetenta pedagoger, personer med utbldnng, behörghet samt erfarenhet. En extra resurs Den näst största kategorn undersöknngen framhöll att bemannngsföretagen fyller en funkton med personal som extra resurs, exempelvs som handledare eller lärarassstent. En person skrev: En extra hand som kan underlätta både för elever och lärare. Flera betonade behovet av en extra vuxen klassrummet, någon som kan komplettera läraren. Det fnns även utrymme för avlastnng under en vss perod, tll exempel vd hög arbetsbelastnng eller vd en specfk stuaton såsom krshanterng. Perspektv utfrån En tredje grupp menade att konsulterna har en annan nfallsvnkel som behövs bland, de kan ge en bld av vad som behöver förbättras med ett nytt perspektv utfrån. Konsulterna kan bdra med en bättre överblck, specalkunskap och experttps. De kan även ta rollen av utbldare och träna personal och utveckla undervsnngen. Admnstratv funkton En del menade också att personal från bemannngsföretag kan fylla en funkton genom att ta admnstratva uppgfter. Det fnns mycket dokumentaton och pappersarbete som behöver göras och där kan de fylla en vktg funkton. Det kan vara uppgfter som nte kräver någon lärarutbldnng men som lkväl är nödvändga nom grundskolan. Löneutvecklngen Slutlgen framhöll ett par personer att konsulterna kan komma n och drva upp lönerna. De kan få fart på löneutvecklngen vlket kan gynna alla. BEMANNINGSFÖRETAGEN Bemannngsföretagens funkton nom grundskolan 1. Utbldade och behörga vkarer 2. Erfaren extra resurs 3. Utfrånperspektv 4. Admnstratv hjälp 5. Drva löneutvecklngen KAN BEMANNINGSFÖRETAG FÖR LÄRARE FYLLA EN FUNKTION? Kan bemannngs- och konsultföretag för lärare fylla en funkton nom grundskolan? Ja Nej Vet ej 19% 31% 50% Framtdens Karrär Gymnaselärare Framtdens Karrär Gymnaselärare BYGG UPP RÄTT förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Läs mer om karrärmöjlgheter nom Gymnaseskolan kommande utgåva av Framtdens Karrär Gymnaselärare! Utkommer aprl Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna själva Utbldnng har fått en lägre Många karrärspår för lärare värderng samhället vuxen- och gymnaseskola Lönevllkor, arbetsbelastnng och fokus Bättre löneutvecklng, högre lön och Karrärtjänster har gjort ett stort avtryck på undervsnng är topp tre. Per-Arne mer td åt undervsnng tre vktga lärarkårens utvecklngsmöjlgheter. Andersson (SKL), Karn Rylenus (Lärarnas faktorer som enlgt lärarna själva skulle göra Många arbetsgvare erbjuder även ämnesfördjupnng, ledarskap och nternatonella Rksförbund), Erca Andrén (Skolledarförbundet) och Martn Sandgren (Academeda) söknng bland slumpmässgt utvalda gymna- utbytesprogram. Skolverkets gymnase- och deras yrke mer attraktvt. Det vsar en under- kommenterar vår färska undersöknng. se- och vuxenutbldnngslärare. vuxenutbldnngschefer ntervju Flyktngfrågan Lärare och nspratör Idéburen skola Chef- och ledarskap Kollegalt lärande Råd tll gymnasemnstern Framtdens Karrär Gymnaselärare februar 2016 Är n ntresserade av att annonsera? Kontakta oss på nfo@nextmeda.se 3-5 maj 2017 Kstamässan ÅRETS TEMAN: Bottom up Human vs Technology Teacher 2 Teacher Mötesplatsen nom det moderna och nnovatva lärandet Anmäl dg nu på Samarbetspartner Arrangörer

17 Framtdens Karrär Grundskollärare februar av 10 grundskollärare: Elevernas sena ankomster påverkar undervsnngen 6 av 10 grundskollärare anser att elevernas sena ankomster påverkar deras undervsnng. Det vsar Framtdens Karrär Grundskollärares nylgen genomförda undersöknngs mot grundskollärare. ELEVERS SENA ANKOMST TEXT ANNIKA WIHLBORG Att så många som 60 procent av lärarna anser att elevernas sena ankomster tll lektoner påverkar deras undervsnng är defntvt nte förvånande. Sena ankomster gör ju ofta att läraren får börja om lektonen eller upprepa det som redan sagts, säger Ingela Fondn, styrelseledamot Sverges Skolledarförbund och rektor på Björkhagens skola Stockholm, en F 9 skola med drygt nohundra elever. Konsekventa trvselregler Det mest effektva sättet att dels mnska andelen elever som kommer försent och dels bdra tll att lärare blr mndre påverkade av det är, enlgt Ingela Fondn, att ntroducera och regelbundet kommuncera tydlga trvselregler som gäller alla elever på skolan. På vår skola har v valt att arrangera Kompsdagar början av varje läsår. Då går v bland annat genom de trvselregler som gäller på skolan, därbland vkten av att komma td tll lektoner och att alltd ha med sg det skolmateral som behövs tll lektonen. Det är vktgt att upprepa dessa trvselregler så ofta det behövs, mnst en gång per år, säger Ingela Fondn. En trvselregel kan exempelvs vara att elever som kommer försent tll en lekton ska smyga n och sätta sg på sn plats så tyst som möjlgt, för att senare få en sammanfattnng av vad som sagts av läraren. Det mnmerar eventuella störnngar för såväl lärare som elever. PÅVERKAR ELEVERNAS SENA ANKOMSTER DIN UNDERVISNING? Ja Nej 40% Ingela Fondn, styrelseledamot Sverges Skolledarförbund och rektor på Björkhagens skola Stockholm. Lera sg med föräldrarna När det gäller elever de lägre årskurserna så är det vanlgt att det stället är föräldrarna som kommer försent när de ska lämna sna barn. Som skolledare och lärare är det därför vktgt att kommuncera vkten av att komma td även tll föräldrarna. Det är föräldrarnas beteende som elevernas beteende grundas, det är föräldrarna som slår an tonen för vlket beteende som är acceptabelt. En framgångsfaktor för att mnska andelen elever som kommer försent är att lera sg med föräldrarna och vara tydlg med vlka effekter sen ankomst kan ha på elever och lärare, säger Ingela Fondn. 60% Lärare ska få ökade möjlgheter att vara proffs Regerngen har tllsatt en delegaton som ska arbeta för ökad tllt styrnngen av den offentlga sektorn. Målet är att lärare och annan offentlg personal ska få ökade möjlgheter att vara proffs, säger Laura Hartman, ordförande Tlltsdelegatonen. TILLITSDELEGATIONEN TEXT ANETTE BODINGER Tlltsdelegatonens uppdrag består huvudsak av att utveckla nya former för styrnng av offentlga verksamheter. Uppdraget handlar om att analysera hela den samlade styrnngen som omfattar vård, skola och omsorgstjänster som produceras kommuner och landstng. Problembeskrvnngen är att dagens styrnng är lte väl detaljerad och för med sg tunga admnstratva bördor. Detta ska v försöka lätta upp så att det blr mer fokus på kärnverksamheten och att man bättre tllvaratar kompetensen och förmågan hos medarbetarna, säger Laura Hartman. Delegatonens arbete kommer tll stor del att bedrvas form av testprojekt som forskare ska följa och utvärdera efter hand. Tanken är att göra förändrngar styrnngen på olka ställen för att se om arbetet fungerar bättre när detaljrkedomen och den admnstratva tyngden mnskar. Vktgt att undersöka är också om man upprätthåller lkvärdgheten och rättsäkerheten. Att med hjälp av en annorlunda styrnng få ut bättre kvaltet skolan är ett prorterat mål. Ett annat mål är att skapa en bättre arbetsmljö och större upplevelse av menngsfullhet hos skolans medarbetare. Goda exempel Tlltsdelegatonens egna testprojekt beräknas börja under första kvartalet 2017, men Laura Hartman berättar att det redan pågår en hel del spännande utvecklngsarbete runt om landet. V har besökt Falun där skolförvaltnngen sedan två år tllbaka bedrvt ett ntressant utvecklngsarbete denna anda. Här försöker man verklgen se förvaltnngens roll som att skapa goda förutsättnngar för professonen att göra ett bra jobb utfrån den statlga lagstftnngen, snarare än att UPPDRAGET HANDLAR OM att analysera hela den samlade styrnngen som omfattar vård, skola och omsorgstjänster lägga på många nya kommunala mål och styrnngar på skolan. Det fnns säkert andra goda exempel landet, och v kommer att resa runt och träffa en rad olka verksamheter framöver. För framtdens skola hoppas Laura Hartman att den goda utvecklng som verkar ha påbörjats, med tanke på de senaste resultaten från PISA och TIMSS, kommer att stärkas och påskyndas av det arbete som Tlltsdelegatonen bedrver. Laura Hartman, ordförande Tlltsdelegatonen. Foto: Laura Hartman Senast om fem år hoppas jag verklgen att rektorer och lärare upplever att de har en bättre balans mellan admnstratva uppgfter och pedagogskt uppdrag. Nu närmast ser jag fram emot en aktv och öppen dalog med alla parter som ska leda fram tll ett mycket verklghetsnära och relevant betänkande jun 2018.

18 18 NextMeda Skolorna Stockholm präglas Dgtalserng som framgångsfaktor Inom skolväsendet Stockholms stad fnns ett tydlgt fokus på att skapa en ntressant och utmanande läromljö för både personal och elever, och regonens dgtala utvecklng befnner sg den absoluta frontlnjen. Det fnns en glasklar bld av destnatonen för lärosätena Stockholms stad och vägen dt omges av kunskapsutbyte och utvecklngsmöjlgheter. Skolväsendet utvecklas rasande fart och på många håll lgger den offentlga sektorn framkant när det gäller att arbeta va dgtala verktyg. Det fnns en uttalad vlja från staden och utbldnngsförvaltnngen att kartlägga de utvecklngsmöjlgheter som fnns. Alla alternatv granskas grundlgt för att avgöra när de lämplgast bör genomföras och hur. Samtdgt kan alla som vll nvolvera sg och hänga med på tåget och det är en fantastsk känsla, säger Andreas Maurtzson Daun, ansvarg för frtdshemsverksamhet och dgtal utvecklng på Observatorelundens skola. Andreas lämnade den prvata sektorn eftersom han upplevde en brst på utmanngar. Han vlle byta arbetsplats och den prvata sektorn kändes begränsad jämförelse med den offentlga. De jag kände som arbetade för Stockholms stad talade om att de var en del av något större och det var något jag vlle uppleva. Idag har jag fått nya kollegor hela Stockholm och har lärt mg oerhört mycket, nte mnst ge- nom det kontnuerlga erfarenhetsutbyte v har med varandra. Det har gett mg en chans att utveckla mg själv och att bdra tll skolans dgtala evoluton. Systematskt kvaltetsarbete Stojanka Drnć (@Stoja3) är bträdande rektor för Nya Elementar skola. Lksom Andreas lyfter hon Stockholms tydlga satsnngar på dgtalserng som en vktg framgångsfaktor och hon betonar att skolan genomgår en stor transformaton vad gäller utbldnngsmetoder och kommunkaton. Man arbetar och kommuncerar på ett helt annat sätt dag än för bara to år sedan och de fördomar som lever kvar mot skolväsendet stämmer nte. Samma sak gäller kompetensförsörjnngen; trenden har vänt och allt fler utbldar sg tll pedagoger. Jag är övertygad om att det grundar sg att staden har nsett hur vktg utvecklng är även för lärare, både som personer och yrkesrollen. Stojanka påpekar att organsatonen överlag präglas av ett systematskt kvaltetsarbete på alla plan, vlket förankras vardagen genom kontnuerlg återkopplng och utbldnng. V har en fantastsk förvaltnng som arbetar med utvecklng Stockholm och som ger oss enormt mycket uppmuntran och feedback. De tar vara på vårt arbete; alla nsatser som blr framgångsrka delas med alla andra skolor staden vlket medför att de har chansen att anamma sådana aspekter som fungerar för just dem. Det höjer nvån hela regonen, konstaterar hon. Carna Byström, Jenny Stanser, Catrne Malm, Davd Gustafsson och Jessca Forsberg. Foto: Gonzalo Irgoyen Ett smörgåsbord av m Stojanka Drnc och Andreas Maurtzson Daun. Foto: Gonzalo Irgoyen Läraryrket har genomgått en avsevärd transformerng och Stockholms stad uppmuntras pedagogerna att kontnuerlgt vdareutblda sg och göra karrär. Utvecklngsvägarna Stockholm är fler än någonsn förut och oavsett nrktnng fnns det möjlgheter att förkovra sg. Rektor Jenny Stanser vd Blommenbergsskolan har vart engagerad ledarskap och undervsnng sedan början av sn karrär, och dag drvs hon av en vlja att bredda blden av vem läraren och skolledaren är. Stockholms stad erbjuder unka förutsättnngar för att jag ska kunna fortsätta att förkovra mg, exempelvs va ntressanta föreläsnngar, deltagande forsknngsprojekt och olka kurser. Här fnns ett fokus på vetenskaplghet och det kombneras dessutom med en omfattande frhet att skapa en verksamhet som passar just oss. Det är en klar fördel med att vara anställd en så stor regon; v har ett smörgåsbord av möjlgheter, säger hon. Kollegan och försteläraren IKT vd Söderholmsskolan, Catrne Malm, ger stt medhåll och berättar att det har vart chansen att kombnera läraryrket med studer som har format henne tll den hon är dag. Jag har arbetat Stockholm nästan 20 år och har aldrg slutat att utvecklas. Atttyden tll nya rön och metoder blr alltmer öppen och progressv, vlket märks på utbudet av kurser och utbldnngar. Jag har hun-

