ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun Boendet Långgatan startade 2009 Första boendet i Skaraborg Tre asyl plus åtta PUT 13-15 år pojkar plus flickor Ekonomi, Alla kostnader och intäkter tillfaller verksamheten
ENSAMKOMMADE BARN Nuläget Idag har enheten ensamkommande barn, 42 barn mellan 10-19 år. Nytt fördelningssystem Migrationsverkets prognos Nytt boende
Organisationsskiss, tjänstemannanivå Socialchef Enhetschef Biträdande enhetschef Långgatan samt träningslägenheter Biträdande enhetschef Villagatan samt träningslägenheter Myndighetsutövning
Framgångsfaktorer: ENSAMKOMMANDE BARN Omsorg och relation nummer ett Kontaktpersoner Hemlik miljö Maten Fokus på barnens boende, inte behandlingshem Personalen arbetar i barnens hem
ENSAMKOMMANDE BARN Framgångsfaktorer forts. Lyhördhet och påverkansmöjlighet Rutiner men flexibilitet Tydlig struktur med få regler Föräldraansvar i boendet Föräldraansvar i relation med skola och föreningsliv Olikhet en tillgång
Integration Skola Läxläsning Fritid Gemensamma aktiviteter Individuella aktiviteter - Föreningsliv
Sommarjobb Förberedelse för vuxenliv och arbetsliv Kommunala sommarjobb Feriepraktik Riktiga sommarjobb Körkort
FRÅGOR?
TACK för oss! Karin Burman, enhetschef Elenor Spetz-Ramberg, bitr. enhetschef
Förslag till Europeiska socialfonden - avstamp i Europa 2020-strategin
Regional handlingsplan i Västsverige 1. Möta omställningsbehov på arbetsmarknaden 2. Matchning mellan utbildning och arbetsliv 3. En mer inkluderande arbetsmarknad 4. Psykisk ohälsa 5. Skolavhopp 6. Integration
Programområde 1 Kompetensförsörjning Stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden Förstärka kopplingen mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande
Programområde 2 Ökade övergångar till arbete Kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet i utbildning för unga kvinnor och män
Principer för lika möjligheter Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Likabehandling och icke-diskriminering Hållbar utveckling
Regionala principer för urval av projekt 1. Motverka inomregionala skillnader kopplat till EU2020-målen 2. Främjar transnationalitet 3. Partnerskap som bidrar till strukturförändrande insatser 4. Genomförandekapaciteten hos projektägaren
Tidplan (preliminär) Nov Dec Dec/Jan Maj/Juni Sept/Okt Kommissionen godkänner Socialfondsprogrammet Övervakningskommittén fastställer regional handlingsplan Utlysning publiceras Prioritering/beslut om nya projekt Start nya projekt
Tack för er uppmärksamhet! www.esf.se
Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete i tillväxt- och utvecklingsarbetet, kommuner, företag och organisationer normkritisk organisationsutveckling rådgivning/coachning utbildning, nätverk, workshops, etc
Vad händer i din organisation när någon individ följer en norm?
Hur integrerad är jag i samhället? Vilka insatser gör jag för att bli mer integrerad? Vilka institutionella hinder finns för att jag ska vara så integrerad som jag önskar?
Ett normkritiskt förhållningssätt: Vänder på perspektiven och ifrågasätter normer som premierar och exkluderar. Sätter fokus på normerna inte normbrytarna. Utmanar föreställningar om oss själva.
Ansatsen utgår från: att det finns en överenskommelse om människors lika värde att det finns en vilja att arbeta för människors deltagande på lika villkor Sätter fokus på frågan: Hur skapar vi villkor som gör det möjligt för oss att vara olika men ändå jämlika?
Normkritik handlar om att: synliggöra normer ifrågasätta normer synliggöra privilegier granska sin egen position Med målet att: flytta tolkningsföreträden skapa nya handlingsutrymmen utveckla arbetsmetoder
Verklighetsuppfattning Värderingar Normer Detta är min världsbild. Så uppfattar jag verkligheten, för att Detta är mina moraliska utgångspunkter. Så anser jag att det bör vara, för att Så här gör vi. Föreskrivande. Kollektiva rättesnören. Gränssättande. Skillnadsskapande: normalitet och avvikare, den andre
Alla medarbetare har individuella värderingar - men vissa värderingar omvandlas till normer och blir ett slags outtalat kollektivt kontrakt (skuggregler) kring ett tyst antagande - det självklara. Ur vems perspektiv är det självklart?
Vi deltar alla i processer som förstärker och normaliserar normer genom att följa dem eller i processer som synliggör och ifrågasätter normer genom att vi bryter mot dem. MEN ibland finns inget val. Vi är maktlösa inför andras föreställningar om oss och vilka vi är. Normkritik bygger på synliggörande av människors positioner och makt att påverka normer.
benämna betrakta behandla
KÖN UTRIKES FÖDD MAN KVINNLIG CHEF SEXUALITET MAN CHEF SAMKÖNADE ÄKTENSKAP ÄKTENSKAP PARTNER HOMOSEXUELL MAKE SEXUELL Vad definieras som innanför och utanför? SVENSK NYSVENSK SVENSKA GENERATION SVENSKA FÖR INVANDRARE ETNICITET ANDRA GENERATIONENS INVANDRARE ÄLDRE- BOENDE BOENDE VUXEN RELIGIÖS TROENDE FRIRELIGIÖS ÅLDER UNG VUXEN ANPASSAD OHINDRAD HINDRAD HANDIKAPPANPASSAD TROENDE MUSLIM TROSUPP- FATTNING FUNKTION
kön Könsnormer/genus etnicitet funktionsvariationer trosuppfattning Svenskhetsnorm/ vithetsnorm Friskhetsnorm/ funkisnorm Trosnorm ålder Åldersnorm sexualitet Heteronorm könsidentitet Tvåkönsnorm
NORMER påverkar Våra handlingsutrymmen och valmöjligheter Vår tillgång till makt och resurser Vår hälsa o trygghet Våra möjligheter att använda vår fulla potential
KOM IHÅG - Privilegier är inte illvilja - Ansvar, ej kollektiv skuld - Går inte att bli klar med - Positioner är under förhandling - Effekterna av handlingen är viktigare än intentionerna
Problemformuleringen skapar lösningen Carol Bacchi: Analysing policy: whatʼs the problem represented to be?
Hur attraktiv är vår kommun ur nyinflyttades perspektiv? Hur tar vi reda på det? Hur skapar vi förutsättningar för att alla ska kunna utöva sitt medborgarskap och medborgarinflytande i kommunen? Hur kan de nyinflyttades eventuella behov av strukturella förändringar skapa fördelar för alla medborgare? Hur skapar vi förutsättningar för alla medborgare att använda sin fulla potential och vara medaktörer i utvecklingsarbetet?
Utgångspunkten för en normanalys är HANDLINGEN och TRE CENTRALA FRÅGOR
FRÅGA: Vilka är drivkrafterna bakom handlingen? VILJA - tradition - politik marknad - x xx Vilken ny kunskap behöver vi söka för att förstå normen bakom handlingen? KUNSKAP Vilka systemvillkor vilken struktur möjliggör handlingen? MÖJLIGHETER
Svaren framkallar och synliggör de faktorer som ligger till grund för - och möjliggör en norm och dess handlingar ger kunskap för att kunna skapa nya handlingsalternativ
Är det normala rationellt? - ur vems perspektiv, i så fall Är det normala effektivt? - för individ eller system Främjar det normala utveckling? - är utveckling önskvärd eller störande Skapar det normala nya handlingsutrymmen? - för kreativitet, nya lösningar, delaktighet
Språkförstärkt Vård och omsorgsutbildning Falköping
Utbildningsstart september 2013 15 elever (11 kvinnor resp 4 män) fördelat på 7 olika språk
Bakgrund Kommande rekryteringsbehov inom vård och omsorg, i Falköping/Tidaholms kommuner ca 400 personer tom 2020 Vård och omsorgscollege Ca 15 % i Falköping är födda i ett annat land, 36% arbetslöshet i gruppen
Förkunskaper SFI D betyg eller motsvarande Intresse och förutsättningar att läsa vård och omsorgsutbildning Ser vård och omsorgsområdet som ett tänkbart kommande yrkesområde
Utbildningen Gymnasial vård och omsorgsutbildning Ca fyra terminer Språk varvas med karaktärsämnen Utbildade handledare i språk /kultur kompetens på APL
Framgångsfaktorer.. Vård och omsorgscollege kvalitetskrav Medverkan från studie- och yrkesvägledare vid intervju/urval tillsammans med branschrepresentant Att varva språkinlärning med karaktärsämnen Utbildade handledare med kultur/språkkompetens under APL(arbetsplatsförlagt lärande) Gemensam utgång från utbildningen sista terminen gemensamma studier med reguljär vård och omsorgsutbildning
Erfarenheter juni 2014 Inga studieavbrott Samtliga elever genomfört APL (arbetsplatsförlagt lärande) medgodkänt resultat Ny gruppstart september 2014
Anita Andersson Hagsgård Rektor Vuxenutbildningen Falköping anita.andersson.hagsgard@falkoping.se
Yrkesutbildning med språkstöd vård och omsorg plattsättare målare kallkök & café murare golvläggare kock betongarbetare frukostvärd träarbetare anläggningsarbetare
Verksamhetsområden för Vux Utbildningspolitik Socialpolitik Höjd utbildningsnivå Integration Tillväxtpolitik Arbetskraft till näringslivet Arbetsmarknadspolitik Minska arbetslöshet
Svenska som andraspråk Gymnasiekurser Grundläggande kurser Sfi-kurser
Svenska som andraspråk Gymnasiekurser Grundläggande kurser Sfi-kurser
Svenska som andraspråk Gymnasiekurser Grundläggande kurser Sfi-kurser
Varför TID MOTIVATION
Bygg- och Kockutbildningar med språkstöd Gymnasiekurser Yrkessvenska Yrkeskurser Grundläggande kurser Sfi-kurser
Vård och omsorg med språkstöd Gymnasiekurser Svenska som andraspråk Yrkeskurser Grundläggande kurser Sfi-kurser
Vad händer efter utbildning? Av 28 färdigutbildade undersköterskor bor 23 personer i Skövde. Av dem har 19 arbete idag. Det motsvarar 83%. Av 14 färdigutbildade inom restaurang och storhushåll har ca hälften arbete idag. Av 11 färdigutbildade inom byggbranschen har endast ett fåtal arbete idag.
Yrkesutbildning med språkstöd Utveckling branscher validering samverkan
Lisbet Sjödin Rektor Vuxenutbildning Skövde lisbet.sjodin@skovde.se
Vad händer just nu? 40 elever läser vård och omsorg 5 elever utbildar sig till kock 2 elever studerar inom byggbranschen