Kvalitetsredovisning 2009/2010 Omvårdnadsprogrammet Erik Dahlbergsgymnasiet 2010
Organisation och nyckeltal Antal elever per program 15/9 2009 2009/2010 2008/2009 2007/2008 15/2 2010 15/9 2008 15/2 2009 15/9 2007 15/2 2008 Energiprogrammet (EN) 71 71 65 65 64 63 Handels- och administrationsprogrammet (HP) 137 135 174 165 184 188 IVIK 37 43 24 32 - - Naturvetenskapsprogrammet (NV) 359 353 334 330 344 338 Omvårdnadsprogrammet (OP) 243 234 246 236 215 204 PRIV OP 22 23 14 22 16 19 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 293 288 283 269 214 218 Teknikprogrammet (TE) 195 187 199 193 181 179 Specialutformade program (SM) 138 136 140 141 165 162 Individuella program (IV) 6 11 18 20 21 30 2009/2010 2008/2009 2007/2008 Totalt antal elever på skolan (15 sept) 1501 1497 1404 Andel pojkar 46 % 46 % 47 % Andel flickor 54 % 54 % 53 % Andel interkommunala elever 17 % 13 % 13 % Andel elever i åk 1 intagna på förstahandsval 95 % 93 % 94 % Andel elever i åk 1 behöriga till nationellt program 96 % 94 % 95 % Meritvärde för behöriga intagna elever år 1 i procent 30-80 0,7 % 4,8 % 0,9 % 81 160 4,3 % 7,5 % 4,5 % 161-240 44,4 % 48,6 % 51,3 % 241-320 50,6 % 39,0 % 43,3 % Antal språk med modersmålsundervisning 19 18 18 Antal elever med modersmålsundervisning 131 123 120 Antal elever med undervisning i svenska som andraspråk 93 89 142 Totalt antal årsarbetare 15/9-2009 135,2 142 136,5 Administrativ personal (458110) 6,8 6,8 6,8 Bibliotekspersonal (452 61) 1,5 1,5 1,5 Elevvårdspersonal (456x) 4,0 4,0 4,0 Ledningspersonal (458100) 7,0 8,0 8,2 Lärarpersonal (4511x) 97,3 98,9 100,6 Måltidspersonal (454x) 9,1 9,7 8,9 Pedagogisk stödpersonal (4532x) 4,5 7,7 5,3 Stödfunktioner (4582x) 5,0 5,0 5,1 Övrig personal Totalt antal anställda 15/9-2009 166 164 157 Varav kvinnor 104 106 96 Varav män 62 58 61 2
Lärare med pedagogisk utbildning Andel personal med för tjänsten föreskriven utbildning 93,6 % 96,1 % 95,0 % Andel anställda spec.lärare/spec.ped med spec.lär- /spec.pedutbildning 2,3 % 2,3 % 1,0 % Antal lärare/100 elever 15/9-2009 6,5 6,6 7,1 Antal elever/årsarbetare 15/9-2009 10,6 10,3 Administrativ personal (458110) 220,7 220,1 205,0 Bibliotekspersonal (452 61) 1000,7 998,0 934,0 Elevvårdspersonal (456x) 375,3 374,3 350,3 Ledningspersonal (458100) 214,4 187,1 169,8 Lärarpersonal (4511x) 15,4 15,1 13,9 Måltidspersonal (454x) 164,9 154,3 157,9 Pedagogisk stödpersonal (4532x) 333,5 194,4 264,0 Stödfunktioner (4582x) 300,2 299,4 346,0 Verksamhetsansvarig 2009-2010: Stefan Claesson 3
Definitioner till organisation och nyckeltal Antal elever Antalet elever/program grundar sig på det antal som fanns inskrivna vid skolan vid avstämningstillfället den 15 september respektive år. Förstahandsval Andel elever som är intagna på sitt förstahandsval i åk 1. Uppgiften tillhandahålls av intagningskansliet. Interkommunala elever Andel interkommunala elever som fanns inskrivna vid skolan vid avstämningstillfället den 15 september respektive år. Uppgiften tillhandahålls av ekonomienheten och finns även på Kompassen. Behörighet Andel nyintagna elever som vid skolstarten var behöriga till nationellt program (efter sommarskola). Även IV-elever tas med i beräkningen. Meritvärdet anges genom att markera en del elever inom varje poängområde. Uppgifterna tillhandahålls av intagningskansliet. Modersmål Antalet språk där det anordnas modersmålsundervisning och antalet elever som deltar i särskild anordnad modersmålsundervisning. Uppgiften kan fås via kontakt med rektorsenheten för flerspråkighet. Svenska som andra språk Antalet elever som deltar i undervisning i svenska som andra språk. Uppgiften hämtas från respektive skolas organisation. Antal årsarbetare Aktuell tjänstgöringsgrad den 15 september per anställd i aktiv tjänst läggs samman. Lärare med för tjänsten föreskriven utbildning