SJUKVÅRD STUDENTERNAS PSYKISKA OHÄLSA

SKRIFTLIG RAPPORT Läkarprogrammet, självständigt arbete (30 hp) SJUKVÅRD STUDENTERNAS PSYKISKA OHÄLSA Av: Lumtunije Kollari Handledare: Prof. Ragnar Westerling Datum: 2018-09-08 Titel: SJUKVÅRD STUDENTERNAS PSYKISKA OHÄLSA Av: Lumtunije Kollari

2 (57) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Abstract... 3 Populärvetenskaplig sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Psykisk hälsa... 4 Depression... 7 Sömn, Stress, Utmattning... 7 Alkohol... 9 Syfte... 10 Hypoteser... 10 Metod och material... 10 Studiedesign och studiepopulation... 10 Enkäten: självskattningsformulären... 11 PHQ-9... 12 KSQ... 12 PSS, KEDS... 13 AUDIT-C... 14 Statistiska analyser... 14 Etiskt tillstånd... 15 Resultat... 15 Bakgrunds- och generella hälsofrågor... 15 Psykisk hälsa depression... 17 Psykisk hälsa sömn... 18 Psykisk hälsa stress... 20 Psykisk hälsa utmattning... 21 Psykisk hälsa alkohol... 23 Diskussion... 24 Övergripande resultat diskussion... 25 Bakgrunds- och generella hälsofrågor... 26 Psykisk hälsa depression... 27 Psykisk hälsa sömn... 27 Psykisk hälsa stress, utmattning... 28 Psykisk hälsa alkohol... 30 Metoddiskussion... 30 Bortfall, svagheter och generaliserbarhet, Styrkor... 30 Validitet och reliabilitet, Avsteg och justeringar... 31 Kommentarer till urvalet och förslag på ytterliggare forskning... 32 Studiens slutsatser... 33 Referenser... 33 Bilagor... 38 1.1 Studieenkäten... 38 1.2 Övriga resultat... 46

3 (57) Abstract Background: Mental ill-health is still common among medical students, both in nurse- and physician students. Universities still need to put efforts in improving students mental well-being. Purpose: The main purpose with this study was to explore the nurse- and physician students mental health and sleep habits, and to examine if any differences were present regarding to education program, gender and semester. Methods: A cross sectional study, based on several questionnaires, was performed among nurseand physician students in Uppsala University. Measurement of the prevalence of mental illness was made by using following self-reported formularies: Patient Health Questionnaire (PHQ), Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), Perceived Stress Scale (PSS), Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) and Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT). Results: In total 281 students participated. The nurse students, the female students and students from semester 1 reported higher scores i.e. worse health on every questionnaire except from AUDIT, where the physician students, the male students and students from semester 6 scored higher. The female nurses scored higher than the female physicians on KEDS. Conclusions: A large part of the nurse and physcian students suffer from mental illness such as depression, stress and exhaustion, especially the nurse- and the female students. Populärvetenskaplig sammanfattning Att psykisk ohälsa har förekommit och fortfarande förekommer bland befolkningen är ingen ny fakta. Folkhälsomyndighetens årsrapport från 2017 Folkhälsan i Sverige rapporterar att den psykiska ohälsan ökar bland 16-84 åringar i form av ängsla, oro, ångest och nedsatt psykiskt välbefinnande. Det finns många nationella och internationella studier om psykisk hälsa hos medicinstudenter (läkarstudenter). Sammanfattningsvis rapporterar de att psykiska ohälsa är högre bland medicinstudenter jämfört med befolkningen i övrigt. De rapporterar också att den psykiska ohälsan är högre bland de kvinnliga studenterna och de som läst flera terminer.

4 (57) Med detta som bakgrund fattade vi intresset och bestämde oss för att utföra en enkätstudie på sjuksköterske- och läkarstudenter på Uppsala universitet. Huvudsyftet var att studera prevalensen av psykisk ohälsa och sömnbesvär, samt om det förelåg någon skillnad med avseende på utbildning, kön och termin. En tvärsnittsstudie genomfördes på sjuksköterske- och läkarstudenter från termin 1, 5 och 6 på Uppsala universitet. Data samlades in genom en enkät som bestod av flera självskattningsformulär med frågor om depression, sömnbesvär, stress, utmattning och alkoholbruk. Statistisk analys utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Våra resultat visar på att många av studenterna från bägge utbildningsprogrammen lider av psykisk ohälsa och sömnbesvär. Våra resultat visar också på att sjuksköterskestudenterna, de kvinnliga studenterna och studenterna som läser termin 1 har högre förekomst av psykisk ohälsa med avseende på depression, sömnbesvär, stress och utmattning. Vetenskapen om att läkarstudenters psykiska hälsa försämras under utbildningens gång är välkänt och publicerat sedan tidigare. Vi har däremot hittat få jämförande studier om svenska sjuksköterskeoch läkarstudenters psykiska hälsa. Här bidrar vår studie med forskningsresultat som bör följas upp med fortsatta studier. Speciellt sjuksköterskestudenternas psykiska hälsa och dess utveckling under utbildningens gång bör studeras vidare med tanke på våra resultat som visar på att många av dem är i riskzon för att drabbas av utmattning. Bakgrund Psykisk hälsa Enligt Folkhälsan i Sverige årsrapport 2017 förbättras den självskattade hälsan bland befolkningen, samtidigt som den psykiska ohälsan ökar bland 16 84 åringar i form av ökad ängsla, oro, ångest och nedsatt psykiskt välbefinnande. (1) På uppdrag av regeringen är Socialstyrelsen en av de nationella samordnarna som skall bidra med kunskap, statistik och utvärdering av den psykiska ohälsan hos Sveriges befolkning. Utöver detta bidrar Socialstyrelsen också med uppdateringar av nationella riktlinjer inom bland annat ångest och depression. (2)

5 (57) Sveriges kommuner och landsting har tillsammans med staten kommit överens om att satsa 1414 miljoner kronor, under år 2018, på förstärkning inom psykiatrin och psykisk hälsa. Långsiktiga mål och ansvar, behovsanpassade, främjande och förebyggande insatser, sociala som medicinska ska förbättras genom denna satsning. (3) Av den totala summan går bland annat 220 miljoner till landsting/regioner i syfte att förstärka primärvårdens insatser mot psykisk ohälsa i alla åldrar. (4) Psykisk ohälsa inkluderar ett brett spektrum, allt från mindre allvarliga psykiska besvär till mer allvarliga symtom och kriterieuppfyllning för psykiatriska diagnoser. Under de senaste decennierna har den psykiska ohälsan bland barn och ungdom ökat. Förekomsten av ångest, sömnproblem, stress och svårigheter att hantera vardagen är vanligare idag jämfört med förr. Även förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat, synnerligen till unga kvinnor. (5) Forskning och kunskapsöversikter kring psykisk hälsa bland barn och ungdom finns publicerat sedan tidigare. För att kunna bedriva forskning inom detta område behövs gemensamma definitioner av vad psykisk hälsa och ohälsa innefattar. Därefter kan konstruktiva dialoger, om förebyggande insatser och behandlingar, föras på samhällsnivå. För att kunna utvärdera vilka insatser som är effektivast måste grundbegrepp och mätmetoder vara allmänt etablerade, därefter kan diskussion och implementering av resultat ske. (6) (7) (8) De fyra myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA satsade 300 miljoner kronor på forskning inom barn- och ungdomspsykiatri under perioden 2012-2017. I sin kunskapsöversikt belyser de att psykisk hälsa är multidimensionell och bland annat innefattar emotionellt, psykologiskt och socialt välbefinnande. World Health Organisations, WHO:s definition från 2001 definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle hon eller han lever i. (9) Frågeinstrument i form av skattningsskalor är en generell screeningsmetod som bland annat används för att mäta psykisk hälsa, kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa samt för jämförelser av olika tvärsnittsstudier. GHQ-12, Generall Health Questionnarie, är ett skattningsintrument som används i många studier, redan under 90-talet, för att skatta den generella psykiska hälsan. I studien Mental health of Medical Students in Different Levels of Training har man med hjälp av GHQ-12 redovisat att psykisk påfrestning är vanligt bland medicinstudenter och att det föreligger en signifikant skillnad med avseende på kön och termin. 49,5 % av 192 medicinstudenter (medelåldern

6 (57) 25.4 år, 53 % kvinnor) fick poäng över tröskelvärdet på GHQ-12, vilket indikerar att de lider av någon sorts psykologisk belastning. (10) När vi skriver medicinstudenter syftar vi på läkarstudenter. SRS-20, Self Reporting Questionnaire, är ett annat skattningsformulär som används för att mäta förekomsten av CMD (common mental disorder). En studie med SRS-20 hos medicinstudenter från 1:a till 6:e året på ett medicinskt universitet i Brasilien, hade svarsfrekvensen 80,7 % och visade att 44,9 % av studenterna led av CMD. (11) DASS-21, Depression, Anxiety and Stress Scale-21, är ännu en skattningsskala. Den användes i tvärsnittsstudien på medicinstudenterna från år 1-4 i Fayoum University of Egypt. 442 studenter deltog och 62,4 % led av stress, 64,3 % av oro och 60,8 % av depression. Förekomsten var högre bland de kvinnliga och äldre studenterna. (12) PHQ-9, 9 Item Patient Health Questionnaire, är ännu en strukturerad enkät som används för att studera prevalensen av depression och associerade faktorer. I en studie där 618 medicinstudenter inkluderats (svarfrekvens 90,4%) visade det sig att 30 % hade PHQ poäng motsvarande diagnosen depressiv störning. Prevalensen av depression visade sig vara associerad till förekomsten av kronisk sjukdom, stora livshändelser, kvinnligt kön och studier under de kliniska terminerna. (13) Till en början hade vi svårt att hitta studier där man undersökt och jämfört svenska sjuksköterskeoch läkarstudenters psykiska hälsa. I efterhand hittade vi en studie från Göteborgs Universitet där man studerat studiemiljöns betydelse för studenternas grad av upplevd stress och hälsa. (14) Den visade att det fanns noterbara skillnader mellan de olika utbildningsprogrammen, där apotekar-, läkar-, tandläkar- och sjuksköterske-programmen rapporterade hög arbetsbelastning och förekomst av psykisk ohälsa. De kvinnliga läkarstudenterna utmärkte sig på så sätt att de hade sökt mest vård på grund av studierelaterad ohälsa. Efter dem kom tandläkarstudenterna. Sveriges Läkarförbund Student genomförde en studie i våras med fokus på psykisk ohälsa bland svenska läkarstudenter. (15) Den visar att en större andel läkarstudenter lider av psykisk ohälsa jämfört med normalpopulationen. Vi lyckades också hitta några internationella studier om sjuksköterskestudenters psykiska hälsa. (16 19) Vi upptäckte också att en professor i differentiell psykologi vid Karolinska Institutet har gjort en del studier om svenska sjuksköterskestudenter. Studierna inkluderar flera aspekter och några av dem tar bland annat upp att sjuksköterskestudenterna lider av utmattning både mot slutet av sin utbildning och efteråt.(20 24) Uppsala studentkår har sen tidigare kartlagt studenternas psykosociala arbetsmiljö, den senaste versionen visade att psykisk ohälsa finns

7 (57) i olika grad hos studenterna från de olika fakulteten. Ibland har det funnits signifikanta skillnader och ibland inte. I flera frågor har studenter från medicinska och farmaceutiska fakultetet rapporterat mer psykosociala besvär jämfört med studenterna från de övriga fakulteten (humanistiska-, utbildningsvetenskapliga- och samhällsvetenskapliga fakulteten). (25) (26) Exakt vilka besvär och orsak går vi inte in djupare på utan hänvisar den intresserade till rapporten.(26) Med tanke på det fåtal artiklar om svenska sjuksköterske- och läkarstudenters psykiska hälsa som vi kunde hitta i början av vårt arbete, så fattade vi intresse och beslutet att genomföra vår studie. Depression Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna och förekommer i alla åldrar. De senaste siffrorna från den nationella foklhälsoenkäten i Sverige, utgiven av folkhälsomyndigheten, visar på att var femte person i Sverige (16-84 år) har fått diagnosen depression minst en gång i livet. 2016 hade 24 % kvinnor respektive 13 % män diagnostiserats med depression en eller flera gånger under sitt liv. Ohälsa, arbetsoförmåga och produktivitetsbortfall är bland de vanligaste följderna utav depressionssjukdomar. (27) (28) Enligt Rotenstein m.fl. systematiska review (167 tvärssnittsstudier och 16 longitudinella studier från 43 länder) visade sig prevalensen av depression eller depressiva symtom bland medicinstudenter vara 27 % och självmordstankar 11.1 %. (29) En depression definieras som en eller flera episoder med sjukligt sänkt stämningsläge av varierande djup och varaktighet. Tillståndet innebär en förlust av glädje, intiativförmåga och aktivitet. Även nedstämdhet, ångest, försämrad självuppfattning och skuldkänslor blir mer uttalat. Sömn Vanliga orsaker till sömnproblem är bland annat stress, oro, skiftarbete och barn. Sömnen är vital och behövs för återhämtning. Sömnen påverkar både den psykiska och kroppsliga hälsan. År 2016 hade 38 % av Sveriges befolkning sömnbesvär i någon grad. Majoriteten av dessa hade lätta besvär och vanligast var sömnbesvär hos kvinnor, 44 %, jämfört med 33 % av männen. Sömnbesvär var mer förekommande hos personer över 45 års åldern och hos personer med förgymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. (30) Dålig sömnkvalitet och sömnighet dagtid är också associerat till kardiovaskulära händelser, trafikolyckor och försämrad akademisk prestationsförmåga förutom psykologisk påfrestning. (31) Det pågår mycket forskning kring sömn och vakenhet, speciellt på universitetssjukhus sker mycket

8 (57) forskning kring sömnvanor hos studenter. Det är bland annat vanligt att man använder självskattningsformulär, exempelvis ESS (Epworth Sleepiness Scale) och KSQ (Karolinska Sleep Questionnaire), för att uppmäta sömnsvårigheter. En studie på medicinstudenter från ett medicinskt universitet i Malaysia (799 deltagare) visade att 35,5 % av studenterna led av sömnighet dagtid, 41,8 % led av psykologiska påfrestningar och 16,1 % hade dålig sömnkvalitét. Dagsömnighet visade sig vara vanligare bland studenter som läste de kliniska terminerna och de studenter som redan hade en psykologisk påfrestning. (32) Stress Det är bra att stressa lagom. Stress är en fysiologisk reaktion som ger oss lite extra energi för att klara av utmaningar som vi ställs inför. Om det däremot blir långvarig stress utan möjlighet till återhämtning kan stress istället leda till negativa effekter på hälsan. Statistik från år 2016, från folkhälsomyndigheten visar att 14 % av Sveriges befolkning upplevde sig vara ganska eller väldigt mycket stressade. Fler kvinnor, 18 %, än män, 11 %, var stressade och förekomsten av stress var högre bland de yngre. Kvinnor i åldern 16 29 var mest stressade, 29 % kände sig ganska eller väldigt stressade jämfört med 12 % bland män i samma ålderskategori. (30) Stressorer utgör olika faktorer som anses kunna leda till försämrad psykisk hälsa. Vanliga stressorer som hos medicinstudenter visat sig påverka den psykiska hälsan negativt är anpassning till den medicinska utbildningsmiljön, studielån, stor arbetsbörda, sömndeprivering, tuffa patienter, dåliga utbildningsmiljöer, oro kring ekonomin, informationsöverflöde och karriärsplanering. Konsekvenserna av denna sortens stress är oro, depression, symtom liknande de vid tvångssyndrom, fientlighet samt alkohol- och drogmissbruk. (33 35) Det finns studier som visat på att dessa stressorer även leder till sämre akademisk prestation, försämrad kompetens, medicinska misstag och att studenterna inte slutför sin medicinska utbildning.(36) (34) (37) Utmattning Stress är en kortvarig reaktion på tillvaron, ett svar på upplevd obalans och minskad kontroll att hantera de situationer man utsätts för. Utmattning däremot, fås som följd av långvarig stress. Om övriga symtom föreligger och annan sjukdom går att utesluta, ställs diagnosen utmattningssyndrom. Triggerfaktorer från både privat- och arbetslivet brukar vara orsaker till att utmattning utvecklas.(38) Som regel brukar ambitiösa individer drabbas mest utav utmattning, speciellt de vars

