Utbildningschefsnätverket ärende 3 Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Theresa Björnström, Ann-Sofie Gillner Datum: 2019-06-14 Förslag till åtgärder som ett resultat av genomlysningen av Utbildningschefsnätverkets nätverk och grupper Förslag till beslut Utbildningschefsnätverket föreslås enas om att verkställa de förslag till åtgärder som presenteras i rapporten Genomlysning av Utbildningschefsnätverkets nätverk och grupper 2019, samt listas i tjänsteskrivelse daterad 2019-06-04. Bakgrund År 2012 genomfördes den första större genomlysningen av de nätverk och grupper som samordnas genom GR och som tillsatts av Utbildningschefsnätverket. Utbildningscheferna bedömer att det finns ett stort värde i att kontinuerligt genomföra genomlysningar av dessa forum, motsvarande den som genomfördes 2012. Vid Utbildningschefsnätverkets möte den 9 november 2018 enades utbildningscheferna om att genomföra en ny genomlysning under våren 2019. Syftet var att se över de av utbildningscheferna beslutade syftesbeskrivningarna och sammansättningarna i nätverken och grupperna för att säkerställa att dessa motsvarar de behov som finns i kommunerna idag. Genomlysningen har genomförts av GR Utbildning tillsammans med Utbildningschefsnätverket. Sammanfattning av ärendet Under genomlysningens gång har olika aspekter av värde att beakta aktualiserats. Dessa har bland annat handlat om vikten av Utbildningschefsnätverkets styrning och ledning samt bemanning i och sammankoppling av nätverk och grupper. Till de områden som konstaterats viktiga att åtgärda eller justera har förslag till åtgärder utarbetats. Förslag till åtgärder som föreslås träda i kraft per den 14 juni 2019 i samband med redovisad rapport Följande gemensamma formulering skrivs in i samtliga nätverks/gruppers syftesbeskrivningar: X-nätverket/gruppen står till Utbildningschefsnätverkets förfogande och kan på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra specifika uppdrag och insatser såsom utredningar, projekt, skrivelser, utvecklingsinsatser och kunskapsöversikter. Den strukturbild som tagits fram under genomlysningen för att tydliggöra de organisatoriska kopplingarna mellan nätverken och grupperna i relation till Utbildningschefsnätverket vidareutvecklas i det fortsatta arbetet med nätverken och grupperna. 1 (3)
Utbildningschefsnätverket ärende 3 Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Theresa Björnström, Ann-Sofie Gillner Datum: 2019-06-14 Utbildningscheferna ser över vilka representanter som finns i nätverken/grupperna från den egna kommunen och meddelar eventuella ändringar till GR Utbildning senast 31 augusti. Utbildningschefsnätverket ombeds att säkerställa att samtliga nätverk har en utbildningschef som ordförande från och med hösten 2019. Ingen förändring genomförs avseende uppdelningen i nätverk respektive grupper eller avseende skillnaden i huvudsaklig inriktning på arbetet. Utbildningschefsnätverket föreslås enas om Framtidsgruppens upphörande. Utbildningschefsnätverket föreslås enas om att Internationaliseringsgruppen i dess nuvarande form upphör. Frågan om kommunernas internationaliseringsarbete i ett utbildningsperspektiv och vilka regionala strukturer som kan stödja detta arbete föreslås diskuteras vidare i Utbildningschefsnätverket under hösten 2019. Från hösten 2019 införs en justerad modell för återrapporteringen utifrån följande upplägg: - Redovisning av antal mötestillfällen, tema för mötena och deltagarantal samt nätverkets sammansättning - Självutvärdering och reflektion av den gångna periodens arbete i relation till befintlig syftesbeskrivning - Beskrivning av aktuellt arbete/beröringspunkter mellan nätverk och de grupper som är kopplade till nätverket - Fördjupad dialog med Utbildningschefsnätverket utifrån ovan samt ev behov av uppdrag för nätverket inför kommande period. Förslag till åtgärder som föreslås träda i kraft i kommande arbete Förskolenätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att föreslå hur en sammankoppling mellan Förskolenätverket och de grupper som hanterar frågor inom förskolans område skulle kunna se ut. Föreslagen sammankoppling skrivs in i relevanta nätverk/gruppers syftesbeskrivningar och träder i kraft tidigast 1 januari 2020. Detta lyfts vid en planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket senast den 6 december. 2 (3)
Utbildningschefsnätverket ärende 3 Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Theresa Björnström, Ann-Sofie Gillner Datum: 2019-06-14 Gymnasienätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att föreslå hur en sammankoppling mellan Gymnasienätverket och de nätverk/grupper som hanterar frågor inom gymnasieskolans område skulle kunna se ut. Föreslagen sammankoppling skrivs in i relevanta nätverk/gruppers syftesbeskrivningar och träder i kraft tidigast 1 januari 2020. Detta lyfts vid en planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket senast den 6 december. Vuxenutbildningsnätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att i samband med planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket under våren 2020 beskriva de grupper som arbetar