Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser
Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel Sverige 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017
Oljepriset åker berg och dalbana
Inflationen; vinster, importpriser, löneinflation 2 procent KPI ökning Inflation vinster Konstant vinstandel Importpriser 2 procents ökning av importpriser Löneinflation 2 procents löneinflation Konkurrens Efterfråga Valuta Utlandets priser Löneökningar Produktivitet Nominella löneökningar på 3,5 och produktivitet 1,5
Löneidén kontra verkligheten Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löneökningar 3,5% Produktivitet 1% Löneinflation 1,5% Nominella löneökningar 2,5% vinstandel+importpriser måste kompensera
Svensk BNP-tillväxt i världsklass 116,00 114,00 112,00 110,00 108,00 106,00 104,00 102,00 100,00 BNP tillväxt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP-tillväxt - internationellt Sverige BNP-tillväxt - internationellt EU-15 BNP-tillväxt - internationellt OECD
Arbetslösheten faller 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 Chart Title jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 maj-12 sep-12 jan-13 maj-13 sep-13 jan-14 maj-14 sep-14 jan-15 maj-15 sep-15 jan-16 maj-16 sep-16 jan-17 maj-17 sep-17 jan-18 Arbetslöshet per månad, 15-74 år Andel av arbetskraften, 15-74 år Procent Arbetslöshet per månad, 15-74 år Andel av arbetskraften, 15-74 år Procent, trend
Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 0 Brist på arbetskraft Medelvärde 1997-2018 Källa: Konjunkturinstitutet.
Trots det låg löneglidning historiskt
Vikande trend i timlön i näringslivet Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 5.5 5.5 5.0 5.0 4.5 4.5 4.0 4.0 3.5 3.5 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 1.5 Timlön i näringslivet Linjär trend Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Högre löneökningstakt i offentlig sektor Löneökningarna 2018 är därmed något högre än 2017 då de uppmättes till 2,3 procent i ekonomin som helhet. Löneökningstakten för november månad var enligt bearbetningen 2,6 procent. I näringslivet ökade lönerna med 2,4 procent och i offentlig sektor med 3,0 procent denna månad. Medlingsinstitutet
Produktivitet utvalda länder 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 0.0 DK FI NO DE SE EA UK US 0.0 Genomsnitt 2001-2007 Genomsnitt 2011-2017
Inflationen långa perioder under målet Inflation KPI Sverige 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 jan-88 dec-88 nov-89 okt-90 sep-91 aug-92 jul-93 jun-94 maj-95 apr-96 mar-97 feb-98 jan-99 dec-99 nov-00 okt-01 sep-02 aug-03 jul-04 jun-05 maj-06 apr-07 mar-08 feb-09 jan-10 dec-10 nov-11 okt-12 sep-13 aug-14 jul-15 jun-16 maj-17 apr-18 KPI (%)
Nominella löneökningar EU/Euro skapar också låg inflation
Västvärldens reallöner halkar efter! (ILO Global Wage Report 2014/15)
Inflationen på väg ner i EU
Låga styrränta försvagar kronan 2,50 Styrräntor 120,00 Växelkurs (TCW-index) 2,00 1,50 115,00 1,00 110,00 0,50 0,00-0,50 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 maj-12 sep-12 jan-13 maj-13 sep-13 jan-14 maj-14 sep-14 jan-15 maj-15 sep-15 jan-16 maj-16 sep-16 jan-17 maj-17 sep-17 jan-18 105,00 100,00-1,00 Styrräntor - internationellt Procent Fed Funds Styrräntor - internationellt Procent Reporäntan Styrräntor - internationellt Procent Refiräntan 95,00 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 maj-12 sep-12 jan-13 maj-13 sep-13 jan-14 maj-14 sep-14 jan-15 maj-15 sep-15 jan-16 maj-16 sep-16 jan-17 maj-17 sep-17 jan-18
Fallande räntor över tid Procent, månadsvärden 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0-2 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17-2 Reporänta 10-årig svensk statsobligation Källor: Riksbanken och Macrobond.
Hushållens skulder hjälper på efterfrågan
Oljeprisets stigande trend från 2016 bruten
Var kommer inflationen ifrån? 2 procent KPI ökning Inflation vinster Konstant vinstandel men variera med konjunktur 2 procents ökning av importpriser Importpriser Löneinflation 2 procents löneinflation Konkurrens Efterfråga Valuta Utlandets priser Löneökningar Produktivitet Låga löneökningar! Vinster? Råvarupriser? Nominella löneökningar på 2,5
Stora skillnader inom yrkesgrupper
Var hittar jag mina framtida medarbetar? Befolkningens åldersfördelning på födelseland Ålder Utrikesfödda Svenskfödda 100 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0,6 0,4 0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 Procent 2018 Män 2018 Kvinnor 2040 Män 2040 Kvinnor 0 0,6 0,4 0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 Procent 2018 Män 2018 Kvinnor 2040 Män 2040 Kvinnor Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Sammanfattning Lönebildningen gör det tufft att nå inflationsmålet Parterna i industrin inte intresserade av högre nominella avtal (låga avtal internationellt) Tveksamt om löneglidningen hinner ta fart innan avmattningen (svagare arbetsmarknad) Offentlig sektor har störst lönetryck upp (påfrestning på märket) Reallönerna försvagas och försvårar lönebildningen Bygg driver inte längre konjunkturen (lägre tillväxt och konsumtion) Relativtlöneförändringar mellan grupper fortsätter (jobbigt lokalt med så låga påslag) Invandrare utgör en potential i dagens konjunkturläge