Andel lärare i aktiv tjänst med enligt skollagen föreskriven utbildning och som tjänstgör på sådan tjänst där behörighetskravet uppfylls. Avstämningsdatum: 15 september Speciallärare-/specialpedagogutbildning Lärare med specialpedagogisk examen (minst 40p specialpedagogik eller motsvarande) Antal lärare/100 elever Antal pedagogisk personal omräknat till heltidstjänster per 100 elever enligt avstämning 15 september. Antal elever/årsarbetare Totala antalet elever relation till antalet årsarbetare enligt avstämning 15 september. Elevvårdspersonal kurator, skolsköterska Pedagogisk stödpersonal studie- och yrkesvägledare, elevassistent, skolvärd/fritidsledare, specialpedagog, praktiksamordnare Ledningspersonal gymnasiechef, utbildningsledare, rektorer, adm. chefer eller motsvarande Måltidspersonal Personal med stödfunktion skolvaktmästare, datatekniker, institutionstekniker Administrativ personal (ej adm. chef) Bibliotekspersonal Övrig personal 4
Beskrivning av programmet Omvårdnadsprogrammet (OP) är ett studie- och yrkeförberedande program med två profiler: OP-omvårdnad, OPOM, som är det vanliga omvårdnadsprogrammet och OPsamhällsvetenskap, OPSP, som är mer högskoleförberedande och som ger i stort sett samma behörighet till högskolan som det samhällsvetenskapliga programmet. Till omvårdnadsprogrammet är också knutet ett programinriktat individuellt program, PRIV-OP, som redovisas i särskild ordning. De båda OP-profilerna tillsammans hade 204 elever inskrivna den 15 februari 2008. Motsvarande siffra den 15 februari 2009 var 236 och i år 234. PRIV-OP hade vid samma tidpunkter dessa tre år stadigvarande ca 21 elever samt 3 lärare knutna till IV och PRIV-OP. De OP-elever som har tagits in till det nationella programmet vid höstens början 2010 är ca 55 elever. Lå 2010/11 finns totalt 210 elever på OP, således en nedgång på cirka en klass, som kompenseras av totalt ca 35 elever på PRIV-OP. Av eleverna på OP består 7,5% av pojkar. Lärarna på OP utgörs både av kärn- och karaktärsämneslärare, ca 16 lärare är knutna till programmets arbetslag. Lärare från andra rektorsområden (domäner) på skolan undervisar också eleverna på OP. Vid läsårets start ägnade arbetslaget tid åt att ange hur de skulle uppnå skolans mål. Under året har lärarna vid ett antal tillfällen arbetat med uppföljning och i slutet av vårterminen användes tid till att utvärdera målen. En kvalitetsredovisning från arbetslaget lämnades sedan till rektor som underlag till programmets slutliga kvalitetsredovisning. I början av höstterminen avsattes tid för analys av betyg satta under läsåret 2009/10. För att göra eleverna delaktiga genomförs varje vecka klassråd tillsammans med klassernas klassföreståndare. Träffarna finns inlagda på schemat. Vid dessa skrivs protokoll som lämnas till rektor för kännedom. Rektor har dessutom ungefär en gång per månad en träff med två förtroendeelever per klass, som klassen utsett, i ett s k domänråd där olika frågor som bl a har kommit upp vid klassråden diskuteras. Protokoll förs vid domänråden och kopior av protokollen lämnas till de deltagande förtroendeeleverna, deras klassföreståndare, gymnasiechefen och eventuellt berörda administrativa personer. OP-eleverna är också representerade i programrådet för omvårdnad. Den brukarenkät som åk 2-eleverna har genomfört används också i kvalitetsarbetet liksom den omfattande utvärdering åk 3 genomför varje år i slutet av sin sista termin genom ett fritt berättande kring 20-talet olika frågor om alla aspekter kring inflytande, stöd, arbetsklimat, studier, trivsel, kunskaper, APU, förbättringar, projektarbete etc. Elevernas åsikter har även kommit fram i de webbaserade kursutvärderingar de gjort. Föräldrar har framfört synpunkter till klassföreståndare vid utvecklingssamtal och föräldramöten, synpunkter och förslag som vi försöker tillmötesgå. Sammanfattning Antalet elever på OP har ökat de senaste åren, men detta läsår minskat med ca en klass som bedömes ha gått till fristående skola med Spa-och Massagefokus. Olika åtgärder har vidtagits läsåret 2009/10 för att än mer öka måluppfyllelsen, t ex har införts en resurstimma för stöd för elever, ökad kontroll av elevers närvaro och uppdelning av elever i vissa mindre klasser, som dock av ekonomiska skäl inte har