för Vuxenutbildningsnätverket. Kvalitetsnätverket och Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg ombeds att göra sin nätverksrapportering vid något av Utbildningschefsnätverkets höstmöten. I samband med denna rapportering förs en djupare diskussion kring nätverkens syfte och uppdrag samt hur det på bästa sätt kan skapas regionala strukturer i dessa frågor som är de mest givande för kommunerna. Utbildningschefsnätverket fortsätter att bevaka nya frågor och områden att arbeta gemensamt kring i syfte att uppnå ytterligare kommunal nytta. Detta sker främst inom ramen för befintliga nätverk och grupper, vid behov tas ställning till upprättandet av nya nätverk eller grupper. Detta arbete sker kontinuerligt. Nuvarande s.k. nätverksposter ses över och kompletteras utifrån beskrivna behov. Därefter föreslås Utbildningschefsnätverket fastställa underlaget. Förslag till utökat kommunikativt stöd lyfts vid Utbildningschefsnätverket under hösten 2019. Beslutsunderlag Rapport: Genomlysning av Utbildningschefsnätverkets nätverk och grupper 2019, daterad 2019-06-04 Fredrik Zeybrandt /Theresa Björnström, Ann-Sofie Gillner 3 (3)
Rapport Utbildningschefsnätverket Handläggare: Ann-Sofie Gillner, Theresa Björnström Datum: 2019-06-04 Genomlysning av Utbildningschefsnätverkets nätverk och grupper 2019 1 (17)
Innehåll Rapport avseende genomlysning av nätverk och grupper våren 2019... 3 1. Inledning till rapporten och bakgrund till genomlysningen...3 1.1 Process... 3 1.2 Bakgrund till nätverken och grupperna... 4 1.3 Kort om föregående genomlysning... 5 2 Genomlysning av nätverk och grupper 2019... 6 2.1 Identifierade behov och förslag till åtgärder... 6 2.1.1 Tydliggöra Utbildningschefsnätverkets styrning... 7 2.1.2 Säkerställa rätt sammansättning... 8 2.1.3 Behålla nuvarande struktur med nätverk och grupper... 8 2.1.4 Sammankoppling av nätverk/grupper... 9 2.1.5 Områden som saknas i nätverkens eller gruppernas syften eller uppdrag... 11 2.1.6 Grupper som föreslås upphöra... 11 2.1.7 Strukturera nätverksrapporteringen... 13 2.1.8 Vidareutveckla kommunikativt stöd... 13 3 Översikt över förslag till ställningstaganden... 15 3.1 Förslag till åtgärder som föreslås träda i kraft per den 14 juni 2019 i samband med redovisad rapport... 15 3.2 Förslag till åtgäder som föreslås träda i kraft i kommande arbete... 16 4 Avslutning... 17 Bilaga... 17 2 (17)
Rapport avseende genomlysning av nätverk och grupper våren 2019 Under våren 2019 har det genomförts en genomlysning av de av Utbildningschefsnätverket beslutade nätverken och grupperna. Denna rapport beskriver bland annat bakgrunden till nätverken och grupperna samt genomförandet av genomlysningen. Vidare beskrivs genomlysningens resultat fördelat på vilka behov som har identifierats och vilka förslag till åtgärder som föreslås för att möta dessa. 1. Inledning till rapporten och bakgrund till genomlysningen År 2012 genomfördes den första större genomlysningen av de nätverk och grupper som samordnas genom GR och som tillsatts av Utbildningschefsnätverket. Utbildningscheferna bedömer att det finns ett stort värde i att kontinuerligt genomföra genomlysningar av dessa forum, motsvarande den som genomfördes 2012. Vid Utbildningschefsnätverkets möte den 9 november 2018 enades utbildningscheferna om att genomföra en ny genomlysning under våren 2019. Syftet var att se över de av utbildningscheferna beslutade syftesbeskrivningarna och sammansättningarna i nätverken och grupperna för att säkerställa att dessa motsvarar de behov som finns i kommunerna idag. Genomlysningen har genomförts av GR Utbildning tillsammans med Utbildningschefsnätverket och beslut om förslag till åtgärder fattas av nätverket som ett resultat av genomlysningen. 1.1 Process I samband med Utbildningschefsnätverkets möten i februari och mars 2019 gjordes en genomgång av bakgrund och syfte med nätverken och grupperna, resultat från dessa forums arbete presenterades och utbildningscheferna fick genom gruppdiskussioner möjlighet att delge sina synpunkter. Parallellt med detta har avstämning ägt rum med Utbildningschefsnätverkets arbetsutskott i syfte att inhämta ytterligare information och inspel på det som inkommit vid ovan nämnda möten men även gällande tankar och förslag som uttalats från exempelvis teamledare och nätverkssekreterare inom GR Utbildning. Vid behov har avstämning även skett med ett antal av utbildningscheferna gällande specifika frågeställningar. Ett flertal medarbetare och enheter inom GR Utbildning har nära samverkan och kontakt med nätverken och grupperna. I syfte att inhämta kunskap och reflektioner har därför avstämningar skett med teamledare och sekreterare kring specifika frågor. 3 (17)
