Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor

Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2 1.1.2 Kriterier på måluppfyllelse.....6 1.1.3 Förbättringar inför nästa läsår.....6 1.2 Värdegrunden.7 1.2.1 Måluppfyllelse...7 1.2.2 Kriterier på måluppfyllelse....7 1.2.3 Förbättringar inför nästa läsår.....8 1.3 Inflytande och delaktighet...9 1.3.1Måluppfyllelse.9 1.3.2 Kriterier på måluppfyllelse.9 1.3.3 Förbättringar inför nästa läsår.9 1.4 Skola arbetsliv...10 1.4.1 Måluppfyllelse.10 1.4.2 Kriterier på måluppfyllelse..10 1.4.3 Förbättringar inför nästa läsår..10 1.5 Vårdnadshavarnas uppfattning av sina barns skola. 11 1.5.1 Om du tänker på ditt barns skola i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet?...11 1.5.2 Hur väl uppfyller skolan och dess verksamhet de förväntningar du haft?...11 1.5.3 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal, tycker du, att ditt barns skola kommer?... 12 1

1. Resultat och måluppfyllelse 1.1 Kunskaper Ferlinskolans mål har under året varit följande: Alla elever når minst E i alla ämnen Alla elever når behörighet att söka ett nationellt program i gymnasieskolan Elevernas meritvärde i åk 9 hamnar över 220 Elevernas läsförståelse förbättras 1.1.1Måluppfyllelse Årets meritvärde för åk 9 hamnade på 221,5 om man räknar 16 ämnen. Tittar man på totala meritvärdet, d.v.s. att man räknar 17 ämnen för de som läst moderna språk, hamnar vi på 228,0. När vi jämför med förra årets resultat ser vi att det har förbättrats rejält och vi når det mål vi satte upp. När det gäller målet Alla elever når minst E i alla ämnen har vi inte nått målet fullt ut. Resultatet för åk 9 är att 81,9 % nådde minst E i alla ämnen. För åk 8 var motsvarande siffra 68,2 % och för åk 7 var det 70,0 %. Fortfarande återstår en del arbete för att nå detta mål. Vi känner oss också nöja med att andelen behöriga till gymnasiet har ökat jämfört med förra läsåret till 91,7 %, även om vi inte nådde det uppsatta målet. Räknar man de som fått dispens i engelska som behöriga eftersom de kom in på ett nationellt program så hamnade vi på 94,4 %. Tittar man på resultatet på läsförståelsen i de nationella proven i åk 9 i år så får 88,1 % av eleverna ett godkänt provbetyg på delprovet läsa vilket inte är någon större skillnad mot förra årets resultat. När det gäller särskolan så nådde 100 % av eleverna minst E i alla ämnen. Åk 9 Meritvärde och betyg En elevs meritvärde är poängsumman av betygen där E ger 10 poäng, D ger 12,5 poäng, C ger 15 poäng, B ger 17,5 poäng och A ger 20 poäng. Årets genomsnittliga meritvärde i åk 9 var för Ferlinskolan 221,5 räknat på 16 ämnen. I riket var det 217,1. 225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 170 Jämförelse av meritpoäng över tid 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ferlinskolan 2

Hur lyckas eleverna uppnå målen i alla ämnen? I den lokala arbetsplanen för Ferlinskolan finns målet att Alla elever når minst E i alla ämnen. Resultatet av måluppfyllelsen för åk 9 är 81,9 % vilket är jämförbart med förra årets resultat. Vi ligger fortfarande en bit över Rikets resultat på 77,0 % Andel elever som uppnått målen i alla ämnen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 Ferlinskolan 2015 Tittar vi på hur eleverna uppnått målen i de olika ämnena i kursplanen ser vi att det finns en hel del skillnader mellan de olika ämnena. Måluppfyllelsen är god i de flesta ämnen då flertalet ligger på över 95 % elever som når målen. I åtta ämnen når 100 % av eleverna målen. Det är endast engelska och matematik som hamnar på en måluppfyllelse på strax under 95 %. En del av förklaringen där är att vi har flera nyanlända elever som inte gått så många år i skola innan man kom till Sverige. Tiden har varit för knapp för dem att tillägna sig tillräckliga kunskaper för att klara godkända betyg i åk 9. ***Mindre än 10 elever Kursplanernas ämnen Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % Bild 100,0 Religion 100,0 Hemkunskap 100,0 Samhällskunskap 100,0 Idrott och hälsa 95,5 Engelska 94,4 Musik 100,0 Svenska 98,5 Biologi 98,6 Matematik 94,4 Fysik 97,2 Svenska A *** Kemi 95,8 Teknik 98,6 Geografi 100,0 Moderna språk 97,4 Historia 100,0 Slöjd 100,0 3