kunnat bibehållas 2010/11. I stället satsar vi på vissa förstärkningar i sammanslagna grupper. Kursutvärderingar har gjorts under kursernas gång med feedback och diskussion kring resultatet mellan undervisande lärare och elever. Elevdemokratin betonas i klassråd, domänråd, skolkonferens, matråd, programråd, elevskyddsombudsutbildningen. Värdegrunden genomsyrar kurserna på OP och skall göra det än mer. Begreppen samhällets värderingar, jämställdhet och traditionella könsroller skall tydliggöras än mer. Detsamma gäller miljöfrågorna. Inför läsåret 2010/11 inplaneras aktivitetsdagar att anordnas i början av höstterminen för att främja värdegrundsarbetet, t.ex. genom samarbetsövningar. Elevernas förkunskaper varierar naturligtvis mellan olika individer. Till OPSP söker främst elever som mer har siktet inställt på högskolestudier eftersom denna profil i sig ger en bredare behörighet till högskolan än vad OPOM gör. OPOM, som ger en grundläggande högskolebehörighet, kan emellertid breddas genom elevens individuella val till en bredare högskolebehörighet. Eleverna på OPSP har som regel högre intagningspoäng än eleverna i den andra profilen. Elever med ett annat modersmål än svenska erbjuds undervisning i Svenska som andra språk (18 elever) och 9 elever hade undervisning i sitt modersmål. Omvårdnadsprogrammet har som regel stora klasser med upp till 30 elever per klass.. Läsåret 2008/09 gjordes två mindre klasser med OPOM-eleverna för att ge dessa större möjlighet att få mer hjälp under lektionerna och därigenom lättare kunna nå målen i kurserna. Även läsåret 2009/10 har två små OPOM-klasser skapats istället för en stor. Det är en stor fördel för både lärare och elever med mindre klasser på OP, men inför 2010/11 har vi av ekonomiska skäl måst återgå till större grupper, i stället satsar vi på vissa förstärkningar i de sammanslagna grupperna. De flesta lärarna på Omvårdnadsprogrammet är tillsvidareanställda och flertalet av dem har många år i yrket. OP-lärarna har genomgående en gedigen och relevant utbildning inom sina områden och är mycket engagerade både i det pedagogiska och i det elevsociala arbetet. Ett engagemang som i omvårdnadsambitionen kan göra att lärarna ibland känner sig frustrerade av mängden och tyngden i det elevsociala arbetet. Det finns en vilja till samarbete mellan dem, man trivs och stödjer varandra. Praktiska övningar på OP görs i ett metodrum som har tre sängar. Då eleverna har lektioner i metodrummet får av utrymmesskäl de större klasserna delas i tre grupper. På skolan finns många datorer, men det finns önskemål från både elever och lärare om att antalet datorer skall öka. Nu är nästan alla lärosalar försedda med projektorer. Två lärare delar på en dator men 2010/11 utrustas alla lärare samt i första hand åk 1-eleverna med bärbara datorer, som förhoppningsvis i förlängningen minskar pappersflödet och underlättar arbetet, då elever och lärare får tillgång till kommunikationsrum för kurser och grupper. 6