1.2 Bakgrund till nätverken och grupperna Ambitionen med nätverken och grupperna är att de ska vara ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte, en plattform för gemensamt agerande och en arena för samverkan. Dessa ses som en regional resurs med professionella tjänstemän som är experter inom sitt område. Deltagarna möter exempelvis aktuella reformer och implementeringsinsatser och i samverkan sker utformning av regionala samverkansavtal och andra regionala överenskommelser. Nätverken och grupperna medverkar till utvecklingsprojekt mellan kommunerna inom GR, men också till samverkan med nationella myndigheter och andra regioner. Här skapas också kontaktnät inom den egna professionen. Utöver specifika uppdrag utgör nätverken och grupperna en resurs för GR för att stämma av och inhämta information vid utredningar mm. Utbildningschefsnätverket är det främsta nätverket och initierar projekt och verksamheter för regionens kommuner samt fastställer uppdrag och syftesbeskrivningar till övriga nätverk och grupper. Det som är gemensamt för såväl nätverk som grupper är att de har sekreterarstöd från GR, syftesbeskrivningar som löper tillsvidare och som är godkända av utbildningscheferna och att de träffas ca två gånger per termin. Till mötena inbjuds den av utbildningschefen utsedda representanten som ska representera kommunen. Varje representant förväntas återföra arbetet som sker i nätverket eller gruppen till kommunen. Varje nätverk ska ha en utbildningschef som ordförande och det är också denna som rapporterar nätverkets arbete och fokuserade frågor tillbaka till Utbildningschefsnätverket. I varje nätverk skall samtliga GR-kommuner vara representerade. I vissa nätverk ingår flera representanter från samma kommun beroende på hur kommunen är organiserad, ibland behövs till exempel representanter från både för, - grund och gymnasieskola vilket är avhängigt nätverkets uppdrag och de behov som finns i kommunen. Ordförande för grupperna utses av gruppen och är någon av kommunrepresentanterna. Till grupperna inbjuds intresserade kommuner att delta i ett idé- och erfarenhetsutbyte och frågorna är oftast av mer operativ karaktär. Även i grupperna förekommer det att flera representanter ingår från samma kommun. Utöver nätverk och grupper kan vid behov arbetsgrupper tillsättas av Utbildningschefsnätverket eller ett nätverk för en specifik uppgift och med ett tidsbegränsat uppdrag. På GR:s webbplats, finns information om respektive nätverk och grupp. Syftesbeskrivningar, inbjudningar och anteckningar är offentliga för i princip samtliga nätverk och grupper. Inom GR Utbildning finns en intern struktur som förenklar samarbete mellan nätverken och grupperna och verksamheten och som ständigt utvärderar och utvecklar arbetet. 4 (17)
1.3 Kort om föregående genomlysning En av anledningarna till den föregående genomlysningen var de statliga reformer som sjösattes i början på 2010-talet. Ett par nätverk och grupper avslutades och nya tillsattes utifrån de behov och önskemål som lyftes fram av utbildningscheferna. Samtidigt justerades och godkändes samtliga syftesparagrafer av Utbildningschefsnätverket. Ett resultat av översynen var uppdelningen i nätverk och grupper utifrån ovan beskrivning. 5 (17)
2 Genomlysning av nätverk och grupper 2019 De nätverk och grupper som omfamnas av aktuell genomlysning är de som tillsatts av, och har en syftesbeskrivning som är godkänd av Utbildningschefsnätverket. De nätverk som därmed har ingått i genomlysningen är: Förskolenätverket Grundskolenätverket Gymnasienätverket Vuxenutbildningsnätverket Gymnasieekonomnätverket Kvalitetsnätverket Nätverket för barn- och elevhälsa Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg Nätverket för lärande på arbetsplats Skolekonomnätverket SYV-nätverket Särskolenätverket De grupper som ingått är: Barnomsorgsgruppen GRAA-gruppen Gruppen för fristående gymnasieskolor Framtidsgruppen Internationaliseringsgruppen Introduktionsprogramsgruppen Skolbiblioteksgruppen Skoljuridiska gruppen Tillsynsgruppen 2.1 Identifierade behov och förslag till åtgärder I detta avsnitt redogörs det för de synpunkter och förslag som inkommit under genomlysningen samt på vilket sätt dessa föreslås hanteras. Inledningsvis kan konstateras att den övergripande bedömning som ges av Utbildningschefsnätverket är att det finns ett önskemål om att fortsätta arbetet med att utveckla nuvarande nätverk och grupper. Ett exempel som ges är att när nya områden aktualiseras kan det vara aktuellt att se över om befintliga nätverk och grupper kan omfamna dessa snarare än att inrätta nya forum. En förutsättning för bra resultat och gott arbete i nätverken och grupperna som särskilt lyfts fram är sammansättningen i dessa och förväntan på återrapportering. Det handlar dels om att det är personer med relevant befattningsnivå som bemannar nätverken och grupperna, dels att representanterna har förutsättningar att återrapportera till i hemkommunen. 6 (17)