9 (57) självkänsla ses som resultat av deras arbetsprestationer. Personer som tar mycket ansvar i sitt jobb och som jobbar inom vård, omsorg, skola och företag drabbas också mer frekvent av utmattning. Genom olika resurser kan man bygga upp en motståndskraft mot utmattning. Fysisk aktivitet, regelbunda mat- och sömnvanor, återhämtning, kunskap och färdigheter är några exempel på personliga resurser. Egenkontroll och stöd är också viktiga komponenter. I en systematisk review från 2013, redovisas det att minst 50 % av medicinstudenterna riskerar att drabbas av utbrändhet (utmattning) under sin utbildning. Studierna visar också att utmattningen kan fortgå även efter den medicinska examen och är i vissa fall associerat med psykiatriska störningar och suicidala intentioner. (39) Alkohol Somliga dricker alkohol för att avnjuta dess smak, andra för att döva känslor, lindra ångest och hantera vardagen med en lättsammare inställning. (40,41) Bruk av alkohol förekommer oftast vid sociala sammanhang och det är välkänt att universitetsstudenter tillhör den grupp som brukar alkohol mer frikostigt. (42 44) Riskkonsumtion för en kvinna innebär ett regelbundet intag av alkohol mer än 9 standardglas per vecka eller 4 eller fler standardglas per tillfälle (berusningsdricka). För män innebär riskkonsumtion intag av alkohol mer än 14 standardglas per vecka eller 5 eller fler standardglas per tillfälle. Ett standarsglas definieras som 12 gram alkohol, motsvarande 4 cl starksprit, 8 cl starkvin, 12-15 cl bordsvin, 33 cl starköl eller 50 cl folköl. (45,46) Alkoholens effekter är olika på olika individer beroende utav flera faktorer som exempelvis känslighet och tid som alkoholen brukas. De som har särskilt hög risk för skador är bland annat personer med vissa sjukdomar, äldre, kvinnor och ungdomar. Några exempel på reversibla sjukdomar som fås utav alkoholintag är följande: alkoholberoende, ångest, depression, hjärtkärlsjukdomar som arytmier, hypertoni och stroke samt sömnstörningar. Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) är ett självskattningsformulär som använts i många studier för att screena riskbruk av alkohol under de senaste 12 månaderna. AUDIT-10 består av 10 frågor, för att snabbare kunna avgöra om personen i fråga är i riskzon eller inte har kortvarianter tagits fram. Dessa har visat sig vara minst lika effektiva som det fullständiga AUDIT, just vad gäller detektion av riskbruk av alkohol hos män och kvinnor inom primärvården. (47,48)

10 (57) Syfte Eftersom vi inte kunnat hitta några jämförande studier om psykisk ohälsa hos sjuksköterske- och läkarstudenter från Uppsala universitet så blev studiens övergripande syfte att mäta prevalensen av psykisk ohälsa med avseende på depression, sömn, stress, utmattning och alkoholbruk hos sjuksköterske- och läkarstudenter termin 1, 5 och 6 på Uppsala universitet. Samt undersöka ifall det föreligger någon signifikant skillnad med avseende på utbildning, kön och termin. Hypoteser 1. Det föreligger skillnader i förekomsten av psykisk ohälsa och sömnbesvär hos sjuksköterske- och läkarstudenterna på Uppsala universitet. 2. Läkarstudenterna har högre förekomst av psykisk ohälsa och påverkade sömnvanor jämfört med sjuksköterskestudenterna på Uppsala universitet. 3. Sjuksköterske- och läkarstudenterna från termin 1 har högre förekomst av psykisk ohälsa och sömnbesvär jämfört med sjuksköterske- och läkarstudenterna från termin 6 på Uppsala universitet. 4. De kvinnliga sjuksköterske- och läkarstudenterna har högre förekomst av psykisk ohälsa och sömnbesvär jämfört med de manliga sjuksköterske- och läkarstudenterna på Uppsala universitet. Material och metod Studiedesign och studiepopulation Vår studie är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde via självskattningsformulär som delades ut till sjuksköterske- och läkarstudenter som läste termin 1, 5 (sjuksköterskor bara) och 6 på Uppsala universitet, i Sverige. Enkäten delades ut på slutet av studenternas föreläsningar och under rasterna, under februari och mars månad, år 2018. Termin 1 på sjuksköterske- och läkarprogrammet utgör en preklinisk termin vilket innebär att studenterna framförallt har teoretisk undervisning. Termin 5 och 6 utgör kliniska terminer. Läkarstudenterna har då praktik på universitetssjukhuset, Uppsala Akademiska, och på länssjukhus i regionen. Under termin 5 skriver sjuksköterskestudenterna sin C-uppsats och under termin 6 har de klinisk tjänstgöring. Sjuksköterske- och läkarstudenter som läser termin 2-4, läkarstudenter som läser termin 5 och 7-11 har inte inkluderats i vår studie. Exklusionsbeslutet gjordes för att begränsa mängden data med tanke på den begränsade tiden för vårt forskningsarbete.

11 (57) Kursadministratörer från respektive termin har bidragit med information om antalet registrerade studenter. Föreläsare och handledare för läkarstudenterna på respektive termin har hjälpt till med att dela ut enkäten. En sjuksköterskestudent från termin 1 och termin 5 har hjälpt till med att dela ut enkäten till klassen under föreläsningens rast. Enkäten lades också upp på nätet i form av ett Google doc formulär och skickades ut till deltagarna via deras universitets email. Läkar- och sjuksköterskestudenterna hade en facebook grupp för klassen, där lades en länk till enkät upp. Studieenkätformuläret på nätet kunde besvaras fram till och med sista mars år 2018. Den första sidan på enkäten informerade om anonymitet och frivilligt deltagande samt samtycke till deltagande vid besvaring av frågorna. Därefter följde bakgrunds- och generella hälsofrågor och självskattningsformulär om psykisk hälsa, sömn, stress, utmattning och alkoholvanor. Termin 1 på sjuksköterskeprogramet på Uppsala universitet hade 136 studenter registrerade VT 18, varav 19 studenter läste programmet på Gotland. Termin 1 på läkarprogrammet på Uppsala universitet hade 129 studenter registrerade VT 18. Termin 5 på sjuksköterskeprogramet på Uppsala universitet hade 85 studenter registrerade VT 18, varav 10 studenter läste programmet på Gotland. Termin 6 på sjuksköterskeprogramet på Uppsala universitet hade 85 studenter registrerade VT 18. Termin 6 på läkarprogrammet på Uppsala universitet hade 88 studenter registrerade VT 18. Totalt efterfrågades alltså 306 sjuksköterskestudenter och 217 läkarstudenter att delta i studien. Av dessa, gick 139 sjuksköterske- och 142 läkarstudenter med på att fylla i enkäten, vilket ger en total svarsfrekvens på 281 deltagare, motsvarande 54 %. Låga svarsfrekvenser har lägre tillförlitlighet, därför bör svaren tolkas med försiktighet. Enkäten: Självskattningsformulären Enkäten samlade in data om psykisk ohälsa med fokus på depression, utmattning, stress, sömnvanor och livsstil (alkoholbruk, rökning, fysisk aktivitet). PHQ-9 Skattning av psykisk hälsa utfördes med hjälp av självskattningsformulär inriktade på depression, stress och utmattning. Depression mättes med självskattningsformuläret Patient Health

12 (57) Questionnaire (PHQ-9) (49), där deltagarna skulle besvara hur ofta de under de senaste 2 veckorna besvärats av 9 olika problem. Den 10:e frågan handlade om hur stora svårigheter besvären medfört. De 8 olika problemen var: lite intresse/glädje i att göra saker, nedstämd/deprimerad/hopplös framtid, sömnpåverkan, trött/energilös, aptitpåverkan, dålig självkänsla, koncentrationssvårigheter och rörelsepåverkan. Den 9:e frågan handlade om tankar om att det skulle vara bättre om du var död eller att du skulle skada dig på något sätt. Denna fråga exkluderades utav etiska skäl. Svar enligt följande skulle kryssas i för de 8 frågorna: inte alls/0 poäng, flera dagar/1 poäng, mer än hälften av dagarna/2 poäng, nästan varje dag/3 poäng. Egentlig depression antyds föreligga ifall 1) 5 eller fler av de 9 frågorna besvarats med minst mer än hälften av dagarna och 2) om minst en av frågorna a. eller b. är positiva, det vill säga besvarade med minst mer än hälften av dagarna. Annat depressivt syndrom antyds föreligga om 1) 2-4 av de 9 frågorna besvarats med minst mer än hälften av dagarna och 2) om minst en av frågorna a. eller b. är positiva. Vi tänker inte redovisa våra resultat enligt ovan då syftet med vår studie inte är att ställa diagnoser. Vi tolkar istället resultaten enligt följande: högre poäng indikerar sämre välmående/ökad risk att utveckla/ha egentlig depression eller annat depressivt syndrom. Lägre poäng indikerar bra välmående/att personen troligtvis inte lider av något depressivt syndrom. Max poäng är 24, då har man svarat att man har besvär nästan varje dag vilket indikerar på sämre välmående. Lägst poäng är 0, då har man svarat att man inte har besvär alls. 8 poäng fås om man på samtliga delfrågor svarat att man haft besvär under flera dagar. 16 poäng kan innebära att man haft besvär mer än hälften av dagarna. Mer poäng än så innebär att man har haft besvär nästan varje dag. KSQ Sömnvanor studerades genom självskattningsformuläret Karolinska Sleep Questionaire (KSQ) (50) som mäter insomningssvårigheter, störd sömn, uppvaknanden, tidigt uppvaknande, svårigheter att vakna, otillräcklig vila under natten, mardrömmar, snarkning och sömnpåverkan under dagtid. Frågeformuläret består av 9 frågor om sömn/sömnighet och besvaras enligt en femgradig skala från 1 (aldrig/mycket bra) till 5 (alltid/mycket dåligt). Vid analys av frågorna ger svaret aldrig 6 poäng, sällan 5 poäng, ibland 4 poäng, ofta 3 poäng, för det mesta 2 poäng och alltid 1 poäng. Höga värden är bra, låga är mindre bra. Delfrågorna a-r på fråga 1 slås samman för att bilda fyra olika index: sömnkvalitetsindex (insomningsindex): a, c, i och j (används för att mäta insomni) uppvaknandebesvärsindex: b, h och m (återkommande uppvaknandebesvär ses oftast tillsammans med långvarig stress, utmattningstillstånd och depression)

13 (57) snarkbesvärsindex: d, e och f sömnighets/trötthetsindex: n, o, p,q och r (används för att mäta förekomsten av trötthet och kan ge en uppfattning om sömnstörningen är förenad med allvarlig trötthet) Fråga 1 i formuläret består av 18 delfrågor (a-r), i vår studie togs 17 delfrågor med på grund av felskrivning av en delfråga (p) som exkluderades från studien. 3 poäng eller lägre på delfrågorna på fråga 1 indikerar att det föreligger besvär som är värda att utreda vidare. För kliniska kriterier på insomni eller kronisk snarkning krävs att personen har angivit en 1:a eller 2:a på minst en av frågorna i indexen och dessutom ha angivit en 1:a eller 2:a på minst en av frågorna i sömnighetsindexet. Utöver detta ska man ha markerat ganska dåligt eller mycket dåligt som svar på frågan Hur tycker du att du sover på hela taget?. Att sova 5 h eller mindre regelbundet, tidigt uppstigande och mer än 30 minuter för insomning kan vara ett tecken på insomni. Likså kan onödigt långa tupplurer dagtid leda till insomnandebesvär. Övriga frågor (om tupplur, sömnbehov, morgon/kvällsmänniska) är mindre specifika dock användbara för att dra paralleller med övriga svar. I vår studie har vi kodat svarsalternativen enligt 0 = aldrig, 1 = sällan, 2 = ibland, 3 = ofta, 4 = för det mesta och 5 = alltid. Poängsättningen följer kodningen, det vill säga låga poäng är bra och höga poäng är dåligt. Med tanke på att syftet med studien var att mäta förekomsten av sömnbesvär så har vi valt att tolka resultaten på detta vis. Lägst poäng är 0, högst poäng är 85. Har man svarat ofta, för det mesta eller alltid så föreligger besvär som är värda att utreda vidare. Har man svarat sällan på alla delfrågor får man 17 poäng. Har man svarat ibland på alla delfrågor fås 34 poäng. Poäng mer än så tolkas som höga poäng och innebär att man har haft besvär mer frekvent. PSS Stress uppmättes med skalan Perceived Stress Scale (PSS) (51) som mäter hur stressigt olika situationer upplevs vara och hur den aktuella stress nivån är. Det efterfrågas också om känslor och tankar under den senaste månaden. Totalt är det 10 frågor. I varje fall, ombeds deltagaren tala om hur ofta de känt på ett visst sätt enligt följande: 0 aldrig, 1 nästan aldrig, 2 ibland, 3 ganska ofta och 4 väldigt ofta. Poängsättningen reverseras enligt följande: 0 = 4 p, 1 = 3 p, 2 = 2 p, 3 = 1 p, 4 = 0 p, på frågorna 27, 28, 30, 31 (positiva frågor). Resterande frågor har poängsättning enligt följande 0 = 0 poäng, 1 = 1 poäng, 2 = 2 poäng, 3 = 3 poäng, 4 = 4 poäng (negativa frågor). En summering av alla poäng ger en totalsumma. Max summan är 40 poäng. Höga PSS värden associeras med större sårbarhet för stressfulla livshändelser som framkallar depressiva symtom. (52) Har man svarat

14 (57) ibland på alla 10 frågor får man 20 poäng. Har man poäng mer än 20 så har man höga poäng eftersom att man då har vissa besvär ganska- och/eller väldigt ofta. KEDS Utmattning mättes med självskattningstestet Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) (53), vars avsikt är att ge en bild av det nuvarande tillståndet. Det efterfrågas om välmående och förekomst av obehag under de senaste två veckorna. Formuläret består av nio frågor, där man ska skatta hur den egna funktionen har varit i varje fall. Frågor ställs om koncentrations- och minnesförmåga, kroppslig uttröttbarhet, uthållighet, återhämtning, sömn, överkänslighet för sinnesintryck, upplevelse av krav och irritation/ilska. Varje fråga har 4 påståenden som ingår i en 6- gradig skala, där 0 = inga besvär, 6 = maximala besvär. Max poäng = 54. Ett sammanlagt score på mer än 18 poäng talar för att deltagaren kan vara i riskzon för att drabbas av utmattningssyndrom. AUDIT-C För att screena alkoholkonsumtionen användes 3 självskattningsfrågor där deltagarna fick besvara hur ofta de dricker alkohol, hur många glas de dricker under en typisk dag och hur ofta de dricker 4 (om kvinna) eller 5 (om man) standardglas under ett och samma tillfälle. Dessa tre frågor utgör de tre första frågorna i Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och hjälper till att identifiera individer som riskerar att utveckla alkoholism. Mängden standardglas i den sista frågan är reviderade utifrån riktlinjerna för riskbruk av alkohol i Sverige. I vår studie har vi använt AUDIT-C, detta screeningsformulär består av de 3 första frågorna som finns med i AUDIT. En tvärsnittsstudie från Namibia (639 deltagare, 18 år eller äldre) visade att AUDIT-C nästan var lika effektiv som det fullständiga AUDIT på att detektera skadligt, riskfyllt och beroende bruk av alkohol. AUDIT-C har också visat sig vara lättare att bruka i kliniken som ett rutin screeningsverktyg med tanke på dess koncisa form. (48) Maxpoäng i AUDIT-C är 12. Varje fråga har 5 svarsalternativ, svarsalternativ 1 ger 0 poäng, svarsalternativ 2 ger 1 poäng, svarsalternativ 3 ger 2 poäng och så vidare. 4 poäng och högre hos kvinnor samt 5 poäng och högre hos män talar för riskbruk av alkohol. (54) Statistiska analyser Vår data analyserades med hjälp av programmet Statistical Package for Social Sciences (SPSS) version 24. Beskrivande deskriptiv statistik (frekvenser och frekvensfördelningar) användes för att

15 (57) redovisa förekomsten av psykisk ohälsa och sömnvanor hos deltagarna. Datan jämfördes med avseende på utbildningsprogram, termin och kön. Visualisering av datan gjordes i form av tabeller, stapeldiagram, cirkeldiagram och histogram. Statistisk signifikans sattes på p <0.05 och 95 % konfidensintervall användes vid analysering av datan. Vi valde att redovisa vår data med parametrisk statistik i form av medelvärden och standardavvikelser. För att med säkerhet kunna säga ifall skillnaderna i medelvärdena var signifikanta utförde vi oberoende t-test. Vi utförde ingen power beräkning i början av studien och inte heller i efterhand med tanke på att vi fick signifikanta resultat och rimliga konfidensintervall. Etiskt tillstånd Vår studie krävde ingen etikkommittébedömning eftersom deltagandet var frivilligt och besvarades anonymt. Detta innebär att enskilda studenters svar inte kan urskiljas. Resultaten hanteras och redovisas av undertecknad vid muntlig redovisning inför handledarens forskargrupp och vid slutexamination av det självständiga arbetet. Resultat Bakgrunds- och generella hälsofrågor. Tabell 1 redovisar deskriptiv fördelning av de studenter som deltog i vår studie. Medelvärdet på deltagarnas ålder var 25 år (SD = 5), den äldsta deltagaren var 44 år, den yngsta 18 år. 74 % av deltagarna var kvinnor och 26 % var män, denna ojämna fördelning bör man ha i åtanke när man tolkar resultaten för könen. I tabell 2 redovisas det hur studenterna upplever sitt allmänna hälsotillstånd vara. Majoriteten av sjuksköterske- och läkarstudenterna upplever den vara bra men spridningen mellan utbildningarna var enligt vår signifikansprövning ändå signifikant, t(275,25) = -2,30, p = 0.003. I tabell 3 kan man se att majoriteten av studenterna från termin 1 och 6 bedömer sitt allmänna hälsotillstånd vara bra. Det föreligger spridning mellan terminerna men den är inte signifikant, t(229,48) = 0,38, p = 0,701. I tabell 4 kan man se att det föreligger skillnader mellan de kvinnliga och manliga studenternas allmänna hälsotillstånd men dessa skillnader var inte signifikanta, t(154,00) = -1,21, p = 0,227.

16 (57) Tabell 1. Fördelning av besvarade enkäter utifrån utbildning och termin. Fråga 3b. Jag läser: Fråga 3a. Jag Termin 1 Termin 6 Totalt läser till: Sjuksköterska 69 (24,6%) 70 (24,9%) 139 (49,5%) Läkare 90 (32,0%) 52 (18,5%) 142 (50,5%) Totalt 159 (56,6%) 122 (43,4%) 281 (100%) Tabell 2. Redovisning av det allmänna hälsotillståndet utifrån utbildning. Fråga 3a.Jag läser till Fråga 7. Hur Sjuksköterska Läkare Totalt bedömer du att ditt Mycket dåligt 1 (0,36%) 0 (0,00%) 1 (0,36%) allmänna Dåligt 7 (2,49%) 4 (1,42%) 11 (3,91%) hälsotillstånd är? Någorlunda 36 (12,8%) 22 (7,83%) 58 (20,6%) Bra 67 (23,8%) 71 (25,3%) 138 (49,1%) Mycket bra 28 (9,96%) 45 (16,0%) 73 (25,96%) Totalt 139 (49,5%) 142 (50,5%) 281 (100%) Tabell 3. Redovisning av det allmänna hälsotillståndet utifrån termin. Fråga 3b.Jag läser: Fråga 7. Hur Termin 1 Termin 6 Totalt bedömer du att ditt Mycket dåligt 0 (0,00%) 1 (0,36%) 1 (0,36%) allmänna Dåligt 2 (0,71%) 9 (3,20%) 11 (3,91%) hälsotillstånd är? Någorlunda 38 (13,5%) 20 (7,12%) 58 (20,6%) Bra 80 (28,5%) 58 (20,6%) 138 (49,1%) Mycket bra 39 (13,9%) 34 (12,1%) 73 (26,0%) Totalt 159 (56,6%) 122 (43,4%) 281 (100%) Tabell 4. Redovisning av det allmänna hälsotillståndet utifrån kön. Fråga 1. Kön Fråga 7. Hur Kvinna Man Totalt bedömer du att ditt Mycket dåligt 1 (0,36%) 0 (0,00%) 1 (0,36%) allmänna Dåligt 11 (3,91%) 0 (0,00%) 11 (3,91%) hälsotillstånd är? Någorlunda 42 (14,9%) 16 (5,69%) 58 (20,6%) Bra 100 (35,6%) 38 (13,5%) 138 (49,1%) Mycket bra 53 (18,9%) 20 (7,11%) 73 (26,0%) Totalt 207 (73,7%) 74 (26,3%) 281 (100%)

17 (57) Figur 1. Redovisning av hur ofta studenterna, under de senaste 2 veckorna har haft lite intresse eller glädje i att göra saker. Y-axeln motsvarar antal studenter, X-axeln motsvarar svarsalternativen. Figur 2. Redovisning av hur ofta studenterna, under de senaste 2 veckorna har känt sig nedstämda, deprimerade eller känt att framtiden ser hopplös ut. Y-axeln motsvarar antal studenter, X-axeln motsvarar svarsalternativen. Psykisk hälsa med avseende på depression. Fråga 13a handlade om hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna haft lite intresse eller glädje i att göra saker. I figur 1 ser man att ungefär lika många studenter svarat inte alls som flera dagar. I figur 2 ser man hur studenterna har svarat på fråga 13b, som handlar om hur ofta de under de senaste 2 veckorna känt sig nedstämda, deprimerade eller känt att framtiden ser hopplös ut. Nästan lika många studenter svarade inte alls som flera dagar. De som läste till sjuksköterska (figur 3) rapporterade i genomsnitt högre poäng/sämre hälsa på PHQ jämfört med de som läste till läkare (figur 4). Skillnaden var signifikant, t(279)=3,67, p=0.00. Figur 3. Redovisning av sjuksköterskestudenternas totalsumma på PHQ formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln motsvarar summan/ poäng. Medelvärdet för sjuksköterskestudenterna var 8 (SD = 5). Figur 4. Redovisning av läkarstudenternas totalsumma på PHQ formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln motsvarar summan/poäng. Medelvärdet för läkarstudenterna var 6 (SD = 5). De kvinnliga studenterna rapporterade i genomsnitt högre poäng på PHQ formuläret jämfört med de manliga. Skillnaden var signifikant, t(279)=2,20, p=0.029. Medelvärdet för de kvinnliga studenterna var 7 med en standarddeviation på 5. Konfidensintervallet var 7 8, den högsta summan var 24 poäng och den lägsta 0 poäng. Medelvärdet för de manliga studenterna var 6 med

18 (57) en standarddeviation på 4. Konfidensintervallet var 5-7, den högsta summan var 19 poäng och den lägsta 0 poäng. Studenterna som läste termin 1 rapporterade i genomsnitt högre poäng på PHQ jämfört med studenterna som läste termin 6. Skillnaden var inte signifikant, t(279)=0,859, p=0.391. Medelvärdet för studenterna på termin 1 var 7 med en standarddeviation på 5. Konfidensintervallet var 7 8, den högsta summan var 24 poäng och den lägsta 0 poäng. Medelvärdet för studenterna på termin 6 var 7 med en standarddeviation på 5. Konfidensintervallet var 6 8, den högsta summan var 23 poäng och den lägsta 0 poäng. Figur 5 visar summan på PHQ formuläret (fråga 13) för samtliga studenter som deltog i studien. Man kan se att lite mindre än hälften av alla studenter har fått poäng över 8, detta kan fås om man svarat att man haft flera besvär under flera dagar. 16 poäng kan innebära att man haft besvär mer än hälften av dagarna. Har man fått mer än 16 poäng så har man haft besvär nästan varje dag. Psykisk hälsa med avseende på sömn. Våra resultat (se figur 6 och 7) visar att de som läste till sjuksköterska i genomsnitt rapporterade högre poäng (sämre sömn) på KSQ formuläret (fråga 15) jämfört med de som läste till läkare. Denna skillnad var dock inte signifikant, t(279)=1,58, p=0,114. Figur 5. Redovisning av sjuksköterske- och läkarstudenternas summa på PHQ formuläret. Y- axeln motsvarar antal studenter, x-axeln motsvarar summan/poäng. Medelvärdet för studenterna var 7 (SD=5). Minsta summan var 0, högsta summan var 24. Figur 6. Redovisning av sjuksköterskestudenternas summa på KSQ formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x- axeln motsvarar summan/poäng. Medelvärdet för sjuksköterskestudenterna var 25 poäng (SD = 11). Figur 7. Redovisning av läkarstudenternas summa på KSQ formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln motsvarar summan/poäng. Medelvärdet för läkarstudenterna var 23 poäng (SD = 13).

19 (57) Våra resultat visar att de kvinnliga studenterna i genomsnitt rapporterade högre poäng på KSQ - formuläret jämfört med de manliga. Denna skillnad var signifikant, t(279)=2,41, p=0,017. Medelvärdet för de kvinnliga studenterna var 25 poäng med en standarddeviation på 12. Konfidensintervallet var 23 27, den högsta summan var 58 poäng och den lägsta 0 poäng. Medelvärdet för de manliga studenterna var 21 poäng med en standarddeviation på 12. Konfidensintervallet var 19 24, den högsta summan var 52 poäng och den lägsta 0 poäng. Studenterna som läste termin 1 rapporterade i genomsnitt högre poäng på KSQ - formuläret jämfört med studenterna som läste termin 6. Skillnaden var inte signifikant, t(250,83)=0,34, p=0.735. Medelvärdet för studenterna på termin 1 var 24 poäng med en standarddeviation på 11. Konfidensintervallet var 22 26, den högsta summan var 55 poäng och den lägsta 0 poäng. Medelvärdet för studenterna på termin 6 var 24 med en standarddeviation på 12. Konfidensintervallet var 22 26, den högsta summan var 58 poäng och den lägsta 0 poäng. Figur 8 visar summan på KSQ formuläret (fråga 15) för samtliga studenter som deltog i studien. Den visar allt från låga poäng (bra sömn) till höga poäng (dålig sömn) och man kan se att många av studenterna har poäng åt det högre hållet, det vill säga påverkad sömn. Har man svarat sällan på alla delfrågor får man 17 poäng. Har man svarat ibland på alla delfrågor fås 34 poäng. Poäng mer än så tolkas som höga poäng och innebär att man har haft besvär mer frekvent. Figur 8. Redovisning av sjuksköterske- och läkarstudenternas summa på KSQ-formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln motsvarar summan/poäng. Medelvärdet för studenterna var 24 (SD=12). Lägst poäng var 0, högst poäng var 58. Hade man svarat att man ofta, för det mesta eller alltid led av sömnbesvären som beskrevs under fråga 15 föranledde det vidare utredning, enligt KSQ formulärets hänvisningar. Under de senaste 3 månaderna hade 52 deltagare ofta besvär med att somna in, 33 deltagare ofta besvär med

20 (57) upprepade uppvaknanden med svårigheter att somna om och 61 deltagare ofta besvär med störd/orolig sömn. Enligt KSQ ses återkommande uppvaknandebesvär oftast tillsammans med långvarig stress, utmattningstillstånd och depression. Under de senaste 3 månaderna hade 42 deltagare ofta svårigheter med att vakna, 67 deltagare hade ofta känning av att inte vara utsövd vid uppvaknandet och 50 deltagare hade ofta känslan av att vara utmattad vid uppvaknandet. Vi frågade studenterna om de ansåg att de fick tillräckligt med sömn (fråga 22) och 10 deltagare svarade ja, definitivt tillräckligt, 118 deltagare svarade ja, i stort sett tillräckligt, 90 deltagare svarade nej, något otillräckligt, 52 deltagare svarade nej, klart otillräckligt och 11 deltagare svarade nej, långt ifrån tillräckligt. Vi frågade även hur de tycker att de sover generellt (fråga 23) och 37 deltagare svarade mycket bra, 133 deltagare svarade ganska bra, 62 deltagare svarade varken bra eller dåligt, 44 deltagare svarade ganska dåligt och 5 deltagare svarade mycket dåligt. Psykisk hälsa med avseende på stress. Våra resultat (se figur 9 och 10) visar att de som läste till sjuksköterska i genomsnitt rapporterade högre poäng (mer stress) på PSS formuläret (summan av fråga 24-33) jämfört med de som läste till läkare. Skillnaden var signifikant, t(279)=4,39, p=0,000. Figur 9. Redovisning av sjuksköterskestudenternas summa på PSS formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter och x-axeln summan/poäng. Medelvärdet för sjuksköterskestudenterna var 20 poäng (SD = 7). Figur 10. Redovisning av läkarstudenternas summa på PSS formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter och x-axeln summan/poäng. Medelvärdet för läkarstudenterna var 16 poäng (SD = 7). De kvinnliga studenterna rapporterade i genomsnitt högre poäng på PSS formuläret jämfört med de manliga. Skillnaden var signifikant, t(111,56)=2,97, p=0,004. Medelvärdet för de kvinnliga studenterna var 19 poäng med en standarddeviation på 7. Konfidensintervallet var 18 19, den högsta summan var 38 poäng och den lägsta 4 poäng. Medelvärdet för de manliga studenterna var 16 poäng med en standarddeviation på 8. Konfidensintervallet var 14 18, den högsta summan var

21 (57) 38 poäng och den lägsta 1 poäng. Studenterna som läste termin 1 rapporterade i genomsnitt högre poäng på PSS - formuläret jämfört med studenterna som läste termin 6. Skillnaden var inte signifikant, t(279)=0,92, p=0.360. Medelvärdet för studenterna på termin 1 var 18 poäng med en standarddeviation på 8. Konfidensintervallet var 17 20, den högsta summan var 28 poäng och den lägsta 3 poäng. Medelvärdet för studenterna på termin 6 var 18 med en standarddeviation på 7. Konfidensintervallet var 16 19, den högsta summan var 32 poäng och den lägsta 1 poäng. Figur 11 visar summan på PSS formuläret (fråga 24-33) för samtliga studenter som deltog i studien. Man kan se att lite mindre än hälften av studenterna har poäng över 20 vilket tolkas som högt och associeras med ökad risk för sämre psykisk hälsa. Poäng över 20 innebär att man har haft besvär ganska- och väldigt ofta. Figur 11. Redovisning av sjuksköterske- och läkarstudenternas summa på PSS formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln motsvarar summan/poäng. Studenternas medelvärde var 18 poäng (SD = 7). Lägst poäng var 1, högst poäng var 38. Psykisk hälsa med avseende på utmattning. Våra resultat (se figur 12 och 13) visar att de som läste till sjuksköterska i genomsnitt rapporterade högre poäng (mer utmattningssymtom) på KEDS formuläret (summan av fråga 34-42) jämfört med de som läste till läkare. Skillnaden var signifikant, t(265,99)=7,79, p=0,000. Med tanke detta resultat, d.v.s att sjuksköterskestudenternas medelvärde nästan var dubbelt så högt som läkarstudenternas, valde vi att även studera skillnaden mellan våra kvinnliga deltagare (116 sjuksköterske- respektive 91 läkarstudenter). Signifikansprövningen visade att de kvinnliga sjuksköterskestudenterna nästan hade dubbelt så högt medelvärde som de kvinnliga läkarstudenterna. Ett högt värde på KEDS (>18poäng) innebär en ökad risk att drabbas utav utmattningssyndrom. På figur 14 och 15 kan man se att det föreligger

22 (57) skillnad mellan studenternas poäng på KEDS och skillnaden var av signifikans, t(205) = 6,51, p = 0,000. Man kan se att fler sjuksköterskestudenter än läkarstudenter har poäng över 20. Figur 12. Redovisning av sjuksköterske-studenternas summa på KEDS formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln summan/poäng. Medelvärdet för sjuksköterske-studenterna var 22 poäng (SD = 10). Figur 13. Redovisning av läkarstudenternas summa på KEDS formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln summan/poäng. Medelvärdet för läkarstudenterna var 13 poäng (SD = 8). Figur 14. Redovisning av de kvinnliga sjuksköterskestudenternas summa på KEDS formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter och x- axeln summan/poäng. Medelvärdet för sjuksköterskestudenterna var 22 (SD =10, CI =20 24). Figur 15. Redovisning av de kvinnliga läkarstudenternas summa på KEDS formuläret. Y- axeln motsvarar antal studenter och x-axeln summan/poäng. Medelvärdet för läkarstudenterna var 13 (SD = 8, CI = 12 15). Våra resultat visar att de kvinnliga studenterna i genomsnitt rapporterade högre poäng på KEDS - formuläret jämfört med de manliga. Skillnad var signifikant, t(279)=2,40, p=0,017. Medelvärdet för de kvinnliga studenterna var 18 poäng med en standarddeviation på 10. Konfidensintervallet var 17 19, den högsta summan var 41 poäng och den lägsta 0 poäng. Medelvärdet för de manliga studenterna var 15 poäng med en standarddeviation på 10. Konfidensintervallet var 12 17, den högsta summan var 37 poäng och den lägsta 0 poäng. Studenterna som läste termin 1 rapporterade i genomsnitt högre poäng på KEDS - formuläret jämfört med studenterna som läste termin 6. Skillnaden var inte signifikant, t(279)=1,58, p=0.115.

23 (57) Medelvärdet för studenterna på termin 1 var 18 poäng med en standarddeviation på 11. Konfidensintervallet var 16 20, den högsta summan var 40 poäng och den lägsta 0 poäng. Medelvärdet för studenterna på termin 6 var 16 med en standarddeviation på 10. Konfidensintervallet var 14 18, den högsta summan var 41 poäng och den lägsta 0 poäng. Figur 16 visar summan på KEDS formuläret (fråga 34-42) för samtliga studenter som deltog i studien. Den visar allt från låga poäng (<18: låg risk för utmattning) till höga poäng (> 18: hög risk för utmattning). Våra resultat visade att 45 % av studenterna fick poäng över tröskelvärdet, d.v.s 18 poäng eller mer, vilket talar för att personen är i riskzon att drabbas av utmattning. Psykisk hälsa med avseende på alkoholbruk. På frågan om hur ofta studenterna dricker (fråga 43) svarade 36 deltagare aldrig, 58 deltagare svarade 1 gång i månaden eller mer sällan, 135 deltagare svarade 2 4 gånger/månad, 51 deltagare svarade 2 3 gånger i veckan och 1 deltagare svarade 4 gånger i veckan eller mer. Fråga 44 handlade om hur många glas alkohol studenterna dricker under en typisk dag, med hänvisning till vad ett glas definieras som. 36 deltagare svarade aldrig, 79 deltagare svarade 1 2 glas, 83 deltagare svarade 3-4 glas, 57 deltagare svarade 5-6 glas, 21 deltagare svarade 7-9 glas och 5 deltagare svarade 10 glas eller fler. Fråga 45 handlade om hur ofta man som kvinna eller man drack 4 respektive 5 glas eller mer vid ett och samma tillfälle. 62 deltagare svarade aldrig, 92 deltagare svarade mer sällan än en gång i månaden, 95 deltagare svarade varje månad och 32 deltagare svarade varje vecka. Figur 16. Redovisning av sjuksköterskeoch läkarstudenternas summa på KEDS formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter, x-axeln motsvarar summan/poäng. Studenternas medelvärde var 17 (SD = 10). Lägst poäng var 0, högst var 41. Våra resultat (se figur 17 och 18) visar att de som läste till läkare i genomsnitt rapporterade högre poäng på AUDIT-C jämfört med de som läste till sjuksköterska. Skillnaden var inte signifikant, t(277,70)= -1,15, p=0,250. Våra resultat visar också att de manliga studenterna i genomsnitt rapporterade högre poäng på AUDIT-C formuläret jämfört med de kvinnliga. Skillnad var inte signifikant, t(121,51)=-1,03, p=0,307. Medelvärdet för de manliga studenterna var 4 poäng med en standarddeviation på 3 och konfidensintervallet 4 5. Medelvärdet för de kvinnliga studenterna var 4 poäng med en standarddeviation på 2 och konfidensintervallet 3 4.

24 (57) Figur 17. Redovisning av läkarstudenternas summa på AUDIT-C formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter och x-axeln summan/poäng. Medelvärdet för läkarstudenterna var 4 poäng (SD = 3, CI = 4 5). Figur 18. Redovisning av sjuksköterskestudenternas summa på AUDIT-C formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter och x-axeln summan/poäng. Medelvärdet för sjuksköterskestudenterna var 4 poäng (SD = 2, CI = 3 4). Studenterna som läste termin 6 rapporterade i genomsnitt högre poäng på AUDIT-C jämfört med studenterna som läste termin 1. Skillnaden var inte signifikant, t(268,45)= -0,287, p=0,774. Medelvärdet för studenterna på termin 6 var 4 poäng med en standarddeviation på 2 och konfidensintervallet 4 5. Medelvärdet för studenterna på termin 1 var 4 med en standarddeviation på 3 och konfidensintervallet 3 4. Figur 19 visar summan på AUDIT-C (summan av fråga 43-45) för samtliga studenter som deltog i studien. Studenternas medelvärde låg på 4 poäng med en standarddeviation på 2. Många studenter har fått 0 poäng, en del har fått poäng mellan 3-4 och en del har fått poäng över tröskelvärdet, d.v.s > 4 för kvinnor och > 5 för män. Diskussion Våra resultat tyder på att både sjuksköterske- och läkarstudenternas psykiska hälsa är påverkad och det visade sig även föreligga signifikanta skillnader mellan studenternas självskattade hälsa med avseende på kön och utbildning. Det förelåg också skillnader mellan terminerna men dessa resultat var inte signifikanta. Resultaten måste dock tolkas med försiktighet vid jämförelse mellan de olika utbildningarna och terminerna eftersom studenterna har teoriundervisning, klinisk praktik och uppsatsskrivning vid olika terminer vilket kan ha påverkat den psykiska hälsan i varierande grad och därmed våra resultat. Figur 19. Redovisning av sjuksköterskeoch läkarstudenternas summa på AUDIT- C formuläret. Y-axeln motsvarar antal studenter och x-axeln summan/poäng.

25 (57) I princip rapporterade de kvinnliga studenterna, de som läste termin 1 och de som läste till sjuksköterska sämre välmående på samtliga frågor. Orsaken till dessa skillnader undersöktes inte i vår studie, möjliga förklaringar till att de som läste termin 1 upplevde sig vara mer påverkade kan bero på tung studiebörda, obligatoriska moment och anpassning till universitets miljön. Våra resultat visade på samma förhållande som många tidigare studier har gjort. Psykologisk morbiditet har visat sig vara högre bland läkarstudenter och mer uppenbart bland kvinnliga studenter och studenter som läste basåret. (10) Det kvinnliga könet har rapporterats vara signifikant associerat med depression, oro och stress medan manligt kön var mer associerat med utmattning. (55) De studier vi hittat om svenska sjuksköterske- och läkarstudenters psykiska hälsa visar på att läkaroch sjuksköterskestudenter har mer psykiska ohälsa jämfört med övriga studenter (14). Svenska läkarstudenter har visat sig ha mer psykisk ohälsa jämfört med allmän befolkningen(56). De svenska sjuksköterskestudenterna har också visat sig lida av utmattning under och efter studierna(23). Vår studie bidrar med ytterligare kunskap om de svenska sjuksköterske- och läkarstudenternas psykiska hälsa och sömnvanor. Ett allvarligt fynd i vår studie var bland annat den höga prevalensen av psykisk ohälsa i form av utmattning hos sjuksköterskestudenterna. Övergripande resultatdiskussion Alla våra resultatskillnader bör tolkas med försiktighet även om de visat sig vara signifikanta. Detta beror på att vi haft fler kvinnliga än maliga deltagare. De flesta av sjuksköterskestudenterna har dessutom varit kvinnliga till skillnad från läkarstudenterna som haft en jämnare könsfördelning. Detta kan ha påverkat våra resultat, speciellt med tanke på att de kvinnliga studenterna har rapporterat mer ohälsa, vilket kan vara en anledning till de signifikanta skillnaderna vi fått fram mellan universiteten. Trots detta så har studenter från bägge utbildningar rapporterat psykisk ohälsa, vilket är det viktigaste att komma ihåg. När vi har jämfört våra resultat har vi framförallt haft internationella studenter i jämförelse, detta bör man också ha i åtanke eftersom det finns fler faktorer att beakta då. De svenska rapporter som vi har hittat, där man jämfört sjukvårdsstudenter med studenter från andra fakultet har dock visat att den psykiska ohälsan är mer framträdande hos dem jämfört med övriga studenter och den allmäna populationen.(14,15,26,57)

26 (57) Bakgrunds- och generella hälsofrågor Cirka hälften av deltagarna bedömde sitt allmänna hälsotillstånd vara bra. Ungefär en femtedel bedömde den som någorlunda. Skillnaderna mellan utbildningarna var inte så markanta men utifrån våra resultat verkar läkarstudenterna allmänt må lite bättre jämfört med sjuksköterskestudenterna, som rapporterat högre poäng (associerat med mer problem/sämre hälsa) på samtliga frågor. Här bör man återigen ha i åtanke att sjuksköterskestudenterna som deltog framförallt var kvinnor, vilket kan ha påverkat våra resultatskillnader. Trots detta bör sjuksköterskestudenternas psykosociala hälsa utredas mer och förslagsvis även deras studiesituation. Nästan lika många studenter från termin 1 som termin 6 svarade att deras allmänna hälsotillstånd är mycket bra. Det var fler studenter från termin 6 än 1 som svarade dåligt och mycket dåligt. Orsaken till detta har vi inte undersökt i denna studie. Det vore intressant att undersöka ifall detta mönster följer hela utbildningens gång och vad den försämrade hälsan i så fall beror på? Vad kan utbildningens utformning spela för roll? Enligt Abdel Wahed och Hassans studie fanns det en signifikant association av stress, oro, depression och termin som man läste. (12) Ju längre gången i sin utbildning studenterna var, desto allvarligare besvär hade de jämfört med de yngre studenterna. Enligt Jafari m.fl studie, så hade basic science students en 6-faldig ökad risk att få poäng över gränsvärdet på GHQ-12, vilket associeras med nedsatt välbefinnande och potentiellt ökad risk att utveckla psykiatriska besvär. (10) Våra resultat visade att det var fler studenter från termin 1 jämfört med termin 6, som hade besvär. Ju fler terminer man läser desto mer adapterar man sig till universitetsmiljön, vilket kan vara en möjlig förklaring till att färre från termin 6 rapporterat sämre hälsa. Detta område kan utforskas mer, förslagsvis genom att intervjua studenterna eller genomföra enkätstudier med fokus på studiesituationen och dess påverkan på den psykiska hälsan. Nästan lika många kvinnliga som manliga studenter bedömde sitt allmänna hälsotillstånd vara bra. Fler kvinnliga studenter svarade någorlunda jämfört med manliga men dessa resultat går inte att generalisera med tanke på att fördelningen mellan könen var så skev (207 kvinnliga deltagare jämfört med 74 manliga). Enligt Jafari m.fl. studie är kvinnligt kön och termin som man läser signifikanta bidragande faktorer till ökad psykologisk påfrestning. (10) De kvinnliga studenterna skattade sin hälsa sämre jämfört med de manliga i nästan alla frågor. Detta indikerar på att vi bör satsa mer resurser på de kvinnliga studenterna för att förebygga ytterligare försämring av deras hälsa. Förutom att implementera förebyggande åtgärder, bör man utföra utvärderande studier på sina insatser. Genom kontinuerlig uppföljning och utvärdering kan man finna tydligare samband

27 (57) och sedan rikta sina insatser. Psykisk hälsa depression Två femtedelar av deltagarna uppgav att de under flera dagar under de senaste 2 veckorna besvärats av att de känt sig nedstämda, deprimerade eller känt att framtiden sett hopplös ut. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan terminerna men däremot mellan sjuksköterske- och läkarstudenternas totalsumma på PHQ-9 formuläret; fler sjuksköterskestudenter kände sig deprimerade. I och med att vi inte inkluderat alla sjuksköterskestudenter kan vi inte generalisera resultaten för hela Uppsala universitet men med tanke på de signifikanta skillnaderna vi fått så är det värt att utforska mer. Det visade sig också att de kvinnliga deltagarna fick högre medelvärde jämfört med de manliga, med signifikans och detta stödjer vår hypotes om att kvinnliga studenter mår sämre. För att kunna avgöra om och vilka förebyggande åtgärder som bör vidtas behöver detta område utforskas mer. Vi använde PHQ-9 formuläret i vår studie men följde inte instrumentets bedömning och kan därför inte jämföra våra resultat med övriga studier. Vi kan inte heller dra några slutsatser om förekomsten av egentlig depression eller annat depressivt syndrom. Däremot kan vi redovisa att sjuksköterske-, de kvinnliga- och de prekliniska studenterna hade högre score på PHQ-9 jämfört med läkarstudenterna, de manliga studenterna och studenterna från de kliniska terminerna. Höga poäng associeras med ökad risk för psykisk ohälsa. Höga poäng tolkades som mer än 16 eftersom att det innebar att man hade besvär nästan varje dag. En svensk tvärsnittsstudie om stress och depression hos medicinstudenter årskurs 1, 3 och 6 på Karolinska Institutet, Stockholm, visade precis som vår studie att kvinnliga deltagare och studenter från utbildningsår 1 hade högre förekomst av psykisk ohälsa jämfört med de manliga deltagarna och studenterna från de senare utbildningsåren. (56) En systematisk review av depression, ångest och andra indikatorer på psykologisk stress bland amerikanska medicinstudenter, visade även den på att psykologisk stress kan vara högre bland kvinnliga studenter. (58) Könsskillnaden talar för att det inte enbart är utbildningen i sig som påverkar den psykiska hälsan utan andra faktorer. Detta bör undersökas vidare för att utreda behovet av att selektivt erbjuda olika cooping strategier till kvinnliga studenter, med syftet att minska risken för utveckling av psykisk ohälsa under utbildningensgång. Psykisk hälsa sömn I sin helhet rapporterade studenterna inget uppseendeväckande gällande sina sömnvanor. Vi trodde att fler studenter skulle rapportera försämrad sömn som följd av försämrad psykisk hälsa men fick

28 (57) inga signifikanta resultat tydandes på detta. Sjuksköterskestudenterna rapporterade högre medelvärde (mer sömnbesvär) på KSQ-formuläret jämfört med läkarstudenterna men utan signifikans. Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen, som förväntat rapporterade kvinnorna sämre sömn. Det förelåg ingen signifikant skillnad i förekomsten av sömnbesvär mellan terminerna. Våra resultat har visat att en del sjuksköterske- och läkarstudenter lider utav sömnbesvär som är värda att utreda vidare, detta eftersom att de svarat att de haft besvär ofta, för det mesta och/eller alltid (höga poäng: > 34). Trots att de flesta studenter uppskattat sig ha en bra sömn, visar våra resultat på att vissa av dem riskerar att utveckla allvarliga sömnproblem, p.g.a att de fått höga poäng. Våra resultat visar också på att en del av sjuksköterske- och läkarstudenterna lider utav långvarig stress, utmattningstillstånd och/eller depression. Att studenterna lider utav dessa besvär har vi också antydan till i de andra skattningsformulären. Med tanke på våra resultat uppmanar vi till vidare forskning och insatser för förebyggande åtgärder. En studie på läkarstudenter visade att 35,5 % hade dagtidssömnighet, av dessa hade 41,8 % psykologisk stress och 16,1 % dålig sömnkvalitét. (32) Studien visar precis som vår, på att sömnen påverkas av den psykiska hälsan och vice versa. Därför är det viktigt att vid bedömning av och vid förebyggandet av psykisk ohälsa också utreda sömnvanorna. Universitetet bör vara proaktiva och lära ut sömnlära/sömnhygien, speciellt i början av utbildningen för att identifiera och fånga upp medicinstudenter som befinner sig i riskzonen. Speciellt med tanke på att dålig sömnkvalitét är associerad med dålig akademisk progress och sömnkvalitéten i sig är relaterad till den generella hälsan, välmåendet och emotioner. (59) Psykisk hälsa stress Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen samt mellan sjuksköterske- och läkarstudenternas slutsumma på PSS-formuläret. Mellan terminerna förelåg ingen signifikant skillnad. Höga PSS värden motsvarar större sårbarhet för stressfulla livshändelser som i sin tur framkallar depressiva symtom. Det finns inget gränsvärde för PSS-formuläret eftersom författarna vill undvika att det används för diagnossättning. Har man däremot haft poäng över 20 så har man haft besvär ganskaoch väldigt ofta och detta tolkar vi därför som höga poäng. Vi kan också rapportera att samtliga undergrupper fick poäng på mer än 30 % av slutsumman, vilket indikerar att studenterna är stressade, vilket inte är oväntat. Högst poäng rapporterade sjuksköterske- och de kvinnliga studenterna samt de som läste termin 1. Att kvinnliga medicinstudenter upplever mer stress än manliga finns dokumenterat sedan tidigare. (56) (55) Vår studie visar på att denna skillnad finns än

29 (57) idag. Som en del forskning visat på, så är stressnivån högre bland de nya studenterna. Även de äldre studenterna är stressade men då beror det på andra faktorer. (56) Vi har inte studerat dessa frågor och kan därför inte besvara dem, men det hade varit intressant att forska mer kring detta. Psykisk hälsa utmattning En slutsumma på 18 poäng eller mer talar för att man befinner sig i riskzonen för att drabbas av utmattningssyndrom. Medelvärdet för studenterna i vår studie var 17 vilket tolkas som att de flesta löper risk att drabbas av utmattning. Sjuksköterskestudenterna fick nästan dubbelt så högt medelvärde på totalsumman på KEDS jämfört med läkarstudenterna, skillnaden var signifikant men oväntad, speciellt med tanke på att vår hypotes om att läkarstudenterna skulle må sämre psykiskt. En annan möjlig förklaring till denna skillnad, förutom könsfördelningen, kan vara att läkarstudenter från de två sista terminerna inte inkluderats men däremot sjuksköterskestudenter, som hade uppsatsskrivning och examen. Bakgrunden till att så många sjuksköterskestudenter är i riskzon att drabbas av utmattning har vi inte studerat närmare, men med tanke på att de ska ut i arbetslivet efter termin 6, så bådar det inte gott om nyexaminerade sjuksköterskor nästan är utmattade innan de ens hunnit komma ut i arbetslivet. Man bör se över studenternas studiesituation i tidigt skede i förebyggande syfte. Våra resultat visade att sjuksköterske-, de kvinnliga studenterna och de som läser termin 1 framförallt är i riskzon att drabbas av utmattning. Detta är ett allvarligt problem som bör undersökas vidare speciellt med tanke på utmattningens olika följder (60)(24) och att utmattning, depression och låg självvärderad hälsa bland kvinnlig vårdpersonal har visat på en ökad risk för framtida LTSA (long term sickness absence).(61) Studier har visat att manliga studenter drabbas mer av utbrändhet medan kvinnliga studenter uppvisar mer depression, oro och stress. (55) (62) Vår studie visade dock att utmattning var vanligare bland de kvinnliga studenterna men p.g.a den skeva fördelningen av kön kan vi inte dra några förmodade slutsatser. Vi studerade därför de kvinnliga studenternas svar och såg att det förelåg en signifikant skillnad mellan utbildningarna. Sjuksköterskestudenterna rapporterade mycket högre poäng på utmattningsformuläret än läkarstudenterna. Detta innebär att inte enbart könet är en riskfaktor till sämre psykisk hälsa utan troligtvis finns det bidragande faktorer i studenternas utbildning. Detta bör universitetet utforska mer i.

30 (57) Psykisk hälsa alkohol 4 poäng och högre hos kvinnor samt 5 poäng och högre hos män på AUDIT-C talar för riskbruk av alkohol. I vår studie var medelpoängen för kvinnorna strax under 4 och för männen strax över 4. Även om medelvärdet talar emot riskbruk så hade en del individer dock poäng över riskbruksgränsen. Huruvida dessa i verkligheten har ett definierat riskbruk eller inte, kan vi inte besvara enbart med denna studie. Anledningen till att vi valde att ställa frågor om alkohol är för att forskning har visat på att alkoholöverkonsumtion kan vara en konsekvens av psykisk ohälsa, om inte själv bidra till försämrad psykisk hälsa. (40) (41) (44) Därav ville vi översiktligt studera alkoholkonsumtionen hos studenterna. De som läste till läkare rapporterade högre alkoholkonsumtion jämfört med de som läste till sjuksköterska, skillnaden var inte signifikant. Det förelåg inte heller någon signifikant skillnad mellan terminerna, våra resultat visade dock att studenterna från termin 6 drack mer. Vi har valt att inte tolka eller jämföra våra resultat vidare, i syftet att begränsa rapporten. Metoddiskussion Bortfall, svagheter och generaliserbarhet En del sjuksköterske- och läkarstudenter deltog inte i vår studie, antalet fick vi fram genom att jämföra antalet registrerade med antalet deltagande och orsaken kan vi bara spekulera kring. Eftersom deltagandet var anonymt och frivilligt, vet vi inte varför och vilka som inte deltog. Avvek de från de övriga studenterna på något speciellt vis? Led de av så mycket psykisk ohälsa att de inte ville delta? Avstod de från att delta p.g.a avsaknad av engagemang, trötthet och ovilja? Berodde det på enkätens omfattning? Nackdelen med ett stort bortfall är att resultaten inte blir så representativa. Baserat på våra signifikanta skillnader kan vi trots vårt bortfall spekulera kring slutsatser. Risken med att ha få deltagare i en studie är att risken för typ 1 fel ökar, d.v.s att man hittar skillnader som egentligen inte finns. Vi har försökt undvika detta genom att sätta signifikansnivån på p < 0,05. I vissa frågor verkar det som att vi har begått typ 2 fel, d.v.s att vi inte hittat skillnader för att vi haft en för liten studiepopulation. Detta grundas på de stora konfidensintervallen och avsaknaden av en påvisad signifikant skillnad. Samtidigt har vi i vissa frågor haft små konfidensintervall utan påvisad signifikans vilket talar för att risken att vi missat skillnader inte är så stor. Med tanke på vårt urval av studenter och utbildningar så förblir generaliserbarheten i vår studie inte helt representativ. Vi kan inte använda våra resultat för att representera alla sjuksköterske- och läkarstudenter på Uppsala universitet eftersom att alla inte har deltagit. Hade vi däremot inkluderat samtliga studenter från

31 (57) utbildningsstart till examen så hade generaliserbarheten troligen blivit högre. En svaghet, med tvärsnittsstudier generellt, är att resultaten tolkas som associationer och inte som kausala samband. Detta eftersom att det är svårt att veta ifall exponeringen för en faktor funnits sedan tidigare eller ifall den uppstått efter utvecklandet av psykisk ohälsa, just med tanke på att vi samlat in begränsad data under ett och samma tillfälle. Ännu en svaghet är att vi enbart fått en rapport om studenternas aktuella situation, skulle vår studie upprepas efter några månader så blir resultaten troligtvis annorlunda. Därför hade det varit bra om man kunde följa upp studenterna över tid, för att kunna dra slutsatser om orsak och verkan. I vår studie förelåg också risk för internt bortfall, detta drabbades vi dock inte utav eftersom alla deltagare svarade på samtliga frågor. (63) Styrkor Fördelar med tvärsnittsstudier generellt är att de är snabba att utföra, kan upprepas och visar på förändring över tid. En styrka med vår studie är att den utgörs av kvantitativ forskning där datainsamling skett via etablerade och utprövade skattningsformulär. En annan styrka är att våra resultat baserats på en relativt stor mängd deltagare, d.v.s vår relativt höga svarsfrekvens. Ännu en styrka som våra resultat visat på, är att det förelåg samband mellan de olika formulären. Trenden visade att de som hade höga poäng på exempelvis PHQ även hade höga poäng på PSS och KEDS. Detta kan tolkas som att vägen till psykisk ohälsa är multifaktoriell och att förebyggandet också bör vara flerfaktoriellt. Validitet och reliabilitet Validitet beskriver och är ett mått på hur väl en enkät mäter det som efterfrågas. Reliabilitet syftar på mätmetodens tillförlitlighet. I kvantitativ forskning eftersträvas hög validitet och hög reliabilitet. (63,64) De fem självskattningsformulären som vi använde var validerade; PHQ-9, PSS och AUDIT- C har använts i internationella som nationella studier sedan tidigare. Svenska översättningar finns för dessa tre instrument som också är validerade och kan därmed användas i svenska studier, såsom våran. (46,49,51,65 67) KSQ och KEDS är utformade på Karolinska Institutet och beprövade av forskargrupper. (50,68) Således är även dessa instrument relevanta för svenska studier. Vårt avsteg från bedömning enligt hänvisning på PHQ-9, KSQ och PSS gör dock att studiens reliabilitet minskar och detta är ytterligare en svaghet med vår studie.

32 (57) Avsteg och justeringar Vår initiala tanke med studien var att dela ut enkäten i pappersformat med förhoppning att få högsta möjliga svarsfrekvens. Det gick bra med läkarstudenterna men med tanke på att deltagandet var frivilligt och att alla studenter inte går på föreläsningar, fick vi inte 100 % i svarsfrekvens. Sjuksköterskestudenterna var svårare att nå, speciellt eftersom föreläsarna inte kunde ställa upp med att dela ut enkäten under föreläsningsrasten. Då försökte vi nå studenterna via facebook och e-mail och lade upp enkäten som ett google formulär. En befaran var att studenterna som besvarat enkäten i pappersform även skulle besvara den på nätet men detta verkar inte ha skett (studenterna svarade på mail att de redan deltagit). Vi kunde inte kontrollera denna befaran, vilket är en svaghet med studien, men risken bedömdes som låg med tanke på återkopplingen som vi fick av studenterna. I efterhand såg vi att cirka 50 % av våra svar kom från enkäten i pappersformat och 50 % från nätet, så det var ändå en klok idé att justera vår grundtanke. Ännu en justering i vårt arbete är att resultaten från termin 6 för sjuksköterskestudenterna inkluderar resultaten från sjuksköterskestudenterna från både termin 5 och 6. En nackdel med denna sammanslagning är att risken för typ 1 fel ökar. Ännu en nackdel är att generalisering av resultaten till en specifik termin inte blir objektiv. Svaren blir mindre representativa och studiens reliabilitet blir lägre. Redan tidigt under arbetets gång hade vi svårigheter med att nå sjuksköterskestudenterna, därför bestämde vi oss för att inkludera termin 5. Då blev svarsfrekvensen från sjuksköterskestudenterna ungefär lika stor som den från läkarstudenterna. Kommentarer till urvalet och förslag på ytterliggare forskning Vår ursprungliga tanke var att studera prevalensen av psykisk ohälsa vid utbildningens start och slut genom att inkludera studenter från termin 1, 6 och 11. Vi insåg svårigheten med att nå alla läkarstudenter från termin 11 och exkludera dem från studien. Istället inkluderas läkarstudenterna från termin 6 (halva utbildningen avklarad). Med andra ord var vårt urval inte slumpmässigt utan vi valde att inkludera studenter som vi trodde skulle svara i högre utsträckning vilket man bör ha i åtanke vid tolkning av resultaten. Anledningen till att vi inte inkluderade alla sjuksköterske- och läkarstudenter från Uppsala universitet är begränsad tid och stor mängd data. För att med större sannolikhet få representativ data, hade en större studie behövt utföras, där studenter från alla terminer inkluderats. Ännu en bättre uppföljning hade varit om alla sjukvårdsutbildningar i Sverige utförde samma studie och jämförde resultaten. Om man sedan utförde samma studie på nyexaminerade sjuksköterskor och läkare samt de som jobbat i 5 år så skulle man få en mer

33 (57) fulländad bild över sjuksköterskor och läkares psykiska hälsa. Men detta är ett stort projekt som kräver stora resurser och engagemang från flera olika aktörer. Vi tycker att Linnéuniversitetets koncept om samverkan som nyckel till framgång bör följas. Det vill säga att det finns en tydlig struktur och arbetsplan kring studenters hälsa och att flera aktörer på olika nivåer på universitetens huvudorter inkluderas i samarbetet. (69) Studiens slutsatser Det förelåg en signifikant skillnad i prevalensen av psykisk ohälsa och sömnbesvär mellan sjuksköterske- och läkarstudenterna. Vår hypotes om att läkarstudenterna har högre förekomst av psykisk ohälsa stämde inte, våra resultat visade att sjuksköterskestudenterna mådde sämre. Det förelåg en skillnad i förekomsten av psykisk ohälsa och sömnbesvär mellan sjuksköterske- och läkarstudenter som läser termin 1 och termin 6. Termin 1 rapporterade mer besvär, men skillnaden var inte signifikant. Det förelåg en signifikant skillnad i förekomsten av psykisk ohälsa och sömnbesvär mellan könen och vår hypotes om att de kvinnliga studenterna mår sämre stämde. Referenser 1. Folkhälsans utveckling - årsrapport 2017 Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 11 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017/ 2. Psykisk ohälsa [Internet]. [citerad 12 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa 3. Överenskommelsen för psykisk hälsa 2018 [Internet]. [citerad 12 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://skl.se/halsasjukvard/psykiskhalsa/overenskommelsenpsykiskhalsa.234.html 4. 1414 miljoner kronor för bättre psykisk hälsa [Internet]. [citerad 12 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/1414miljonerkronorforbattrepsykiskhalsa.14493.html 5. Psykisk ohälsa hos barn och unga [Internet]. [citerad 11 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/teman/psykisk-ohalsa-hos-barnunga/sidor/default.aspx 6. Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga [Internet]. [citerad 13 februari 2018]. Tillgänglig vid:

34 (57) http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/kunskapsunderlag/lagesrapporter/sidor/begreppmatmetoder-och-forekomst-av-psykisk-halsa-psykisk-ohalsa-och-psykiatriska-tillstand-hosbarn-och-unga.aspx 7. Psykisk ohälsa bland unga underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 [Internet]. [citerad 13 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-5-43 8. 2013-5-43.pdf [Internet]. [citerad 13 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19109/2013-5-43.pdf 9. kunskapsoversikt-begrepp.pdf [Internet]. [citerad 13 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://forte.se/app/uploads/2014/12/kunskapsoversikt-begrepp.pdf 10. Jafari N, Loghmani A, Montazeri A. Mental health of Medical Students in Different Levels of Training. Int J Prev Med. mars 2012;3(Suppl1):S107 12. 11. Silva AG, Cerqueira AT de AR, Lima MCP. Social support and common mental disorder among medical students. Rev Bras Epidemiol Braz J Epidemiol. mars 2014;17(1):229 42. 12. Abdel Wahed WY, Hassan SK. Prevalence and associated factors of stress, anxiety and depression among medical Fayoum University students. Alex J Med. 01 mars 2017;53(1):77 84. 13. Ngasa SN, Sama C-B, Dzekem BS, Nforchu KN, Tindong M, Aroke D, m.fl. Prevalence and factors associated with depression among medical students in Cameroon: a cross-sectional study. BMC Psychiatry. 09 juni 2017;17:216. 14. Törner M, Göteborgs universitet, Arbets- och miljömedicin. Säkra bygget: om säkerheten i svensk och dansk byggindustri - och hur den kan förbättras. 2018. 15. Liljegren AR, Chidiac C, Altamirano Z. Psykisk ohälsa hos Sveriges läkarstudenter. 2017;45. 16. Nair JM, Nemeth LS, Williams PH, Newman SD, Sommers MS. Alcohol Misuse Among Nursing Students. J Addict Nurs. juni 2015;26(2):71 80; quiz E1. 17. Nair JM, Nemeth LS, Sommers M, Newman S, Amella E. Alcohol Use, Misuse, and Abuse Among Nursing Students: A Photovoice Study. J Addict Nurs. mars 2016;27(1):12 23. 18. Alzayyat A, Al-Gamal E. A review of the literature regarding stress among nursing students during their clinical education. Int Nurs Rev. september 2014;61(3):406 15. 19. Labrague LJ, McEnroe-Petitte DM, Gloe D, Thomas L, Papathanasiou IV, Tsaras K. A literature review on stress and coping strategies in nursing students. J Ment Health. 03 september 2017;26(5):471 80. 20. Hasson D, Lindfors P, Gustavsson P. Trends in self-rated health among nurses: a 4-year longitudinal study on the transition from nursing education to working life. J Prof Nurs Off J Am Assoc Coll Nurs. januari 2010;26(1):54 60. 21. Utbildning, arbete och psykisk ohälsa [Internet]. [citerad 30 augusti 2018]. Tillgänglig vid: https://ki.se/forskning/utbildning-arbete-och-psykisk-ohalsa

35 (57) 22. Rudman A, Gustavsson P, Hultell D. A prospective study of nurses intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden. Int J Nurs Stud. april 2014;51(4):612 24. 23. Rudman A, Gustavsson JP. Burnout during nursing education predicts lower occupational preparedness and future clinical performance: a longitudinal study. Int J Nurs Stud. augusti 2012;49(8):988 1001. 24. Rudman A, Gustavsson JP. Early-career burnout among new graduate nurses: a prospective observational study of intra-individual change trajectories. Int J Nurs Stud. mars 2011;48(3):292 306. 25. studenternas_arbetsmiljo_vid_uu_12_13.pdf [Internet]. [citerad 30 augusti 2018]. Tillgänglig vid: http://www.uppsalastudentkar.se/sites/default/files/bifogade/studenternas_arbetsmiljo_vid_uu_1 2_13.pdf 26. 2017-11-24_studenternas_psykosociala_arbetsmiljo_vid_uppsala_universitet.pdf [Internet]. [citerad 30 augusti 2018]. Tillgänglig vid: http://uppsalastudentkar.se/sites/default/files/bifogade/2017-11- 24_studenternas_psykosociala_arbetsmiljo_vid_uppsala_universitet.pdf 27. Depression [Internet]. [citerad 13 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/teman/depression/sidor/default.aspx 28. Depression ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 13 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ettstort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/ 29. Rotenstein LS, Ramos MA, Torre M, Segal JB, Peluso MJ, Guille C, m.fl. Prevalence of Depression, Depressive Symptoms, and Suicidal Ideation Among Medical Students: A Systematic Review and Meta-Analysis. JAMA. 06 december 2016;316(21):2214 36. 30. Statistik över vuxnas psykiska hälsa Folkhälsomyndigheten [Internet]. [citerad 13 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykiskhalsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/ 31. Veldi M, Aluoja A, Vasar V. Sleep quality and more common sleep-related problems in medical students. Sleep Med. maj 2005;6(3):269 75. 32. Daytime_Sleepiness_Sleep_Quality.pdf [Internet]. [citerad 26 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.e-mjm.org/2009/v64n2/daytime_sleepiness_sleep_quality.pdf 33. PubMed Central Link [Internet]. [citerad 22 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc3399312/ 34. Levey RE. Sources of Stress for Residents and Recommendations for Programs to Assist Them. Acad Med. 01 februari 2001;76(2):142 50. 35. PubMed entry [Internet]. [citerad 20 mars 2018]. Tillgänglig vid: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/00001888-200102000-00010

36 (57) 36. Medical Student Distress: Causes, Consequences, and Proposed Solutions - ScienceDirect [Internet]. [citerad 20 mars 2018]. Tillgänglig vid: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s0025619611610574?via%3dihub 37. Stewart null, Lam null, Betson null, Wong null, Wong null. A prospective analysis of stress and academic performance in the first two years of medical school. Med Educ. 04 januari 2002;33(4):243 50. 38. Utmattningssyndrom [Internet]. [citerad 21 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/teman/utmattningssyndrom/sidor/default.aspx 39. Ishak W, Nikravesh R, Lederer S, Perry R, Ogunyemi D, Bernstein C. Burnout in medical students: a systematic review. Clin Teach. augusti 2013;10(4):242 5. 40. Kenney SR, Anderson BJ, Stein MD. Drinking to cope mediates the relationship between depression and alcohol risk: Different pathways for college and non-college young adults. Addict Behav. 01 maj 2018;80:116 23. 41. Bravo AJ, Pearson MR, Henson JM. Drinking to Cope With Depressive Symptoms and Ruminative Thinking: A Multiple Mediation Model Among College Students. Subst Use Misuse. 02 januari 2017;52(1):52 62. 42. Dumas TM, Graham K, Bernards S, Wells S. Drinking to reach the top: Young adults drinking patterns as a predictor of status within natural drinking groups. Addict Behav. 01 oktober 2014;39(10):1510 5. 43. Thomas K, Bendtsen M, Linderoth C, Karlsson N, Bendtsen P, Müssener U. Short message service (SMS)-based intervention targeting alcohol consumption among university students: study protocol of a randomized controlled trial. Trials. 04 april 2017;18:156. 44. Wicki M, Kuntsche E, Gmel G. Drinking at European universities? A review of students alcohol use. Addict Behav. 01 november 2010;35(11):913 24. 45. Om riskkonsumtion av alkohol [Internet]. [citerad 19 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://alkohollinjen.se/om-alkohol-och-halsa/riskkonsumtion-av-alkohol/ 46. Frågor om riskbruk av alkohol jämförs med AUDIT och AUDIT-C [Internet]. [citerad 05 mars 2018]. Tillgänglig vid: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014november/fragoromriskbrukavalkoholjamforsmedau ditochaudit-c 47. Gual A, Segura L, Contel M, Heather N, Colom J. Audit-3 and audit-4: effectiveness of two short forms of the alcohol use disorders identification test. Alcohol Alcohol Oxf Oxfs. december 2002;37(6):591 6. 48. Seth P, Glenshaw M, Sabatier JHF, Adams R, Du Preez V, DeLuca N, m.fl. AUDIT, AUDIT- C, and AUDIT-3: Drinking Patterns and Screening for Harmful, Hazardous and Dependent Drinking in Katutura, Namibia. PLoS ONE [Internet]. 23 mars 2015 [citerad 05 mars 2018];10(3). Tillgänglig vid: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc4370519/ 49. PHQ-9_svensk.pdf [Internet]. [citerad 09 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www1.psykiatristod.se/global/bilagor/phq-9_svensk.pdf

37 (57) 50. KSQ - Stressforskningsinstitutet [Internet]. [citerad 09 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://www.stressforskning.su.se/forskning/s%c3%b6mn-och-vakenhet/ksq 51. PerceivedStressScale.pdf [Internet]. [citerad 09 februari 2018]. Tillgänglig vid: http://www.mindgarden.com/documents/perceivedstressscale.pdf 52. index [Internet]. [citerad 10 april 2018]. Tillgänglig vid: http://www.psy.cmu.edu/~scohen/ 53. Karolinska Exhaustion Disorder Scale [Internet]. [citerad 09 februari 2018]. Tillgänglig vid: https://www.surveygizmo.co.uk/s3/2169014/keds 54. AUDIT-C_tolkningsmall.pdf [Internet]. [citerad 05 mars 2018]. Tillgänglig vid: http://www1.psykiatristod.se/global/bilagor/audit-c_tolkningsmall.pdf 55. Pacheco JP, Giacomin HT, Tam WW, Ribeiro TB, Arab C, Bezerra IM, m.fl. Mental health problems among medical students in Brazil: a systematic review and meta-analysis. Rev Bras Psiquiatr. december 2017;39(4):369 78. 56. Stress and depression among medical students: a cross sectional study - Dahlin - 2005 - Medical Education - Wiley Online Library [Internet]. [citerad 09 april 2018]. Tillgänglig vid: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1365-2929.2005.02176.x 57. Dahlin M, Joneborg N, Runeson B. Stress and depression among medical students: a crosssectional study. Med Educ. juni 2005;39(6):594 604. 58. Dyrbye LN, Thomas MR, Shanafelt TD. Systematic Review of Depression, Anxiety, and Other Indicators of Psychological Distress Among U.s. and Canadian Medical Students. Acad Med. 01 april 2006;81(4):354 73. 59. Sleep quality and more common sleep-related problems in medical students - Sleep Medicine [Internet]. [citerad 11 april 2018]. Tillgänglig vid: http://www.sleep-journal.com/article/s1389-9457(04)00221-7/fulltext 60. Utmattningssyndrom [Internet]. Stressmottagningen. [citerad 08 september 2018]. Tillgänglig vid: https://stressmottagningen.se/stress-och-stressjukdomar/utmattningssyndrom/ 61. Peterson U, Bergström G, Demerouti E, Gustavsson P, Asberg M, Nygren A. Burnout levels and self-rated health prospectively predict future long-term sickness absence: a study among female health professionals. J Occup Environ Med. juli 2011;53(7):788 93. 62. IsHak W, Nikravesh R, Lederer S, Perry R, Ogunyemi D, Bernstein C. Burnout in medical students: a systematic review. Clin Teach. 01 augusti 2013;10(4):242 5. 63. Olsén J. Statistik för läkare och läkarstudenter. :132. 64. Trovärdighet/Validitet & Reliabilitet - Specialpedagogiska institutionen [Internet]. [citerad 08 september 2018]. Tillgänglig vid: https://www.specped.su.se/sj%c3%a4lvst%c3%a4ndigtarbete/uppsatsens-olika-delar/trov%c3%a4rdighet-validitet-reliabilitet 65. Spitzer RL, Kroenke K, Williams JBW, Group and the PHQPCS. Validation and Utility of a Self-report Version of PRIME-MD: The PHQ Primary Care Study. JAMA. 10 november 1999;282(18):1737 44.

38 (57) 66. Informationsdatabas för formulär - fbanken.se [Internet]. [citerad 10 april 2018]. Tillgänglig vid: http://fbanken.se/form/220/perceived-stress-scale 67. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) [Internet]. [citerad 02 mars 2018]. Tillgänglig vid: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/audit 68. Besèr A, Sorjonen K, Wahlberg K, Peterson U, Nygren Å, Åsberg M. Construction and evaluation of a self rating scale for stress-induced Exhaustion Disorder, the Karolinska Exhaustion Disorder Scale. Scand J Psychol. februari 2014;55(1):72 82. 69. Hellsing P. Studentliv, studier och hälsa hur går det ihop? :4. Bilagor 1.1 Studieenkäten Information om forskningsstudien Psykisk hälsa och sömnvanor hos sjuksköterske- och läkarstudenter på Uppsala Universitet Med detta dokument tillfrågas du i att delta i forskningsstudien Psykisk hälsa och sömnvanor hos sjuksköterske- och läkarstudenter på Uppsala Universitet. Huvudsyftet med studien är att undersöka ifall psykisk ohälsa och störda sömnvanor tilltar under sjuksköterske- och läkarutbildningens gång och ifall det föreligger skillnader mellan utbildningarna, terminerna och könen. Du tillfrågas om att delta i denna studie eftersom att du går termin 1 eller 6 på antingen sjuksköterske- eller läkarprogrammet på Uppsala Universitet. Om du väljer att delta i studien kommer du att få svara på frågorna i medföljande enkät. Enkäten är en sammansättning av etablerade skattningsskalor och tar ca 20 minuter att besvara. Studien utförs av Uppsala Universitet och faller inom ramen Självständigt arbete termin 10 på läkarprogrammet. Om du har frågor om enkäten eller studien kan du kontakta forskningsansvariga via telefon eller e-post. Frivilligt Det är frivilligt att besvara enkäten. Du bestämmer själv om du vill medverka i studien. Anonymitet Vid presentation av resultaten kommer svaren inte kunna härledas till någon enskild individ. Samtycke Genom att fylla i enkäten samtycker du till att delta i forskningsstudien. Om du har frågor är du välkommen att kontakta oss via e-post eller telefon. Med vänlig hälsning, Lumtunije Kollari, Läkarkandidat termin 10, Uppsala Universitet Ragnar Westerling, Professor, ansvarig forskningshandledare Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Kontakta oss gärna om du har frågor om studien: Lumtunije Kollari E-post: lumtunije.kollari@hotmail.com Ragnar Westerling E-post: ragnar.westerling@pubcare.uu.se Tel: 018-471 65 47

39 (57) BAKGRUNDS- OCH GENERELLA HÄLSOFRÅGOR Kryssa i det alternativ som stämmer bäst på dig 1. Jag är kvinna man annat 2. Hur gammal är du? år 3. Jag läser till sjuksköterska läkare termin 1 termin 5 termin 6 4. Jag har barn som jag försörjer ja nej 5. Jag är samboende ensamboende 6. Jag bor i Uppsala sen tidigare har flyttat till Uppsala pendlar till Uppsala 7. Hur bedömer du att ditt allmänna hälsotillstånd är? mycket dåligt dåligt någorlunda bra mycket bra 8. Har du någon långvarig sjukdom eller någon nedsatt funktion? ja nej 9. Behandlas du med läkemedel eller annan behandling mot: depression utmattning sömnstörning kroppslig sjukdom annan sjukdom ingen 10. Påverkas din nuvarande allmänna psykiska hälsa och sömnvanor negativt av din aktuella sjukdom? nej, inte alls ja, min psykiska hälsa försämras ja, mina sömnvanor försämras ja, både min psykiska hälsa och mina sömnvanor försämras 11. Röker du? ja, dagligen ja, men inte alla dagar har slutat röka har aldrig rökt Om ja, röker du mer än vanligt när du känner dig nedstämd sömnig stressad utmattad inget av dessa alternativ 12. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som gör dig andfådd, tex löpning, motionsgymnastik, bollsport, styrketräning? 0 minuter/ingen tid mindre än 30 minuter 30 60 minuter

40 (57) 60 90 minuter 90 120 minuter mer än 120 minuter FRÅGOR OM PSYKISKA HÄLSAN, DEPRESSION 13. Under de senaste 2 veckorna, hur ofta har du besvärats av något av följande problem. Inte Flera Mer än hälften Nästan alls dagar av dagarna varje dag 0 1 2 3 a) lite intresse eller glädje i att göra saker b) känt dig nedstämd, deprimerad eller känt att framtiden ser hopplös ut c) problem att somna eller att du vaknat i förtid, eller sovit för mycket d) känt dig trött eller energilös e) dålig aptit eller att du ätit för mycket f) dålig självkänsla- eller att du känt dig misslyckad eller attt du svikit dig själv eller din familj g) svårigheter att koncentrera dig, tex när du läst litteratur eller sett på TV/dator h) att du rört dig eller talat så långsamt att andra noterat det? Eller motsatsen- att du varit så nervös eller rastlös att du rör dig mer än vanligt 14. Om du kryssat för att du haft något av dessa problem, hur stora svårigheter har dessa problem förorsakat dig på arbetet, eller för att ta hand om sysslor hemma, eller i kontakten med andra människor? Inga svårigheter Vissa svårigheter Stora svårigheter Extrema svårigheter FRÅGOR OM SÖMNEN 15. Har du haft känning av följande besvär de senaste tre månaderna? aldrig sällan ibland ofta för det alltid mesta någon, flera 1-2 ggr 3-4 ggr 5 ggr några ggr/mån /vecka /vecka eller mer ggr/år a) svårigheter att somna b) svårigheter att vakna c) upprepade uppvaknande med svårigheter att somna om d) kraftiga egna snarkningar

41 (57) e) kippar efter andan, frustar under sömnen f) andningsuppehåll under sömnen g) mardrömmar h) ej utsövd vid uppvaknandet i) för tidigt uppvaknande j) störd/orolig sömn k) ofrivilliga ryckningar i benen som stör sömnen l) för lite sömn (minst 2 timmar för lite per huvudsömn) m) känsla av att vara utmattad vid uppvaknandet n) sömnig under arbetet o) sömnig under fritid p) ofrivilliga sömnperioder (tillnickning) under fritiden q) ofrivilliga sömnperioder (tillnickning) under fritid r) behov av att kämpa mot sömnen för att hålla sig vaken 16. Vilken tid går du normalt till sängs? Under arbetsveckan, kl Under ledighet, kl 17. Vilken tid stiger du normalt upp? Under arbetsveckan, kl Under ledighet, kl 18. Hur lång tid ligger du vaken innan du somnar? Under arbetsveckan: min Under ledighet: min 19. Hur mycket sömn behöver du per dygn? timmar min 20. Hur ofta tar du en tupplur? I stort sett aldrig Någon enstaka gång per månad En gång per vekca Varannan dag eller flera ggr/vecka I stort sett varje dag Om du tar en tupplur, hur lång brukar den vara? timmar minuter 21. Är du en morgon- eller kvällsmänniska? Utpräglad morgonmänniska Mer morgon än kvällsmänniska Varken eller Mer kvälls- än morgonmänniska

42 (57) Utpräglad kvällsmänniska 22. Anser du att du får tillräckligt med sömn? Ja, definitivt tillräcklligt Ja, i stort sett tillräckligt Nej, något otillräckligt Nej, klart otillräckligt Nej, långt ifrån tillräckligt 23. Hur tycker du att du sover på det hela taget? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt FRÅGOR OM STRESS Frågorna i denna skala efterfrågar om hur dina känslor och tankar har varit under den senaste månaden. I varje fall, ska du ringa in hur ofta du känt eller tänkt på ett visst sätt. 0 = Aldrig 1 = Nästan aldrig 2 = Ibland 3 = Ganska ofta 4 = Väldigt ofta 24. Under den senaste månaden, hur ofta har du varit upprörd pga något som hänt oväntat? 1 2 3 4 25. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att du varit okapabel till att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv? 1 2 3 4 26. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig nervös eller stressad? 1 2 3 4 27. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig självsäker på din förmåga att handskas med dina personliga problem? 1 2 3 4 28. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att saker har gått som du planerat? 1 2 3 4 29. Under den senaste månaden, hur ofta har du upptäckt att du inte kunnat handskas med alla saker som du behövt göra? 1 2 3 4 30. Under den senaste månaden, hur ofta har du varit kapabel till att kontrollera irritationer i ditt liv? 1 2 3 4 31. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att du haft kontroll över saker/att du varit uppdaterad? 1 2 3 4 32. Under den senaste månaden, hur oftar har du varit arg pga saker som varit utom din kontroll? 1 2 3 4 33. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att svårigheter har radat upp sig så mycket att du inte kunnat hantera dem? 1 2 3 4

43 (57) FRÅGOR OM UTMATTNING Instruktion: Försök att gradera hur du mått de senaste två veckorna. Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från 0 = frånvaro av obehag till 6 = maximalt uttalat obehag. Ringa in den siffra som bäst beskriver ditt nuvarande tillstånd. 34. Koncentrationsförmåga Här ska du ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrations- förmåga, tex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande. Jag har inte svårt att koncentrera mig utan läser, tittar på TV och för samtal som vanligt. Jag har ibland svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet. Jag har ofta svårt att koncentrera mig. Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting. 35. Minne Jag kommer ihåg namn, datum och ärenden jag ska göra. Det händer att jag glömmer bort sådant som inte är så viktigt men om jag skärper mig minns jag för det mesta. Jag glömmer ofta bort möten eller namnen på personer som jag känner mycket väl. Jag glömmer dagligen bort betydelsefulla saker eller saker som jag skulle gjort. 36. Kroppslig uttröttbarhet Frågan gäller hur du har det med din fysiska ork. Känner du dig tex mer fysiskt trött än vanligt efter vardagliga sysslor eller någon form av kroppsansträngning? Jag känner mig som vanligt och utför fysiska aktiviteter som ingår i vardagen eller tränar som jag brukar. Jag känner att fysiska ansträngningar är mer tröttande än normalt men rör mig ändå som vanligt i det avseendet. Jag har svårt att orka med kroppsansträngning. Det fungerar så länge jag rör mig i normal takt men jag klarar inte att öka takten utan att bli darrig och andfådd. Jag känner mig mycket svag och orkar inte ens att röra mig kortare sträckor. Kom ihåg att bedömningen gäller de senaste två veckorna. 37. Uthållighet Här ska du tänka efter hur din uthållighet är och om du blir lättare psykiskt trött än vanligt i olika vardagliga situationer. Jag har lika mycket energi som vanligt. Jag har inga särskilda svårigheter att genomföra mina

44 (57) vardagliga sysslor. Jag klarar av att genomföra vardagliga sysslor men det går åt mer energi och jag blir fortare trött än vanligt. Jag behöver ta pauser oftare än vanligt. Jag blir onormalt trött av att försöka utföra mina vardagssysslor och umgänge med andra människor tröttar ut mig. Jag orkar inte göra någonting. 38. Återhämtning Här ska du beskriva hur väl och hur snabbt du återhämtar dig psykiskt och fysiskt när du har blivit uttröttad. Jag behöver inte vila under dagen. Jag blir trött under dagen men det räcker med en liten paus för att jag ska återhämta mig. Jag blir trött under dagen och behöver långa pauser för att bli piggare. Det spelar ingen roll hur mycket jag vilar, det är som om jag inte kan ladda om mina batterier. 39. Sömn Här ska du beskriva hur du sover.tänk efter hur god sömnen varit o/e om du känt dig utsövd under de senaste två veckorna. Bedömningen ska avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller inte. Jag sover gott och tillräckligt länge för mina behov och känner mig för det mesta utvilad när jag vaknar. Ibland sover jag oroligare eller vaknar under natten och har svårt att somna om. Det händer att jag inte känner mig utsövd efter en natts sömn. Jag sover ofta oroligt eller vaknar under natten och har svårt att somna om. Det händer ofta att jag inte känner mig utsövd efter en natts sömn. Jag sover oroligt eller vaknar varje natt och har svårigheter att somna om. Jag känner mig aldrig utvilad eller utsövd när jag vaknar. 40. Överkänslighet för sinneintryck Frågan gäller om du tycker att något eller några av dina sinnen blivit mer känsliga för intryck. Tex ljud, ljus, dofter eller beröring. Jag tycker inte att mina sinnen är känsligare än vanligt. Det händer att ljud, ljus eller andra sinneintryck känns obehagliga. Jag upplever ofta ljud, ljus eller andra sinneintryck som störande eller obehagliga. Ljud, ljus eller andra sinnesintryck stör mig så mycket att jag drar mig undan för att mina sinnen ska få vila. 41. Upplevelsen av krav

45 (57) Här ska du ta ställning till hur du reagerar på krav som du upplever ställs på dig i vardagen. Kraven kan komma från omgivningen eller dig själv. Jag gör det jag ska eller vill göra utan att uppleva det som särskilt krävande eller besvärligt. Vardagliga situationer som jag tidigare hanterat utan särskilda problem kan ibland kännas krävande och orsaka obehag eller få mig att bli lättare stressad än vanligt. Situationer som jag tidigare hanterat utan problem känns nu ofta krävande och orsakar ett starkt obehag eller en stark stress. Det mesta känns krävande och jag klarar inte av att hantera det överhuvudtaget. 42. Irritation och ilska Frågan gäller hur lättirriterad eller arg du känner dig inombords oavsett om du visat något utåt eller ej. Tänk särskilt efter hur lättväckt din irritation varit (kort stubin), i förhållande till vad som utlöst den, och på hur ofta och hur intensivt du känt dig arg eller irriterad. Om du överhuvudtaget inte kan känna några sådana känslor, ska du sätta din markering vid 0 poäng. Jag känner mig inte särskilt lättirriterad. Jag känner mig mer otålig eller lättirriterad än vanligt men det går också snabbt över. Jag blir lättare arg eller provocerad än vanligt. Ibland förlorar jag fattningen på ett sätt som inte är normalt för mig. Jag känner mig ofta alldeles rasande invärtes och måste anstränga mig till det yttersta för att behärska mig. FRÅGOR OM ALKOHOL Med alkohol menas folköl, mellan-/starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit. Besvara frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. 43. Hur ofta dricker du alkohol? Aldrig, gå till enkätens slut 1 gång i månaden eller mer sällan 2-4 gånger/månad 2-3 gånger i veckan 4 gånger i veckan eller mer 44. Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 1-2 3-4 5-6 7-9 10 eller fler

46 (57) 45. Hur ofta dricker du 4 (om kvinna) och 5 (om man) sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än en gång i månaden Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag Tack för din medverkan! 1.2 Övriga resultat Med tanke på vår studies och rapportens omfattning har vi valt att inte redovisa alla nedanstående resultat i resultatdelen som beskrivs ovan. Resultaten nedan tar vi med för dem som har extra intresse av att veta svaren på samtliga frågor som vi haft med i vår enkät. Bakgrunds- och generella hälsofrågor. 207 kvinnliga studenter, motsvarande 73,7 % och 74 manliga studenter, motsvarande 26,3 %, deltog i vår studie. Medelåldern på deltagarna var 24 år, den yngsta var 18 år och den äldsta 44 år. 139 sjuksköterskestudenter, 49,5 % och 142 läkarstudenter, 50,5% deltog. Av dessa gick 159 termin 1 och 122 termin 6. 9 % av deltagarna hade barn som de försörjde, 48 % var samboende och resterande ensamboende. 22 % bodde i Uppsala sen tidigare, 58 % hade flyttat till Uppsala och 20 % pendlade till Uppsala. På fråga 7 Hur bedömer du att ditt allmänna hälsotillstånd är? svarade 1 person mycket dåligt, 11 personer svarade dåligt, 58 personer svarade någorlunda, 138 personer svarade bra, 73 personer svarade mycket bra. På fråga 8 Har du någon långvarig sjukdom eller någon nedsatt funktion? svarade 22 % ja och 78 % nej. Figur 20 visar att majoriteten av studenterna inte behandlades med läkemedel eller annan behandling mot någon sjukdom. Man kan också se att det finns vissa studenter som har en aktuell sjukdom som de behandas för. I tabell 5 kan man läsa hur många och hur studenternas allmänna psykiska hälsa och sömnvanor påverkas av deras sjukdom. Figur 20. Redovisning av sjukdomar som studenterna behandlas för (med läkemedel eller annan behandling). Siffrorna visar antal studenter.

47 (57) Tabell 5. Påverkas din nuvarande allmänna psykiska hälsa och sömnvanor negativt av din aktuella sjukdom? Antal studenter Procent Svar har ingen aktuell sjd 178 63,3 nej, inte alls 43 15,3 ja, min psykiska hälsa försämras 19 6,8 ja, mina sömnvanor försämras 14 5,0 ja, både min psykiska hälsa och 27 9,6 mina sömnvanor försämras Totalt 281 100,0 Vi frågade studenterna om de röker och 5 studenter svarade ja, dagligen, 23 studenter svarade ja, men inte alla dagar, 43 studenter svarade har slutat röka och 210 studenter svarade har aldrig rökt. På fråga 11b Om ja, röker du mer än vanligt när du känner dig svarade 8 studenter när de känner sig nedstämda, 6 studenter svarade när de känner sig stressade och 18 studenter svarade inget av dessa alternativ. I figur 21 kan man se hur mycket tid under en vanlig vecka som studenterna ägnar åt fysisk aktivitet, d.v.s träning som gör dem andfådda (t.ex. löpning, motionsgymnastik, bollsport, styrketräning etc). Majoriteten av studenterna är aktiva. Figur 21. Redovisning av hur mycket tid under en vanlig vecka som studenterna ägnar åt fysisk aktivitet. Y- axeln motsvarar antal studenter och x-axeln motsvarar tidsmängden. Psykisk hälsa med avseende på depression. Nedan kan man läsa om hur många studenter som svarat och vad de svarat på fråga 13 Under de senaste 2 veckorna, hur ofta har du besvärats av. Varje tabell motsvarar en delfråga i fråga 13. Vi kommenterar inte dessa svar i löpande text då de är mer överskådliga i tabellform.

48 (57) Tabell 6. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av lite intresse eller glädje i att göra saker. Antal studenter Procent Svar inte alls 118 42,0 flera dagar 116 41,3 mer än hälften av dagarna 31 11,0 nästan varje dag 16 5,7 Totalt 281 100,0 Tabell 7. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av att de känt sig nedstämda, deprimerade eller känt att framtiden ser hopplös ut. Antal studenter Procent Svar inte alls 134 47,7 flera dagar 110 39,1 mer än hälften av dagarna 26 9,3 nästan varje dag 11 3,9 Totalt 281 100,0 Tabell 8. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av problem med att somna in, vaknat i förtid eller sovit för mycket. Antal studenter Procent Svar inte alls 68 24,2 flera dagar 125 44,5 mer än hälften av dagarna 57 20,3 nästan varje dag 31 11,0 Totalt 281 100,0 Tabell 9. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av att de känt sig trötta eller energilösa. Antal studenter Procent Svar inte alls 50 17,8 flera dagar 121 43,1 mer än hälften av dagarna 72 25,6 nästan varje dag 38 13,5 Totalt 281 100,0 Tabell 10. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av dålig aptit eller att de ätit för mycket. Antal studenter Procent Svar inte alls 136 48,4 flera dagar 88 31,3 mer än hälften av dagarna 27 9,6 nästan varje dag 30 10,7 Totalt 281 100,0 Tabell 11. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av dålig självkänsla eller att de känt sig misslyckade eller att de svikit sig själva eller sin familj.

49 (57) Antal studenter Procent Svar inte alls 123 43,8 flera dagar 96 34,2 mer än hälften av dagarna 39 13,9 nästan varje dag 23 8,2 Totalt 281 100,0 Tabell 12. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av svårigheter att koncentrera sig, tex när de läst eller sett på TV/dator. Antal studenter Procent Svar inte alls 94 33,5 flera dagar 123 43,8 mer än hälften av dagarna 36 12,8 nästan varje dag 28 10,0 Totalt 281 100,0 Tabell 13. Redovisning av hur ofta studenterna under de senaste 2 veckorna besvärats av att de rört sig eller talat så långsamt att andra noterat det alternativt att de varit så nervösa eller rastlösa att de rört sig mer än vanligt. Antal studenter Procent Svar inte alls 214 76,2 flera dagar 45 16,0 mer än hälften av dagarna 17 6,0 nästan varje dag 5 1,8 Totalt 281 100,0 Fråga 14 handlade om hur stora svårigheter studenternas problem (problemen som de kryssat i att de har under fråga 13) förorsakat dem på jobbet eller när de tar hand om sysslor hemma eller i kontakten med andra människor. 9 studenter svarade att de inte hade några problem, 101 studenter svarade inga svårigheter, 147 studenter svarade vissa svårigheter, 20 studenter svarade stora svårigheter och 4 studenter svarade extrema svårigheter. Figur 22 och 23 är en sammanfattning av tabellerna 6-13 med avseende på kön. Figurerna redovisar slutsumman av fråga 13, d.v.s alla delfrågor (tabell 6-13). Man kan se att det föreligger spridningar bland bägge könen. Poäng över 8 kan fås om man svarat att man haft flera besvär under flera dagar. 16 poäng kan innebära att man haft besvär mer än hälften av dagarna. Har man fått mer än 16 poäng så har man haft besvär nästan varje dag. Figur 22. Redovisning av de kvinnliga studenternas slutsumma på fråga 13 (PHQ-formuläret). Y-axeln motsvarar antal studenter, X-axeln summan/poäng. Medelvärdet var 7 (SD = 5). Figur 23. Redovisning av de manliga studenternas slutsumma på fråga 13 (PHQ-formuläret). Y-axeln motsvarar antal studenter, X-axeln summan/poäng. Medelvärdet var 6 (SD = 4).

50 (57) Psykisk hälsa med avseende på sömn. Eftersom fråga 15 i vår enkät består av massa delfrågor har vi valt att redovisa svaren i tabellform då det blir mer överskådligt än en resultatbeskrivning i löpande text. Tabellerna nedan (14-30) motsvarar varsin delfråga i fråga 15 Har du haft känning av följande besvär de senaste tre månaderna. Tabell 14. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av svårigheter att somna in under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 33 11,7 sällan, någon, några ggr/år 95 33,8 ibland, flera ggr/mån 65 23,1 ofta, 1-2 ggr/vecka 52 18,5 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 30 10,7 alltid, 5 ggr eller mer 6 2,1 Totalt 281 100,0 Tabell 15. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av svårigheter att vakna under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 51 18,1 sällan, någon, några ggr/år 76 27,0 ibland, flera ggr/mån 66 23,5 ofta, 1-2 ggr/vecka 42 14,9 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 26 9,3 alltid, 5 ggr eller mer 20 7,1 Totalt 281 100,0 Tabell 16. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av upprepade uppvaknande med svårigheter att somna om under de senaste tre månaderna? Antal studenter Procent Svar aldrig 78 27,8 sällan, någon, några ggr/år 94 33,5 ibland, flera ggr/mån 52 18,5 ofta, 1-2 ggr/vecka 33 11,7 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 21 7,5 alltid, 5 ggr eller mer 3 1,1 Totalt 281 100,0 Tabell 17. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av kraftiga egna snarkningar under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 235 83,6 sällan, någon, några ggr/år 30 10,7 ibland, flera ggr/mån 9 3,2 ofta, 1-2 ggr/vecka 2,7 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 4 1,4 alltid, 5 ggr eller mer 1,4 Totalt 281 100,0

51 (57) Tabell 18. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av att de kippar efter andan eller frustar under sömnen under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 252 89,7 sällan, någon, några ggr/år 17 6,0 ibland, flera ggr/mån 5 1,8 ofta, 1-2 ggr/vecka 5 1,8 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 2,7 Totalt 281 100,0 Tabell 19. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av andningsuppehåll under sömnen under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 264 94,0 sällan, någon, några ggr/år 11 3,9 ibland, flera ggr/mån 5 1,8 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 1,4 Totalt 281 100,0 Tabell 20. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av mardrömmar under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 62 22,1 sällan, någon, några ggr/år 130 46,3 ibland, flera ggr/mån 48 17,1 ofta, 1-2 ggr/vecka 31 11,0 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 7 2,5 alltid, 5 ggr eller mer 3 1,1 Totalt 281 100,0 Tabell 21. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av att inte vara utsövd vid uppvaknandet under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 23 8,2 sällan, någon, några ggr/år 42 14,9 ibland, flera ggr/mån 80 28,5 ofta, 1-2 ggr/vecka 67 23,8 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 47 16,7 alltid, 5 ggr eller mer 22 7,8 Totalt 281 100,0 Tabell 22. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av för tidigt uppvaknande under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 62 22,1 sällan, någon, några ggr/år 89 31,7 ibland, flera ggr/mån 68 24,2

52 (57) ofta, 1-2 ggr/vecka 27 9,6 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 28 10,0 alltid, 5 ggr eller mer 7 2,5 Totalt 281 100,0 Tabell 23. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av störd/orolig sömn under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 42 14,9 sällan, någon, några ggr/år 74 26,3 ibland, flera ggr/mån 76 27,0 ofta, 1-2 ggr/vecka 61 21,7 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 22 7,8 alltid, 5 ggr eller mer 6 2,1 Totalt 281 100,0 Tabell 24. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av ofrivilliga ryckningar i benen som stört sömnen under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 189 67,3 sällan, någon, några ggr/år 52 18,5 ibland, flera ggr/mån 26 9,3 ofta, 1-2 ggr/vecka 8 2,8 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 5 1,8 alltid, 5 ggr eller mer 1,4 Totalt 281 100,0 Tabell 25. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av för lite sömn (minst 2 timmar för lite per huvudsömn) under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 46 16,4 sällan, någon, några ggr/år 72 25,6 ibland, flera ggr/mån 71 25,3 ofta, 1-2 ggr/vecka 58 20,6 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 23 8,2 alltid, 5 ggr eller mer 11 3,9 Totalt 281 100,0 Tabell 26. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av känsla av att vara utmattad vid uppvaknandet under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 43 15,3 sällan, någon, några ggr/år 74 26,3 ibland, flera ggr/mån 72 25,6 ofta, 1-2 ggr/vecka 50 17,8 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 24 8,5 alltid, 5 ggr eller mer 18 6,4 Totalt 281 100,0

53 (57) Tabell 27. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av sömnighet under arbetet under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 15 5,3 sällan, någon, några ggr/år 65 23,1 ibland, flera ggr/mån 93 33,1 ofta, 1-2 ggr/vecka 60 21,4 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 36 12,8 alltid, 5 ggr eller mer 12 4,3 Totalt 281 100,0 Tabell 28. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av sömnighet under fritiden under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 22 7,8 sällan, någon, några ggr/år 59 21,0 ibland, flera ggr/mån 93 33,1 ofta, 1-2 ggr/vecka 70 24,9 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 27 9,6 alltid, 5 ggr eller mer 10 3,6 Totalt 281 100,0 Tabell 29. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av ofrivilliga sömnperioder (tillnickningar) under fritiden under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 150 53,4 sällan, någon, några ggr/år 72 25,6 ibland, flera ggr/mån 36 12,8 ofta, 1-2 ggr/vecka 9 3,2 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 13 4,6 alltid, 5 ggr eller mer 1,4 Totalt 281 100,0 Tabell 30. Redovisning av studenternas svar på om de haft känning av behovet av att kämpa mot sömnen för att hålla sig vaken under de senaste 3 månaderna. Antal studenter Procent Svar aldrig 66 23,5 sällan, någon, några ggr/år 106 37,7 ibland, flera ggr/mån 76 27,0 ofta, 1-2 ggr/vecka 19 6,8 för det mesta, 3-4 ggr/vecka 12 4,3 alltid, 5 ggr eller mer 2,7 Totalt 281 100,0 Vi frågade vilken tid studenterna normal går till sängs (fråga 16) a) under arbetsveckan b) under ledigheten. På fråga a) svarade 34 % av studenterna att de gick till sängs kl. 22 och 25 % att de gick

54 (57) till sängs kl. 23. På fråga b) svarade 33 % att de gick till sängs kl 24. 19 % svarade att de gick till sängs kl. 23. Detta var de vanligaste svaren. Vi frågade även vilken tid studenterna normalt stiger upp (fråga 17) a) under arbetsveckan b) under ledigheten. På fråga a) svarade 26 % av studenterna att de steg upp kl. 06 och 23 % att de steg upp kl. 07. På fråga b) svarade 27 % av studenterna att de steg upp kl. 09 och 20 % att de steg upp kl. 08. Detta var också de vanligaste svaren. Vi frågade också hur lång tid studenterna ligger vakna (fråga 18) a) under arbetsveckan b) under ledigheten och fick svar enligt följande; a) 16 % av studenterna låg vakna 60 minuter och 16 % låg vakna 30 minuter innan de somnade. b) 19 % av studenterna låg vakna 30 minuter och 16 % låg vakna 10 minuter innan de somnade. Detta var de vanligaste svaren. På frågan om hur mycket sömn studenterna behöver per dygn (fråga 19) blev medelvärdet 8 timmar. Fråga 20 handlade om hur ofta studenterna tar en tupplur och hur lång den brukar vara. 32 % av studenterna svarade att de i stort sett aldrig tog en tupplur, 30 % svarade någon enstaka gång per månad, 17 % svarade en gång per vecka, 15 % svarade varannan dag eller flera ggr/vecka och 6 % svarade i stort sett varje dag. 17% av de som tog en tupplur, tog en tupplur på 30-60 minuter. Slutligen frågade vi om studenterna var morgon- eller kvällsmänniskor (fråga 21) och 8 % av studenterna svarade jag är en utpräglad morgonmänniska, 25 % svarade mer morgon- än kvällsmänniska, 24 % svarade varken eller, 27 % svarade mer kvälls- än morgonmänniska och 16 % svarade utpräglad kvällsmänniska. Psykisk hälsa med avseende på stress. Nedan har vi valt att redovisa våra svar genom att skriva ut frågorna, svarsalternativen och antal deltagare som svarat. Fråga 24. Under den senaste månaden, hur ofta har du varit upprörd pga något som hänt oväntat? 25 deltagare svarade aldrig. 63 deltagare svarade nästan aldrig. 94 deltagare svarade ibland. 66 deltagare svarade ganska ofta. 33 deltagare svarade väldigt ofta. Fråga 25. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att du varit okapabel till att kontrollera viktiga saker i ditt liv? 28 deltagare svarade aldrig. 65 deltagare svarade nästan aldrig. 84 deltagare svarade ibland. 69 deltagare svarade ganska ofta. 35 deltagare svarade väldigt ofta. Fråga 26. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig nervös eller stressad? 5 deltagare svarade aldrig. 28 deltagare svarade nästan aldrig. 82 deltagare svarade ibland. 92

55 (57) deltagare svarade ganska ofta. 74 deltagare svarade väldigt ofta. Fråga 27. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig självsäker på din förmåga att handskas med dina personliga problem? 73 deltagare svarade väldigt ofta. 92 deltagare svarade ganska ofta. 91 deltagare svarade ibland. 18 deltagare svarade nästan aldrig. 7 deltagare svarade aldrig. Fråga 28. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att saker har gått som du planerat? 51 deltagare svarade väldigt ofta. 133 deltagare svarade ganska ofta. 82 deltagare svarade ibland. 11 deltagare svarade nästan aldrig. 4 deltagare svarade aldrig. Fråga 29. Under den senaste månaden, hur ofta har du upptäckt att du inte kunnat handskas med alla saker som du behövt göra? 15 deltagare svarade aldrig. 52 deltagare svarade nästan aldrig. 98 deltagare svarade ibland. 60 deltagare svarade ganska ofta. 56 deltagare svarade väldigt ofta. Fråga 30. Under den senaste månaden, hur ofta har du varit kapabel till att kontrollera irritationer i ditt liv? 73 deltagare svarade väldigt ofta. 103 deltagare svarade ganska ofta. 81 deltagare svarade ibland. 15 deltagare svarade nästan aldrig. 9 deltagare svarade aldrig. Fråga 31. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att du haft kontroll över saker/att du varit uppdaterad? 52 deltagare svarade väldigt ofta. 117 deltagare svarade ganska ofta. 96 deltagare svarade ibland. 7 deltagare svarade nästan aldrig. 9 deltagare svarade aldrig. Fråga 32. Under den senaste månaden, hur ofta har du varit arg pga saker som varit utom din kontroll? 23 deltagare svarade aldrig. 68 deltagare svarade nästan aldrig. 100 deltagare svarade ibland. 55 deltagare svarade ganska ofta. 35 deltagare svarade väldigt ofta. Fråga 33. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att svårigheter har radat upp sig så mycket att du inte kunnat hantera dem? 38 deltagare svarade aldrig. 82 deltagare svarade nästan aldrig. 85 deltagare svarade ibland. 43 deltagare svarade ganska ofta. 33 deltagare svarade väldigt ofta.

56 (57) Psykisk hälsa med avseende på utmattning. Här har vi valt att redovisa resultaten med figurer. Varje figur motsvarar en av våra frågor. Färgerna motsvarar våra svarsalternativ och siffrorna talar om antalet studenter som svarat. Figur 24 motsvarar fråga 34 i vår enkät. Man kan se att 82 studenter inte hade svårt med sin koncentrationsförmåga men också att 101 ibland hade svårigheter med att hålla tankarna samlade. Det finns färger/svarsalternativ som inte har text. Det innebär att studenterna befinner sig mellan det undre och övre svarsalternativet. Varje svarsalternativ motsvarar ett poängvärde som beskrives i vår metoddel. Figur 25 motsvarar fråga 35 i vår enkät och så vidare. Vi skriver inte ut alla resultat i löpande text utan låter figurerna tala. Figur 24. Redovisning av hur studenternas koncentrationsförmåga varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. Figur 25. Redovisning av hur studenternas minnesförmåga varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. Figur 26. Redovisning av hur studenternas fysiska ork (kroppsliga uttröttbarhet) varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. Figur 27. Redovisning av hur studenternas uthållighet varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. På fråga 38 (figur 28) har studenterna svarat på hur väl och hur snabbt de återhämtat sig psykiskt och fysiskt när de varit uttröttade. Som ni ser så har majoriteten, 116 studenter svarat att det har räckt med en liten paus för att återhämta sig.

57 (57) Figur 28. Redovisning av hur studenternas återhämtning varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. Figur 29. Redovisning av hur studenternas sömn varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. Figur 30. Redovisning av hur studenternas överkänslighet för sinnesintryck varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. Figur 31. Redovisning av hur studenternas upplevelse av krav varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter. På fråga 41 (figur 31) ska man svara på hur man har reagerat på krav från omgivningen eller sig själv. Ungefär lika många studenter har svarat jag gör det jag ska eller vill göra utan att uppleva det som särskilt krävande eller besvärligt som de studenter som svarat vardagliga situationer som jag tidigare hanterat känns ibland krävande och orsakar obehag/får mig lättare stressad. Figur 32. Redovisning av hur studenternas irritation och ilska varit under de senaste två veckorna. Varje färg motsvarar ett svarsalternativ. Siffrorna motsvarar antal studenter.