Finns det genvägar till Internet?

Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Finns det genvägar till Internet? En studie av hur fem personer med kognitiva begränsningar använder sig av modern teknik RAPPORT Nr 11/2007 ISBN 978-91-7261-119-1 ISSN Björn Harrysson 1652-2516

Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Finns det genvägar till Internet? En studie av hur fem personer med kognitiva begränsningar använder sig av modern teknik Björn Harrysson

Björn Harrysson och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Anna Hansen, 0704-60 46 85 Tryck: Servicelagets tryckeri, Regionhuset i Lund ISBN: 978-91-7261-119-1 ISSN: 1652-2516 Rapporten kan beställas från: Rapporten finns även på: Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS Ing 59, Plan 5 205 02 Malmö Tfn vxl: 0771-22 23 40 E-post: habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering/fou

Sammanfattning Sveriges Regering och Riksdag antog 1999 en nationell handlingsplan för handikappolitiken, enligt vilken samhället skall ha väsentligt ökad tillgänglighet 2010. Handlingsplanen omfattar fysisk tillgänglighet men även att få tillgång till den nya tekniken på ett begripligt och användarvänligt sätt. I denna rapport beskrivs ett projekt som med ovanstående intentioner har bedrivits inom Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne. Våren 2006 startade projektet för att undersöka hur personer med kognitiva begränsningar klarar att använda den nya kommunikations- och informationstekniken. Syftet var att ta fram användbar teknik och anpassa denna utifrån några enskilda personers individuella behov samt introducera tekniken i deras vardag. Hur deltagarna valde att använda sig av tekniken skulle observeras och vilka aktiviteter som kan förenklas med hjälp av den tekniska utrustningen skulle beskrivas. Fem personer både kvinnor och män med åldersspridning från 37 till 56 år, medverkade i projektet. Deltagarna bodde dels i särskilt boende, dels i eget boende med stöd av personliga assistenter. Tre personer deltog i kommunens dagliga verksamhet medan de andra två saknade organiserad daglig sysselsättning. En av deltagarna hade en hörselnedsättning och en hade en grav synnedsättning. Alla hade motoriska begränsningar i varierande grad. Fyra av deltagarna hade svårigheter att kommunicera via tal. Två av dem använde symbolspråket bliss i sin dagliga kommunikation, i kombination med eget tal. I övrigt användes bokstavstavla, mimik, gester, ljud och enstaka bokstäver. Projektet utgick från ett system som går under namnet ACCeL (Assistive Computer Control easy to Learn) och som bygger på att flera olika datorverktyg kombineras utifrån användarens behov och förutsättningar. Eftersom användarna antas ha svårigheter att läsa och skriva så kompenseras detta med en scannande penna (C-pen 10) som kan överföra textat material från papper till datorn och texten kan sedan läsas upp med hjälp av en skärmläsare. Utöver att man kan få en text uppläst med syntetisk röst kan ACCeL också användas för att göra det lättare att hitta till olika datorprogram och hemsidor på Internet. Då används C-pennan till att läsa ett mönster som till funktionen kan jämföras med en streckkod. Mönstret kan placeras på papper eller olika

föremål som användaren bestämmer, och från mönstret kan sedan användaren styra sin dator (Harrysson et al (2005). Studiens fokus har från början varit inriktat på att utgå från deltagarnas förutsättningar, behov och intressen. Varje ny funktion har introducerats med instruktioner om hur den fungerar men det har varit upp till varje deltagare att själv välja hur de vill använda funktionen. Tre huvudområden gemensamma för samtliga deltagare utkristalliserades efter hand: Hantera text från pappersdokument och från datorskärm Hitta information i sin egen dator och på Internet Kommunicera med personer som befinner sig utanför det egna rummet Hur deltagarna använder sig av tekniken har dokumenterats vid två tillfällen genom observationer inspelade på video. Vid observationstillfällena fick deltagarna dra text med C-pennan samt hitta till personligt valda hemsidor och där få texten uppläst. Dessutom fick de öppna sin e-post och lyssna av ett meddelande. Samtliga deltagare visade stort intresse av att delta i projektet. När tekniken inte har fungerat har de tagit kontakt med projektledaren och ställt krav på att få hjälp och i vissa fall även haft förbättringsförslag. ACCeL-konceptet utnyttjar elektroniska genvägar som styrs från ett mönster på ett papper eller föremål med C-pennans hjälp. På så sätt blir navigeringen på Internet enklare och mer konkret. Fyra av deltagarna hade inga som helst svårigheter att använda sig av denna teknik och klarade också lätt att hantera C-pennan när det bara gällde att sätta den över mönstret. Oförutsedda tekniska problem har förekommit frekvent, t.ex. dålig uppkoppling till Internet och datorvirus. Detta tillsammans med byråkratiska system med installationsnycklar och licenser har fördröjt och komplicerat det praktiska hanterandet avsevärt. Avslutningsvis kan man därför konstatera att det finns behov av en personligt stödjande funktion, en helpdesk, som kan hjälpa till när tekniken inte fungerar eller när man inte vet hur man ska göra.