För att underlätta för nya representanter och ordföranden efterfrågas någon form av informationsmaterial som sänker tröskeln att dels komma in i ett nätverk eller grupp men också att ta sig an ordföranderollen. Initialt har också lyfts betydelsen av koppling till Utbildningschefsnätverket och styrning och ledning av nätverken och grupperna. Det handlar om en organisatorisk koppling men också om en förtydligad möjlighet för utbildningscheferna att ge uppdrag till nätverken och grupperna samt för att utvärdera arbetet. Detta bedöms som särskilt viktigt för att få maximal utväxling av nätverken och grupperna och använda den kompetens som finns på ett aktivt och effektivt sätt och med tydlig koppling till värdet av regional samverkan. De synpunkter och förslag som lyfts under genomlysningen medför vissa justeringar vilka kommer bli föremål för beslut i Utbildningschefsnätverket under våren alternativt kommer omfamnas i det fortsatta utvecklingsarbetet under ledning av utbildningscheferna eller inom nätverken/grupperna. De synpunkter och förslag som lyfts fram är följande: Tydliggöra Utbildningschefsnätverkets styrning Säkerställa rätt sammansättning Behålla nuvarande struktur med nätverk och grupper Sammankoppling av nätverk/grupper Områden som saknas i nätverkens eller gruppernas syften eller uppdrag Grupper som föreslås upphöra Strukturera nätverksrapporteringen Vidareutveckla kommunikativt stöd 2.1.1 Tydliggöra Utbildningschefsnätverkets styrning Utbildningschefsnätverket lyfter fram vikten av styrning och ledning av nätverkens och gruppernas verksamhet och värdet av ordförandeskapet. Som beskrivits tidigare är ordförande för nätverken alltid en utbildningschef och ordförande i grupperna är någon av kommunrepresentanterna som deltar i gruppen. Därmed finns en tydlig förankring i att de utgör kommunernas forum. I dagsläget speglas denna koppling i några av nätverkens och gruppernas syftesbeskrivningar. Det har dock lyfts önskemål om att ytterligare förstärka kopplingen. Förslagsvis tydliggörs kopplingen i samtliga nätverks och gruppers syften genom införande av en gemensam formulering som Utbildningschefsnätverket fattar beslut om. I sammanhanget har också lyfts fram betydelsen av att säkerställa att nätverken har ordförande som kommer från Utbildningschefsnätverket. Det kan konstateras att det i dagsläget finns nätverk som saknar ordförande från Utbildningschefsnätverket. Dessa är Nätverket för lärande på arbetsplats, SYV-nätverket och Särskolenätverket. => Förslag: Följande gemensamma formulering skrivs in i samtliga nätverks/gruppers syftesbeskrivningar: X-nätverket/gruppen står till 7 (17)
Utbildningschefsnätverkets förfogande och kan på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra specifika uppdrag och insatser såsom utredningar, projekt, skrivelser, utvecklingsinsatser och kunskapsöversikter. => Förslag: Den strukturbild som tagits fram under genomlysningen för att tydliggöra de organisatoriska kopplingarna mellan nätverken och grupperna i relation till Utbildningschefsnätverket vidareutvecklas i det fortsatta arbetet med nätverken och grupperna. => Förslag: Utbildningschefsnätverket ombeds att säkerställa att samtliga nätverk har en utbildningschef som ordförande från och med hösten 2019. 2.1.2 Säkerställa rätt sammansättning Utbildningscheferna har lyft vikten av att nätverkens och gruppernas sammansättning är rätt i förhållande till syfte och uppdrag. Om resultat ska kunna uppnås och Utbildningschefsnätverkets styrning och ledning ska ge effekt krävs det att kommunrepresentanter med rätt funktion bemannar dessa forum. Med rätt funktioner avses representanter som i förhållande till syftesbeskrivningarna innehar sådan befattning att de kan bidra till nätverkets/gruppens arbete så att syftet uppnås samt mandat att företräda sin kommun. En viktig uppgift för varje kommunrepresentant är att återföra det som sker i nätverket/gruppen till den egna kommunen. Utbildningschefsnätverket konstaterar att det därmed är av stor vikt att respektive utbildningschef har kännedom om och beslutar om vilka representanter som sitter i de olika nätverken och grupperna från den egna kommunen. => Förslag: Utbildningscheferna ser över vilka representanter som finns i nätverken/grupperna från den egna kommunen och meddelar eventuella ändringar till GR Utbildning senast 31 augusti. 2.1.3 Behålla nuvarande struktur med nätverk och grupper Den struktur som finns idag med nätverk respektive grupper inrättades i samband med den förra genomlysningen som verkställdes 2013. Arbetet i nätverken/grupperna har visat att det oftast är större tonvikt på strategiska frågor i nätverken medan grupperna har större tonvikt på operativa frågor. Den samlade bilden visar att nuvarande struktur och uppdelning i huvudsak fungerar väl. Däremot är inte uppdelningen konstant över tid utan ett nätverk kan göras om till grupp och vice versa när Utbildningschefsnätverket finner att så är lämpligt. Det har inte framkommit några önskemål om att förändra nuvarande struktur och uppdelning i nätverk och grupper och inte heller avseende att ändra inriktningen strategisk/operativ. 8 (17)