19 NextMeda 19 av öppenhet och nytänkande Kärleken tll läraryrket I Stockholm både bdrar och deltar medarbetarna ett större sammanhang. Målet är att väcka en lust för att lära sg och våga utforska nytt, oavsett ämne. öjlgheter nt med allt från dgtal kompetens och pedagogska verktyg tll läsutvecklng och ledarskapsutbldnngar. Det är oerhört nsprerande. Lärande tllsammans Båda betonar att även om karrärmöjlgheterna dagens skola är nästntll oändlga så är det alltjämt undervsnng de trvs bäst med. Det är oerhört rolgt att undervsa och det vll jag aldrg släppa. Det är nteraktonen med eleverna samt dalogen med andra lärare staden som man hämtar lusten och den postva feedbacken, konstaterar Jenny. Läraryrket har blvt ett kollektvt arbete, både nternt mellan lärarkollegor och med andra skolor. På Söderholmsskolan har v exempelvs ett tvålärarsystem där man lyfter fram varandras kompetenser och det är när man lär sg tllsammans som det verklgen fastnar. Samma sak gäller naturlgtvs eleverna, säger Catrne. Skolans struktur kan alltd förbättras och det är ett arbete som aldrg får stagnera. Framförallt efterlyser Jenny och Catrne förändrngar organsatonsformen. För att utforma ett kreatvt och aktvt lärande behöver v andra utgångspunkter för hur v leder pedagoger på ett stöttande och metodskt sätt. Därför måste v skapa nya förutsättnngar för lärare genom att anställa andra professoner, exempelvs kuratorer, yrkes vägledare och t-teknker så att v kan frgöra td för undervsnng och planerng. V är måna om att skapa en bra skola, avslutar de. Utvecklngstakten nom skolan har aldrg gått så fort som nu och frågar man Davd Gustafsson (@davd_dur) är förändrngen överväldgande postv. Han är övertygad om att dgtalserngen och medföljande nya arbetssätt har skapat en ny plattform för nlärnng, där eleverna får hjälp att fnna ntresset för att lära sg. När man släppte n datorer klassrummet behövde lärarna börja tänka på ett nytt sätt. Plötslgt överlappade skolan med elevernas frtdsntressen och skapade ett helt nytt engagemang från alla parter. Det nnebar en tydlg förändrng av både organsaton, undervsnng och arbetssätt och den utvecklngen pågår alltjämt. Vll man alltså tänka utanför ramarna och arbeta nytänkande är det tll Stockholm man ska söka sg. Våga utvecklas Davd berättar att han har sökt sg tll läraryrket för att han älskar att lära sg, lära ut och utvecklas, och den kärleken delar han med Jessca Forsberg, bträdande rektor och dgtal ledare för Slättgårdsskolan (@je_forsberg) och Carna Byström (@bystromcarna), förstelärare på högstadet vd Bäckahagens skola. Jessca betonar att det för henne handlar om vljan att bdra och se utvecklng och att Stockholm är rätt arena för att göra det. Vll man arbeta Stockholms stad får man vara beredd på att våga utvecklas och förändras sn yrkesroll allt eftersom att samhällsstrukturer förändras med stor påverkan av dgtalserngen. V arbetar just nu med angelägna frågor såsom nkluderng och normkrtk och att utveckla vår användnng av dgtala verktyg något som lgger mg varmt om hjärtat och det fnns utmärkta strukturer på plats som stöttar regonens pedagoger tll att ta nya ntatv. Dgtalserngen av skolan, där v behöver tänka nytt krng möjlgheter för hur v bedrver undervsnng, är spännande att få vara en del av. Möjlghet tll att fortblda sg Carna kom tll Stockholm från en mndre kommun och understryker att hon, sedan hon sökte sg tll staden, har lärt sg otrolgt mycket. Här fnns helt andra möjlgheter tll att fortblda och förnya sg själv och varatonen nom staden vad gäller både skolor och elevunderlag är enorm. Jag har alltd trvts mtt yrke, men att få träffa alla nya kollegor och vara delaktg den kollegala nvesterng som regonen drver har vart en otrolg kck. I praktken utgör v alla en del av en fantastsk kunskapsbank. Del av ett större sammanhang Alla tre är överens om att relatonen tll klassen som helhet och eleverna som ndvder är det vktgaste vad gäller att skapa engagemang och delaktghet, men att det är väsentlgt för poltker och skolförvaltnngar att rva de hnder som fnns för att lärarna ska kunna undervsa. Man behöver ha en tydlgt defnerad roll och uppleva att man är en del av ett större sammanhang. Det är sådana aspekter snarare än lönefrågor som är relevanta när det gäller att rekrytera och behålla kompetens nom skolväsendet. Det är när v planerar, genomför och utvärderar tllsammans som v skapar en stmulerande mljö för undervsnng och nlärnng, avslutar de. I Stockholms stad arbetar över personer. Du möter oss tll exempel skolan, på äldreboenden, parken och när du ska söka bygglov eller går tll smhallen för att träna. I Stockholms stad fnns det crka 260 grundskolor och 45 grundsärskolor, kommunala och frstående, som erbjuder en rad olka profler och nrktnngar. Stockholm ska vara en stad som får alla att växa, oavsett bakgrund eller bostadsort. Kontaktcenter Skola: E-post: kcskola@stockholm.se

20 20 NextMeda Här kan lärare fokusera på sna ämnen Internatonella Engelska Skolan är en av Sverges ledande frskolor med ambtonen att vara landets bästa skola. På Engelska Skolan Uppsala når medarbetarnöjdheten skyhöga nvåer och har aldrg vart under 95 procent. Internatonella Engelska Skolan startade 1993 och är Sverges största frstående grundskoleverksamhet. Verksamhetsåret 2016/2017 går drygt elever Sverge företagets 29 grundskolor årskurserna 4 9 och Internatonella Engelska Gymnaset på Södermalm Stockholm. Grundskolorna fnns Bromma, Borås, Enskede, Esklstuna, Falun, Gävle, Halmstad, Hässelby, Hässleholm, Huddnge, Johanneberg, Järfälla, Jönköpng, Karlstad, Ksta, Krokslätt, Lljeholmen, Lnköpng, Lund, Nacka, Skärholmen, Sundsvall, Tyresö, Täby, Umeå, Uppsala, Västerås, Älvsjö och Örebro. I august 2017 öppnar fyra nya skolor Hässleholm, Landskrona, Södertälje och Årsta. Hanna Järphagen Weström, lärare svenska och SO och Mkael Östlng, rektor på Internatonella Engelska Skolan Uppsala. Foto: Dan Pettersson Internatonella Engelska Skolan Uppsala är en dynamsk skola för årskurserna 4 9. Skolan följer den svenska läroplanen och undervsnngen bedrvs på engelska och svenska beroende på ämnet. Den är dag Uppsalas största grundskola med 740 elever och 75 anställda. Hanna Järphagen Weström undervsar svenska och SO och arbetade 14 år kommunal skola nnan hon sökte sg tll Engelska Skolan Uppsala Jag sökte ht därför att jag höll på att tappa all den glöd jag hade när jag började som lärare, på grund av att skolan där jag var nnan jag kom ht nte fungerade som jag tycker att en skola ska fungera. Jag vlle fortsätta utvecklas och det tycker jag att jag gör här. Jag trvs verklgen, berättar Hanna och tllägger: Den största fördelen är att mn td klassrummet går åt tll att undervsa. Jag slpper ägna td åt dscplnära sysslor och med att reglerna är så tydlga. Alla vet vad som förväntas, och det underlättar mycket. Som nyanställd blr du också väl omhändertagen av dna kollegor, vlket jag tyckte var väldgt skönt då jag kom ht, trots alla mna tdgare år som lärare. Starka övertygelser styr undervsnng Internatonella Engelska Skolan har lång och djup erfarenhet nom utbldnng och är nne på stt 22:a år som frskola Sverge. Redan från starten formulerade grundaren Barbara Bergström tre starka övertygelser som präglar undervsnngen: Behärska engelska språket nyckeln tll världen. En lugn och trygg skolmljö där lärarna kan undervsa och eleverna lära sg. Höga akademska förväntnngar och ambtoner med övertygelsen att varje barn kan lyckas oavsett socal bakgrund. Generellt har Internatonella Engelska Skolan satsat på ett mycket tydlgt skolledarskap. Är du rektor på en av skolorna är det synlghet, tydlghet och kommunkaton som gäller. Våra skolor präglas också av en nternatonell atmosfär. På vår skola kommer nästan hälften av personalen från ett annat land och upp tll hälften av undervsnngen sker på engelska, berättar Mkael Östlng, rektor Uppsala. Höga förväntnngar på varandra Det du bör ha med dg när du söker tll Engelska Skolan är ett drv och en vlja att utvecklas som lärare, framhåller Mkael Östlng. Du får en mljö där undervsnngen är det centrala. Höga förväntnngar är vår standard. V jobbar hårt med oss själva lednngen och nom lärarkolleget, vlket nnebär att v är tydlga mot eleverna med att v har höga förväntnngar på dem också. Internatonella Engelska Skolan har ambtonen att vara Sverges bästa skola. Det nnebär att du kommer n en mljö där alla runt omkrng dg vll göra något väldgt bra för eleverna. För en nyexamnerad lärare är det en fantastsk möjlghet att få komma drekt n en sådan organsaton där alla hela tden vll framåt. Många utvecklngsmöjlgheter Hanna Järphagen Weström vll också peka på de kompetenshöjande möjlgheter och karrärmöjlgheter som erbjuds nom såväl skolan som organsatonen stort. På vår skola arbetar v kontnuerlgt med olka projektprogram där v läser ett ämne och dskuterar. V har också regonala konferenser där våra skolor en vss regon samarbetar och träffas en gång per år för att dskutera ett utvalt pedagogskt ämne. Internatonella Engelska Skolan erbjuder också nterna ledarskapsutbldnngar som en väg tll framtda skolledarskap, tllägger Mkael Östlng. Specell gemenskap kolleget Det fnns också en rörlghet mellan skolorna, konstaterar Mkael Östlng. Många av våra lärare Uppsala har en bakgrund på Engelska Skolan andra städer. Det vsar att man vll stanna kvar organsatonen. Medarbetarnöjdheten på vår egen skola är skyhög. V har aldrg vart under 95 procent medarbetarnöjdhet, vlket är fantastskt. Att många är nöjda och vll stanna kvar har också med den socala bten att göra, framhåller Hanna Järphagen Weström. När du flyttar ht från ett annat land så kanske du nte känner så många. De du lär känna först är kollegorna, så skolan blr som en del av en famlj. V har mycket aktvteter där v umgås även utanför arbetet. V frar alla varanter av högtdsdagar, nte bara de svenska, vlket bdrar tll en alldeles specell gemenskap kolleget. Att trvas med varandra även socalt är värt väldgt mycket.

21 Vll du dela med dg av dn kunskap? Vänta nte med att ansöka om att bl lärare på våra skolor. N kommer nte att ångra er. Så som v har det på Internatonella Engelska Skolan, är så som jag vet att flera av mna gamla kollegor skulle vlja ha det även den vanlga svenska skolan. Jag kan koncentrera mg på mtt kärnuppdrag som lärare och behöver nte göra alla de extrauppgfter som ofta läggs på lärare Sverge. Internatonella Engelska Skolan har specellt utsedda personer som tar hand om dem. Ett exempel på detta är att om det fnns ett dscplnproblem runt en elev, så lämnar jag över det ärendet tll vår Student Care Manager. Detta sn tur nnebär att jag kan använda mn td tll att göra undervsnngen kvaltatv, vlket leder tll en högre måluppfyllelse. - Mr Rönndahl, IES Hässleholm SO lärare Varför säger man att själen har evgt lv när det är atomerna som lever vdare? Som lärare får man bland frågor som är större än ett avgränsat ämnesområde. Det väcker funderngar att den ensklda kolatom du just andades ut en gång tden kan ha suttt en dnosaure. Inom hndusmen talar man om att v återföds evghet. Men är det v eller atomerna? Vad skulle du vlja utforska med dna elever? Svenska lärare #Detbästasomhäntförattmotverkasärskrvnng Särskrvnng av ord kan bland bl väldgt kul men gör oftast att budskapet blr fel. Regeln om att lyssna på betonngen är heller nte alltd så lätt att använda för många elever. Ett kul sätt att vsa eleverna vlken skllnad det blr är att htta rolga exempel från vardagen. Foton på rolga skyltar, annonser och lappar. -Glad packad räkmacka -Morgon rockar 300 kr -V har sprätt ägg -Skum tomte 3 kr -V har kul glass! -Gft orm säljes Har du andra bra sätt att vsa på effekten av särskrvnng? Specalpedagoger Dyselex, Dselexy, Deslx, Dselex, Deslx, Dsslexy, Dyslex En framgångsfaktor för att kunna ge rätt stöd tll varje elev är att tdgt upptäcka behoven. En ndkator på läs - och skrvsvårgheter kan vara att eleven har svårt för att läsa okända ord, nonsensord eller har svårt att repetera sffror en sere. Men det fnns oftast nga skarpa skljelnjer. Varje elev har stt unka behov av stöd. Har du bra metoder för att tdgt upptäcka elever med behov av stöd? V söker behörga lärare tll våra skolor över hela landet. Besök vår hemsda där du httar mer nformaton om oss och alla våra skolor. Skcka CV och personlgt brev tll recrutment@engelska.se Kontakta oss gärna om du har flera frågor.

22 22 NextMeda Acapeda tar dg framåt lärarkarrären Söker du nya utmanngar och vll framåt lärarkarrären? Vll du få tllgång tll kontnuerlg kompetensutvecklng och utvecklas dn yrkesroll? Allt det här kan rekryterngs- och bemannngsföretaget Acapeda erbjuda sna lärarkonsulter. Sara Sundell undervsar svenska och samhällsorenterande ämnen och Erna Selmagc, konsultchef på Acapeda. Foto: Johan Marklund Acapeda är ett auktorserat och väletablerat rekryterngs- och bemannngsföretag som erbjuder jobb tll såväl blvande som erfarna lärare nom förskola, skola och vuxenutbldnng Sverge och Norge. Även personer från andra yrken men med en gedgen arbetslvserfarenhet nom förskola och skola som funderar på läraryrket har möjlgheter att arbeta som lärarkonsult va Acapeda. Att börja arbeta på Acapeda som lärarkonsult är ett utmärkt karrärval. V samarbetar med både kommunala och prvata förskolor och skolor. Du får en trygg anställnng och kan välja mellan olka anställnngsformer, säger konsultchef Erna Selmagc som vart med sedan januar 2016 då Acapeda startade upp Sverge. V har haft en väldgt postv utvecklng och snabbt skapat oss ett väletablerat namn på marknaden, både bland skolor och bland lärare, framhåller hon. Nyckeln tll framgång Acapeda är en serös aktör nom rekryterng och bemannng för skola och förskola. Nyckeln tll framgång är att v alla har personlg erfarenhet av, och därmed förståelse för, våra kunders verksamhet och behov, berättar Erna Selmagc. Acapeda AB är ett väletablerat rekryterngs- och bemannngsföretag som förser kommunala och prvata förskolor och skolor Sverge och Norge med kvalfcerade och kompetenta lärare. V är en del av Dedcarekoncernen som är en av Nordens ledande leverantörer av rekryterng och bemannng nom flertalet områden sedan Våra huvudkontor fnns Stockholm och Oslo. För mer nformaton se Erna är själv utbldad och examnerad lärare för årskurserna 7 9 och gymnaseskolan och har en lång erfarenhet av att arbeta nom skolan. De konsultuppdrag som erbjuds kan varera utfrån de behov som fnns ute på skolorna men även utfrån lärarkonsultens egna möjlgheter och förutsättnngar. En del skolor har behov av enstaka tmvkarer. Andra skolor väljer att hyra personal under långa peroder, både på heltd och tlls vdare. Många väljer också att använda oss som ett rekryterngsbolag där v hjälper tll att rekrytera personal tll verksamheterna, berättar Erna och tllägger: V erbjuder ett nytt sätt att arbeta på genom att v kan ndvdanpassa arbetet utfrån de erfarenheter, förmågor och önskemål som den ensklde konsulten har. Du väljer själv när, var och hur mycket du vll jobba. Bra lön och anställnngsvllkor Acapeda erbjuder sna konsulter en anställnng som är lka trygg som en tradtonell drektanställnng vd en skola. Förutom en större valfrhet så erbjuds också en högre marknadsmässg lön. Anställnngen omfattas av ett ordentlgt kollektvavtal samt tjänstepenson, semesterersättnng och olka försäkrngar och vllkor. Alla anställda får även frskvårdsbdrag. V erbjuder även olka former av kompetensutvecklng tll våra anställda så att de får möjlgheter att utvecklas yrkesrollen och ta sg framåt karrären, framhåller Erna Selmagc. Som anställd har du en personlg konsultchef som du kan vända dg tll om allt från lönefrågor tll att rnga n och bolla tankar och déer och önskemål, berättar Erna vdare. Tryggare form av anställnng Sara Sundell har vart anställd av Acapeda sedan september förra året. Hon är journalst grunden och en representant för andra yrkesgrupper än lärare som kan arbeta ute verksamheten. Läraryrket lgger väldgt nära journalstken. Journalster är ju också pedagoger som ska förklara och vara pedagogska sna texter, förklarar Sara som vände sg tll Acapeda förra året. Jag fck en tjänst genom Acapeda september. Sedan dess har jag vart på olka uppdrag Stockholmsområdet och undervsat svenska och samhällsorenterade ämnen. Jag blr väl omhändertagen här och har bara postva erfarenheter. Fördelen med att vara anställd av Acapeda är att här får jag alltd ett jobb, och det tycker jag är tryggt, säger Sara. Bra nblck skolvärlden Sara har fått väldgt postv respons httlls ute på sna arbetsplatser, så det lutar åt lärarjobbet även framtden, säger hon. Jag har valt stanna kvar för att jag gllar utmanngar och för att jag trvs. Jag skulle absolut rekommendera andra som har funderngar på läraryrket att testa sna vngar på det här sättet. Genom ett bemannngsföretag som Acapeda får du komma ut tll olka skolor och du får en väldgt bra nblck vad som kan möta dg sen som färdgutbldad lärare, avslutar Sara.