Innehåll Förord...7 Inledning...9 Betydelsen av IT i dagens samhälle...9 Tillgänglighet...9 Projektet...9 Deltagarna...10 Den tekniska utrustningen...10 Arbetssätt...11 Resultat...14 Identifikation och bekräftelse...14 Hantering av text...14 Hitta information...15 Kommunikation på distans...16 Det tekniska strulet...16 Närhet och kontinuitet...16 Deltagarnas initiativ...17 Teknikens regler skapar ett gemensamt språk...17 Diskussion...18 Närheten till deltagarna...18 Teknikens regler ger ett gemensamt språk...18 VAS-skalan...18 Designprocessen...19 Framtiden...19 Referenser...20 Utgivna FoU-rapporter...21 Utgivna FoU-bulletiner...25

Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoUenheten har tillsammans resonerat om olika förslag som nämnden därefter tagit ställning till. Sedan 2003 har varje år ett antal metoder prövats och utvärderats. Ett av förslagen 2005 var att utveckla informations- och kommunikationsteknologi för personer med kognitiva begränsningar genom en metod som utvecklats av Björn Harrysson i en licentiatuppsats vid institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska högskola. Björn var vid tiden för projektet utvecklingssamordnare vid FoU-enheten. I projektet har han samarbetat tätt med medarbetare inom vår förvaltning. Dessa har främst varit hjälpmedelskonsulent och arbetsterapeut Anna Månsson på Hjälpmedelsverksamheten, arbetsterapeut Yvonne Nord och logoped Christina Hörvall-Werner vid Vuxenhabiliteringen. Björn Harrysson har sammanställt erfarenheterna i föreliggande rapport. Vid ett flertal konferenser inom funktionshinderområdet har metoden demonstrerats av Björn. Senast har det varit vid Hjälpmedelsinstitutets informationsdagar i Stockholm och på CERTEC:s 20-års jubileum i Lund. Ett stort tack till er alla som varit med i projektet för att pröva och utveckla metoden. I november 2007 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Rapport 11/2007 7

Inledning Betydelsen av IT i dagens samhälle Ny teknik och nya tekniska finesser utvecklas dagligen. Bara för 15 år sedan var begrepp som Internet och e-post helt okända för de flesta av oss. Förvånansvärt snabbt har vi tagit till oss nya sätt att kommunicera med varandra. Vad betyder denna utveckling för folk i allmänhet och för personer med funktionsnedsättningar i synnerhet? Studier visar att personer som står utanför arbetsmarknaden i lägre utsträckning har tillgång till och använder den nya tekniken (Östlund, 1999). Men de som står utanför arbetsmarknaden har minst samma behov och nytta av tekniken som övriga samhällsmedborgare. Tillgänglighet Sveriges Regering och Riksdag antog 1999 en nationell handlingsplan för handikappolitiken, enligt vilken samhället skall ha väsentligt ökad tillgänglighet 2010. Handlingsplanen omfattar fysisk tillgänglighet men även att få tillgång till den nya tekniken på ett begripligt och användarvänligt sätt. På grund av funktionsnedsättningen kan personer med funktionshinder ha svårare att ta till sig, lära sig, använda och därmed också få nytta av ny teknik. Speciella metoder och tekniska lösningar kan vara en förutsättning för att dessa personer skall kunna använda tekniken. Hjälpmedelsutredningen (SOU 2004:83) betonar att personer med funktionshinder som har svårigheter i dagliga livets aktiviteter skall få tillgång till ny teknik och betonar att extra resurser behövs för att möjliggöra detta. Policyn i Hjälpmedelshandboken i Region Skåne utgår från den enskilde individens behov och poängterar att: En god tillgång på hjälpmedel är en viktig förutsättning för den enskilde individens habilitering/rehabilitering, vilket också är kostnadseffektivt för samhället (Region Skåne, 2003). Projektet Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt våren 2006 att starta ett projekt för att undersöka hur personer med kognitiva begränsningar klarar att använda den nya kommunikations och informationstekniken. Syftet var att ta fram användbar teknik och anpassa denna utifrån några en- Rapport 11/2007 9