Behörighet till gymnasieskolan När det gäller behörigheten till gymnasiet kan vi konstatera att 91,7 % av eleverna var behöriga till ett nationellt program. Om vi räknar med de nyanlända eleverna som fått dispens i engelska ligger vi på 94,4 %. Behörigheten har ökat med 3,5 procentenheter jämför med året innan. Rikets värde var 85,6 %. Behöriga till gymnasieskolan 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 Ferlinskoan Nationella proven Andelen elever som nådde godkänt provresultat på de olika nationella proven var följande: Svenska: 93,9 % Engelska: 89,9 % Matematik: 78,9 % NO-ämnen: 95,8 % (kemi) SO-ämnen: 89,7 % (samhällskunskap) Jämför vi dessa resultat med slutbetygen ser vi att det är störst skillnader i matematik och samhällskunskap. I matematik tror vi att en del av dessa skillnader beror många lärarbyten då vi i två klasser haft lärare med stor sjukfrånvaro. Då många olika lärare varit inne och undervisat har detta lett till brist på kontinuitet. Sjukfrånvaron har även påverkat de resurser som skulle ha funnits med som dubbelbemanning i matematik. Jämför man åk 9 klassvis kan vi se att i de klasser där lärare haft liten frånvaro så är överensstämmelsen mellan betyg och nationella prov mycket god. I SO är det framförallt brister i källkritik som påverkat de skillnader som finns. Dessutom behöver elever utveckla sin begreppsliga förmåga samt bättre kunna motivera sina ståndpunkter. För de elever som inte nådde ett godkänt provbetyg sattes riktat stöd in för att ge dem möjligheter att nå ett E i slutbetyg. 4

Åk 8 Kursplanernas ämnen Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % Bild 98,8 Religion 96,5 Hemkunskap 92,9 Samhällskunskap 94,1 Idrott och hälsa 88,0 Engelska 87,1 Musik 97,6 Svenska 93,2 Biologi 97,6 Matematik 83,5 Fysik 90,6 Svenska A 83,3 Kemi 91,8 Teknik 95,3 Geografi 94,1 Moderna språk 100,0 Historia 96,5 Slöjd 94,0 För åk 8 ser måluppfyllelsen i de olika ämnena god ut då många ämnen ligger runt 95 % godkända. Det ämne som utmärker sig är matematik, engelska, idrott och hälsa samt SVA med en förhållandevis låg måluppfyllelse. För idrottens del handlar det framförallt om att nyanlända elever ännu inte klarat momentet simning trots extra simträning samt elever som sällan deltar i undervisningen. I engelska, SVA och matematik finns brister i grundläggande färdigheter. Gör man en jämförelse med samma elevgrupp från åk 7 till åk 8 så ser man att måluppfyllelsen i SVA ändå har ökat från 60,0 % till 83,3 % under året.. Kursplanernas ämnen Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % Bild 97,8 Religion 88,9 Hemkunskap - Samhällskunskap 92,3 Idrott och hälsa 86,5 Engelska 85,9 Musik 98,9 Svenska 92,3 Biologi 92,3 Matematik 81,5 Fysik 91,1 Svenska A 70,0 Kemi 90,0 Teknik 93,3 Geografi 92,3 Moderna språk 89,5 Historia 94,4 Slöjd 98,9 Åk 7 I åk 7 varierar måluppfyllelsen mellan olika ämnen. I bild, musik och slöjd når nästan alla elever målen jämfört med SVA, engelska, matematik samt idrott och hälsa där måluppfyllelsen är betydligt lägre. Resultatet i Svenska A är svårt att jämföra eftersom det är så liten grupp elever som läser detta ämne. För att öka måluppfyllelsen för eleverna när de kommer till åk 8 behöver resurser i framförallt engelska och matematik sättas in. 5