23 NextMeda 23 Esklstuna satsar aktvt på utvecklngsnsatser Lksom på många andra håll råder det Esklstuna brst på legtmerade lärare, men tll skllnad från de flesta andra kommuner har man regonen vågat tänka utanför ramarna och bedrver förbättrngsarbete och rekryterng på nnovatva sätt. I Esklstuna tar man skolutvecklngen på största allvar och sedan en td tllbaka har kommunen satsat aktvt på att utforma nsatser som stärker lärarkåren och den kommunala skolverksamheten. Bland annat har man vänt blcken mot Fnland, för att htta lärare och ntatvet har fallt mycket väl ut. Hela sex nya lärare kommer att anställdas kommunen under Att stärka den kommunala verksamheten gagnar på skt de som arbetar kommunen. Helhetstänket på förvaltnngen kretsar naturlgtvs mångt och mycket krng att locka fler lärare och rektorer, men det handlar även stor utsträcknng om att rekrytera andra roller. Ju fler stödfunktoner som fnns att tllgå, desto fler utvecklngsmöjlgheter har man på enheterna, konstaterar Anna Magnusson, som tllsammans med kollegan Anu Enehöjd är utvecklngs coacher Esklstuna kommun på den nyskapade utvecklngsenheten nom grundskolans lednng. Esklstunas kommunala rektorer deras arbete, och för mg handlar det om att utveckla hela systemet. Om man vll genomföra förändrngar som ska hålla över td kan man nte börja någon annanstans än på förvaltnngsnvå, konstaterar Anna, vars poston är specfkt nrktad mot socalt hållbart arbete. Exempel på de åtgärder som redan är planerade är ett projekt som sammanför förstelärarna kommunen, ett utökat kvaltetsarbete krng dgtala verktyg samt bjuda n och engagera externa aktörer för att skapa en bättre och mer omfattande fortbldnng krng aktuella ämnen. Verktyg för ökade kunskaper Även Anu har arbetat som rektor de senaste åren Esklstuna. Tll skllnad från Anna lägger Anu fokus på kunskapsuppdraget. Det är som Anna säger väldgt vktgt med en god systematk. V behöver granska våra kunskapsresultat och analysera varför de ser ut som de gör och sen lägga upp en plan för att nå förbättrade resultat. En stor del det arbetet är att stödja rektorerna och htta verktyg som de kan använda både stt personlga arbete och tllsammans med pedagogerna. Det gäller egentlgen all personal, så att eleverna får större kunskaper, berättar hon. Arbetet sker dels genom uppdrag på förvaltnngsnvå och dels ute på ensklda enheter beroende på vlka behov som fnns. En aspekt är att länka samman det kommunövergrpande arbetet, exempelvs vad gäller kultur och skola, trygghet och frtd. V genomför en nledande kartläggnng på plats ute verksamheterna och utarbetar sedan nsatser för att skapa systematk och kvaltet över td, såväl på ndvd- och gruppnvå som på enhets- och organsatonsnvå. Det kan röra sg om nspratonsföreläsnngar, skapa fokusgrupper och andra utvecklngsnsatser. Sedan återkopplar v tll personalen på plats för att få feedback. Vår enhet fungerar lte som en motor det här arbetet eftersom v kopplar hop alla processer tll en gemensam strateg, säger Anu. Starkt fokus på elevhälsa Syftet är naturlgtvs att öka den ndvduella elevens upplevelse av trygghet och nspraton samtdgt som kunskapsresultaten höjs. Skolan ska göra en postv skllnad för alla och en central åtgärd för att uppnå det är ett starkt fokus på elevhälsa. Att förebygga psyksk och fyssk ohälsa kan vara svårt då flera roller elevhälsoteamen är ensamma sn professon. Därför har v flera projekt på gång, tll exempel för att skapa övergrpande samarbeten eller nya metoder för att nå och undervsa elever som av olka skäl nte kan tllgodogöra sg ordnare undervsnng. Det fnns enormt stora vnster att göra, så det gäller att våga gå på otrampade stgar, avslutar Anna och Anu. Stödja, stmulera och utmana Anna kommer närmast från Stockholm där hon 13 år arbetade som rektor. Hon är övertygad om att utvecklngsenheter nom förvaltnngen är rätt väg att gå för att stödja pedagoger och rektorer. Målet är alltd att nsatserna ska komma eleverna tll nytta. Vårt uppdrag är tydlgt: det handlar om att stödja, stmulera och utmana Totalt går runt elever Esklstunas 27 kommunala grundskolor med undervsnng från förskoleklass för sexårngar tll årskurs no. Inom alla grundskolor med förskoleklass tll årskurs 6 fnns skolbarnsomsorg med frtdshem för barn från 6 tll 9 år och öppen verksamhet för elever som är år. Esklstuna har också ett antal frstående grundskolor. Esklstuna kommun Esklstuna Tel: E-post: nfo@esklstuna.se Anna Magnusson och Anu Enehöjd, utvecklngs coacher Esklstuna kommun. Foto: Perre Pocs

24 24 NextMeda Samsyn genomsyrar skolväsendet Borlänge Den gamla ndustrstaden Borlänge präglas sedan många år av mångkulturaltet och det är en aspekt som är ständgt närvarande Borlängebornas vardag. Inte mnst färgar den av sg på kommunens skolor, som aktvt arbetar med nkluderng och öppenhet. Inkluderng är mer än bara mångfald. Det säger Tjärnaskolans rektor Katarna Gessner. Hon framhäver att Borlänges långa tradton som multkulturell regon har medfört att kommunens lärare är vana vd att begrunda hur de kan möta alla elever på bästa sätt utfrån deras ndvduella förutsättnngar. Det är nte unkt att arbeta med nkluderng, det sker över hela landet, men här har v det ryggraden. Men det handlar nte uteslutande om kulturer utan om att barn med olka dagnoser, könsdentteter eller socala bakgrunder ska kunna ngå klassrummet på samma vllkor som alla andra och få ut det mesta möjlga av sn vardag skolan. Tjärnaskolan arbetar nkluderande med stöttnng av både en kurator och en handledare samt flera andra specalfunktoner, men de flesta nsatserna förläggs tll klassrummet samverkan med läraren. På lknande sätt arbetar skollednng och personal alla kommunens skolor. Det fnns lka många arbetssätt som det fnns lärare och våra kunnga och engagerade pedagoger försöker ständgt htta nya lösnngar och angreppssätt som tar hänsyn tll elevernas vllkor. Det fnns stor kreatvtet lärarkåren och målet är naturlgtvs att alla elever ska utvecklas så långt som möjlgt förhållande tll läroplanen, säger bträdande rektor Johanna Norrgård. Arbetar utfrån värdegrund Kollegan Lselotte Malmberg, bträdande rektor för Maserskolan, nckar medhåll och fyller : V arbetar naturlgt utfrån värdegrunden våra styrdokument. Dessutom har hela Borlänge kommun utarbetat en gemensam värdegrund som består av tre enkla och sammanfattande menngar utfrån vårt uppdrag: jag fnns här för Borlängebon, jag gllar utmanngar och jag möter varje männska med öppenhet. För oss är detta en självklarhet och det kännetecknar hela vår organsaton. V arbetar långsktgt med socal hållbarhet och att kontnuerlgt fortblda vår personal dylka frågor. Borlänge har tll exempel ngått ett nkluderngsprojekt som drevs av Malmö högskola. Under flera års td arbetade v med att utveckla nkluderande arbetsmetoder, mljöer och lärprocesser. Resultaten har sedan dess mplementerats på andra skolor. Sommarskola och utvecklngsprojekt Öppenheten och flexblteten genomsyrar Borlänges skolor och återspeglas bland annat även den frvllga sommarskola som anordnas kommunen, där alla mellanstade- och högstadeelever bjuds n för att få möjlghet att fortsätta utveckla sna kunskaper nom kärnämnena matematk, engelska och svenska. Andra exempel är projekten PRIO (Planerng, Resultat, Intatv och Organsaton) och Toleransprojektet. PRIO drvs av SKL och har utvecklats med stöd av McKnsey & Co:s rapporter om framgångsrka skolsystem. Det övergrpande målet är att verka för höjda kunskapsresultat genom att utveckla skolans nterna processer och arbetssätt, dels genom att stärka det kollegala samarbetet mellan lärare och dels genom att utveckla arbetssätten så att skollednngen kan styra skolans resurser dt de faktskt gör nytta, berättar Katarna. Genom Toleransprojektet vll Borlänge kommun arbeta långsktgt för socal hållbarhet. Projektets syften är att öka förståelsen för alla männskors lka värde hos ungdomar och ge dem verktyg att reflektera över sna egna och andras socala roller och dentteter. Bland annat arbetar man med unga männskors självbld, självförtroende och tllt för att göra dem mndre rekryterngsbenägna tll destruktva hatmljöer, fortsätter Lselotte. Unk samsyn om framtdens skola Alla tre är överens om att den samsyn som råder hela vägen från utbldnngsnämnd tll sektorschef, skolchef, rektorer och lärare nom kommunen känns unk. V arbetar nutdens skola, men för framtdens skola och alla drar åt samma håll. Att v har denna samsyn gör det lätt att tala om hur v ska bygga framtdens skola och hur den kommer att se ut. Det nkluderar en mängd olka aspekter, nte mnst att hålla eleverna och oss själva à jour med den dgtala utvecklngen och den senaste forsknngen. Som ett led detta arbete samverkar v bland annat med högskolan Dalarna, Framtdsmuseet scence centre Dalarna här Borlänge och Kulturcentrum Asken, som stöttar med ett rkt kulturutbud och ett språkfrämjande arbetssätt genom bld, musk, teater och dans. V vll ge eleverna de bästa möjlga förutsättnngarna, avslutar Johanna. I Borlänge kommun fnns ett brett utbud av förskolor, grundskolor, gymnaseprogram och vuxenutbldnng. I kommunens förskolor och skolor ska alla ha möjlghet att utvecklas och lyckas. Med barnen och eleverna fokus, handlar goda resultat och välmående om att lärare ska ges möjlghet tll fortbldnng och ökad kompetens. Det leder sn tur tll bättre undervsnng och en skola som ständgt utvecklas utfrån beprövad erfarenhet och vetenskaplg grund. Borlänge kommun Borlänge Tel: E-post: kommun@borlange.se Lselotte Malmberg, bträdande rektor för Maserskolan, Johanna Norrgård, bträdande rektor på Tjärnaskolan och Katarna Gessner, rektor på Tjärnaskolan. Foto: Patrk Lndström

25 NextMeda 25 Utvecklas som lärare Uddevalla Uddevalla lgger framkant när det gäller skolans utvecklng. Såväl lärare som elever ska ha de bästa förutsättnngarna för att nå framgång. V lyckas vara en attraktv skolkommun och har oerhört kompetenta medarbetare. Uddevalla kommun har 17 F 6-skolor och fem 7 9-skolor, som har en stark betonng på allas lka värde, oavsett kön, bakgrund och förutsättnngar. Det sker stora satsnngar på bland annat IKT, dgtalserng och pedagogskt ledarskap. Det fnns även en egen utvecklngsenhet för skolan. Uddevalla har drygt nvånare och är en knutpunkt för handel och resande regonen. Det säger verksamhetschef för grundskolan Peter Madsen och får medhåll av bträdande verksamhetschef Lsa Kullgren, som också är chef för kommunens utvecklngsenhet för skolan. Enheten arbetar aktvt med att ntera och stödja utvecklng vd skolorna och fungerar som en resurs och utförandeorgan tll skolorna. Vsonen Uddevalla är att lv, lust och läge ska ge en bra lvskvaltet. Det betyder att alla elever ska få förutsättnngar och verktyg för ett bra lv, ett lustfyllt lärande och bästa möjlga utgångsläge nför framtden. En vktg del detta arbete är dgtalserngen av skolan, med dgtala redskap och e-tjänster framkant och ett välutvecklat dgtalt stödsystem för elevers lärande och utvecklng. Uddevalla är en av to kommuner som valts ut av SKL tll projektet Leda för en smartare välfärd. Uddevalla har gått bräschen för dgtal kompetensutvecklng och effektvt användande av IKT och dgtala pedagogska verktyg våra grundskolor. När det gäller mplementerng av regerngens nya dgtala agenda så är v redan där, berättar de. Pedagogskt ledarskap Pedagogskt ledarskap är ett annat vktgt nslag och man satsar mycket på Lsa Kullgren, bträdande verksamhetschef och Peter Madsen, verksamhetschef för grundskolan Uddevalla kommun. Foto: Ulf Mchal en delande kultur. Kollegalt lärande är prorterat och några gånger per termn anordnas konferenser där lärare delar med sg av sn kunskap och goda déer. I Uddevalla fnns dessutom relatvt sett fler förstelärare och alla är tllsvdareanställda, vlket bara förekommer en femtedel av Sverges kommuner. V vll tydlgt premera duktga lärare och skapa stabltet för lärarkolleget och eleverna. Det ger en sgnal att utvecklng verklgen lönar sg, säger Lsa. Uddevalla är en tllväxtkommun och antalet elever ökar från år tll år, nte mnst tack vare ett stort antal nyanlända elever som kommunen har starkt fokus på att ta emot på ett bra sätt. Kommunen är stor nog för att ha resurser att satsa på grundskolorna, samtdgt som den bevarar närheten mellan kolleger och har korta beslutsvägar, framhåller Lsa och Peter. V är en attraktv skolkommun, som har ett väldgt tydlgt utvecklngsfokus och som lyckas knyta goda krafter tll oss. Här fnns spännande karrärmöjlgheter för lärare som vll vara med och forma framtdens skola. NextMeda Upplands Väsby på väg mot toppen Upplands Väsby är en kommun stark utvecklng med skolfrågorna fokus. Breda utvecklngsnsatser ger mycket att erbjuda lärare som vll arbeta en utvecklande skolmljö, säger Synnöve Frdén, verksamhetschef för Upplands Väsby kommunala skolor och förskolor. I Upplands Väsby fnns fem kommunala grundskolor. Tre skolor har F 9 och två skolor F 5. Idag sker en stark nflyttnng tll kommunen som har över nvånare. Upplands Väsby lgger strategskt vd E4:an mtt emellan Stockholm och Uppsala med sju mnuter tll Arlanda. Kommunen genomgår en omfattande utvecklng med kraftfulla satsnngar på nya bostäder, kommunalt fnanserad servce och goda förutsättnngar för närngslvet. Jag tycket att kommunen har kommt långt på många områden. En vktg framgångsfaktor för undervsnngen klassrummet är det kollegala lärandet som v arbetar mycket med. Flera skolor har också kommt långt när det gäller de dgtala verktygen. Här lgger mn egen skola framkant med 1:1-konceptet, det vll säga en dator tll varje elev, säger Maln Kraft, lärare på Väsby skola som är kommunens största grundskola med drygt 700 elever. Maln började arbeta Upplands Väsby för fem år sedan då hon sökte en tjänst på Väsby skola. Jag undervsar svenska och SVA (Svenska som andraspråk) och det dök upp ett ntressant arbetstllfälle där jag kunde kombnera både att jobba som svensklärare och att jobba med nyanlända elever. Den chansen vlle jag nte mssa. Utvecklas lärarrollen Maln Kraft ser flera fördelar med stt arbete på Väsby skola. Det är en arbetsplats där personalen stannar, vlket alltd är ett bra betyg. Det är god stämnng på skolan med härlga elever från olka länder och kulturer. Maln tycker också att hon får stt behov av kompetensutvecklande möjlgheter tllgodosett. Maln Kraft, lärare på Väsby skola och Synnöve Frdén, verksamhetschef för Upplands Väsby kommunala skolor och förskolor. Foto: Gonzalo Irgoyen Kommunens olka satsnngar på skolutvecklng ger tydlga resultat hos eleverna. Samtdgt utvecklas jag själv som lärare. V har olka fokus på det kollegala lärandet så jag lär mg nya saker hela tden. Jag arbetar också med formatv bedömnng och med språkutvecklande arbetssätt. Läslyftet med mycket fokus på läsnng är ett annat nslag som bdrar tll skolans utvecklng. Klättrar rankngen V har bestämt oss för att varje elev ska nå mål med godkända betyg, och jag upplever att det målnrktade arbetet för att nå dt är förankrat och levande alla skolor och hos alla medarbetare. V ser nu att våra resultat ökar och v klättrar rejält rankngen på olka områden och börjar komma upp bland de rktgt bra skolkommunerna. Det ser jag som ett kvtto på att man lyckas med de breda satsnngar som görs, säger Synnöve Frdén som ser ett stort rekryterngsbehov av lärare framöver. V har stora pensonsavgångar de kommande åren. Dessutom är v en växande kommun med stor nflyttnng. Här byggs mycket bostäder och långtdsplanerngen fnns också planer på att bygga nya skolor.