skilda personers individuella behov samt introducera tekniken i deras vardag. Hur deltagarna valde att använda sig av tekniken skulle observeras och vilka aktiviteter som kan förenklas med hjälp av den tekniska utrustningen skulle beskrivas. Deltagarna Sex personer erbjöds att medverka i projektet. Kriterierna var att deltagarna skulle ha begränsningar på grund av sitt funktionshinder men även kunna tillägna sig tekniken för att underlätta rutiner i vardagslivet. Efter samtal med tänkbara deltagare och deras närstående utkristalliserades fem personer med förvärvad hjärnskada eller lindrig utvecklingsstörning. Det var både kvinnor och män med åldersspridning från 37 till 56 år. Deltagarna bodde dels i särskilt boende, dels i eget boende med stöd av personliga assistenter. Tre personer deltog i kommunens dagliga verksamhet och de andra två saknade organiserad daglig sysselsättning. En av deltagarna hade en hörselnedsättning och en annan en grav synnedsättning. Alla hade motoriska begränsningar i varierande grad. Fyra av deltagarna hade svårigheter att kommunicera via tal. Två av dem använde i sin dagliga kommunikation symbolspråket bliss, där ord och begrepp representeras av bilder. I övrigt användes bokstavstavla, mimik, gester, ljud och enstaka bokstäver. Ytterligare en person visade först intresse av att delta i projektet. Hans godeman bedömde dock att Internet kunde vara skadligt för honom och tog honom därför ur projektet redan efter den första kontakten. Internet var en viktig del i projektet och att inte använda Internet skulle ha medfört en stor begränsning i genomförandet av projektet. Samtliga deltagare hade tidigare datorerfarenhet och tillgång till dator men endast en av dem hade erfarenheter från att använda Internet och e-post. Den tekniska utrustningen Projektledaren har utvecklat ett system som går under namnet ACCeL (Assistive Computer Control easy to Learn) och som bygger på att flera olika datorverktyg kombineras utifrån användarens behov och förutsättningar. Eftersom användarna antas ha svårigheter att läsa och skriva så kompenseras detta med en scannande penna (C-pen 10) som kan överföra textat material från papper till datorn och texten kan sedan läsas upp med hjälp av en skärmläsare. Utöver att man kan få en text uppläst med syntetisk röst kan ACCeL också användas för att göra det lättare att hitta till olika datorprogram och 10 Rapport 11/2007

hemsidor på Internet. Då används C-pennan till att läsa ett mönster som till funktionen kan jämföras med en streckkod. Mönstret kan placeras på papper eller olika föremål som användaren bestämmer och från mönstret kan sedan användaren styra sin dator (Harrysson et al (2005). Alla deltagarna hade sedan tidigare tillgång till dator, i någon mån. Flera hade privata äldre utrustningar och några hade tagit över en äldre begagnad dator. Därför utrustades samtliga deltagare med bärbar dator, ACCeL-konceptet med C-pen 10, skärmläsaren ViTal och ett förenklat e-postprogram. Hjälpmedlen ordinerades på traditionellt sätt när detta kunde göras utifrån gällande handbok (Region Skåne, 2003) och i övrigt finansierades utrustningen av projektmedlen. Alla har fått tillgång till Internet via bredband och en har också fått möjlighet att kommunicera över en webbkamera. Arbetssätt Studiens fokus har från början varit inriktat på att utgå från deltagarnas förutsättningar, behov och intressen. Enligt Donald Schön (1983) synliggör man bäst utvecklingen genom att följa det som i praktiken görs, att reflektera över det som sker och att sedan utveckla vidare. Processen har därför varit iterativ, där vi utgått från hur respektive deltagare använder sig av tekniken, analyserat det som sker och därefter vidareutvecklat nya lösningar. Varje ny funktion har introducerats med instruktioner om hur den fungerar men det har varit upp till varje deltagare att själv välja hur de vill använda funktionen. Det har alltså inte funnits några på förhand uppsatta kriterier för vad som är en önskvärd användning och de val som gjorts av deltagarna har inte värderats utan bara beskrivits. Projektledaren sammankallade en referensgrupp för att ha tillgång till en diskussionspart och en bredare kompetens. I gruppen ingick arbetsterapeut Yvonne Nord och logoped Christina Hörvall-Werner från vuxenhabiliteringen samt hjälpmedelskonsulent och arbetsterapeut Anna Månsson från hjälpmedelsorganisationen. Projektledaren Björn Harrysson hade, förutom mångårig erfarenhet av att arbeta med personer med funktionshinder, tidigare erfarenheter från liknande projekt vid Institutionen för Designvetenskaper vid Lunds tekniska högskola. Han hade också en anställning vid Forsknings och utvecklingsenheten inom Habilitering- och hjälpmedelsnämnden inom Region Skåne. Rapport 11/2007 11