=> Förslag: Ingen förändring genomförs avseende uppdelningen i nätverk respektive grupper eller avseende skillnaden i huvudsaklig inriktning på arbetet. 2.1.4 Sammankoppling av nätverk/grupper Ett behov som uttryckts är någon form av sammankoppling eller optimering mellan nätverk och grupper som berör delvis samma område. När det gäller grupperna så finns det i dagsläget inte någon tydlig koppling till Utbildningschefsnätverket på motsvarande sätt som för nätverken. Genom att koppla samman de nätverk och grupper, där så är möjligt, som berör och hanterar frågor inom samma område skulle en koppling kunna skapas till Utbildningschefsnätverket på ett tydligare sätt. Syftet med sammankopplingen är dels att komma ifrån att vissa nätverk och grupper kan uppfattas som fristående och i stället få en koppling eller förlängd arm till Utbildningschefsnätverket, dels att öka närheten mellan de nätverk och grupper som hanterar frågor inom samma område så att flera perspektiv på dessa omfamnas. Exempelvis nämns de nätverk och grupper som Gymnasienätverket skulle kunna ha koppling och ge uppdrag till; Nätverket för lärande på arbetsplats, Introduktionsprogramsgruppen samt GRAA-gruppen. Dessa nätverk/grupper hanterar frågor inom gymnasieskolans område där det finns ett värde i att förtydliga hur de hänger samman. Ett exempel på rollfördelning mellan Gymnasienätverket och GRAA-gruppen är att Gymnasienätverket skulle kunna ge GRAA-gruppen ett tidsbegränsat uppdrag att genomföra en kartläggning av en specifik fråga. Ett annat exempel på rollfördelning är att grupperna årligen rapporterar det senaste årets viktigaste frågor till sitt skolformsnätverk. Sedan flera år tillbaka sker samarbete mellan Gruppen för fristående gymnasieskolor och Gymnasienätverket genom gemensamma möten. Att låta Frist-gruppen även fortsättningsvis vara sammanlänkad med Gymnasienätverket på detta sätt blir naturligt i sammanhanget. På förskolans område finns Förskolenätverket, Barnomsorgsgruppen och Tillsynsgruppen som delvis är sammanlänkade men där ytterligare sammankoppling skulle kunna göras. Inom vuxenutbildningsområdet finns idag Vuxenutbildningsnätverket som är fastställt av utbildningscheferna. Kopplat till nätverkets arbete och tidigare samverkansavtal finns dock flera grupper som arbetar med frågor som är aktuella för nätverket, exempelvis med ekonomi och utbudsplanering. Till båda dessa skolformsnätverk finns möjligheter att koppla samman grupper på ett naturligt och funktionellt sätt. Övriga skolformsnätverk, Grundskolenätverket och Särskolenätverket, har idag inga grupper/nätverk med en naturlig koppling enbart till deras område. Övriga nätverk och grupper rapporterar direkt till Utbildningschefsnätverket eller står till nätverkets förfogande vilket visualiseras i den strukturbild som tagits fram som ett resultat av genomlysningen. Denna ordning är dock inte konstant utan justeringar kan göras när Utbildningschefsnätverket finner att så är lämpligt. Likaså att ytterligare nätverk eller grupper kan tillsättas om Utbildningschefsnätverket bedömer att behov föreligger 9 (17)
och redan befintliga nätverk eller grupper inte bedöms kunna omfamna det nya området. => Förslag: Förskolenätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att föreslå hur en sammankoppling mellan Förskolenätverket och de grupper som hanterar frågor inom förskolans område skulle kunna se ut. Föreslagen sammankoppling skrivs in i relevanta nätverk/gruppers syftesbeskrivningar och träder i kraft tidigast 1 januari 2020. Detta lyfts vid en planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket senast den 6 december. => Förslag: Gymnasienätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att föreslå hur en sammankoppling mellan Gymnasienätverket och de nätverk/grupper som hanterar frågor inom gymnasieskolans område skulle kunna se ut. Föreslagen sammankoppling skrivs in i relevanta nätverk/gruppers syftesbeskrivningar och träder i kraft tidigast 1 januari 2020. Detta lyfts vid en planerad nätverksrapporering till Utbildningschefsnätverket senast den 6 december. => Förslag: Vuxenutbildningsnätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att i samband med planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket under våren 2020 beskriva de grupper som arbetar för Vuxenutbildningsnätverket. Under genomlysningen har önskemål lyfts om att på något sätt vidareutveckla det arbete och uppdrag både Kvalitetsnätverket och Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg omfamnar. För Kvalitetsnätverkets del skulle exempelvis uppdraget kunna omformas till att specialisera sig på systematiskt kvalitetsarbete och eventuellt även inkludera IKT. Arbetet med de regionala enkäterna som är av mer operativ karaktär skulle då kunna skötas av en grupp. Här krävs en fördjupad diskussion i Utbildningschefsnätverket om vidare utvecklingsarbete. När det kommer till Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg har frågan lyfts om de strategiska frågorna kan skiljas från de operativa. Även här krävs en fördjupad diskussion i Utbildningschefsnätverket. Med tanke på kommande konferens då digitalisering i ett strategiskt perspektiv kommer vara en tongivande del av innehållet, men även vara en särskilt aktuell fråga för kommunerna framöver, finns det ett stort värde i att reflektera kring vilken typ av nätverksstruktur som utbildningscheferna behöver i frågan. => Förslag: Kvalitetsnätverket och Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg ombeds att göra sin nätverksrapportering vid något av Utbildningschefsnätverkets höstmöten. I samband med denna rapportering förs en djupare diskussion kring nätverkens syfte och uppdrag samt hur det på bästa sätt kan skapas regionala strukturer i dessa frågor som är de mest givande för kommunerna. 10 (17)