Från föregående år utvecklingsområden 2009 De åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen som kommer att vidtas under läsåret 2009/10 är: En resurstimma per vecka införs då alla lärare skall finnas tillgängliga för elever som behöver stöttning i olika ämnen. En ökad satsning på att alla elever har god närvaro kommer att göras. Förbättrade rutiner då det gäller åtgärdsprogram har tagits fram centralt på SBF. Dessa rutiner kommer att implementeras under hösten 2009, vilket beräknas förbättra hanteringen av åtgärdsprogrammen och utredningar i samband med dessa. En uppdelning av OP-elever i vissa mindre klasser har gjorts i åk 1 och 2 för att kunna ge eleverna mer hjälp under lektionerna och därigenom göra det lättare för dem att nå målen i kurserna, men inför 2010/11 har vi av ekonomiska skäl måst återgå till större grupper för att i stället satsa på vissa förstärkningar i de sammanslagna grupperna. Alla lärare ska göra kursutvärderingar i alla sina kurser under kursernas gång, ge eleverna feedback på utvärderingarna och föra dialog med dem om vad som är bra och vad som kan förbättras. Detta för att göra fler elever nöjda med undervisningen i kurserna. Föutom ovannämnda utvecklingsområden 2009 föranleder Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Svenska i gymnasieskolan på omvårdnadsprogrammet vid ED (beslut 2010-06-03) oss att arbeta med följande rekommenderade åtgärder: Rektor och lärare arbetar systematiskt med att få samverkan till stånd mellan karaktärsämneslärare och svensklärare Rektor som ett led i utvecklingsarbetet ser till att utrymme ges till gemensamma pedagogiska reflektioner och diskussioner Eleverna involveras i planeringen av undervisningens utformning i högre grad än vad som nu sker Lärarna kartlägger med systematik elevernas individuella behov och mål Kopplingen mellan moment i undervisningen och kursplanemålen behöver tydliggöras så att eleverna i högre grad görs medvetna om undervisningens syfte Rektor tar större ansvar för att resultaten i ämnet svenska systematiskt följs upp och analyseras Skolan arbetar med att ge utmaningar åt samtliga elever Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Den likabehandlingsplan som finns på ED har hittills varit framtagen gemensamt för hela skolan. Fr o m läsåret 2009/10 görs den separat för varje rektorsområde. Den reviderade planen grundar sig bl.a. på en enkät som tagit centralt på skol- och barnomsorgsförvaltningen och som elever har fått besvara. På frågan: Skulle du rekommendera din skola till dina vänner? svarar eleverna 80 % ja och 20 % nej. 7
Del 1 i kvalitetsredovisningen med kommungemensamma målfokuseringar Bedömningsgrunder Samtliga elever i åk 2 har getts tillfälle att ge sin syn på skolans kvalitet. Sammanställning av enkätundersökningen redovisas nedan. Det gavs fem svarsmöjligheter (från inte alls nöjd till mycket nöjd och alternativ däremellan samt vet ej). Av totalt 84 elever i undersökningen blev svarsfrekvensen 84 %. Förutom brukarenkäten ligger också de pedagogiska resultaten till grund för bedömningen. Kunskaper Skolan skall sträva mot att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram, kan använda sina kunskaper som redskap, tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas, utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (Lpf94) GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS o Andelen elever, som slutför gymnasieutbildningen med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska ligga kvar på oförändrad nivå 2012, jämfört med utfallet 2008. (Reviderat målfokus i kommunfullmäktige 091022). o Öka andelen nybörjare, folkbokförda i kommunen, som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år, exkl. IV med 1 procentenhet (basåret 2007 var siffran 89 % på kommunnivå) o Uppföljning av genomsnittlig betygspoäng hos de elever som årligen får slutbetyg med målet att betygspoängen ska öka (basåret 2007 var siffran 14,1). Målfokus, program: OP Resultat i procent 2010 2009 2008 Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola 82,5 91,8 87,8 Andel nybörjare, folkbokförda i kommunen, som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år (exklusive IV-programmets elever) 83,3 87,3 Genomsnittlig betygspoäng 12,5 14,1 13,2 Andel elever som under läsåret uppnått lägst betyget godkänd i svenska A 98,8 98,1 98,9 matematik A 84,6 88,3 84,6 engelska A 91,6 91,4 90,0 Andel elever som under läsåret uppnått slutbetyg 86,0 80,5 RESULTAT Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller Inte alls (%) (%) Mycket 1 2 3 4 lärarnas förmåga att engagera dig och skapa intresse? 