Presumtiva deltagare i projektet identifierades utifrån projektgruppens personkännedom. Deltagarna kontaktades, informerades om projektet och gav tillstånd till att deras namn och adress lämnades till projektledaren. Denne kontaktade därefter alla deltagarna och informerade mer ingående om projektet i samband med ett hembesök. Kontakten har skett i deras eget hem i anslutning till deras datorarbetsplats eller i den dagliga verksamheten. Projektledaren har gjort regelbundna hembesök för att följa upp användningen, spåra eventuella svårigheter och ge stöd. Efter att deltagarna hade utsetts lärde projektledaren känna var och en av dem för att hitta användningsområden utifrån vars och ens intressen. Efter hand utkristalliserades tre huvudområden som var gemensamma för samtliga deltagare: Hantera text från pappersdokument och från datorskärm Hitta information i sin egen dator och på Internet Kommunicera med personer som befinner sig utanför det egna rummet Hur deltagarna använder sig av tekniken har dokumenterats vid två tillfällen genom observationer inspelade på video. Första tillfället var direkt efter att varje deltagare fått den första introduktionen av hur tekniken fungerar. Ett halvt år senare gjordes den andra observationen. Vid observationstillfällena fick deltagarna dra text med C-pennan, hitta till personligt valda hemsidor och där få texten uppläst. Dessutom fick de öppna sin e-post och lyssna av ett meddelande. En nackdel med videotekniken är att den som observeras kan känna sig pressad av att bli inspelad på video. Vi valde ändå att använda oss av videotekniken eftersom den ger bättre möjlighet att repetera det som hänt och på så sätt underlätta och förbättra möjligheterna att analysera även detaljer i det som observerats. Observationerna ger oss ögonblicksinformation, men för att fånga hur deltagarna använt sig av tekniken mellan observationstillfällena har projektledaren samtalat med dem och med personer i deras omgivning. Under projekttiden har varje deltagare haft 10-12 besök av projektledaren. Flertalet av dessa besök har varit för att installera programvara eller rätta till teknik som inte har 12 Rapport 11/2007

fungerat. Under besöken har projektledaren fått en bra bild av deltagarnas aktivitet och deras intresse av att använda sig av tekniken. VAS-skalor (Visual analog scale) har använts för att följa upp deltagarnas självskattning av de datorfunktioner som de fått ta del av. VAS är enkel att använda och just enkelheten har bidragit till dess popularitet (Streiner & Norrman, 2003). VAS består ofta av en 10 cm rät linje och mätningarna utgörs av markeringar på linjen mellan det värsta och bästa tänkbara tillståndet (Svensson, 2005). VAS-skalan har använts vid tre mättillfällen och varje deltagare har fått markera på en 10 cm lång linje sin uppfattning om hur nöjda de var med att dra text med C-pennan, söka information, lyssna på text och använda e-post. Linjen var markerad med tre bilder av en figur som var ledsen, neutral eller glad. De tecknade bilderna skulle vägleda deltagarna att förstå hur de skulle placera sig på linjen utifrån den egna upplevelsen. Vid projektstarten diskuterades att använda loggning av deltagarnas datorer för att få en bättre bild av vad de valde att använda och hur ofta de var aktiva. Med hänsyn till deltagarnas integritet avstods från loggning. Rapport 11/2007 13

Resultat Identifikation och bekräftelse Samtliga deltagare har visat stort intresse av att delta i projektet och stolt visat upp vad de klarar att göra men även vad de på eget initiativ åstadkommit mellan uppföljningstillfällena. Det verkar som att de har uppskattat att stå i centrum och att vara aktiva inom ett område som uppfattas som modernt och häftigt. När tekniken inte har fungerat har de tagit kontakt med projektledaren och ställt krav på att få hjälp och i vissa fall även haft förbättringsförslag. Hantering av text En aktivitet som var viktig för alla projektdeltagarna var att få text från ett pappersdokument eller från datorskärmen uppläst med talsyntes. Från pappersdokument används C-pennan för att dra över text till datorn och få den uppläst genom talsyntesen (Se bilden). Deltagarna hade olika förmåga att rent fysiskt dra över text med C-pennan, men intresset och viljan var stor hos alla. Dock kan man konstatera, att dra text med C-pennan ställer krav på god motorik, syn och koncentrationsförmåga. På VAS-skalan får denna funktion maxvärde av samtliga deltagare vid alla tre mättillfällena. 14 Rapport 11/2007