1.1.2 Kriterier eller bevis på måluppfyllelse Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven: kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår har analyserats resultaten från de nationella proven inklusive resultatanalyser betygen 1.1.3 Förbättringar under nästa läsår Vi kommer att arbeta för att finna metoder som kan leda till högre måluppfyllelse. När det gäller resurser fortsätter vi med att i största möjliga mån lägga så mycket som möjligt på dubbelbemanning i de ämnen och grupper där behov finns. En bättre dialog och samarbete mellan lärarna som jobbar med dubbelbemanning behövs för att utnyttja denna resurs optimalt. Vi måste också i större utsträckning se till att dubbelbemanningen inte används för att täcka upp frånvaro på andra lektioner. Tätare utvärdering av stöd med tydlig ansvarsfördelning behöver göras så att vi använder resurserna på bästa sätt. Vi kommer också att fortsätta utvecklingen av det pass i veckan som vi kallar IUP-tid. Det är ett pass där alla elever och i stort sett alla lärare jobbar samtidigt. Här kommer vi skapa grupper för de elever som behöver stöd i något ämne och dessa grupper kommer vi att starta tidigare än förra året. Grupperna kommer i största möjliga mån att ledas av elevens ordinarie ämneslärare. Genom kontinuerlig uppföljning av eleverna och våra kunskapsuppföljningar fyra ggr/år kommer både resurser och IUP-grupper att förändras efter behov. När det gäller de enskilda ämnena så kommer man att fortsätta jobba med att utveckla de pedagogiska planeringarna genom att få eleverna delaktiga samt se till att planeringarna blir tillgängliga i InfoMentor för både elev och vårdnadshavare. Dessutom kommer vi att arbeta i ämneslagen med Optimera elevers lärande, d.v.s. hur man lär elever olika tekniker för inlärning. För att förbättra resultaten i svenska kommer vi att jobba med djupläsning och att skriva i alla ämnen. Vi kommer också att försöka minska skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Alla elever kommer att följas upp varje termin genom läsutvecklingsschema (LUS). Under året kommer vi också att satsa på projektet Värmland läser i Filipstad där det kommer att vara aktiviteter gällande läsning varje månad. I matematik kommer alla matematiklärare att fortsätta Matematiklyftet, men i ett långsammare tempo. För att befästa elevernas kunskaper vill man försöka fördjupa elevernas kunskaper kring de matematiska begreppen genom att problematisera dessa. Man kommer också att jobba med omedveten inlärning genom att på lämpliga ställen i skolan sätta upp viktiga matematiska begrepp så att eleverna ser dessa hela tiden. Dessutom kommer alla elever att följas upp varje termin genom de Diamantdiagnoser som ska göras enligt grundskolans kvalitetssäkring. I engelska kommer man att fortsätta att arbeta på att förbättra den muntliga delen. Dessutom behövs mer träning på att skriva då detta moment var det som flest elever misslyckades med på de nationella proven. Det behövs också ett bättre samarbete mellan lärare som har eleven i engelska och den lärare som har eleven i språkval engelska. Vi ser också att det behövs både extra resurser och tid för våra nyanlända elever som inte läst engelska tidigare för att de ska utvecklas tillräckligt långt. Vi kommer att starta en grupp under IUP-tiden som kommer att arbeta med nybörjarengelska. 6