0 17 67 13 3 att lärarna tror på dig och din förmåga att lära? 1 21 54 19 4 Vet ej (%) MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT Andelen elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola har minskat det senaste läsåret till 82,5 %, det har även den genomsnittliga betygspoängen 8
och andelen elever med lägst godkänt i matematik. Däremot har andelen elever med lägst betyget godkänt i svenska och engelska ökat något. Överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg i svenska och engelska är mycket god men något sämre i matematik A, där slutbetyget är lite högre än NP-resultatet. En väsentlig förbättring från i fjol har skett i elevernas syn på lärares förmåga att engagera och skapa intresse (80 % var nöjda eller mycket nöjda) samt tro på dem och deras förmåga att lära (73 %). Motsvarande siffror i fjol var 63 resp 67 %. Hanteringen och utfärdandet av åtgärdsprogram har i år fungerat bättre. För att underlätta och för att minska pappershanteringen lyftes t ex idén om att ha ett dokument på varje elev, som alla lärare kan komma åt från Skolkompassen. Resurstiden, speciellt i kombination med åtgärdsprogram, har också fungerat bättre till bl a samordnade provtillfällen, som frilägger tid för mer stöd åt eleverna. Närvarokontrollen har förbättrats, med högre närvaro blir också studieresultaten bättre. Blanketten Åtgärder genomförda vid hög frånvaro ska konsekvent användas och följas upp - här finns mer att göra. Klasslagsmöten hålls en gång i veckan, vilket är prioritet ett. Resurstiden används till stöd, åtgärdsprogram och ta igen. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vi bör bli bättre på att tro på våra elever, med ökade förväntningar följer bättre resultat. Vi ska lita på att de kan ta eget ansvar men även lära dem det och också kräva att de ska hålla deadlines och komma förberedda till lektionerna. Fortsatt arbete med åtgärdsprogram, frånvarouppföljning, motivationsskapande, kursutvärderingar samt feedback av utvärderingarna och dialog om vad som är bra och vad som kan bli bättre samt återkoppling till individen av behov, mål och studieresultat ska ske. Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Lpf 94). GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Alla elever känner stor eller mycket stor trygghet i skolan RESULTAT Inte alls (%) (%) Mycket Vet ej Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller (%) 1 2 3 4 att få dig att känna trygghet bland skolpersonalen? 1 10 56 29 4 att få dig att känna trygghet bland skolkamraterna? 4 7 43 43 3 att utveckla förståelse för samhällets värderingar? 1 20 46 27 6 att ge sig samma möjligheter oavsett om du är man eller kvinna? 0 7 36 56 1 hur personalen arbetar för en jämställd skola? 3 6 54 27 10 MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT 85% av OP-eleverna är nöjda eller mycket nöjda då det gäller att känna trygghet bland 9