26 26 NextMeda Lära av kollegerna är bästa lärandet Angered är föregångare nom språkutvecklande undervsnng, Östra Göteborg har en egen modell för elevhälsan och Västra Hsngen satsar hårt på lärarnas arbetsmljö. Och som en röd tråd allt detta: Det kollegala lärandet! V vet att kollegalt lärande är den mest effektva sortens lärande, alltså att v arbetar tllsammans, hjälps åt och delar med oss, säger Mara Kempe Olsson, rektor på Bergsjöskolan Östra Göteborg. Den nya skollagen ställer höga krav på en mer förebyggande och främjande elevhälsa, hellre än åtgärder efterhand. År 2012 startade Bergsjöskolan sn egen modell EHM, som nu sprtts vdare stadsdelen och även ut landet. I EHM arbetar lärare och elevhälsa tllsammans från början, oavsett om det fnns problem eller nte. V har byggt en systematk och nu utvecklar v EHM hela tden, säger Mara Kempe Olsson. Alla möten som elevhälsan höll för sg själva har tagts bort. Idag fnns alltd både elevhälsans personal och pedagoger med när det förs samtal om eleverna. Och plötslgt är ansvaret gemensamt! Klyftan överbryggad Att v gör det tllsammans, gör det här jobbet lättare. Nu behöver ngen gå omkrng med en tung, stressande känsla av att vara ensam med ansvaret och kunskaperna om eleven. Borta är också känslan av lärarna som ett B-lag som kunde kalla n elevhälsan för expertråd fall man nte kunde lösa problemen själva. Den klyftan är nu överbryggad. Utvärderngarna talar stt tydlga språk: Ingen vll gå tllbaka. Och skolorna Östra Göteborg har fått ett kvtto på att kollegalt lärande nte bara gäller mellan lärare. Skolans psykolog, kurator och skolsköterska har lärt sg oerhört mycket av våra pedagoger och tvärtom också! Alla lärare har ökat sn kompetens och v har en mycket bredare handlngsberedskap nu, säger Mara Kempe Olsson. Spetsutbldade språk Det kollegala lärandet är högt prorterat även Angered, en stadsdel med männskor från många länder, med många språk. Här har man satsat på språkutvecklande undervsnng sedan 90-talet. Och sedan 2013 har 24 pedagoger från Angered spetsutbldat sg på Borås högskola. Kursen är på 7,5 poäng, men v delade upp den på två år, eftersom v läste den parallellt med jobbet, säger förstelärare Chrstna Lyttkens på Nytorpsskolan Hammarkullen. Hon och hennes 23 kollegor utgör nu ett nätverk av språkutvecklare Angered, med uppgft att höja kunskaper och språkmedvetenhet på den egna skolan eller förskolan. På det här sättet vrder v upp det kollegala lärandet ett snäpp. Språkutvecklande undervsnng är jättevktgt hela vägen, från förskolan och ända upp tll årskurs no, säger Chrstna Lyttkens. Hon berättar entusastskt om modersmål, andraspråk, vardagsspråk, skolspråk, nterrmsspråk, teckenspråk och kroppsspråk... Man måste faktskt jobba med alla varanterna när barn ska lära sg. Och bldspråket är extra vktgt för de nyanlända, säger Chrstna Lyttkens. En segregerad stad Hennes skola har nfört en extra tmmes svenska per vecka och läsnng varje dag. Och för skrvandet och läsförståelsen är Crkelmetoden och Readng to Learn (R2L) numera välkända begrepp Angered. Det här är så spännande, det fnns så många kurser, ny forsknng och ltteratur. Det är rolgt, ger effekt och alla lärare har ett språkansvar! Göteborg är en mycket segregerad stad, bland även nom stadsdelarna. I Västra Hsngen ryms både det välbärgade Torslanda och det socoekonomskt svagare Bskopsgården. Förstelärare Chrstna Lyttkens, Angered ( mtten) och rektorerna Paula Palmdahl, Västra Hsngen och Mara Kempe Olsson, Östra Göteborg. Foto: Emmy Jonsson

27 NextMeda 27 Paula Palmdahl, rektor på Ryaskolan 4 9 Bskopsgården, har arbetat båda verklgheterna. Hon vet att 30 procent av eleverna på hennes skola behöver särsklt stöd, jämfört med 10 procent på Torslandaskolan. Alla som arbetar nom skolan, både Torslanda och Bskopsgården, är väldgt nrktade på att v ska ha en lkvärdg skola för våra elever. Där är v nte ännu, men det är allas fokus, säger Paula Palmdahl. Bygger nya strukturer Och man är på god väg. Sommaren 2016 blev Paula känd meda som trendvändaren och en kvällstdnng rapporterade om Mraklet på Ryaskolan. Fakta bakom rubrkerna: Vårtermnen 2015 var bara 23 procent av Ryaskolans nor godkända alla ämnen. Ett år senare var samma sffra 54 procent! För mg var det postvt att komma tll Ryaskolan från en välfungerande skola med högst resultat staden. Nu ska v se tll att det fungerar lka bra på Ryaskolan också, för det har eleverna rätt tll! Paula Palmdahls egen förklarng tll mraklet är framför allt en stor satsnng på lärarnas arbetsmljö, men också ett nytt arbetssätt för elevhälsan och hard core nom genrepedagogk. V har byggt nya strukturer krng nformaton, utvecklande av undervsnngen, bedömnng av lärande och återkopplng tll eleverna. Lärarna ska veta att det fnns en struktur och en tanke bakom. De ska nte behöva htta på egna lösnngar. I Göteborgs Stad arbetar drygt personer. Staden har crka 185 grundskolor. Idag är det Göteborgs to stadsdelsnämnder, tll exempel Angered, Västra Hsngen och Östra Göteborg, som ansvarar för skolorna stt område, nästan som en egen kommun. Men beslut är taget att ändra detta och nföra en central nämnd för grundskolorna och en för förskolorna. När det genomförs är nte helt klart. Kontaktcenter: E-post: goteborg@goteborg.se Tre sektorschefer Göteborg: Peter Johansson, Västra Hsngen, Lala Svensson, Östra Göteborg och Lotta Wkström, Angered. Foto: Emmy Jonsson Aldrg ensam alltd tllsammans Att vara lärare är nget ensamjobb Göteborg. Kollegor och chefer stöttar ndvden och det kollegala lärandet är högt prorterat. I hela staden jobbar man med de strategska områdena kompetens, lkvärdghet och systematskt kvaltets- och utvecklngsarbete. I Göteborg jobbar v tllsammans. En lärare ska aldrg behöva känna sg ensam eller maktlös, säger Lotta Wkström, tf sektorschef för utbldnng Angered nordöstra Göteborg. Hon är övertygad om att det alltd fnns verktyg och metoder som hjälper en lärare att göra ett arbete med hög kvaltet. På alla nvåer Utbldnng och kompetensutvecklng står högt på vår lsta. Och kollegalt lärande är ett bra förhållnngssätt på alla områden och alla nvåer, nte mnst för att sprda goda erfarenheter och framgångsfaktorer, säger Lotta Wkström. Peter Johansson, sektorschef Västra Hsngen, nstämmer: Oavsett om du jobbar som lärare, sektorschef eller områdeschef: Det kollegala lärandet ska genomsyra arbetet hela organsatonen, det är en tydlg lnje, säger Peter Johansson. Tanken att lärarjobbet är lagdrott snarare än solospel gäller både medoch motgångar. Behöver stöta och blöta Kompetenta lärare delar med sg av déer och goda exempel vårt kollegala lärande. Och när v httar utvecklngsområden, är det vktgt att jobba med dem tllsammans, som en del av det daglga arbetet, säger Lotta Wkström. Sektorschefen Östra Göteborg, Lala Svensson, tar upp ledarskap klassrummet som ett exempel där kollegor kan ge vktgt stöd. Lärare behöver stöta och blöta vad det är som gör att en kollega är framgångsrk klassrummet, medan en annan har svårgheter. Då gäller det att htta en bra stödmodell. Bygg kvaltet vardagen! En avgörande faktor är att rektorn följer sna lärares utvecklng klassrummet och låter alla dskutera vad som händer, tll exempel ämneskonferenser, säger Lala Svensson. Hon är säker på att kvaltetsarbete ska grundas vardagen, tllsammans, nte kommenderas fram utfrån eller ovanfrån. Det är svårt för nån annan att bestämma hur kvaltetsarbetet ska se ut på en skola. Man måste bygga där man befnner sg, då når man största framgångarna, säger Lala Svensson. V jobbar systematskt och kontnuerlgt med att följa upp resultat och måluppfyllelse, för att htta framgångsfaktorer undervsnngen och även utvecklngsområden, för att kunna prortera dem, säger Lotta Wkström. Nyanlända lärare sätts n Lärarbrsten är stor hela landet. Göteborg behöver anställa crka grundskollärare fram tll år Sedan länge arbetar staden med flera strateger för att säkra rekryterng och kompetens. Ett exempel är att nyanlända pedagoger, många med arabska som modersmål, ska valderas och utbldas för att snabbt kunna arbeta Göteborgs skolor. Idag är varje stadsdel ansvarg för sna skolor, men anställnngstryggheten gäller nom hela Göteborgs Stad, så det är nte ovanlgt att lärare byter stadsdel ett tag. Kommunlednngen har beslutat att centralsera det ansvaret tll en nämnd för grundskolorna och en för förskolorna. Men v jobbar redan nu med ett hela staden-perspektv. Målet är en bra och lkvärdg utbldnng för alla Göteborg, oavsett vlken stadsdel man bor, säger Peter Johansson. Startar ny sajt vår V behöver professonella lärare som kan se tll elevens hela lvsstuaton, nte bara själva undervsnngen. Det kräver extra engagemang och motvaton, säger Lala Svensson. Göteborg Stads Center för skolutvecklng erbjuder stadens pedagoger kompetensutvecklng många olka former. Våren 2017 startar Pedagog Göteborg på nätet, ett fönster utåt för Göteborgs alla skolor, där lärare och rektorer kan lära av varandra. Jag tror att det är vktgt för lärare att bl sedda, att få sprda sna erfarenheter och resultat. V ska uppmärksamma det goda arbetet ute skolorna, säger Lotta Wkström.

28 28 NextMeda Bolaget där lärare lyfter lärare Clockwork växer vdare Jag har ett år kvar på mn lärarutbldnng och möjlgheten att jobba genom Clockwork ger mg kunskaper och erfarenheter jag annars nte fått. De lgger absolut framkant när det gäller vllkor och förutsättnngar för dagens lärare. Det säger Jula Thorsberg, kanddatansvarg vd det snabbväxande rekryterngs- och uthyrnngsbolaget som förädlar den unka kombnatonen akademsk kompetens och erfarenhet med snabb servce och problemlösnng. Björkvedsbrasan pensonatet strax utanför Falun sprakar varsamt. Lednngen för Clockwork utbldnng och rekryterng pratar en stund efter lunch nnan dagkonferensen fortsätter. På agendan fnns bland annat kvaltetssäkrng under snabb expanson. För under 2017 väntas en fördubblng av antalet pedagoger, skolledare och rektorer för uthyrnng. Även rekryterngssdan väntas växa kraftgt. V har bara funnts 1,5 år och har haft tllväxt från dag ett. Men v kompromssar aldrg med vår professonalsm, våra värderngar, kvaltet eller vår servce tll uppdragsgvarna. Skolvärlden är lten och, tro mg, hade v nte levererat på topp hade v nte vart den här oerhört stmulerande stuatonen dag. Men v är ännu bara början av vår resa, säger affärsområdeschef Fred Hussen. Bred erfarenhet Fred Hussen, med erfarenhet som rektor frskola och lärare kommunala skolor, går vdare och pratar om det han menar gör affärsområdet han leder unkt branschen: Pedagoger styr verksamheten. Pedagoger ansvarar för andra pedagoger som hyrs ut. Pedagoger sköter kontakten med kunderna skolvärden. Konsultchef Pernlla Hndsberg nstämmer och utvecklar: Genom vår samlade bakgrund som lärare, skolledare och rektorer har v en stor förståelse för hur det fungerar skolans värld. Från rektorer som offrar jullov och sommarlov för att planera hop termnerna, tll lärare som mer eller mndre kastas n en klass första dagen på jobbet, oftast utan stöd och mentorskap. Kompetens och erfarenhet Denna kompetens och erfarenhet betyder, självfallet, också att organsatonen rggas för att möta de behov man vet fnns, och kommer att fnnas, skolans värld och de som arbetar den. Från yrkesvardagen som möter nyutexamnerade färska skolor tll förhållandena för de som redan fnns yrket, skolor med långa tradtoner. De som kommer tll oss erbjuds vdareutbldnng, supportsamtal, aktv frskvård och karrärmöjlgheter något som dessvärre är ovanlgt för lärare. Sedan får v nte glömma att v slår vakt om det rolga jobbet också. Det lgger närmare tll hands att uppleva glädje Affärsområdeschef Fred Hussen dskuterar med konsultcheferna Bodl Henrksson och Carolne Martn. Karrärlyft för lärare. Delar av lednngen för Clockwork Skolbemannng och Rekryterng skckar kollegan och lärarstudenten Jula Thorsberg uppåt. På blden syns även Bodl Henrksson, Fred Hussen och Pawel Hedberg. Något skymda är Pernlla Hndsberg och Carolne Martn. yrket när det andra omkrng fungerar bättre än man trodde att det kunde göra, säger konsultchef Carolne Martn som förutom att ha arbetat som lärare och skolledare även är psykoterapeut. Ambtonen att lgga nära sna kunder och sn uthyrda personal betyder fler lokalkontor framtden, förutom de elva man redan har. Tll rutnen hör också att någon ur lednngen åker ut tll den skola där en lärare eller rektor ska rycka n eller anställas. Man vll se skolan, skolgården, lärarrummet, skolsalarna, matsalen, korrdorerna allt med egna ögon. Känner stämnngen Men det är bara en del av det hela, säger Bodl Henrksson som jobbat som lärare och gymnasechef Stockholmsområdet. V vll också känna av stämnngen på skolan. V vll skaffa oss en så bra helhetsbld som möjlgt, annars kan v nte göra jobbet så bra som v vll. Med vår erfarenhet märker v snabbt hur läget är. Pawel Hedberg började, lksom Jula, på Clockwork under studetden. Idag är han kanddatansvarg och utvecklar även en satsnng kallad frskvårdsåret som ska leda tll ytterlgare frskvårdsaktvteter och bättre hälsa nom bolaget. Jag tror v alla är överens om att en bra dag på jobbet är en dag då ett uppdrag gått bra och v fått tre vnnare: vår kanddat, kunden och skolan som helhet. Sedan gör ju saker som begåvade och högpresterande arbetskamrater, fräscht bubbelvatten och god frukt på kontoret det lättare att ha det rolgt på jobbet. Jula, med ett steg yrkeslvet, nstämmer och får avsluta sttnngen framför brasan precs när snön börjat falla på golfbanan utanför: Jag tror man måste ttta närmare på olka arbetsgvare för att htta stället man verklgen vll jobba på. Lärare mn generaton har större möjlgheter att välja för vem, och hur, v vll jobba än generatonerna före oss. Det ska man nte slösa bort, det kan leda tll en yrkeskarrär och vllkor man nte vsste fanns. Jag är nte den enda som upptäckt det. Clockwork Bemannng och Rekryterng Fnns på elva orter, från Stockholm tll Pteå Fokus på skolbemannng, tjänstemän, ndustr & logstk och chefer Skolbemannng startades 2015 Söker kvalfcerad skolpersonal, från förskola tll högskola Erbjuder avtalsenlga vllkor, bra lön och support från engagerade medarbetare Kontakta: Skolbemannng@clwork.se Tel:

29 NextMeda 29 Mora drvkraftg kommun med stort fokus på kollegalt lärande Mora är en lten kommun med stort fokus på kollegalt lärande och kompetensutvecklng. En lärarfortbldnng med nternatonell utblck nom ramen för Erasmus+ är bara ett av flera spännande exempel på utvecklngsprojekt nom kommunens skolor. På Noretskolan fnns en postv anda som kommt väl tll pass både medgång och under tuffare peroder. V lärare har hela tden lyckats se framåt och arbeta för att utveckla skolan tllsammans. I maj förra året stod det klart att Noretskolan åk 7 9 Mora hade bevljats Mora rankas som Dalarnas bästa skolkommun Lärarförbundets ranknng Här fnns möjlgheter tll ett aktvt lv både yrket och prvat. Mora kommun är en av de första kommunerna landet att möta den kommande generatonsväxlngen och det fnns behov de kommande åren att rekrytera lärare tll de flesta av lärargrupperna nklusve specalpedagoger. För- och grundskoleförvaltnngen Fredsgatan Mora Tel. vxl: barn.utbldnng@mora.se ett tvåårgt EU-projekt nom ramen för Erasmus+. Projektet syftar tll att stärka det nternatonella arbetet på skolan, få fler elever att klara grundskolan med godkända betyg, skapa bättre förutsättnngar för ett gott klassrumsklmat och utveckla ett nätverk av nternatonella kontakter. I projektet ngår bland annat jobbskuggnng och kurser andra europeska länder. V kommer under projektet att samarbeta med skolor Tjecken, Spanen och på Irland, berättar förstelärare Magnus Strömberg, som tllsammans med bträdande rektor Magnus Lantz tog ntatvet tll Noretskolans medverkan projektet. Magnus Strömberg har nära 20 års lärarerfarenhet nom Mora kommun. Att han stannat kvar alla år hör tll stor del samman med den stora kollegaltet som genomsyrar verksamheten. Stort drv Emele Rydén, förstelärare på Bjäkenbackens F 6-skola är nne på samma lnje. Det fnns en postv anda som jag tycker präglar hela Mora. Kommunen är nte stor, men här fnns ett stort drv som smttar av sg. Hon berättar om de satsnngar med fokus på matematklyft, läslyft och dgtal dokumentaton som gjorts och som omfattat samtlga skolor kommunen. Alla för- och grundskolor Mora kommun ska tll exempel skapa egna webbsdor där de nformerar om sn verksamhet. Förhoppnngen är att kommunkatonen mellan skola och omvärld ska bl snabbare och mer lättllgänglg. En stor fördel är också att alla skolor arbetar väldgt kollegalt. Ett exempel av många är vårt nätverk för erfarenhetsutbyte mellan förstelärare Mora. Magnus Strömberg och Emele Rydén, lärare nom Mora kommun. Foto: Björn Johansson / Kola Productons Emele framhåller också fördelen av att verksamheten har högt tak. Har man déer går det alltd att htta vägar för att jobba vdare med dem. Magnus nstämmer och berättar att en av hans förhoppnngar är att det arbete som påbörjats nom ramen för EUprojektet ska skapa postva rngar på vattnet. Om fem år hoppas jag att Noretskolan har ett nternatonellt nätverk med kontakter på skolor runt om Europa och elever som är mer öppna och toleranta för andra kulturer. Jag ser verklgen fram emot att vara en del av den resan. NextMeda I Vmmerby trvs både elever och lärare Vmmerby kommun lgger absoluta toppskktet Sverge när det gäller elevernas trygghet, motvaton och nöjdhet. Dessutom klättrar eleverna årskurs no dramatskt kunskapsranknngen. Samtdgt trvs medarbetarna skolan bättre än någonsn. Vmmerby kommun lgger nordlgaste delen av Kalmar län och har crka nvånare. Barn- och utbldnngsförvaltnngen arbetar systematskt med frågor som rör elevers trygghet, motvaton och studeresultat, samt med den psykosocala mljön för skolans medarbetare. I SKL:s årlga rapport Öppna jämförelser grundskola framgår att kommunens skolor lgger topp när det gäller trygga och motverade elever Grundskolorna Vmmerby kommun stcker ut SKL:s skolenkät Öppna jämförelser grundskola I enkäten frågas elever årskurs fem och åtta om trygghet, motvaton, stöd och förväntnngar skolan. Lksom 2015 lgger Vmmerby bland topp tre kommuner landet. Samma rapport vsar att norna Vmmerby klättrar från plats 220 tll 157 studeresultat. V har arbetat systematskt med de här frågorna och verklgen prorterat trygghet och motvaton. Det hänger sedan hop med resultaten. Trygga och motverade elever har mycket bättre förutsättnngar att lyckas bra skolan, säger kvaltetssamordnare Bertram Stenlund Frdell. De ensklda skolorna kan arbeta lte olka med dessa frågor, beroende på lokala förutsättnngar och behov och varje rektor gör egna analyser tllsammans med sna medarbetare. Arbetet ute på de olka enheterna är kärnan och det pågår kontnuerlgt och på alla nvåer. Alla har samma mål och v årskurs fem och åtta, samt att elever årskurs no förbättrat sna resultat kraftgt. har ständgt pågående kvaltetsanalyser för att följa upp och ytterlgare förbättra, berättar Bertram Stenlund Frdell. Pernlla Begu, Bertram Stenlund Frdell och Mara Fransson. Foto: Danel Nestor Tydlga ramar Fasta och tydlga ramar är en vktg del att skapa trygghet, förklarar Pernlla Begu, rektor på F 9-skolan Vmarskolan. Vmarskolan har jobbat fram ett gemensamt tänk krng hur man startar och avslutar lektoner. I konceptet ngår också att alla lärare presenterar mål och nnehåll för lektonen. Såväl elever som vårdnadshavare vet vlka regler som gäller, exempelvs att mobler lämnas n under lektonstd. V har ett lkabehandlngsteam som arbetar förebyggande. Utfrån målen lkabehandlngsplanen gör varje klass en överenskommelse hur de ska jobba för att v ska nå de uppsatta målen. V undervsar eleverna exempelvs hur de olka rollerna ser ut en kränknngsstuaton för att kunna förebygga men också utgå från det när något sker, säger hon. Skolans hanterng ett kränknngsärende är känd av såväl elever som vårdnadshavare. Mara Fransson har arbetat som lärare på Vmarskolan sju år. Hon ser en stor utvecklng under denna td. V jobbar aktvt med att medvetandegöra personal, elever och föräldrar. Eleverna mår bra och gllar tydlgheten. Det är väldgt kul att resultaten bekräftas av SKL:s mätnngar, säger hon. Den årlga psykosocala enkäten vsar att även personalen trvs och mår bra Vmmerby. Enkäten mäter organsaton och ledarskap, medarbetarskap och kompetens samt arbetsklmat och trvsel. På alla punkter pekar kurvorna skarpt uppåt.

30 30 NextMeda Lnköpngs kommun satsar konsekvent på synlgt lärande Lnköpngs kommun har valt att arbeta långsktgt och systematskt med synlgt lärande, ett samlngsnamn för undervsnngsstrateger som vlar på vetenskaplg grund. Här har alla lärare td avsatt för att vdareutveckla undervsnngen för att maxmera lärande, skapa lkvärdga möjlgheter och bdra tll lust och engagemang. Jag har arbetat Lnköpngs kommun sedan 2002 och undervsar årskurserna F 3. Jag är nne på mtt fjärde år som förstelärare med särsklt uppdrag och ansvarar för att utveckla lärandet förskoleklass på mn skola. Satsnngen på synlgt lärande nnebär bland annat att kommunen kontnuerlgt mplementerar aktuella svenska och nternatonella forsknngsresultat undervsnngen. I åk 1 6 samlas v lärare små grupper och utvecklar tllsammans det synlga lärandet genom att koppla den beprövade erfarenheten med vetenskaplg grund. En vktg uppgft för oss förstelärare är att coacha våra kollegor krng just synlgt Lovsa Westn, Lena Ingelshed och Annka Görefält Lnköpng. och kollegalt lärande, säger Lena Ingelshed, förstelärare på Malmslättsskolan Kärna, som delar sn tjänst mellan undervsnng och skolutvecklngsarbete. Mervärde det daglga arbetet Satsnngen på synlgt lärande ger oss en struktur att jobba med som tydlggör förväntnngarna, både på eleverna och på oss lärare. Arbetet kan dessutom anpassas utfrån varje skolas unka förutsättnngar och behov, säger Annka Görefält, som är svenska- och SO-lärare för årskurs 1 7 på T1-skolorna samt förstelärare sedan tre år tllbaka med särsklt ansvar för att leda och utveckla det kollegala lärandet med fokus på formatvt lärande. Hon arbetar halvtd som mellanstadelärare och halvtd som lednngsresurs. Jag uppskattar verklgen att Lnköpngs kommun har valt att sätta det synlga lärandet fokus. Det syftar tll att öka måluppfyllelsen och att skapa förutsättnngar för att varje elev ska kunna nå så långt som möjlgt utfrån sn egen förmåga. Det faktum att v lärare regelbundet har td avsatt för att utveckla det synlga lärandet är otrolgt vktgt. För mg som lärare tllför Foto: Lasse Hejdenberg I Lnköpngs kommun är déer och nnovaton centralt. Det är dérkedomen hos kommunens engagerade och nflytelserka medarbetare som ger Lnköpng möjlgheten att utvecklas och vara en av Sverges snabbast växande städer. Med modern pedagogk och ny teknk arbetar våra kompetenta kollegor för att hålla en hög kvaltet med fullt fokus på varje ndvd och deras skftande behov. satsnngen på synlgt lärande verklgen mervärden mtt daglga arbete, säger Lovsa Westn, som är svenska- och SOlärare för årskurs 1 7 på Nykls skola Lnköpng, där hon arbetat sedan hon tog lärarexamen Lovsa är förstelärare med ansvar för att leda arbetet med TLC, teacher learnng communty. NextMeda Starkt fokus på skolan Solna I Solna stad ska alla barn nå sn fulla potental. Därför arbetar lärare, skollednngar och barn- och utbldnngsförvaltnngen målmedvetet med en rad områden för att stödja såväl pedagoger som elever. En vktg del av arbetet är dgtalserngen av skolan, där man nledde en kraftsamlng början av läsåret. Syftet är nte att ersätta papper och penna med datorer, utan att ta fram dgtala verktyg som verklgen lyfter undervsnngen och hjälper eleverna att uppnå målen. V har utgått från forsknng som vsar att det kan vara kontraproduktvt att bara utrusta elever med varsn Pad eller dator. Istället vlar dgtalserngen på formatv bedömnng, som alla lärare utbldas. Eleverna ska alltd veta vlka mål och krav som gäller och var han eller hon befnner sg förhållande tll dessa. Detta ska prägla alla nyckelprocesser lärandet, berättar förvaltnngschef Anne Rönnberg. Kollegalt lärande och en delande kultur är andra grundpelare nom grundskolan Solna. Skolor har bland annat nrättat Pedagogskt café, som är workshops där lärare träffas och utbyter erfarenheter. Anne Rönnberg, förvaltnngschef och Sofa Nybom, utvecklngsledare Solna. Foto: Gonzalo Irgoyen Alla lärare deltar även regelbundet ämnesnätverk, där de kan lära av varandra och dela med sg av goda déer. Detta är oerhört uppskattat och ett led vår strävan att skapa en kultur där man stöttar varandra, säger utvecklngsledare Sofa Nybom. Trvsel och trygghet Att eleverna Solna ska må bra och trvas är lka vktgt som resultaten. Elevhälsoarbetet är prorterat och alla elevhälsoteam genomgår en ettårg utbldnng förebyggande arbete. Solna har också tagt emot många nyanlända och framgångsrkt satsat på en bra, ndvdualserad mottagnng. Medarbetare och elever arbetar även tllsammans för att ta fram en gemensam ny värdegrund. Allt detta är enormt vktgt. Om eleverna mår bra och är trygga har lärare bättre förutsättnngar att lyckas sn undervsnng, menar Anne. Solna stad arbetar fokuserat med dgtalserng av skolan och formatv bedömnng för att öka elevernas uppfyllelse av kunskapskraven. Det fnns no kommunala grundskolor och ett starkt fokus på kollegalt lärande och en delande kultur. Kommunen arbetar proaktvt med kompetensbaserad rekryterng och kan erbjuda många spännande och utvecklande karrärmöjlgheter. Solna stad kartlägger sna kompetensbehov noggrant och arbetar offensvt med kompetensbaserad rekryterng, där arbetsprover och kompetensbaserade ntervjuer är vktga nslag. Det är en trygghet både för dem som söker och för vår befntlga organsaton att v säkerställer att v rekryterar vår kompetens så prcksäkert som möjlgt. Det ger de allra bästa förutsättnngarna för en utvecklande karrär hos oss.

31 NextMeda 31 Här växer du både som pedagog och männska Efter tre år som lärare nom Statens nsttutonsstyrelse kan Sven-Åke Andersson konstatera att han gjorde helt rätt när han lämnade den kommunala grundskolan för en tjänst på Grytnässkolan Kalx. Här har jag utvecklats både som pedagog och männska. Ungdomar som är placerade samhällsvård har samma rätt tll utbldnng som alla andra. Därför har alla ungdomshem nom SS en skolverksamhet som följer läroplanens kunskapskrav. Eleverna tllhör oftast grund- eller gymnaseskolan och åldrarna kan varera mellan 13 och 20 år. Sven-Åke Andersson. Sven-Åke Andersson arbetar som lärare matematk, NO och slöjd på Grytnässkolan som hör tll Johannsbergs ungdomshem Kalx. Jag har alltd brunnt för elever som behöver extra hjälp och för att alla ska klara skolan. Här har jag mycket td för enskld undervsnng och möjlghet att ndvdanpassa undervsnngen, oavsett kunskapsnvå. Det, kombnaton med att det nom SS fnns en rad andra yrkeskategorer som stöttar eleverna, gör att jag kan vara lärare fullt ut. Lnda Jensen har lknande erfarenheter. Jag är utbldad gymnaselärare svenska och drott och hälsa. Efter att bland annat ha jobbat fem år på Stadsmssonens gymnaseskola, numera Grllska gymnaset, och som behandlare på ett HVB-hem började jag för 1,5 år sedan att arbeta som lärare på skolan som hör tll SS ungdomshem Nereby utanför Kungälv. Prvlegum Idag undervsar Lnda drott och hemkunskap. Det är ett enormt rolgt och gvande arbete. Här har jag td för mna elever, td att lyssna tll dem, td att arbeta med Lnda Jensen. SS, Statens nsttutonsstyrelse, är en statlg myndghet som bedrver ndvduellt anpassad tvångsvård. V ger vård och behandlng av ungdomar med allvarlga psykosocala problem och vuxna med mssbruksproblem. SS tar också emot ungdomar som har dömts tll sluten ungdomsvård. I SS skola försöker v väcka elevernas lust, glädje och stolthet. V gör det genom att arbeta små grupper och hela tden utgå från eleverna som ndvder. Foto: Katja Ragnstam dem och nte mnst: td tll att motvera dem skolan och socalt. Målgruppen för Nerebys skolverksamhet är högstadepojkar, ofta med trasslga bakgrunder. Många har dålga förkunskaper och en negatv syn på skolan. Här fnns förstås stora utmanngar men faktum är att det efter hand brukar vsa sg att många elever är ganska duktga, de har bara aldrg haft en chans att vsa det. Lnda rekommenderar alla lärare som funderar på ett arbete nom SS att ta steget. Här får du arbeta med små elevgrupper och du är aldrg ensam undervsnngen. Inom SS fnns också ett fantastskt samarbete mellan kollegor och andra yrkesgrupper vlket är oerhört vktgt för att eleverna ska kunna utvecklas skolan, det socala och för framtden. Att få vara en del av den strävan ser jag som ett prvlegum. Box Stockholm Tel: NextMeda I Mjölby får nyutbldade lärare en bra start arbetslvet Här får jag allt det jag saknade under utbldnngen, nämlgen handlednng och stöd själva yrkesutövnngen. Att som nyutexamnerad lärare ha tllgång tll en egen mentor är en mycket bra start på arbetslvet, säger Anna Lagervall, lärare på Vfolkaskolan Mjölby. För Anna Lagervall, lärare svenska och engelska, föll det sg naturlgt att Mjölby är en expansv kommun Östergötland med nvånare. V har utmärkta kommunkatoner. Vår vson Världsvan och hemkär står för öppenhet, nytänkande, vlja att växa och tro på framtden, samtdgt som v känner stolthet och glädje över vår bygd. Mjölby kommun Mjölby Tel: E-post: mjolbykommun@mjolby.se Utbldnngsförvaltnngen söka sg tll Vfolkaskolan efter avslutad lärarutbldnng august förra året. Jag vkarerade här peroder och trvdes fantastskt bra. När jag fck erbjudande om en fast tjänst var valet lätt. Tll saken hör också att Mjölby kommun verklgen satsar på nyutbldade lärare. Ett exempel är ntroduktonsprogrammet där nyutexamnerade lärare under ett års td får stöd av en specalutbldad mentor. Det nnebär att både mentor och adept kan avsätta två tmmar veckan för ett schemalagt möte med ndvduell reflekton och utvärderng. Jag har stort utbyte av mn mentor som är en erfaren lärare med samma ämneskombnaton som jag, säger Anna Lagervall. Camlla Heskanen och Anna Lagervall, lärare på Vfolkaskolan Mjölby. Foto: Maln Wahln Dgtal satsnng SO-lärare Camlla Heskanen är också ny på Vfolkaskolan, dock nte läraryrket. I bagaget har hon mer än 20 års lärarerfarenhet från andra kommuner. En avgörande faktor tll att jag bytte kommun och skola är Mjölbys satsnng på dgtala verktyg grundskolan. Här ngår bland annat att alla elever årskurs 7 9 har tllgång tll en så kallad Chromebook. Jag har använt verktyget under de senaste åren och tycker att det är ett suveränt sätt att jobba på, både för lärare och elever. Även Anna Lagervall välkomnar kommunens satsnng. Att eleverna fått tllgång tll Chrome book nnebär att det går att göra mycket mer kreatva saker klassrummet eftersom v nte begränsas av bokad td en datasal. Camlla Heskanen nckar nstämmande. En stor fördel är också att v har Google Sutes som ger tllgång tll snabba kommunkatonsvägar. Det är smdgt att kunna ge eleverna feedback drekt systemet. Faktum är att hela mtt lärarlv har blvt lättare tack vare den dgtala teknken, det som ska göras hnns numera med på arbetstd. Det är också rolgt att en lten kommun som Mjölby lgger så långt fram på området. Här fnns en uttalad strävan om att eleverna ska ges lkvärdga förutsättnngar och få de grundläggande dgtala kompetenser som är så vktga för alla medborgare dagens och morgondagens samhälle.