Uppläsning av text direkt från skärmen på t.ex. en hemsida görs genom att texten markeras och talsyntesen läser upp den markerade texten. Vid praktisk övning visade det sig också att alla klarade detta och förstod innebörden av texten, dvs. kunde besvara några enkla frågor om innehållet. Om textmarkering på datorskärmen kan förenklas kommer troligen denna funktion att bli ännu mera attraktiv. På VAS-skalan är två deltagare neutrala vid de två första mättillfällena, men i övrigt får funktionen maxvärde. Hitta information Den viktigaste aktiviteten för flertalet var att hitta information på Internet. Först fick deltagarna hjälp med att ta sig till några hemsidor. Därefter bad de om hjälp att få tillgång till fler hemsidor utifrån sina individuella intressen. När de skulle visa vad de önskade använde de ofta datorn som ett verktyg för detta. Eftersom Internet är så enormt stort, krävs enkla och snabba genvägar till de hemsidor som används ofta. ACCeL-konceptet utnyttjar elektroniska genvägar som styrs från ett mönster på ett papper eller föremål med C-pennans hjälp. På så sätt blir navigeringen på Internet enklare och mer konkret. Fyra av deltagarna hade inga som helst svårigheter att använda sig av denna teknik och klarade också lätt att hantera C-pennan när det bara gällde att sätta den över mönstret (Se bilden). På VAS-skalan får denna funktion maxvärde av samtliga deltagare vid alla tre mättillfällena. Rapport 11/2007 15

Kommunikation på distans Det framfördes önskemål om att kunna skicka e-post till vänner och anhöriga. Därför fick alla deltagarna tillgång till e-post programmet Easy-mail. Programmet är på skärmen rent och avskalat och därför bedömde vi att det kunde vara lämpligt att använda. Tyvärr visade det sig vara svårt att installera hemma hos deltagarna då inställningarna till deras e-post inte hade all information som krävdes. Det gick lång tid innan vi överhuvudtaget kunde skicka och ta emot post. När väl programmet fungerade, har det inte varit svårt att använda, men det kändes osäkert om posten gick fram och om bifogade filer gick att öppna. E-post har skickats mellan deltagarna och projektledaren, visserligen få men helt adekvata. Kommunikation via e-post visade sig speciellt svår att genomföra för dem som använder bliss, eftersom det ännu inte finns en fungerande programvara som klarar denna typ av kommunikation. På VAS-skalan är två negativa vid första mättillfället; i övrigt maxvärde för funktionen. Det tekniska strulet Tekniska, oförutsedda problem har förekommit frekvent, t.ex. dålig uppkoppling till Internet och datorvirus. Vid dessa händelser har deltagarna agerat på olika sätt. Någon har med spänning deltagit i felsökningen och analysen av problemet medan andra har blivit mer nerslagna. När de fått hjälp har de sedan jobbat vidare. Trots att fyra av datorerna som använts är helt nya så har det förekommit att en hårddisk har kraschat och en trådlös nätverksuppkoppling har fått bytas ut. Som tidigare nämnts har det förenklade e-postprogrammet som använts i studien visat sig ha stora brister. Licensförfarandet till talsyntesen har varit omständligt att jobba med. Eftersom datorer har havererat har det gjorts ett flertal ominstallationer. Byråkratiska system med installationsnycklar och licenser har fördröjt och komplicerat det praktiska hanterandet avsevärt. Närhet och kontinuitet Kontakten mellan projektledaren och deltagarna har varit regelbunden och tät. Samarbetet mellan projektdeltagarna och projektledaren har utvecklats till en god relation, deltagarna har förberett sig inför mötena genom att samla 16 Rapport 11/2007