skolpersonalen och bland skolkamraterna. 11 % är inte nöjda med tryggheten bland skolkamraterna, färre än i fjol men ändock! 92% av eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolan när det gäller att ge samma möjligheter oavsett man eller kvinna och 81 % hur personalen arbetar för en jämställd skola. 10 % vet inte, förmodligen av okunnighet om begreppen i frågorna. OP-eleverna läser kurser där värdegrundsfrågor behandlas, t e x Etik och livsfrågor. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Uppdateringen av likabehandlingsplanen sätter mer fokus på trygghetsfrågor och samhällets värderingar, genom den kan vi göra dessa frågor tydligare. Likabehandlingsplanen ska bli ett levande dokument som förstås genom att den tas upp i undervisningen. Den planerade dagen med samarbetsövningar kring värdegrundsfrågor har vi kvar att genomföra. Elementära bemötandefrågor håller vi på, d v s inte tala om elever i t ex fikarum, samtala om elever bara med dem som berörs, sträva efter att ge feedback, omdömen etc i ostört rum. Klasslagen används till reflektion och till att prioritera tryggheten. Även utvecklingssamtalen bör kunna användas till att utröna vad otrygghet för eleverna innefattar. Vi har också diskuterat om det schematekniskt är möjligt att skapa hemklassrum för att skapa trygghet och som en möjlighet att öka ansvarstagandet. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Lpf 94). GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Alla elever har stort eller mycket stort reellt inflytande över den egna utbildningens utformning. RESULTAT Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller Inte alls (%) (%) Mycket 1 2 3 4 att låta dig få vara med och bestämma över hur du ska arbeta i skolan? 4 26 56 13 1 hur utvecklingssamtalen fungerar? 1 14 36 49 0 MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT Elevernas nöjdhet med inflytande över hur de ska arbeta i skolan (69%) har ökat från i fjol och än mer nöjda är de över hur utvecklingssamtalen fungerar, 85 % jämfört med fjolårets 63%. Eleverna har varje vecka klassråd med sina klassföreståndare. Vid mötena diskuteras olika aktuella saker. Protokoll förs som lämnas till rektor. Varje månad genomför sedan rektor domänråd med klassernas förtroendeelever. Det som varit aktuellt i klassråden tas Vet ej (%) 10
upp till diskussion. Eleverna framför synpunkter på olika saker i skolan. Protokoll förs vid domänrådet. De lämnas till gymnasiechef och andra på skolan som är berörda av dem. Eleverna är med i skolkonferensen. De ingår i skolans matråd och har elevskyddsombud. Elever är också representerade i programrådet för omvårdnad. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin mellan klassföreståndare och mentorselever och om eleven är omyndig inbjuds även elevens vårdnadshavare. Under senare delen av vårterminen har vi haft fokussamtal kring elevdemokrati och även genomfört och sammanställt en mindre enkät om elevdemokrati från klassrådsdiskussioner. Gemensamt för samtalen och enkätresultatet är att eleverna vill bli lyssnade på och kunna ge förslag som man tar hänsyn till; detta gäller särskilt kring vad som är reellt inflytande, hur eleverna ska vara med och bestämma över undervisningen, provens antal och förläggning, redovisningssätt samt arbetssätt. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Kursplanemålen och betygskriterierna behöver, enligt vad som framkom med lärarna i fokussamtalen, tydliggöras för att eleverna ska veta vad kurserna innehåller och därmed kunna utöva ett aktivt elevinflytande. Detta är lämpligt att varje lärare gör vid kursstart. Några lärare föreslår i fokussamtalen att man ska arbeta mer med mål och kriterier vid varje moment eller möjligen varje lektion. För om man samtidigt ger eleverna möjlighet till överblick hur lektionen eller momentet hör samman med resten av kursen får dessa en bättre förståelse och känsla av sammanhang. Överhuvudtaget kan man göra det tydligare för eleverna vad de kan påverka på skolan och i sin utbildning, de är inte alltid medvetna om att de faktiskt kan ha mer inflytande än de tror (eller vill ha). Vi bör hjälpas åt att skapa ett fungerande elevråd, som på sistone hållit en låg profil. Det är viktigt att elevrådet syns och fungerar, då det påverkar elevernas känsla av medbestämmande. Miljö Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling ( Lpf 94). GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Alla elever upplever att miljöfrågorna ingår i skolans verksamhet i stor eller mycket stor utsträckning. RESULTAT Fråga: Hur nöjd är du med din skola när det gäller Inte alls (%) (%) Mycket 1 2 3 4 att ge dig förståelse för hur ditt sätt att leva påverkar miljön? 4 21 59 9 7 att ge dig information om miljöfrågor i världen? 11 39 36 7 7 skolans lokaler? 20 41 29 9 1 MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT Vet ej (%) 11