32 32 NextMeda Pedagogskt ledarskap och nytänkande lockar lärare tll Södertälje Om man vll arbeta tvålärarskap, reflektera över sn lärarroll, utvecklas och ha en rektor som leder pedagogska dskussoner, då kan jag varmt rekommendera ett lärarjobb Södertälje, säger Charlotta Mosesson, förstelärare med språknrktnng på Hovsjöskolan. Som så många andra kommuner arbetar Södertälje hårt med att rekrytera kompetenta lärare. Därför har man under senare år gjort många vktga satsnngar för att stärka kvalteten skolor och klassrum. Ett arbete som nte bara lett tll att elevernas slutbetyg blr bättre för varje år, utan även tll att lärare aktvt söker sg tll ledga tjänster. Bakom framgångarna fnns en dé om att utveckla de kommunala grundskolorna utfrån tydlga verksamhetsdéer. Att utveckla och förbättra skolan måste göras systematskt av skcklga ledare och lärare på ett strategskt och långsktgt sätt. Vår utvecklng bygger på det beprövad erfarenhet och forsknng vsat vara framgångsrkt för förbättrngsarbete nom skolan, säger Peter Fredrksson, utbldnngsdrektör. Ett exempel är ett succesvt nförandet av en tvålärarmodell som nnebär att lärare arbetar par klassrummet. Gemensamt utvecklngsarbete V har utvecklngslärare som stöttar och coachar våra medarbetare ute på skolorna och v har även en gemensam modell för det kollegala lärandet där fokus lgger på att lära av varandra och att utveckla ämnesundervsnngen. säger Monca Sonde, verksamhetschef grundskolan. Monca Sonde flkar också n att alla lärare kommunen har avsatt td tll att dskutera och utveckla undervsnngen. Våra förstelärare har uppdrag att leda samtal krng dessa frågor, något som de har ett kommunövergrpande stöd för. Helheten är vktg för att det nte bara ska stanna vd trevlga möten utan verklgen vara ett kollegalt lärande där man prövar och omprövar det som görs undervsnngen. Pedagogska ledare Funktonellt ledarskap är en annan modell som nu nförts ett antal Södertäljeskolor. På dessa skolor fnns dels en rektor som tar ansvar för det natonella skolledaruppdraget, dels en enhetschef, som ansvarar för det admnstratva arbetet. Detta nnebär att rektor kan vara pedagogsk ledare, följa upp vad som sker klassrummet och föra samtal med arbetslag och ämnesgrupper om undervsnngen, förklarar Peter Fredrksson. Framtd Peter Fredrksson ser det som glädjande att verksamheten är på rätt väg, men påpekar att det fortfarande fnns mycket kvar att göra. Lärarlönerna är ett exempel. Förra året satsade staten på lärarlönelyft, men v anser att även kommunen Terese Andersson och Charlotta Mosesson på Hovsjöskolan Södertälje. Foto: Styrbjörn Dannelöv Karln Peter Fredrksson, utbldnngsdrektör och Monca Sonde, verksamhetschef grundskolan Södertälje. Foto: Ulrch Schulte måste bdra tll att höja lärarnas löner. Därför gör v år en lönesatsnng som nnebär att 100 lärare får kronor extra lönepåslag per månad, förutom lönerevsonen. Det ska vara självklart att ha en bra lön när man jobbar som lärare Södertälje. En annan nyhet är de to lärarstpender à kronor som börjar utlysas under V vll på detta vs uppmärksamma duktga lärare och lyfta upp goda exempel som nspraton för andra. V kommer även att avsätta pengar för ett lokalt FoU-arbete där lärare kan söka pengar för att omsätta ny skolforsknng praktken samt avsätta tre dagar per läsår tll ämnesbaserad kompetensutvecklng för alla lärare, berättar Monca Sonde. Utvecklande vardag Språkläraren Terese Andersson började arbeta på Hovsjöskolan Södertälje efter 14 års arbete på olka skolor nom Stockholms stad. Jag sökte mg ht dels för att jag erbjöds en förstelärartjänst, dels för att jag fck möjlghet att arbeta med nförandet ett språkutvecklande arbetssätt nom flera ämnen. Dessutom lockade tvålärarskapet, jag var trött på att vara ensam lärare klassrummet. Kollegan Charlotta Mosesson nckar nstämmande. Jag hade jobbat Stockholms nnerstad många år och vlle pröva något nytt. Efter 1,5 år Södertälje kan jag konstatera att det är både rolgt och utvecklande att arbeta med tvålärarmodellen. Terese Andersson påpekar att den egna utvecklngen som lärare pågår kontnuerlgt. Inom Södertälje kommun fnns en genomgående tanke om det kollegala lärandet. Här fnns också en uttalad önskan om att skapa samsyn krng hur undervsnng ska bedrvas Södertäljes skolor, det är spännande att få vara en del av den utvecklngen. Södertälje är med sna crka nvånare Sverges 20:e största kommun. Staden har ett rkt och varerat närngslv och en utpräglat nternatonell framtonng. Närmare hälften av nvånarna har utländsk bakgrund. Det görs mycket kraftfulla och systematska satsnngar på kommunens skolor, vlket har lett tll stora resultatförbättrngar för skoleleverna och Södertälje har under fem år utmärkt sg genom ett kontnuerlgt förbättrat mertvärde. Här fnns spännande karrärmöjlgheter för lärare som vll göra avtryck och jobba en kommun där lärarens roll står fokus. Södertälje kommun Södertälje Tel:

33 NextMeda 33 Rätt vkare gör skllnad Brsten på lärare är akut och det fnns ett skrande behov av personal. Auktorserade Bemanna har 35 års erfarenhet av personaluthyrnng och utmärker sg fortfarande som ponjärer nom bemannng och rekryterng. Bemannas senaste satsnng syftar tll att just tllgodose behovet av personal nom skolväsendet. V startade vår satsnng på lärarvkarer august år och efterfrågan från skolor har vart stor. Personalut hyrnng nom pedagogsk verksamhet är än mer aktuell dag än tdgare och många skolor kämpar daglgen med bemannng av personal. Därför är matchnngen av rätt vkare tll rätt uppdrag avgörande och responsen från våra kunder har vart otrolgt postv. Förutom att bstå med vkarer kan Bemanna vd behov även Bemanna är ett publkt och svenskägt bemannngsoch rekryterngsföretag som tllhandahåller kompetent och kvalfcerad personaluthyrnng, rekryterng och personalentreprenad. Bemanna är anslutna tll Bemannngsföretagen och har kollektvavtal. V har ramavtal med SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) och Kammarkolleget. Genom ramavtal med SKI och Kammarkolleget är v leverantörer tll hela den offentlga sektorn vlket nnebär crka 900 kunder nom kommun, landstng och statlga myndgheter och bolag. hantera rekryterngsprocesserna valfr utsträcknng för de nsttutoner som är behov av ny personal, berättar Annahta Yassarat, Gruppchef hos Bemanna. Ger mångsdg erfarenhet Hon framhåller att den största utmanngen för lärarvkarer är att kunna anpassa sg tll nya verksamheter och varerande arbetssätt med knappa margnaler. Där får hon medhåll av lärarstudenten och vkaren Martn Halvorsen, som är halvvägs genom sn utbldnng tll mellanstadelärare. Bemanna AB Sveavägen Stockholm Tel: E-post: vkare@bemanna.se Jag ser väldgt många verksamheter, med olka nrktnngar och sätt att arbeta på, vlket är oerhört lärorkt. Som vkare får jag stor och mångsdg arbetslvserfarenhet redan nnan jag tagt examen samt lär mg att vara beredd på, och anpassa mg tll, alla möjlga stuatoner. Fck uppdrag drekt Det har knappt gått en dag sedan Martn anslöt sg tll Bemanna som han nte fått erbjudande om uppdrag då han önskat arbeta. Annahta Yassarat, Gruppchef och Martn Halvorsen, lärarstudent och vkare hos Bemanna. Foto: Thomas Henrkson Det bästa med att arbeta så här är frheten att kunna kombnera läraryrket med mna studer och att kunna göra skllnad både för elever och för andra lärare. Det fnns ngen press att ta sg an vkarat utan Bemanna är alltd lyhörda och flexbla. Det är tydlgt att det är A och O att htta rätt vkare tll rätt uppdrag och det märktes redan vd första mötet de gav ett professonellt och personlgt ntryck och jag fck uppdrag drekt. Att jobba som vkare för Bemanna är något jag verklgen rekommenderar, avslutar Martn. NextMeda Sjöhstorska en ovärderlg resurs Med utställnngen Resenärerna strävar Sjöhstorska museet efter att skapa förutsättnngar för lärare att konkretsera hur stor utsträcknng dagens samhälle har formats av konsumtonens och sjöhandelns utvecklng under 1700-talet. Sjöhstorska museet verkar för att samla, vårda och ställa ut materal om handelssjöfart, skeppsbygger och sjöförsvar. Det sker genom att en mångfald former levandegöra vårt sjöhstorska arv och sprda kunskap om martm hstora. Lektonerna anpassas efter besökarnas behov och önskemål och besöket är dessutom kostnadsfrtt. Kontakta museets pedagoger Lnnea de Laval och Chrstna Taube va e- post (förnamn.efternamn@martma.se) eller på telefon under kontorstd: Under upplysnngstden växte sg världshandeln allt starkare, synnerhet den europeska handeln med Asen, Afrka och Amerka och då nte mnst slavhandeln. Samtdgt utformades ett bank- och pennngväsende och utvecklngen präglades av tllgång och efterfrågan talet var en td för stora upptäckter och en otrolg expanson av de europeska handelsrutterna på gott och ont. I vår utställnng Resenärerna fokuserar v på det svenska ostndska kompanet och på de möten som uppstod mellan männskor takt med handelns utvecklng. Det är en oerhört ntressant stude socala herarker, mångkulturaltet och genus, berättar Lnnéa de Laval, musepedagog på Sjöhstorska museet med ansvar för grundskola och gymnasum. Förankra en hstorsk grund Syftet med Resenärerna är att skapa förståelse för och reflekton krng lkheter och skllnader mellan då och nu. Musechefen Hans-Lennart Ohlsson betonar att det handlar om att förankra att vår exstens dag nte är en solerad företeelse utan att vår tllvaro har en hstorsk grund talets lyxkonsumton av mporterade varor och särsklt handeln med slavar ledde tll starka protester, vlka så smånngom resulterade ett förbud mot slavhandeln. Förbudet medförde en förändrad samhällsstuaton som delvs blev startskottet tll den ndustralserng som utgör grunden för det samhälle v har dag. Lnnéa de Laval, musepedagog på Sjöhstorska museet med ansvar för grundskola och gymnasum. Kreatvt lärande Både Hans-Lennart och Lnnéa poängterar med eftertryck att Sjöhstorska museet och dess utställnngar är en ovärderlg resurs för skolor och lärare regonen. Som ett led att stärka kopplngen tll skolväsendet har Lnnéa lagt grunden tll en satsnng nom ramarna för Skapande skola samarbete med Unga berättar, Kulturskolan Stockholms flm- och medecenter. V arbetar på ett kreatvt sätt med vsnngar, grupparbeten och egna projekt för att uppmuntra eleverna att frågasätta och dra egna slutsatser. Dgtalserngen har dessutom vart ett oerhört kraftfullt verktyg för vår omfattande pedagogska verksamhet; nuläget satsar v på att använda bland annat läsplattor för att erbjuda fördjupnngar och detaljstuder. V vll uppmana lärarna att dra nytta av den kompetens som fnns här på Sjöhstorska det fnns mycket att lära, avslutar hon.

34 34 NextMeda Samverkan och kvaltet framgångsfaktorer för Kävlnges skolor Flera skolor Kävlnge har under senare år tlldelats utmärkelsen Årets skola enlgt Quals kvaltetsmätnng. Bakom framgångarna fnns en satsnng på kvaltet där kommunen tagt ett samlat grepp för att utveckla skolan tll gagn för både elever, lärare och samhället stort. Samverkan, tydlghet och omtanke, det är enlgt Susanne Haglnd, rektor för Skönadalsskolan Kävlnge kommun, tre grundbultar som genomsyrar utvecklngsarbetet kommunens skolor. Susanne Haglnd, rektor för Skönadalsskolan och Peter Moberg, förstelärare och bträdande rektor på Söderparkskolan Löddeköpnge Kävlnge kommun. Här fnns en helhetssyn och ett starkt ntresse från poltken att drva utvecklngen framåt. Detta har resulterat tydlga mål och ett engagemang som va huvudmännen förs över tll rektorsgruppen och vdare tll lärarna. Peter Moberg, förstelärare och bträdande rektor på Söderparkskolan Lödde köpnge, nckar nstämmande. Här fnns en tydlg styrnng och en ram för utvecklngsarbetet som förankrats väl ute hos lärarna. Skolorna är olka och alla arbetar efter sna förutsättnngar men det fnns en helhetssyn och gemensam målbld som präglar verksamheten. Lkvärdghet och kollegalt lärande är exempel på två vktga fokusområden Kävlnges skolor. Det pågår ett ntensvt arbete för att skapa större lkvärdghet både undervsnng, återkopplng och transparens. V har redan kommt en bra bt på väg men strävar efter att ständgt göra små förbättrngar. Över td gör även små steg rätt rktnng en stor skllnad, fastslår Peter. Helhetssyn Helhetssynen omfattar också det kollegala lärandet som går tvärs över skoloch ämnesgränser. Det fnns flera olka forum som tll exempel rektorsgrupp, förstelärargrupp och pedagogska utvecklngsgrupper som träffas regelbundet för att utbyta kunskap och erfarenheter. Kunskapsdagen är ett återkommande arrangemang där samtlga lärare kommunen samlas för erfarenhetsutbyte, nspraton och kompetensutvecklng, berättar Susanne. Även när det gäller t skolan lgger Kävlnge framkant. En-tll-en nfördes redan 2014 och som stöd mplementerngen har kommunen tllsatt en pedagogsk t-samordnare som stöttar elever, lärare och föräldrar användandet av dgtala verktyg. För framtden hoppas både Susanne och Peter att den postva utvecklngen kommunens skolor ska fortsätta. Kävlnge är en attraktv boendekommun, mtt en expansv regon, som erbjuder boenden med lvskvaltet och möjlgheter tll ett gott lv. Det centrala läget mtt Öresundsregonen, en stark befolknngstllväxt, god ekonom och låg kommunalskatt gör att Kävlnge lgger bra tll på alla sätt. I november 2015 utsågs Kävlnge tll Sverges kvaltetskommun Kävlnge kommun Kävlnge Tel: Allt utvecklngsarbete har skett nära samverkan mellan lednng och professon och v är verklgen stolta över våra skolor och vad v lyckats åstadkomma. Alla förutsättnngarna fnns på plats, nu gäller det att fortsätta det goda arbetet och flytta fram postonerna ytterlgare, ett steg taget, avslutar Susanne. NextMeda Arbetsglädje och respekt nternatonell mljö Ett öppet snne, nyfkenhet på olka kulturer och glädje lärandet är vad som präglar såväl elever som lärare på Futuraskolan. Här utbldas framtdens världsmedborgare en skola med tydlg vson och värdegrund. Futuraskolan erbjuder en nternatonell mljö, där mycket av undervsnngen sker på engelska och där många lärare och elever kommer från andra kulturer. Ett nternatonellt mnd-set kännetecknar såväl elever som personal. Ledorden är progressvtet, energ och respekt. V vll ge våra elever en god start vår globala värld. Förutom kunskap, utvecklar våra elever färdgheter och förståelse som ger dem rätt förutsättnngar att lyckas. Vårt fokus är tydlgt nrktat på lärande, berättar Mare Burman, vce vd på Futuraskolan. Futuraskolan är ett famljeägt frskoleföretag som drver sju grundskolor och no förskolor Stockholms län. Verksamheten utgår från de natonella styrdokumenten samt de nternatonella programmen IPC och IMYC. Futuraskolan är tvåspråkg, med crka hälften av undervsnngen på engelska. På Futuraskolan Internatonal School of Stockholm erbjuds en helt engelskspråkg nternatonell utbldnng. En vktg bas för Futuraskolan är förankrngen pedagogsk forsknng och samtlga skolor koncernen använder sg av de två nternatonellt utvecklade verktygen IPC och IMYC, som fnns över skolor världen över. Programmen ger eleverna en gedgen ntrodukton engelska och är utformade för en tematsk och sammanhangsstyrd pedagogk. Modellen ger trygghet för eleverna och effektva verktyg för lärarna att uppnå och utvärdera målen. Ämnena kopplas hop och lärandet blr rolgt. En central aspekt är att lärarna arbetar mycket team och med kollegalt lärande, säger vd Peter Bergström. Lugn och respekt Studero betonas starkt på Futuraskolan, med tydlga regler som alla elever och föräldrar förstår och respekterar. Det ger förutsättnngar för framgångsrkt lärande och för att alla ska trvas och känna sg trygga. Man ser också föräldrar som en tllgång. Tllsammans skapar v ett communty och v välkomnar föräldrars engagemang. Det skapar goda och konstruktva relatoner mellan famljerna och skolan, menar Mare Burman. Mare Burman, vce vd och Peter Bergström, vd på Futuraskolan. Mare och Peter betonar den starka sammanhållnngen och arbetsglädjen som är kännetecknande för Futuraskolan. Organsatonen är transparent, med högt tak och korta beslutsvägar. Lärare trvs och stannar kvar. Den poltska debatten om frskolor är tyvärr föråldrad och leder fel. Det fnns ett oerhört starkt kvaltetstänkande och v vet att v är uppskattade och behövs. Futuraskolans vktgaste resurs är den fantastska personalen och v välkomnar nya medarbetare som vll vara med och drva utvecklngen med sna goda déer.

35 NextMeda 35 Helsngborg kopplar helhetsgrepp på skolutvecklngen Specfka problem kan nte lösas med generella nsatser, säger Thomas Karlegatt, en av verksamhetscheferna för för- och grundskola Helsngborgs stads skolor, där man satsat på behovsanpassade utvecklngsmöjlgheter och nrättat ett pedagogskt center som stöd och nspraton för alla medarbetare. Helsngborgs stads skolor har under senare år gjort stora nsatser för att skapa möjlgheter tll stöd och utvecklng för alla medarbetare. Exempel på det är olka nätverk, nterna utbldnngar och satsnngen på Pedagogskt Center. Hos oss kan våra pedagoger och skolledare få nspraton, råd och stöd utfrån sna specfka behov. V anordnar utbldnngar, workshops och nätverksträffar där dgtala lärverktyg och läroplaner för de olka skolformerna står fokus. Här fnns också en rad stödfunktoner, möjlgheter tll olka karrärvägar, spännande tjänster och möjlghet att delta olka forsknngsprojekt, lstan kan göras hur lång som helst, säger Agneta Gullstrand, chef för modersmålsenheten på Pedagogskt Center. Att det är staden själv som står bakom alla utvecklngsmöjlgheter är en vktg del av den övergrpande strategn för Helsngborgs stads skolor. Att kunna erbjuda fortbldnngar och andra kompetensstärkande åtgärder egen reg är ett sätt att ta fullt kommando över vår egen skolutvecklng och anpassa nsatserna efter de behov som fnns. På så vs får v nte bara ett mer målnrktat utvecklngsarbete, v får även ett starkt kollegalt lärande nom staden, säger Thomas Karlegatt. Synerger Agneta Gullstrand påpekar att helhetsgreppet över skolutvecklngen även gett en rad postva synergeffekter. Ett exempel är att alla nyanlända elever som kommer tll Helsngborg först får komma tll mottagnngsenheten, den s.k. Välkomsten, på Pedagogskt center. Efter två veckor med kartläggnng av skolbakgrund och bedömnng av modersmål, matematk och grunder svenska får eleven komma tll sn nya skola, som kan vara kommunal eller frstående. Överlämnandet tll skolan sker bland på skolan, bland på Pedagogskt Agneta Gullstrand, chef för modersmålsenheten på Pedagogskt Center och Thomas Karlegatt, en av verksamhetscheferna för föroch grundskola Helsngborgs stads skolor. Foto: CarlMagnus Johansson Center och sker tllsammans med exempelvs mentor och skolledare. Modellen som v nförde 2014 har slagt mycket väl ut och nsprerat många andra kommuner Sverge att arbeta på lknande sätt. Inom Pedagogskt Center fnns flera former av olka språkstöd, lärare kan tll exempel få utbldnng Läslyftet och stöd hur de ska hantera en-tll-en-hjälp. V utbldar också nyanlända lärare det svenska skolsystemet så att de snabbt ska kunna bl anställnngsbara lärare. Även om Helsngborg är en attraktv kommun måste v ta höjd för att v framtden kan komma att drabbas av lärarbrst, och detta är ett led det arbetet, säger Agneta Gullstrand. Stöd tll ledarna Thomas Karlegatt poängterar att staden även tllhandahåller stödfunktoner för skolledarna. Det är vktgt att rektorer har bra uppbacknng så att de kan syssla med stt kärnuppdrag, att verka som pedagogska ledare. Att ha kunnga, pålästa ledare som är ntresserad av det pedagogska arbetet rakt ner klassrummet eller barngruppen är oerhört vktgt för att skapa god måluppfyllelse och lkvärdghet skolan. En annan vktg förutsättnng för att nå dt, menar han, är att utgå från varje enhets behov av utvecklng. Därför arbetar v mycket med systematskt kvaltetsarbete och kartlägger verksamheternas behov för att sedan gå n med specfka beställnngar på fortbldnng nom de områden som behövs och efterfrågas. Efterfrågan styr Agneta Gullstrand poängterar att alla stödfunktoner nom Pedagogskt Center och andra skolutvecklngsenheter är tll för skolorna, staden och lärarna. Det är efterfrågan och déer från verksamheten som styr vårt arbete. En vktg drvkraft bakom Helsngborgs stads skolors arbete med att skapa egna stödfunktoner har vart strävan efter att vara en attraktv arbetsgvare för pedagoger. Det handlar nte bara om lön utan även om arbetsvllkor, en lärare ska trvas på stt arbete, ha möjlghet att utvecklas, få vara med spännande projekt och ta del av forsknng. Alla medarbetare nom den kommunala skolan Helsngborg ska kunna vara en del av ett större sammanhang och vara med och påverka. Tdgare var det många andra som forskade krng vår verksamhet, dag klver v fram själva och tar plats det utrymmet, fastslår Thomas Karlegatt. Helsngborgs stads skolor består av drygt hundra kommunala grundskolor, förskolor, särskolor och gymnaseskolor. Här tror v på ett kollegalt lärande mellan både verksamheter och kollegor och på ett smart resursoptmerat stöd. Som lärare och pedagog är du en del av vårt gemensamma arbete med att skapa den bästa skolan för varje barn och elev Helsngborg. Helsngborgs stad Helsngborg Tel: skoljobb.helsngborg.se

36 36 NextMeda Lägg grunden tll ett gott lv Oskarshamns kommun Skolorna Oskarshamn arbetar utfrån vsonen ett gott lv. Kommunens pedagoger har ambtonen att utmana varje elev samt ge förutsättnngar för trvsel och goda kunskaper. Målet är att 100 procent av eleverna ska trvas och vlja lära sg. Grundskolechefen Lotta Lndgren har arbetat Oskarshamn under hela sn karrär som pedagog. Hon har hunnt vara både lärare, rektor och verksamhetschef och rollen som grundskolechef lgger arbetsmljö och utvecklng henne varmt om hjärtat. En engagerad rektor borgar för en god arbetsmljö hos lärarna, vlket sn tur skapar en god arbetsmljö för eleverna. En nyckelfaktor för att skapa trvsel och ntresse är det kollegala lärandet, att man känner sg som en del av en helhet, och det har v tagt fasta på. Därför anordnar v regelbundna nätverksträffar, möten mellan rektorer och pedagoger, arbetslag och ämneslag, för att stötta varandra med tps och déer och utmana våra egna tankebanor med hjälp av kollegorna. Engagemang en central faktor Lotta får medhåll av både rektorn Sara Enarsson och läraren Mare Blomqvst. Båda framhäver ett aktvt engagemang som en av pedagogens stöttepelare, nte mnst för att väcka nyfkenheten hos eleverna. Att få eleverna att förstå att de är betydelsefulla för vlka de är och för sna tankar, drömmar och ntressen stället för bara kunskaper och prestatoner tror jag är jättevktgt. Alla barn ska känna att alla lärare på skolan bryr sg om just dem. Det skapar en arbetsglädje där de kan känna sg lugna och trygga, säger Mare. På samma sätt är engagemang en vktg aspekt för mg som rektor. Jag vsar att jag är en ledare som har nspraton och kunskaper för att både göra jobbet och att följa den vson v har. Grundskolechef Lotta Lndgren, läraren Mare Blomqvst och rektorn Sara Enarsson. Foto: Curt-Robert Lndqvst Utfrån det kan jag skapa rätt förutsättnngar för både elever och lärare, konstaterar Sara. Mare betonar att det tll syvende och sst handlar om ndvden och dess personlga utvecklng, oavsett om det rör sg om en pedagog eller en elev. Det gäller att skapa utmanngar på en stadgt ökande nvå så att man nte stagnerar utan hela tden förkovrar sg, men utfrån ndvduella stuatoner. Ibland pratar v om rätten att lyckas och msslyckas ; många elever är rädda för att msslyckas, men v vll förmedla att ett msslyckande bara är ytterlgare ett sätt att lära sg och utvecklas. Tllt och trygghet Sara poängterar sn tur att kärnan arbetet alltd måste vara tllt och trygghet, som har sn grund nkluderng och respekt. Att känna sg bekväm sn stuaton, tycka om sg själv och känna förtroende för männskorna sn omgvnng kan bland vara en svår utmanng, och hela vår organsaton från bldnngsförvaltnngens chef och hela vägen tll lärarna genomsyras av tlllt och en tllförskt om att var och en gör stt allra bästa. Att vara en pedagogsk ledare är att vara väl nsatt vad skolans uppdrag är och sedan skapa förutsättnngar för alla pedagoger och elever att uppfylla det. Det fnns nget rätt sätt att undervsa utan man måste våga göra olka när man arbetar med männskor. Tydlgt postv utvecklng Målet är att varenda elev ska trvas, må bra och därmed ha förutsättnngar att nå de mål som skolan har satt upp. Lotta betonar att arbetet nte är färdgt, men att utvecklngen går åt rätt håll. De senaste fem åren har v sett en tydlg trend, bland annat genom medarbetarenkäter, som vsar att v stadgt är på väg uppåt. Baserat på den statstk v har utvärderar v kontnuerlgt vårt arbetssätt och bedrver ett systematskt kvaltetsarbete, nte mnst genom fortbldnng och vdareutvecklng. Under det decennum eleverna går skolan genomgår de flera övergångar, exempelvs då de byter stader eller skolor, så då är det vktgt att v har ett väl fungerande system för att dokumentera och föra kunskaper vdare. Att som Lotta säger få utvecklas, både personlgt och professonellt, är en mycket postv aspekt av att arbeta här Oskarshamn. Sedan är det en fantastsk upplevelse att få vara en del av barnens resa och se hur de växer och nser att de duger som de är. Varje elev ska känna att skolan är ett bra ställe där det fnns kloka vuxna som tar hand om och tror på just dem, även om det bland tar dem lte längre td att nå samma mål som kompsarna. Skapar v en skola där alla känner sg välkomna så har v kommt en lång bt på väg, avslutar Mare. I Oskarshamns kommun satsar man på god omsorg och utbldnng för alla barn och unga. I kommunens grundskolor och grundsärskolan går ungefär elever fördelade på to skolor. Frtdshem och förskoleklasser är en del av skolan. Bldnngsförvaltnngen Box Oskarshamn Tel: E-post: bldnngsforvaltnngen@oskarshamn.se