2.1.5 Områden som saknas i nätverkens eller gruppernas syften eller uppdrag Under utredningens gång har det lyfts ett antal områden som idag inte omfamnas i våra nätverk eller grupper. Det är i dagsläget inte givet hur eller om dessa områden ska omfamnas av nuvarande nätverk/grupper eller inte. En bedömning behöver göras av Utbildningschefsnätverket av fortsatt hantering. De områden som berörts är följande: Lokalresursplanering inom förskola/skola. Det finns olika möjligheter att kraftsamla kring denna fråga utifrån hur strategiska områden hanteras idag. Området nyanländas lärande har aktualiserats som en följd av de senaste årens omfattande mottagande av asylsökande och nyanlända i kommunerna. Ytterligare ett område som lyfts fram är samverkan gällande utbildningar på yrkeshögskolenivå. I sammanhanget lyfts även samverkan med socialtjänsten i ett förebyggande perspektiv runt barn/elever. Ett annat område som nämnts under genomlysningen är yrkesprogrammen och huruvida detta område borde belysas särskilt. Slutligen kan också nämnas att det i dagsläget inte finns något nätverk eller grupp som omfamnar ansvaret för olika former av praktik, eller lärande på arbetsplats, inom utbildningsområdet. Nätverket för lärande på arbetsplats fokuserar på gymnasial nivå men inget forum har det breda ansvaret som tex även inkluderar grundskolan. => Förslag: Utbildningschefsnätverket fortsätter att bevaka nya frågor och områden att arbeta gemensamt kring i syfte att uppnå ytterligare kommunal nytta. Detta sker främst inom ramen för befintliga nätverk och grupper, vid behov tas ställning till upprättandet av nya nätverk eller grupper. Detta arbete sker kontinuerligt. 2.1.6 Grupper som föreslås upphöra Två grupper som i dagsläget inte är aktiva är Framtidsgruppen och Internationaliseringsgruppen men där det inte heller finns något beslut i Utbildningschefsnätverket om att dessa ska upphöra. Framtidsgruppen startades 2003 utifrån ett behov av att ha ett forum för bevakning av frågeställningar som rör kommande lagförslag och förändringar inom utbildningsområdet, beakta och bevaka den demografiska utvecklingen i ett regionalt perspektiv och vilken bäring detta kommer att få på medlemskommunernas utbildningsorganisation, se över frågeställningar som berör övergång/ överlappning mellan de olika skolformerna och till avnämarna samt omvärldsbevaka utifrån perspektivet framtidsvision; vad behövs i skolan om 5-10 år. Inriktningen var 11 (17)
att det som beslutas i Framtidsgruppen ska slussas vidare och fångas upp av andra nätverk eller grupper inom GR. På samma sätt skulle Framtidsgruppen kunna fungera som spindeln i nätet mellan de olika nätverken. Gruppens sammansättning har bestått av fyra utbildningschefer och en eller två representanter från GR Utbildning. Det har inte funnits något behov av att sammankalla gruppen de senaste åren men det finns inte heller något beslut från Utbildningschefsnätverket om att gruppen ska upphöra. Sedan gruppen startades har Utbildningschefsnätverket utvecklats i form, fokus och inriktning och genom de fördjupningsområden som är återkommande vid utbildningschefernas möten. Därutöver omfamnas Framtidsgruppens syfte till stora delar av övriga nätverks eller gruppers dialog och erfarenhetsutbyte. Det som tidigare varit i fokus för Framtidsgruppens syfte har på så vis fångats upp i Utbildningschefsnätverket och/eller övriga nätverks/gruppers ordinarie och kontinuerliga dialog. Framtidsgruppen bedöms därmed kunna upphöra. => Förslag: Utbildningschefsnätverket föreslås enas om Framtidsgruppens upphörande. Internationaliseringsgruppen startades år 2011. Gruppens syfte har varit att utgöra ett forum för idé-, och erfarenhetsutbyte och bidra till kompetensutveckling med tydlig koppling till EU och internationalisering inom utbildningsområdet. Gruppens ambition har varit att bidra till att skapa inspiration och stimulera internationaliseringsarbetet i kommunerna, bredda kontakter samt återföra kunskap till hemkommunen. Under 2016 tog gruppen en paus från ordinarie mötesform. Gruppen fanns dock kvar och fokuserade i första hand på att kommunicera digitalt via mail. Relevant information publicerades fortsatt på GR:s webb. Under 2017 träffades gruppen vid två tillfällen då fokus i huvudsak var på frågor såsom Erasmus, aktuellt från UHR och aktuella frågor i kommunerna. Det har inte funnits något behov av att sammankalla gruppen det senaste året. Sedan gruppen tillsattes har ett EU-nätverk med kommunernas EU-samordnare startats upp på kommunövergripande nivå inom GR. Detta nätverk syftar till att stärka EU-perspektivet på den lokala och regionala arenan i samverkan. Genom erfarenhetsutbyte och omvärlds- och intressebevakning ska nätverket bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. EU-nätverket ska vara en viktig ingång för kommunerna att kunna påverka och ta initiativ till GR-gemensamma utvecklingsarbeten med EU-fokus. Dess arbete kan leda fram till gemensamma utvecklingsprojekt med stöd av EU-finansiering och/eller utbildningsinsatser som stärker EU-kunskapen i ett flernivåperspektiv. Utöver att EU-nätverket har skapats så har delar av det som Internationaliseringsgruppen varit inriktad på fångats upp inom arbetet med de olika utvecklingsprojekt som finansieras av exempelvis ESF- 12 (17)
medel. Mot bakgrund av att det inte funnits något uttalat behov av att sammankalla gruppen utifrån nuvarande syfte och uppdrag de senaste åren bedöms att gruppen i dess nuvarande form kan upphöra. Med tanke på det stora värdet för kommunerna med internationella beröringspunkter kan det dock finnas ett behov att organisera sig regionalt kring frågan. Djupare diskussion i Utbildningschefsnätverket krävs. => Förslag: Utbildningschefsnätverket föreslås enas om att Internationaliseringsgruppen i dess nuvarande form upphör. Frågan om kommunernas internationaliseringsarbete i ett utbildningsperspektiv och vilka regionala strukturer som kan stödja detta arbete föreslås diskuteras vidare i Utbildningschefsnätverket under hösten 2019. 2.1.7 Strukturera nätverksrapporteringen Nätverken rapporterar kontinuerligt sitt arbete till Utbildningschefsnätverket genom föredragning av de utbildningschefer som är ordförande för nätverken. Återrapporteringen skulle kunna användas som tillfällen för utbildningscheferna att gemensamt och mer fördjupat reflektera kring nätverkens syften och eventuella slutförda eller kommande uppdrag. Vid varje sådant tillfälle ges möjlighet för utbildningscheferna att bli tydliga som kravställare gällande nätverkens och gruppernas verksamhet. Genom tidigare beskrivna förslag gällande sammankoppling av nätverk och grupper som berör och hanterar frågor inom samma område kan nätverksrapporteringen omfamna även flertalet grupper. Detta genom att rapporteringen bör innehålla beskrivningar av den gångna periodens arbete/beröringspunkter mellan aktuellt nätverk och de grupper som är kopplade till nätverket. => Förslag: Från hösten 2019 införs en justerad modell för återrapporteringen utifrån följande upplägg: Redovisning av antal mötestillfällen, mötenas huvudsakliga innehåll och deltagarantal samt nätverkets sammansättning Reflektion av den gångna periodens arbete i relation till befintlig syftesbeskrivning Beskrivning av aktuellt arbete/beröringspunkter mellan nätverk och de grupper som är kopplade till nätverket Fördjupad dialog med Utbildningschefsnätverket utifrån ovan samt eventuella behov av uppdrag för nätverket inför kommande period. 2.1.8 Vidareutveckla kommunikativt stöd Det finns behov av ett stöd som ger möjlighet att beskriva och förtydliga arbetet inom nätverken och grupperna gällande exempelvis ordföranderollen, kommunrepresentanternas uppdrag, sekreterarens roll och skillnaden mellan nätverk och grupper. GR har utarbetat ett digitalt material, en s.k. nätverksposter, 13 (17)
som delvis beskriver detta. Materialet bedöms kunna utökas och förtydligas till att utgöra ett kommunikativt stöd i syfte att kunna användas för att beskriva arbetet. => Förslag: Nuvarande s.k. nätverksposter ses över och kompletteras utifrån beskrivna behov. Därefter föreslås Utbildningschefsnätverket fastställa underlaget. Förslag till utökat kommunikativt stöd lyfts vid Utbildningschefsnätverket under hösten 2019. 14 (17)
3 Översikt över förslag till ställningstaganden 3.1 Förslag till åtgärder som föreslås träda i kraft per den 14 juni 2019 i samband med redovisad rapport Följande gemensamma formulering skrivs in i samtliga nätverks/gruppers syftesbeskrivningar: X-nätverket/gruppen står till Utbildningschefsnätverkets förfogande och kan på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra specifika uppdrag och insatser såsom utredningar, projekt, skrivelser, utvecklingsinsatser och kunskapsöversikter. Den strukturbild som tagits fram under genomlysningen för att tydliggöra de organisatoriska kopplingarna mellan nätverken och grupperna i relation till Utbildningschefsnätverket vidareutvecklas i det fortsatta arbetet med nätverken och grupperna. Utbildningscheferna ser över vilka representanter som finns i nätverken/grupperna från den egna kommunen och meddelar eventuella ändringar till GR Utbildning senast 31 augusti. Utbildningschefsnätverket ombeds att säkerställa att samtliga nätverk har en utbildningschef som ordförande från och med hösten 2019. Ingen förändring genomförs avseende uppdelningen i nätverk respektive grupper eller avseende skillnaden i huvudsaklig inriktning på arbetet. Utbildningschefsnätverket föreslås enas om Framtidsgruppens upphörande. Utbildningschefsnätverket föreslås enas om att Internationaliseringsgruppen i dess nuvarande form upphör. Frågan om kommunernas internationaliseringsarbete i ett utbildningsperspektiv och vilka regionala strukturer som kan stödja detta arbete föreslås diskuteras vidare i Utbildningschefsnätverket under hösten 2019. Från hösten 2019 införs en justerad modell för återrapporteringen utifrån följande upplägg: - Redovisning av antal mötestillfällen, tema för mötena och deltagarantal samt nätverkets sammansättning - Självutvärdering och reflektion av den gångna periodens arbete i relation till befintlig syftesbeskrivning - Beskrivning av aktuellt arbete/beröringspunkter mellan nätverk och de grupper som är kopplade till nätverket - Fördjupad dialog med Utbildningschefsnätverket utifrån ovan samt ev behov av uppdrag för nätverket inför kommande period. 15 (17)
3.2 Förslag till åtgäder som föreslås träda i kraft i kommande arbete Förskolenätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att föreslå hur en sammankoppling mellan Förskolenätverket och de grupper som hanterar frågor inom förskolans område skulle kunna se ut. Föreslagen sammankoppling skrivs in i relevanta nätverk/gruppers syftesbeskrivningar och träder i kraft tidigast 1 januari 2020. Detta lyfts vid en planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket senast den 6 december. Gymnasienätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att föreslå hur en sammankoppling mellan Gymnasienätverket och de nätverk/grupper som hanterar frågor inom gymnasieskolans område skulle kunna se ut. Föreslagen sammankoppling skrivs in i relevanta nätverk/gruppers syftesbeskrivningar och träder i kraft tidigast 1 januari 2020. Detta lyfts vid en planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket senast den 6 december. Vuxenutbildningsnätverket ges i uppdrag av Utbildningschefsnätverket att i samband med planerad nätverksrapportering till Utbildningschefsnätverket under våren 2020 beskriva de grupper som arbetar för Vuxenutbildningsnätverket. Kvalitetsnätverket och Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg ombeds att göra sin nätverksrapportering vid något av Utbildningschefsnätverkets höstmöten. I samband med denna rapportering förs en djupare diskussion kring nätverkens syfte och uppdrag samt hur det på bästa sätt kan skapas regionala strukturer i dessa frågor som är de mest givande för kommunerna. Utbildningschefsnätverket fortsätter att bevaka nya frågor och områden att arbeta gemensamt kring i syfte att uppnå ytterligare kommunal nytta. Detta sker främst inom ramen för befintliga nätverk och grupper, vid behov tas ställning till upprättandet av nya nätverk eller grupper. Detta arbete sker kontinuerligt. Nuvarande s.k. nätverksposter ses över och kompletteras utifrån beskrivna behov. Därefter föreslås Utbildningschefsnätverket fastställa underlaget. Förslag till utökat kommunikativt stöd lyfts vid Utbildningschefsnätverket under hösten 2019. 16 (17)
4 Avslutning Ett av genomlysningens stora mervärden är att den ger en ökad medvetenhet om möjligheterna med nätverken och grupperna och det arbete som sker där. En ökad förståelse för möjligheterna kommer också innebära att utbildningscheferna blir tydligare kravställare gällande uppdrag, resultat och relevans. Detta sammantaget kommer att öka samspelet mellan Utbildningschefsnätverket och dess nätverk och grupper och resultera i en större utväxling av arbetet framgent. En ökad medvetenhet om och förståelse för arbetet i nätverken och grupperna bland samtliga utbildningschefer bedöms också kunna underlätta genomförandet av justeringar eller förändringar bland nätverken och grupperna de kommande åren. Med andra ord är det viktigt att ha med sig att de förslag till åtgärder som föreslås inte är att betrakta som konstanta utan justeringar görs när utbildningscheferna bedömer att behov föreligger. Det är viktigt att arbetet med och i nätverken och grupperna hela tiden motsvarar de behov som finns i kommunerna. I syfte att ha styrfart i genomförandet av de föreslagna åtgärderna återkopplas förslagsvis progressionen till Utbildningschefsnätverket i samband med kommande nätverksmöten då utbildningscheferna, vid behov, kan föreslås enas om uppföljande åtgärder. Även om styrning och ledning samt möjligheten för Utbildningschefsnätverket att ge uppdrag lyfts fram som en viktig faktor i utvecklingsarbetet visar det mångåriga arbetet med nätverken och grupperna att det är i mötet och erfarenhetsutbytet som nya idéer uppstår. Att låta deltagarna spegla varandras verksamheter genom erfarenhetsutbyte och tillsammans analysera frågor bygger en stabil grund för vidare samverkan och ytterligare kommunal nytta. Att tillsammans hitta nya idéer är nödvändigt för att möta kommande års utmaningar. Avslutningsvis bedöms rapportens föreslagna åtgärder innebära små justeringar i närtid men ge desto större effekter på längre sikt. Till följd av genomlysningen finns möjlighet att ytterligare använda nätverkens och gruppernas fulla potential i syfte att vidareutveckla samverkan och skapa ytterligare kommunal nytta. Bilaga 1. Strukturbild över nätverken och grupperna i relation till Utbildningschefsnätverket 17 (17)
Strukturbild över Utbildningschefsnätverkets nätverk och grupper Utbildningschefsnätverket Förskolenätverket Grundskolenätverket Gymnasienätverket Tillsynsgruppen Barnomsorgsgruppen Fristgruppen Introgruppen Vuxenutbildningsnätverket Lärlingsgruppen Ekonomigruppen Särskolenätverket Gymnasieekonomnätverket Kvalitetsnätverket Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg Nätverket för barn- och elevhälsa Skolekonomnätverket SYV-nätverket GRAAgruppen LPAnätverket Språkstödsgruppen Utbudsplanerings gruppen Skoljuridiska gruppen Skolbiblioteksgruppen Framtidsgruppen Internationaliseringsgruppen Reviderad 190604