68 % av OP-eleverna är nöjda eller mycket nöjda med skolan när det gäller att få förståelse för hur deras sätt att leva påverkar miljön, medan 43 % är nöjda eller mycket nöjda med den information de får om miljöfrågor i världen. Visserligen en ökning från i fjol men ändå borde resultatet varit högre för en skola som varit miljödiplomerad i många år! Samtliga elever läser Naturkunskap A och deltar i Agenda 21, däremot har vi inte under ett par läsår haft det rullande städschemat igång (klassansvar för ordningen i och utanför en del av skolan). På den nya frågan om skolans lokaler svarade endast 38% att de var nöjda eller mycket nöjda. Större tillgång till datasalar, elevuppehållsutrymmen och klatschiga färger på väggarna framförs ibland som önskemål. FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Att på nytt införa det rullande städschemat, då klasser med regelbundenhet ansvarar för inom- och utomhusmiljön. Avfallssorteringen förbättras. Även lokalvårds-, måltids- och servicepersonal ska kunna medverka kring hur arbetsmiljön fungerar utifrån deras pespektiv, t e x inom kursen Arbetsmiljö och säkerhet. Minskning av pappersflödet bör kunna ske genom ökad användning av Skolkompassen. En ta- reda-på-uppgift under APU-perioden läggs ut. Del 2 med det egna programmets målfokuseringar Egen målfokusering Entreprenörskap GYMNASIESKOLANS MÅLFOKUS Vi har den mest engagerade och kunniga personalen Vi uppmuntrar ett kreativt tänkande och ta-sig-församhet Vi utvecklar och fördjupar omvärldskontakterna RESULTAT Kunniga, välutbildade och engagerade lärare Kunniga och utbildade handledare på APU-platserna Externa föreläsare Studiebesök Elever uppmuntras till internationella kontakter i projektarbeten Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom kommun och landsting Programråd med företrädare för arbetsgivare, fack, politiker och skola (rektor, lärare och elever) Nätverksträffar med andra skolor och verksamheter MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS AV RESULTAT Mycket nöjda elever åk 2 och 3 enligt enkäter och utvärderingssamtal. I samtliga 3 klasser på OP3 genomfördes de sista dagarna på läsåret den traditionella mycket omfattande enkäten med fritt berättande svar på ca 20 frågor om alla aspekter på verksamheten. Av totalt 78 elever blev svarsfrekvensen 79 % och svaren är så överväldigande positiva att man nästan blir tårögd! 12
God hantering av APU-platser Mycket positiva APU-utvärderingar Utbildning av handledare på APU-platser Elever åker utomlands i en del projektarbeten Bra kontakter med landstinget och kommunens socialförvaltning Samarbete med räddningstjänsten, där OP-elever deltar som skademarkörer vid utbildning av räddningstjänstpersonal Ett välfungerade programråd där elevernas förslag tas på allvar. God tillströmning av elever Mycket arbete med människor som ger social kompetens och personlig utveckling FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Fler externa föreläsare Fortsatt utbildning och träffar med APU-platsernas handledare Fortsatta goda kontakter med landsting och kommun och samarbete för ökad elevrekrytering. I marknadsföringen; framhålla att arbetskraften behövs och att eleverna kan få jobb direkt, men att OP även ger en studieförberedande utbildning 13