Inom idrott och hälsa kommer man att fortsätta med extralektioner i simning då detta är det moment som flest elever har svårt att klara, framförallt våra nyanlända elever. I många ämnen ser vi att vi behöver arbeta mer med begrepp och sammanhang för att eleverna ska klara av faktatexter. Här kommer vi under året att börja arbetet med ett språkutvecklande arbetssätt. Vi har en stor utmaning under året med en stor andel nyanlända elever. Av dem finns en stor grupp som helt saknar skolbakgrund och är analfabeter. Vi kommer att ha grupper på olika nivåer i vår förberedelseklass där elever kan introduceras efter vilken skolbakgrund de har. Elever med god skolbakgrund kommer att slussas ut snabbare. Läxläsning kommer att erbjudas av ordinarie personal två eftermiddagar per vecka. Kommunens förstelärare inom grundskolan kommer att stötta och fortbilda övriga lärare inom många områden, allt från kärnämnen till Lärares ledarskap i klassrummet. En av de största utmaningar vi har är att få elever som har stor skolfrånvaro att komma till skolan. Här pågår ett samarbete med socialtjänsten som vi hela tiden försöker utveckla. 1.2 Värdegrunden Ferlinskolan mål har under året varit följande: Alla elever. känner lust att gå till skolan känner sig trygga i skolan känner att de har arbetsro i skolan 1.2.1. Måluppfyllelse Vi har inte nått målen fullt ut men resultatet ser bra ut. De flesta elever känner sig trygga i skolan. Arbetsron behöver däremot förbättras i vissa klasser. De flesta upplever att vi haft ett år med lugn och god stämning där olika gemensamma aktiviteter anordnade av elevrådet varit viktiga för gemenskapen. I särskolan känner sig alla elever trygga. 1.2.2. Kriterier på måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att mentorerna varje termin genomfört ett enskilt trygghetssamtal med varje elev. Eleverna har också anonymt fått besvara en trygghetsenkät. Vidare diskuteras innehållet i klass- och elevrådsprotokoll regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget har hanterats. Alla elever i åk 7-9 har dessutom svarat på nedanstående skolenkät. Resultaten finns redovisade i procent. 7

Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 1. Jag känner mig trygg i skolan 66,0 % 26,4 % 5,7 % 1,9 % 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas synpunkter 4. Jag vet vad jag skall kunna för att nå målen i de olika ämnena 5. Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver. 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 7. Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen 8. Jag upplever att jag får arbetsro på lektionerna 7,2 % 39,9 % 37,5 % 15,4 % 16,9 % 63,9 % 17,3 % 1,9 % 13,9 % 63,5 % 17,8 % 4,8 % 44,2 % 48,1 % 6,3 % 1,4 % 33,7 % 49,5 % 14,9 % 1,9 % 52,4 % 40,4 % 5,3 % 1,9 % 16,4 % 56,0 % 21,3 % 6,3 % 1.2.3. Förbättringar inför nästa läsår För att öka arbetsron på lektionerna kommer vi att satsa vidare på lärarnas ledarskap i klassrummet. Detta kommer att ske både på arbetslagstid, fortbildningsdagar och vid de didaktiska klassrumsbesök som rektor gör. Dessutom kommer de Förstelärare som finns i kommunen att stötta kollegor i deras utveckling av sitt ledarskap i klassrummet. I de klasser där arbetsron behöver ökas kommer olika insatser att sättas in b.la. via elevhälsan. Vi kommer också att arbeta för att de gemensamma ordningsreglerna följs. Det handlar framförallt om att införa mobiltelefonförbud under lektionstid då vi sett att telefonerna tagit fokus från undervisningen. Här är det viktigt att alla lärare tar sitt ansvar igenom att vara noga med att regler följs. Dessutom kommer det att utarbetas en konsekvenstrappa för vilka åtgärder som ska vidtas då elever bryter mot ordningsreglerna. När det gäller trygghet kommer vi att fortsätta att ha en person anställd i biblioteket som då kommer att kunna hålla öppet hela dagen och vara tillgänglig för elever under rasttid. Vi kommer också att jobba med att ha dörrar öppna in till arbetsrum och klassrum så mycket som möjligt. 8

1.3 Inflytande och delaktighet Ferlinskolan mål har under året varit följande: Alla elever. känner att skolarbetet gör dem så nyfiken att de får lust att lära sig mer upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö 1.3.1. Måluppfyllelse Den skolenkät som genomförts med alla elever visar att endast 47,1 % av eleverna uppger att skolarbetet för det mesta gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mer. Detta är trots allt en ökning med drygt fyra procentenheter jämfört med året innan. När det gäller de två övriga målen visar det sig ca: 80 % av eleverna upplever att lärarna i stort sett alltid tar hänsyn till elevernas synpunkter.(se tabell ovan under punkten trygghet) 1.3.2. Kriterier eller bevis på måluppfyllelse Alla elever i åk 7-9 har svarat på en skolenkät (se resultat ovan) När det gäller elevernas inflytande över sin undervisning har detta varit stående punkter både på elevrådsmöten, klassråd och i de didaktiska samtal som rektor haft med lärarna efter sina klassrumsbesök. I sin undervisning har pedagogerna också kontinuerligt haft samtal om vad inflytande och den demokratiska processen innebär. 1.3.3. Förbättringar inför nästa läsår För att försöka väcka eleverna nyfikenhet så att de får lust att lära sig mer kommer vi att arbeta för att ge eleverna ännu mer inflytande och delaktighet i undervisningen, b.la. genom involvera eleverna i arbetet med att göra pedagogiska planeringar. Vi kommer också att arbeta mer ämnesövergripande och ha ett varierat arbetssätt. Genom att eleverna har egen dator kommer möjligheten att arbeta på andra sätt att öka vilket kan bidra till en öka motivation och lust. Under lektionstid kommer vi att ha tydliga mål för eleverna och arbeta med formativ bedömning. Med lektionspasset IUP-tid kommer varje elev att ha inflytande över vad man vill arbeta mer med. 9

1.4 Skola - arbetsliv Ferlinskolan mål har under året varit Alla elever är nöjda med sin prao och ökar sin kunskap om arbetslivet Deltagande av representant från näringslivet i föräldramöte för åk 8 under vårterminen Eleverna får ökade kunskaper om utbildningsmöjligheter i Filipstads kommun 1.4.1. Måluppfyllelse Elever i åk 8 och 9 har varit ute på prao hos olika företag i kommunen. De flesta har varit nöjda med sin tid ute i arbetslivet även om de tycker att den är för kort. Någon representant för näringslivet fanns inte med på vårens föräldramöte i åk 8 utan istället informerad SYV om utbildningsmöjligheter i kommunen under Värdegrundsveckan för åk 8. Alla elever i åk 8 deltog i temaveckan Stål och verkstad där man fick information om olika företag i kommunen genom studiebesök. Dessutom anordnade Spångbergsgymnasiet en gymnasiemässa för våra elever under våren. I särskolan har åk 9 haft gymnasieprao på Tingvallagymnasiet i Karlstad. 1.4.2. Kriterier eller bevis på måluppfyllelse Eleverna har efter sina praoperioder berättat för varandra om de företag de besökt för att övriga elever ska få mer kunskap om arbetsmarknaden i kommunen. I åk 8 anordnade eleverna en företagsmässa efter sin praoperiod. 1.4.3. Förbättringar inför nästa läsår För att få information om utbildningsmöjligheter i kommunen kommer information att ges av SYV redan till elever i åk 8 under temaveckan Stål och verkstad för åk 8. Förutom praon kommer elever att möta olika yrkesgrupper under skoltid. Redovisning av praon i åk 8 kommer att ske i form av en företagsmässa. Spångbergsgymnasiet kommer att ordna en gymnasiemässa för åk 9 redan under höstterminen, i god tid innan valet till gymnasiet. Representanter för näringslivet samt SYV kommer att bjudas in till föräldramöten. Vi kommer att använda Karlstads universitets utbud för elever när det finns möjlighet. 10

1.5 Vårdnadshavarnas uppfattning av sina barns skola För att undersöka i vilken mån vårdnadshavarna är nöjda eller missnöjda med sina barns skola och dess verksamhet har vi bett vårdnadshavarna i åk 7 och 9 besvara en enkät med tre frågor. Svarsalternativen utgörs av en skala från ett till tio där tio står för i högsta grad nöjd och ett för inte alls nöjd. Resultaten redovisas nedan i punkterna 1.5.1 1.5.3. 1.5.1 Om du tänker på ditt barns skola i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet? 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: Som tabellen visar är det stora variationer mellan olika vårdnadshavares uppfattning. Huvuddelen av vårdnadshavarna är dock ganska nöjda. 1.5.2 Hur väl uppfyller skolan och dess verksamhet de förväntningar du haft? 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: Som tabellen visar är det stora variationer mellan olika vårdnadshavares uppfattning. Huvuddelen av vårdnadshavarna tycker att vi uppfyller förväntningarna. 11

1.5.3 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal, tycker du, att ditt barns skola kommer? 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommentar: Vad tänker man på i relation till perfekt skola. Det redovisade resultatet är, utifrån mängden möjliga variabler, svårt att dra någon slutsats av, även om man kan se att en majoritet av vårdnadshavarna tycker att vi närmar oss ett sådant ideal. 12