37 NextMeda 37 Lågstadeteamet förbättrar skolans resultat Lågstadeteamet är en stödgrupp för Enköpngs kommunala grundskolor. Med en rejäl dos erfarenhet och nya perspektv hjälper de elever, lärare och hela verksamheter att komma vdare när ngentng annat fungerar. Lågstadeteamet består av specellt utvalda och erfarna grundskollärare, logopeder och dagsläget en specalpedagog. Uppdraget är att förbättra resultaten Enköpng kommuns skolor. Långsktgt nnebär det att alla tredjeklassare ska ges möjlghet att klara de natonella proven svenska och matematk, att teamet ska vara med vd mplementerngen av läsa-skrva-räknagarantn, samt att de ska öka förståelsen och kunskapen hos kommunens pedagoger om elever med neuropsykatrska funktonshnder. Tll vardags betyder det allt från att ge handlednng runt undervsnng, stöd vd bedömnngar och observatoner tll att ge stöd och råd krng ensklda elever. Våra uppdrag är väldgt varerade. V har vart med på nätverksmöten, hjälpt tll att sätta upp planerngar, stöttat nyexamnerade lärare deras undervsnng, arbeta förebyggande men även drekt stöd för elever, berättar Therese Gezelus. Alla uppdrag är helt formade efter den hjälp skolan vll ha och där v ser att v kan hjälpa tll, tllägger Karn Larsson. De är bägge grundskollärare med bred erfarenhet och behörghet och arbetar på heltd Lågstadeteamet. Utfrånperspektvet ofta avgörande Lågstadeteamet formades ursprunglgen utfrån det statlga stödbdraget tll kommunala skolor. Idag är teamet permanent och ger stöd tll samtlga kommunala grundskolor Enköpngs kommun. Karn Larsson, lärare Lågstadeteamet, Else Gunnarsson, lärare på Rombergaskolan och Therese Gezelus, lärare Lågstadeteamet. V kommer nte n för att v är bättre än någon annan pedagog. Men v kommer från en annan verksamhet och kan se saker ur ett annat perspektv. En utomstående kan hjälpa tll att se både de postva sakerna man gör och vad man eventuellt kan förbättra, förklarar Karn Larsson. Arbetet ger effekt Ofta är just utfrånperspektvet det största värdet för de skolor som vänder sg tll dem. När varken pedagogska kartläggnngar eller åtgärdsprogram hjälper kan ett par nya ögon vara precs vad som behövs för att komma vdare från en svår stuaton. Foto: Anders Forngren Enköpngs kommun består dag av nvånare, jämnt fördelat över centralort och landsbygd. Beläget på bekvämt pendlngavstånd tll Stockholm, Västerås och Uppsala är det enlgt kommunens devs Sverges närmaste stad. Kommunen drver elva grundskolor. Lågstadeteamet arbetar med samtlga. Kungsgatan Enköpng Tel: Läs mer på enkopng.se Vanlgtvs är du ganska ensam klassrummet. När Lågstadeteamet kom tll oss fungerade nte gruppen alls. Med teamet hade jag någon att bolla med och dskutera hur och varför vssa stuatoner uppstod. Idag har v jobbat fram ett förhållnngssätt som fungerar för alla gruppen. Nu har v en väldgt lugn och trygg grupp, berättar Else Gunnarsson, lärare på Rombergaskolan. NextMeda Motala klättrar stort skolranknngen Motala är en av klättrarna årets skolranknng. Bakom framgångarna lgger målmedvetna satsnngar på kompetens och arbetsmljö. Sktet är nställt på att fortsätta förbättrngen tll gagn både för lärare och elever, säger utredare Jenny Appelkvst. En skola för alla, läxhjälp, extra td tll nyanlända elever, matematk- och läslyft. Det är bara några exempel på satsnngar som genomförts nom skolorna Motala kommun under senare år. Sktet har vart nställt på att förbättra undervsnngen och skapa en bra arbetsmljö för lärare och elever. Fakta om Motala: nvånare anställda nom kommunen Huvudort för Vätternrundan och Göta kanal Varamobaden Nordens största nsjöbad Sedan fjol har kommunen klättrat 97 platser på Lärarförbundets årlga lsta om landets bästa skolkommuner. Det ser Sanja Sevc, rektor på Marebergsskolan, som ett välkommet kvtto på att verksamheten är på rätt väg. Satsnngarna har bland annat lett tll att arbetsmljön har blvt bättre, nte mnst form av närmare samarbete mellan pedagogerna. Det har också skapats nya nätverk mellan flera skolor kommunen. Jenny Appelkvst nckar nstämmande. Den nya skolranknngen är en bekräftelse på vårt långsktga arbete. Elevresultaten blr allt bättre och antalet utbldade lärare kommunen har ökat. Än återstår det dock ett antal utmanngar. Lärarbrsten har satt sna spår även Motala. V behöver rekrytera personal nom alla ämnen, konstaterar Sanja Sevc. Stora fördelar Motala är en förhållandevs lten kommun, något som för med sg en rad fördelar. Jenny Appelkvst, utredare och Sanja Sevc, rektor på Marebergsskolan. Foto: Anders Malm Här fnns en god stämnng och ett gott och nära samarbete rektorsgruppen. Den som söker sg ht kommer tll en verksamhet med ett stort drv framåt, säger Sanja Sevc. För framtden hoppas hon att alla nsatser ska ha gett rngar på vattnet och att fler upptäckt vlken bra skolkommun Motala är att verka nom. Ett vktgt mål är att fortsätta utveckla verksamheten och att v lyckas vår strävan med att erbjuda många utvecklngsvägar och synlggöra alla lärare. Om fem år hoppas Jenny Appelkvst att Motala ska ha klättrat ytterlgare några steg på skolranknngen. Samtdgt är skolranknngen alltd relatv andra kommuner. Det vktgaste för oss är att fortsätta förbättra Motalas skolor. Vsonen är att våra verksamheter ska stödja varje elev, oavsett förutsättnngar, så att alla klarar målen och är behörga tll gymnaset när den dagen kommer.

38 38 NextMeda Alla ska lyckas Svedala Alltd fokus på utvecklng och nya utmanngar kombnaton med stort fokus på kollegalt lärande, det är enlgt Magnus Larsson och Pa Olsson vktga anlednngar tll att de efter 16 respektve 20 år yrket vll fortsätta på den nslagna vägen som lärare nom Svedala kommun. Alla ska lyckas Svedalas skolor, en vson som gäller både elever och lärare. För lärarnas del nnebär det bland annat möjlgheter tll olka karrärvägar som kan anpassas både efter ntresse och ämnesnrktnng. Arbetslagsledare Pa Olsson är musk-, svensk- och engelsklärare och började efter sn examen som lärare på Marbäcksskolan F 5 Svedala. Skolan var tdgt ute med att lämna klasslärarmodellen tll förmån för arbetslag och för mg har det nneburt att jag fått undervsa de ämnen jag verklgen brnner för. Arbetslaget skapar ett naturlgt kollegalt lärande vlket är bra, för ensam är nte stark, nte det här jobbet. Pa har alltd vart delaktg skolans organsatorska frågor. Jag blev lärare för att jag älskar att undervsa. Under mna år på Marbäcksskolan har jag haft möjlghet att utveckla den sdan och deltagt arbetet med att ta fram den nya organsatonsmodellen som fokuserar på samverkan, öppna klassrum och att v lärare arbetar nära både varandra och andra stödfunktoner. Hennes engagemang för skolutvecklng och kollegalt lärande utvecklas nu vdare den nya rollen som arbetslagsledare. Det fnns tre arbetslag på skolan, som arbetslagsledare ngår jag skolans Magnus Larsson och Pa Olsson trvs som lärare nom Svedala kommun. I Svedala arbetar v för att alla ska lyckas, synlgt lärande, forsknng och höga ambtoner har tagt ett helhetsgrepp på utvecklng förskola och skola. Svedala är en kommun med höga ambtoner och har en uttalad strävan efter ständg förbättrng. Ett konkret exempel är den unka onlnesatsnngen Kvuts Kvaltet och utvecklng Svedala med förstelärarblogg som ofta används som utgångspunkt för kollegalt lärande över hela Sverge. V vet att våra kompetenta medarbetare är avgörande för att alla ska lyckas. 1larare.svedala.se lednngsgrupp där v genom veckovsa möten arbetar med skolutvecklng och andra övergrpande frågor. Förstelärare Magnus Larsson, svensk- och engelsklärare på högstadet, har 16 års erfarenhet av att arbeta som lärare nom Svedala kommun. Jag började Svedala drekt efter avslutad utbldnng och arbetar sedan åtta år tllbaka på Klågerupskolan där jag också har ett uppdrag som förstelärare. Även om de arbetar på olka skolor och olka uppdrag säger Magnus att han känner gen mycket av Pas beskrvnng. Som lärare behöver du ges möjlghet och frhet både tll att kunna utveckla dg själv klassrummet och tll att växa tllsammans med kollegor. Du behöver också bl sedd av dn chef och få bekräftelse på det du gör. Alla dessa btar klckar på den skola jag jobbar på. Skolan Svedala arbetar målmedvetet för att skapa starka ledare. Därför nförs nu ytterlgare en formell karrärväg där alla arbetslagsledare ska erbjudas ledarskapsutvecklng, vlket är ännu ett steg på vägen mot den övergrpande målsättnngen att alla ska lyckas Svedala. NextMeda Älmhults kommun satsar stort på skolutvecklng Älmhults kommun satsar långsktgt och konsekvent på att ständgt utveckla skolan, bland annat genom Älmhultsmodellen, en långsktg satsnng som utvecklar bedömnng för lärande, stödnsatser och dgtalt lärande på samtlga skolor kommunen. Eftersom Ikea är en stor global arbetsgvare kommunen råder här även en utpräglad nternatonell atmosfär. Ikea bdrar med ett fnansellt bdrag tll kommunens skolor som gör det möjlgt för oss att sätta guldkant på verksamheten. Det bdrar bland annat tll utvecklng av det pedagogska ledarskapet klassrummet och ntensvundervsnng. Varje år har v ett specfkt fokus, år har v valt att satsa på entreprenörellt lärande och dubbelt ledarskap Älmhults kommun Box Älmhult Tel: klassrummet, säger Eva Jönsson, grundskolechef Älmhults kommun. Hösten 2017 nvgs Elmeskolan, en helt nybyggd skola som både kommer att nrymma en tradtonell skola och kommunens nternatonella skolverksamhet. Elmeskolan blr Sverges största passvhusskola. I samverkan med lärare och rektorer ntroducerade v Älmhultsmodellen läsåret Den består av tre delar: bedömnng för lärande, stödnsatser och dgtalt lärande. Samtlga delar genomsyras av kollegalt lärande. Samtlga lärare deltar samtalsgrupper krng bedömnng för lärande, många uppskattar att det verklgen fnns td avsatt för kollegalt erfarenhetsutbyte, säger Eva Jönsson. Dubbelt pedagogskt ledarskap Jag har nterat ett pulspassprojekt med hjälp av pengar från Ikea. Syftet med pulspassen, som alla elever årskurs sju genomför en gång veckan, är att öka elevernas måluppfyllelse, säger Hrstos Voudouragkak, drottslärare på Lnnéskolan. Tack vare pengarna från Ikea får eleverna alltså ett extra pulspass utöver de ordnare drottslektonerna. Så smånngom väntar en uppföljnng för att se om pulspasset haft någon effekt på elevernas måluppfyllelse. Konceptet har blvt framgångsrkt och redan sprtts tll andra skolor, och utanför Älmhults kommun. V har valt att använda pengar från Ikea tll att satsa på dubbelt pedagogskt ledarskap på lektonerna matematk, svenska och engelska för årskurs fyra. Det är fantastskt att kunna vara två pedagoger klassrummet, det gör att v kan möta elevernas behov på ett helt annat sätt, säger Ank Jonasson, lärare matte, NO och teknk på mellanstadet på Gemöskolan.

39 NextMeda 39 Samarbete och yrkesstolthet ger framgång Efter sex år rad med förbättrade skolresultat bygger Ekerö vdare på den nslagna lnjen att bl en av landets bästa skolkommuner. Tydlga mål, samarbete och goda utvecklngsmöjlgheter för lärare bdrar tll den postva trenden. Catarna Kågström, förstelärare, har arbetat över 20 år Ekerö kommun och pekar på flera orsaker tll varför hon trvs så bra. Fantastska kollegor, korta beslutsvägar, känslan av delaktghet och möjlghet att påverka. Ekerö är en växande småstad 1 ml från Stockholms nnerstad. I dagsläget bor drygt kommunen som har 11 kommunala grundskolor. I en nära framtd när Förbfart Stockholm är klar kommer Ekerö att vara länets mest attraktva kommun att bo och verka. Att bo här nnebär också att vara nära omgven av både fantastsk natur och mycket kultur och hstora. Det fnns en vlja att hela tden utvecklas, både på de ensklda skolorna och kommunen stort, tllägger Johanna Stjernlöf, utvecklngsledare. Johanna ser kommunens småskalghet som ett stort plus. Det ger överblck och gör det lättare att utbyta erfarenheter och ta vara på kompetenser. Det är stor skllnad jämfört med stora kommuner. I en stor kommun blr så mycket den ensklda skolans angelägenhet och man utnyttjar nte alltd andra skolors erfarenheter. På Ekerö är alltng mera nära. Skolorna är nte solerade öar utan har nära tll samarbete. Kan påverka och göra skllnad De goda skolresultaten tror Catarna Kågström har mycket att göra med att det fnns en gemensam syn krng hur utvecklngsarbetet kommunen ska bedrvas. Med en samsyn krng vad v ska satsa på blr det också bra resultat. Samarbete är en förutsättnng, tycker jag. Lärarjobbet är nget ensamjobb Catarna Kågström, förstelärare, och Johanna Stjernlöf, utvecklngsledare. utan du behöver stöttande kollegor runt omkrng dg. Catarna tycker också rektorerna är duktga på att fånga upp ntresseområden som lärarna har. Du blr uppmuntrad att utvecklas. När du brnner för någontng blr du lyssnad på och dna déer tas tllvara. Som lärare känner du att du faktskt kan påverka och göra skllnad. Kollaboratv kompetensutvecklng Ekerö erbjuder sna lärare olka kompetenshöjande möjlgheter form av exempelvs ämnesträffar, nspratonsmässor och Learnng study. Learnng study är en kollaboratv kompetensutvecklng där lärare samarbetar krng att utveckla sn undervsnng enlgt en specfk modell. V utbldar lärare som handleder detta, berättar Johanna Stjernlöf. Framtdens skola på Ekerö ska präglas av yrkesstolthet. Därför lägger v stor vkt vd att fortsätta utveckla lärarnas professonaltet. Samarbeten mellan skolorna hjälper tll att höja professonalteten. Samtdgt är ambtonen att ytterlgare anpassa mljön skolorna för att kunna stödja lärarnas undervsnng, avslutar Lotta Lorentzon, verksamhetschef skola. NextMeda Haparanda ska bl bäst Norrbotten När den nya styrelsen för barn- och utbldnngsnämnden Haparanda tllträdde för några år sedan var de nya ledamöterna rörande överens om att formulera och konkretsera ett gemensamt mål, nämlgen att Haparandas grundskola skulle bl Norrbottens bästa. Bengt Westman, ordförande barnoch ungdomsnämnden. Skolväsendet Haparanda kommun klättrade 2016 hela 220 placerngar SKL:s rankng av grundskolan från året dessförnnan. Den nya rankngen är ett kvtto på att kommunens systematska förbättrngsarbete ger resultat. Det handlar nte bara om studeresultat utan om trvsel, motvaton, delaktghet och att skapa en mångfacetterad skola. V nsåg också att skolan nte skulle kunna klara det på egen hand, utan tllsammans med aktörer nom exempelvs kultur, frtd, bblotek, kost och mycket mer har v gjort en kraftsamlng för våra barn och ungdomar, säger Bengt Westman, ordförande barn- och ungdomsnämnden. Förvaltnngschef vd barn- och ungdomsförvaltnngen, Arja Martnvta, framhåller betydelsen av att grundskolan har ett tydlgt poltskt mål. Det underlättar både för oss förvaltnngen och för rektorer och lärare ute skolorna. Det är en flerårg process nnan v når dt v vll, men alla nblandade parter behöver nvolveras, såväl förvaltnng och poltker som rektor, elever och föräldrar, säger hon. Lyhördhet är centralt Tllsammans betonar både Arja och Bengt att kvaltetsarbetet grundar sg ett gemensamt förhållnngssätt som har skapats genom en tydlg dalog med medarbetarna. Det är oerhört vktgt att v är lyhörda för personalens tankar och déer Arja Martnvta, förvaltnngschef vd barn-och ungdomsförvaltnngen. de har bäst nskt vad som kan förbättras och hur och att v från poltskt håll bdrar tll att lyfta medarbetarna och deras status nom regonen, säger Bengt. Ökat nflytande Under 2016 har fokus legat på att skapa starkare relatoner mellan olka parter, bland annat mellan elever och lärare, föräldrar och skola samt lärare och lärare. Ett annat fokusområde har vart språkutvecklng. Arbetet med dessa två områden kommer att fortgå, men nu rktas blcken även mot ökad delaktghet. Målsättnngen är att utbldnngen Haparanda stads samtlga skolformer ska vara av hög kvaltet. Undervsnngen ska nom varje skolform vara av hög kvaltet och leda tll hög måluppfyllelse. Kvaltetsarbetet genomförs med fastlagda rutner, tydlg planerng, ansvarsfördelnng, tdplaner, dokumentaton, verktyg och metoder. Haparanda stad Haparanda Tel. vxl: E-post: kommunen@haparanda.se V vll bana väg för ett utökat elevnflytande så att eleverna känner att de kan vara med och utveckla och påverka sn mljö. Målet är att ha en hög, stabl nvå på våra resultat och om v skapar ett tryggt och nsprerande klmat kommer v att lyckas uppnå det, avslutar Arja.

40 Vll du göra skllnad och blda framtd? Då ska du arbeta som lärare Sandvken! Sandvkens kommun välkomnar alltd lärare som är kreatva, självgående, frtänkande, modga och trygga den pedagogska rollen. Tllsammans med duktga och framsynta barn och elever skapar v bästa tänkbara förutsättnngar samt nytänkande och stmulerande mljöer, där alla trvs. Som medarbetare hos oss är du varje dag med och formar vår gemensamma framtd och uppleva glädjen att göra skllnad. Tllsammans bdrar v tll välfärd för nvånare. Vår vson är att bl en av de mest framgångsrka skolkommunerna nom de närmaste fem åren med förbättrade skolresultat. Välkommen tll Sandvken v gör varandra bättre!