ihop frågeställningar men de har också sparat dokument för att visa upp vad de åstadkommit sedan föregående möte. Projektledaren har upplevt att hans återkommande besök har uppskattats. Deltagarna har alltid varit hemma och väntat på besöket. Deltagarnas initiativ Stor vikt har lagts vid att lyssna av, vänta in och ta till vara deltagarnas egna initiativ. Deltagarna har varit aktiva och beskrivit sina svårigheter men också bidragit med adekvata förslag på lösningar utifrån sina förutsättningar. De har förberett sig inför projektledarens planerade hembesök och presenterat frågor, funderingar och förslag till lösningar. Det har också förekommit att deltagarna har diskuterat med andra projektdeltagare och sen har de framfört önskemål om liknande anpassningar som andra har fått. Minst tre påtagliga förbättringar har kommit till stånd genom förslag från deltagarna. Det har handlat om att minska storleken på ACCeL-pärmen för att göra den lättare att arbeta med på ett mindre skrivbord och att plasta in bladen i pärmen för att förlänga hållbarheten på pappersbladen. Den tredje förbättringen var att en av deltagarna på eget initiativ aktivt började använda talsyntesen för att träna uttal av ord. Teknikens regler skapar ett gemensamt språk En speciell samhörighet har utvecklats mellan projektledaren och deltagarna. När vedertagna regler som tekniken bygger på är kända av bägge parterna så kan detta användas för att öppna upp komunikationen. Trots att vissa deltagare har mycket begränsat tal och använt tolk initialt så har behovet av tolk förändrats och till stor del försvunnit under projektets gång. Tekniken har stått i centrum och genom tekniken har det inte varit svårigheter att förstå varandra utan tolkande mellanled. Rapport 11/2007 17

Diskussion Närheten till deltagarna Under projekttiden har det funnits ovanligt bra förutsättningar att följa respektive deltagare på nära håll. Detta har gett en god insikt om vad som behövs för att användare med kognitiva begränsningar ska kunna utnyttja teknikens fördelar. Tydligast av allt är behovet av en ständig support som är beredd att lyssna till frågor som kan vara oklart formulerade. Troligen hade ingen av deltagarna varit aktiv med sin datorutrustning om inte var och en minst en gång per månad haft besök av projektledaren. För framtiden är det därför mycket angeläget att skapa en fungerande help-desk som kan hjälpa alla människor, men inte minst personer med funktionsnedsättningar, att använda sig av sin dator. Genom den nära kontakten har det varit möjligt för deltagarna att påverka utifrån egna önskemål. Den bild av deltagarna, deras behov och förväntningar som projektledaren efter hand har fått, skulle aldrig kunnat skapas utan denna närhet. Teknikens regler ger ett gemensamt språk Efter hand som projektet utvecklats har kommunikationen mellan de deltagare som hade svårigheter att utrycka sig verbalt och projektledaren avsevärt förbättrats. Kommunikationen tog efter hand in allt fler av de inbyggda regler som tekniken är baserad på. Med gemensamma ansträngningar löstes de tekniska problemen och projektledaren fick därmed också en bättre insikt i respektive deltagares personliga kompetens. Projektledarens bild av en person med svårt funktionshinder byttes ut mot en bild av en person som bakom ett avvikande yttre döljer en begåvning på det tekniska området. VAS-skalan Eftersom vi har relativt få mätningar med VAS-skalan så ger svaren föga information. Dessutom tenderade deltagarna att lägga sina svar i närheten av symbolbilderna, så egentligen fick vi endast svar på om de var negativa, neutrala eller glada. Det är därför svårt att använda svaren från VAS-skalan för en noggrannare beskrivning av deltagarnas upplevelser. 18 Rapport 11/2007

Designprocessen Hur användarnas synpunkter kan tas till vara i designprocessen har varit en central fråga. Om den som framför synpunkterna har svårt att formulera sig är det lätt att vi utgår från att de inte kan delta i designprocessen. Erfarenheterna från denna studie visar att om man kommer varandra tillräckligt nära så är det fullt möjligt att involvera även personer med relativt stora kommunikationssvårigheter. Framtiden Inledningsvis kunde vi konstatera att teknikutvecklingen går med en rasande fart. Det kommer att bli allt vanligare att samhällsservice endast går att nå från Internet. Ur ett demokratiskt perspektiv är det därför viktigt att bevaka utvecklingen så att så många som möjligt kan utnyttja tjänsterna. Om utbudet i framtiden bättre ska kunna motsvara behoven hos personer med funktionsnedsättningar, måste de få företräda sig själva och få tillfälle att ställa adekvata krav. Dessutom behövs en professionell bevakning så att utformningen av IT-tjänster tar fasta på de aspekter som lyfts fram inom bland annat Universal Design (Abascal & Nicolle, 2001). Eventuellt kan detta vara ett uppdrag för personal inom habiliteringen i framtiden. Efter det att projektet avslutats har deltagarna fått behålla den tekniska utrustningen och de fortsätter nu att använda den på egen hand. De har tillgång till support på de programvaror som de fått som hjälpmedel men i övrigt gäller den support som går att nå kommersiellt. Det skulle vara mycket intressant att följa upp denna utveckling om ett par år för att se hur det har gått. Rapport 11/2007 19

Referenser Abascal,J.,&Nicolle,C.A. (eds.) (2001) Why Inclusive Design Guidlines?, in Inclusive Design Guidlines for HCI. London and New York: Taylor&Francis, pp.3-13. Harrysson, B.,Svensk, A. & Johansson, G.I. (2005). ACCeL system - A new way of controlling computers using pen and paper: Some user experiences, Technology and Disability, volume 17, number 1, page 33-37, 2005. Region Skåne. (2003). Handbok Hjälpmedel för ö funktionshindrade 2003-01-01 Region Skåne. [www-dokument] www.skane.se/hjalpmedel (2007-06-20) Schön, D. (1983) The Reflective Practitioner. How Professionals Think in Action. Basic Books, New York, NY, USA. SOU 2004: 83. Statens offentliga utredningar. Hjä Hjälpmedel, Betänkande ä av LSS och hjälpmedelsutredningen. Stockholm: Regeringskansliet. Streiner, D., & Norrman, G. (2003). Health measurement scale: a practical guide to their development and use (3 rd ed). Oxford: Oxford University press. Svensson, E. (2005). Val och konsekvens: mätnivån avgör den statistiska verktygslådan. Läkartidningen, 17, 102, 1331-1337. Östlund, B. (1999). Tekniska möjligheter & sociala begränsningar om äldre män- m niskors väg in i IT-samhället. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. 20 Rapport 11/2007

Utgivna rapporter genom FoU-enheten Nr 1/2002 Nr 2/2002 Nr 1/2003 Nr 2/2003 Nr 3/2003 Nr 1/2004 Nr 2/2004 Nr 1/2005 Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg. ISBN: 91-7261-000-X Döva i Skå kåne. å Från projekt till regionalt resursteam fö ör döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström. ISBN 91-7261-030-1 Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson. ISBN 91-7261-034-4 Farv arvatten atten och blindskär ä i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.) ISBN 91-7261-035-4 Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola ö och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för ö barn och ungdomar födda ö med ryggmärgsbråck. Eva Svensson. ISBN 91-7261-036-0 Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson. ISBN 91-7261-037-9, ISSN 1652-2516 Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson. ISBN 91-7261-039-5, ISSN 1652-2516 Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik Eva Svensson och Inger Bille Hansen. ISBN 91-7261-43-3, ISSN 1652-2516 Rapport 11/2007 21

Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 4/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Nr 3/2006 Nr 4/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund. ISBN 91-7261-042-5 Hur använder ä barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Anja Morell ISBN 91-7261-044-1, ISSN 1652-2516 Cirkus en annorlunda träningsform fö ör barn och ungdomar inom habiliteringen Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN 91-7261-051-4, ISSN 1652-2516 Hanen föräldrautbildning ö en utvärdering Pernille Holck ISBN 91-7261-054-9, ISSN 1652-2516 AKK med hjälp av pekdator för barn med autism En metodutveckling baserad på tre fallstudier Anja Morell ISBN 91-7261-055-7, ISSN 1652-2516 Utvidgad bedömning en metod att förstå ö ett barns autism Ann Skillö ISBN 91-7261-060-3, ISSN 1652-2516 Det sociala livet kring ett bilvrak Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet fö ör ungdomar i habilitering David Wästerfors ISBN 91-7261-073-7, ISSN 1652-2516 Ordinerade samtalsapparater brukares användning och tillfredsställelse Anna Månsson ISBN 91-7261-074-3, ISSN 1652-2516 Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen Ingalill Larsson ISBN 978-91-7261-078-1, ISSN 1652-2516 22 Rapport 11/2007

Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Habilitering af börn i et familiecentreret perspektiv En undersögelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne Lisbeth Torp-Pedersen ISBN 978-91-7261-083-5, ISSN 1652-2516 Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- ö och personalperspektiv Carita Smyth ISBN 978-91-7261-091-0, ISSN 1652-2516 Att vara ung med funktionsnedsättning En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild Pia Tallberg ISBN 978-91-7261-092-7, ISSN 1652-2516 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Processledarnas och mearbetarnas perspektiv Kaarina Ivakko ISBN 978-91-7261-103-0, ISSN 1652-2516 Träning av arbetsminnet med RoboM obomemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson och Peter Björling ISBN 978-92-7261-105-7, ISSN 1652-2516 RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Landin ISBN 978-92-7261-106-1, ISSN 1652-2516 Nr 9/2007 ReMemo, vuxna med hjärnskada Eva Regnert ISBN 978-91-7261-115-3, ISSN 1652-2516 Nr 10/2007 Jag har en egen vilja och egen talan Brukares upplevelser av tillgänglighet, bemötande och delaktighet vid Vuxenhabiliteringen i Region Skåne Christina Regefalk ISBN 978-91-7261-118-4, ISSN 1652-2516 Rapport 11/2007 23

Nr 11/2007 Finns det genvägar till Internet? En studie av hur fem personer med kognitiva begränsningar använder sig av modern teknik. Björn Harrysson ISBN 978-91-7261-119-1, ISSN 1652-2516 24 Rapport 11/2007

Utgivna bulletiner genom FoU-enheten Nr 4/2003 Nr 3/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Dövblinda i Skåne en förstudie Lena Göransson ISBN 91-7261-038-7 Att förstå sitt barns autism - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling, Nils Haglund, Tarja Lundblad, Kristina Karlsson, Anna-Lena Lundström och Ann Skillö. ISBN 91-7261-041-7 Människans bästa vän är hunden om service- och signalhundar för personer med funktionshinder Björn Harrysson. ISBN 91-7261-047-6 Vilken cirkus! Cirkusträning som alternativ behandling på Vuxenhabiliteringen i Malmö och Trelleborg Frida Svantesson ISBN 91-7261-050-6 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Carina Bolin och Stefan Persson ISBN 91-7261-50-6 Olika stödinsatser till föräldrar med utvecklingsstörning och några exempel på tillämpningen av Marte Meo Susanne Fejne, Marianne Lundquist Öhrn och Björn Harrysson ISBN 91-7261-056-5 Beteendeterapeutisk intensivträning för förskolebarn med autism Margareta Andersson, Lena Jönsson, Annika Waller, Åsa Wallin ISBN 91-7261-070-0 Rapport 11/2007 25

Nr 3/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Uppbyggnad, erfarenheter och framtidsperspektiv Kerstin Helgesson och Beth Sundell-Eriksson ISBN 91-7261-065-4 Att lyssna till text en modell för elever med dyslexi Christina Rehnvall ISBN 978-91-7261-087-3 Kompensatoriska datorprogram en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0 Utvärdering av användningen av hjälpmedel Patrik Carlsson ISBN 978-91-7261-092-1 Utvärdering av MåBra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord och Petra Bernevik ISBN 978-91-7261-097-2 FMT-metoden slår ett slag för utveckling Funktionsinriktad musikterapi fö ör utveckling Birgitta Kleirud och Kerstin Arlock ISBN 978-91-7261-098-9 Där man flyger. Dokumentation av ett dans- och rörelseprojekt inom Vuxenhabiliteringen i Malmö 2005/2006 Anna Visser ISBN 978-91-7261-099-6 Qi Gong för döva Christine Alsterfjord och Camilla Assmo ISBN 978-91-7261-100-9 26 Rapport 11/2007

Nr 8/2007 Nr 9/2007 Nr 10/2007 Nr 11/2007 Nr 12/2007 Nr 13/2007 Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen ISBN 978-91-7261-101-6 Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel och Dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med hörselnedsättning och/eller tinnitus. Marianne Sörensen och Marie Östberg ISBN 978-91-7261-102-3 Brukarnas synpunkter på hjälpmedelsverksamheten. Redovisning av brukarenkät med avseende på service, tillgänglighet och kvalitet. Birgitta Lindqvist, Cecilia Höiby ISBN 978-91-7261-110-8 Jag och mitt föräldraskap ett samtalsstödjande redskap till föräldrar vars barn har funktionshinder Anna Bäckström, Birgitta Bryngfors och Charlotta Greiff ISBN 978-91-7261-114-6 Mental träning för barn och ungdomar på Hörsel- och dövenheten Lina Munkhammar och Ulrika Eriksson ISBN 978-91-7261-116-0 Utvärdering av taktil massage Inger Bille Hansen ISBN 978-91-7261-117-0 Rapport 11/2007 27

Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Vuxenhabiliteringen Habilitering & Hjälpmedel, FOU-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, 205 02, Malmö Tfn 0771-22 23 40 Fax 040-33 51 40 habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering