Program för Hållbar Jämställdhet: Resultat och effekter av ett utvecklingsprogram

Program för Hållbar Jämställdhet: Resultat och effekter av ett utvecklingsprogram Slutrapport från följeforskningen 2008-2013 Lennart Svensson Karin Sjöberg Anne-Charlott Callerstig Kristina Lindholm

Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för perioden 1 januari 2008 31 december 2013 av regeringen beviljats 237 miljoner kronor för att stödja utvecklingsarbete kring jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och regioner, genom Program för Hållbar Jämställdhet. Målsättningen med programmet har varit att skapa konkreta och bestående förbättringar i de verksamheter som erhållit stöd för att genomföra jämställdhetsintegrering. APeL FoU har haft uppdraget att genomföra en lärande utvärdering genom följeforskning av programmet. En sammanfattande bedömning visar att programmet har varit framgångsrikt i flera avseenden. En rad aktiviteter har genomförts som har lett till konkreta resultat och effekter. Under programperioden har arbetet med jämställdhetsintegrering gett ett allt större avtryck i verksamheterna. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor har ökat, nya frågor har väckts och arbetet har bidragit till verksamhetsutveckling och förändrade arbetssätt. Kartläggningar av ojämställdhet sker i hög utsträckning, främst med hjälp av könsuppdelad statistik och genom granskning av arbetssätt och rutiner. Förändrade arbetssätt gäller främst rutiner för verksamheten såsom anvisningar, checklistor, initiering av nya utbildningsinsatser inom området samt i kvalitetsarbetet. Vi har också sett att det finns behov av fortsatt utveckling och stöd till arbetet. Många upplever till exempel att det är svårt att genomföra analyser av kartläggningarna. Minst påverkan har skett när det gäller budgetarbete och upphandlingar. Arbetet har svårare att nå påverkan på politiska beslut och bidra till omfördelning av resurser. Vi ser också att arbetet haft svårt att påverka verksamheternas kärnprocesser; välfärdstjänster, myndighetsutövning och långsiktig samhällsutveckling. Effekter för brukare återfinns främst inom kultur och fritid, socialtjänst, barnomsorg, omsorg om äldre och funktionshindrade, stadsplanering och utbildning. De effekter som nämns handlar till exempel om ett förändrat bemötande, nya arbetssätt och högre kvalitet i tjänsterna. De största hindren för att utvecklingsarbetet ska leda till långsiktiga effekter är, enligt projektledare, att det drunknar i annat pågående utvecklingsarbete, konkurrens med andra perspektiv, bristande engagemang hos chefer, svårigheter när det gäller att mäta och följa upp arbetet och tidsbrist. Det finns ett aktivt engagemang hos projektägarna (ansvariga politiker och tjänstemän) men vi ser en nedåtgående trend för engagemanget. Det finns i många fall planer och strategier för att ta hand om resultaten. Programmet har varit välskött och fungerat som ett stöd för de enskilda utvecklingsarbetena. Några viktiga förklaringar till framgången är den integrerade ansatsen, helhetssynen genom ett systemtänkande, programmets uppbyggnad med nationellt stöd och samverkan mellan de lokala utvecklingsarbetena. Den viktigaste effekten av programmet är kanske den omfattande kunskapsuppbyggnad som har skapats bland projektledare, chefer, ledning och politiker. Den avgörande frågan är nu hur kunskapen ska tas till vara och hur effekterna i de lokala verksamheterna ska kunna förstärkas. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Följeforskningens syfte och teoretiska utgångspunkter... 5 Teorier om hållbart utvecklingsarbete... 6 Hållbar jämställdhetsintegrering... 7 Dilemman i jämställdhetsintegreringsarbetet... 8 Syfte och frågeställningar... 8 Risker med mätning 10 Metod och genomförande... 10 Resultat och effekter från Program för Hållbar jämställdhet... 11 Enkätresultat... 12 Sammanfattning av resultat från enkäten... 20 Att åstadkomma förändring genom jämställdhetsintegrering?... 21 Att mäta resultat och effekter av jämställdhetsintegrering... 23 Att mäta i praktiken: fallet Göteborgs stad... 23 Sammanfattning av resultat av fallstudien... 26 Att undersöka och förändra den egna verksamheten behovet av stödstrukturer... 27 Slutsatser och reflektioner från fallstudien... 28 SKLs interna arbete med jämställdhetsintegrering... 29 Sammanfattning av resultat... 29 Några reflektioner kring resultaten... 30 Sammanfattande reflektioner... 31 Jämställdhetsintegrering som lokal praktik... 32 Att driva program för jämställdhetsintegrering... 33 Jämställdhetsintegrering ur ett vidare perspektiv... 35 Referenser... 38 3

Inledning I denna rapport sammanfattar vi resultaten från vår följeforskning av Program för Hållbar Jämställdhet. Vi har följt programmet under hela dess genomförande, det vill säga mellan 2008 och 2013, och har i flera tidigare rapporter redogjort för och diskuterat betydelsen av våra slutsatser. I denna rapport är fokus på vilka resultat och effekter som programmet sammantaget har lett till i de organisationer som har medverkat och för de brukare som har berörts. Vi resonerar både kring de resultat som vi har kunnat se men också kring vilka resultat och effekter som kan förväntas uppstå av jämställdhetsintegrering samt hur de kan mätas. Problematiseringen av resultat och effektmätning inom området är en viktig del av våra resultat. Forskningen har varit kumulativ i den bemärkelsen att vi har använt oss av resultaten från problematiseringen av hur resultat och effekter från jämställdhetsintegreringen kan förstås och mätas i vår vidare undersökning av vilka resultat och effekter som har skett till följd av programmet. Vi har haft en abduktiv ansats i bemärkelsen att vi växlat mellan att utgå ifrån teori respektive empiri 1. Vi har försökt förstå programmet utifrån regeringens övergripande nationella strategi för jämställdhetsintegrering och ur denna bemärkelse som en plattform för det lokala arbetet 2. Här har vi undersökt och resonerat kring förutsättningar för SKL att i framtiden stödja och vidareutveckla medlemmarnas arbete med jämställdhetsintegrering. Sammantaget resonerar vi utifrån tre olika perspektiv; 1) de lokala utvecklingsarbetena, 2) SKL och programmet samt 3) slutligen ur ett nationellt perspektiv där Program för Hållbar Jämställdhet ses som en del av genomförandet av jämställdhetspolitiken. I våra tidigare studier (2008-2010) finns viktiga resultat kring förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete med jämställdhetsintegering. Dessa resultat har underbyggt vårt vidare arbete och forskningens teoretiska ram och beskrivs kortfattat i inledningen. Detta möjliggör läsning av rapporten såsom fristående. Våra tidigare studier finns mer utförligt beskrivna i rapporten från vårt arbete mellan 2008-2010 3 samt i boken Jämställdhet i verksamhetsutveckling 4 Mer fördjupade teoretiska resonemang återfinns i artiklar och i boken Att fånga effekter av program och projekt. 5 Det har varit ett mycket intressant och lärorikt uppdrag att följa programmet och vi ser nu fram emot samtal om resultaten i olika sammanhang. God läsning önskar Lennart, Karin, Kristina och Anne-Charlott! 1 Dubois & Gadde (2002) 2 Regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning 2011 2014 3 Callerstig, Lindholm, Sjöberg och Svensson (2010) 4 Lindholm (2011) 5 Svensson, Brulin, Jansson, Sjöberg(2012), Callerstig och Lindholm (2011), Callerstig (2012), Callerstig och Lindholm (2013), Callerstig (2014) 4

Bakgrund Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för perioden 1 januari 2008 31 december 2013 av regeringen beviljats 237 miljoner kronor för att stödja utvecklingsarbete kring jämställdhetsintegering i kommuner, landsting och regioner. Jämställdhetsintegrering är också den strategi som regeringen valt för att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen och satsningarna på Program för Hållbar Jämställdhet är en del av den nationella plattformen för jämställdhetsintegrering 6. Kommuner och landsting framhålls som viktiga i programmet genom sin möjlighet att bidra till ett jämställt samhälle ; som arbetsgivare och som utförare av verksamhet och service till medborgarna på områden som är centrala för jämställdheten. Förmågan (eller oförmågan) att analysera och beakta kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor ur ett jämställdhetsperspektiv ses som central för att kommuner och landsting ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle 7. Utgångspunkten för vad som ses som jämställdhet är den svenska jämställdhetspolitiken. Det huvudsakliga syftet med Program för Hållbar Jämställdhet har formulerats som; att uppnå en kvalitetssäkring av offentlig-finansierade verksamheter på kommunal och landstingskommunal nivå för att garantera att dessa svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Det övergripande målet med programmet är att uppnå konkreta verksamhetsförbättringar i de kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan som inom ramarna för satsningen får stöd i att genomföra jämställdhetsintegrering. 8 Programmet har haft flera utlysningsomgångar sedan starten 2008. I den sista etappen av programmet (2011-2013) har medel från regeringen erhållits för att stödja vidareutvecklingen av påbörjade satsningar på lokal nivå, för att sprida erfarenheter samt utvärdera vilka effekter som programmet haft på medborgarnivå. Verksamheter som beviljats medel har själva följt upp mål och utvärderat resultaten av utvecklingsarbetet. APeL FoU har haft uppdraget att genomföra en lärande utvärdering genom följeforskning av programmet sedan starten 2008 till och med 2013. Resultat och iakttagelser har redovisats i tidigare rapporter, artiklar och böcker 9. Detta är vår slutrapport. Följeforskningens syfte och teoretiska utgångspunkter Vår forskning har syftat till att undersöka långsiktiga effekter av programmet. Vi hade två övergripande frågeställningar: Vilka resultat och effekter i lokala verksamheter har programmet lett till eller bidragit till? 6 Regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning 2011 2014 7 Regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning 2011 2014 8 Regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning 2011 2014 9 Svensson, Brulin, Jansson, Sjöberg(2012), Callerstig och Lindholm (2011), Callerstig (2012), Callerstig och Lindholm (2013), Callerstig (2014). 5

Vad ligger bakom uppnådda resultat och effekter? Vilka förutsättningar behövs för att uppnå dessa? En annan fråga var vilken strategisk påverkan programmet haft på nationell nivå när det handlar om ett långsiktigt arbete med jämställdhetsintegrering. Syfte och frågeställningar kommer vi att närmare beskriva längre fram i rapporten. Våra utgångspunkter finns mer utförligt beskrivna i tidigare arbetsrapporter och i boken Jämställdhet i verksamhetsutveckling. 10 Teorier om hållbart utvecklingsarbete I vår undersökning av arbetet inom programmet var vi intresserade av förutsättningarna för hållbarhet, det vill säga möjligheterna för att resultaten av de utvecklingsarbeten som genomfördes skulle kunna leva vidare i den ordinarie verksamheten efter programperiodens slut. Eller att ett jämställdhetsperspektiv integrerades i den ordinarie verksamheten. Den underliggande tanken är att det finns ett antal hållbarhetskriterier som kommer att påverka möjligheten till långsiktiga effekter. Dessa är illustrerade i den modell för hållbart utvecklingsarbete, figur 1, som vi använder som utgångspunkt för våra undersökningar och som används i tidigare forskning om utvecklingsarbete i arbetsorganisationer. Figur 1: Analysmodell för hållbart utvecklingsarbete (Lindholm (2011) vidareutveckling från Halvarsson & Öhman i Svensson m.fl. (2009) Forskning visar att viktiga förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete finns att hitta i både de strukturer som omger utvecklingsarbetet och i de processer som sker i utvecklingsarbetet 11. Strukturen kommer till uttryck som en tydlighet om vad som ska göras, som visioner, målformuleringar på olika nivåer, syften och konkreta mål. Strukturen innefattar också en 10 Lindholm (2011) 11 Svensson m.fl.(2007) 6

medvetenhet om tillvägagångssätt, det vill säga att det finns en projektorganisation. Den omfattar tre funktioner eller uppgifter: ledning, styrning och ägarskap. Hur man organiserar dessa funktioner har betydelse för hållbarheten i arbetet. Organiseringen av utvecklingsarbetet talar om hur utvecklingsarbetet ska bedrivas. Strukturerna får inte vara så fasta att de processer som pågår inte kan påverka dem. I processerna är delaktighet och lärande viktigt. För att utvecklings ska ske behövs ett prövande genom reflektion men framförallt i handling. Detta kräver tillfällen för lärande och bred delaktighet. Genom aktiva ägare kan resultaten tas om hand (förmedlas) och bli till långsiktiga effekter. 12 Ett aktivt ägarskap kommer till uttryck i att det finns starka organisationer och institutioner som kan implementera och integrera resultaten i den ordinarie verksamheten och i framtida satsningar. Hållbar jämställdhetsintegrering Målet med jämställdhetsintegrering är att uppnå jämställdhet. Ett enkelt sätt att besvara vad jämställdhet är, är att referera till de jämställdhetspolitiska målen. Ett övergripande mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 13 Jämställdhet kan dock förstås på många olika sätt och hur begreppet tolkas kommer att få betydelse för hur jämställdhetsarbetet organiseras. Vi tror att en kombination av en analys av vad som görs och hur det görs kan öka förståelsen för förutsättningarna för hållbarhet i jämställdhetsarbetet i offentliga organisationer 14. Två aspekter har särskilt stark påverkan på jämställdhetsintegreringsarbetet. Den ena handlar om förekomsten av oklarheter och tvetydigheter kring vad jämställdhet innebär och hur den kan uppnås och den andra berör olika former av konflikter som kan uppstå i alla led av genomförandet av jämställdhetspolitiken 15. I vår följeforskning har vi utgått från att de flesta genomför någon form av kartläggning vars resultat de analyserar och beslutar om vidare åtgärder från. Många genomför dessutom olika utbildningsinsatser för att stödja arbetet med att jämställdhetsintegrera. Vi utgår ifrån att jämställdhetsintegreringsarbetet bedrivs enligt följande förenklade modell, där resultat och effekter kan ses utifrån samtliga steg: 12 Svensson m.fl. (2007) 13 SOU (2005) 14 Lindholm red. (2011) 15 Callerstig (2014) 7

Vad har gjorts och vilka konsekvenser har det fått? Figur 2. Utvecklingsspiral för arbete med jämställdhetsintegrering Dilemman i jämställdhetsintegreringsarbetet Vi har i vår interaktiva ansats använt dilemman som ett sätt att fördjupa analysen av forskningsresultaten och som ett sätt att bidra till den praktiska utvecklingen. 16 De dilemman som ursprungligen identifierats på det första nationella analysseminariet har sedan utgjort basen för det gemensamma lärandet under forskningsprocessen. I fallstudierna har några av dem fördjupats och problematiserats. Dilemmana är uppkomna från deltagarnas erfarenheter av praktiskt jämställdhetsarbete. Några dilemman handlar om att driva förändring uppifrån eller underifrån, att arbeta utifrån konsensus eller konflikt, att utgå från verksamhetsmål eller jämställdhetsmål, att arbeta med en jämställd verksamhet eller en jämställd arbetsplats. Syfte och frågeställningar Syftet och en central del av följeforskningen är att den ska vara praktisk och utvecklingsstödjande. Utgångspunkten har varit att bidra till ett lärande bland deltagarna, ett lärande som bidrar till hållbar jämställdhetsintegrering i berörda verksamheter. Den andra aspekten är mer teoretisk och långsiktig, där fokus är att bidra till en mer generell kunskap inom området. Fokus har varit att studera långsiktiga effekter av programmet genom de insatser som nu genomförs för att implementera och sprida olika resultat inom och utom berörda organisationer. Vi har koncentrerat oss på olika verksamhetsförändringar och vilka effekter de haft för brukare/kunder/klienter/patienter. Forskningen på dessa effekter i verksamheten bygger på förbättringar på en lokal nivå, det vill säga en utveckling av olika verksamheter. Programmet strävade samtidigt efter att förändra på en mer övergripande och strategisk nivå. Det senare kunde handla om att delta i och påverka den offentliga debatten, att utforma kriterier för kravställande vid upphandling, en utveckling av verktyg (exempelvis makequality) att ta fram nyckeltal (inom KoLaDa)samt att stimulera till nya utvecklingsarbeten och/eller att stärka hållbarheten i andra utvecklingsarbeten etc. 16 Metoden att arbeta med dilemman utvecklas närmare i Callerstig och Lindholm (2011) samt i Lindholm (2011) 8

Forskning om effekter är komplicerat. Effekter av ett utvecklingsarbete uppstår långt senare och det är oftast endast möjligt att ta fram indikatorer under programtiden. Det är alltså svårt att fastställa vad Program för Hållbar Jämställdhet har bidragit till när det gäller effekter i en konkret verksamhet. Resultaten kan lättare studeras, men hållbarhet förutsätter att dessa resultat lever kvar och utvecklas efter programtiden. Utveckling handlar sällan om linjära och mekaniska förlopp, utan det krävs en analys av hur olika delar i ett system samverkar för att förstå vilka resultat som kan leda till långsiktiga effekter. Det gäller i synnerhet jämställdhetsintegrering som förutsätter en sammansatt men samtidigt flexibel strategi med flera olika moment i utvecklingsarbetet. 17 Ett sätt att förstå resultat är att det är allt som kommer ut ur en verksamhet i form av prestationer och effekter. 18 Prestationer är de produkter eller tjänster som produceras. En prestation i jämställdhetsintegreringsarbetet kan vara både analyser och åtgärder som genomförs till följd av de könsskillnader som upptäcks i en verksamhet. 19 Effekter däremot är inte vad som görs i en verksamhet utan konsekvenserna av det som görs. 20 Effekter kan vara både kortsiktiga och långsiktiga, det vill säga det finns effekter som kan ses direkt och sådana som kan ses efter en tid. Effekter kan även studeras på olika nivåer. Det kan gälla organisations- och verksamhetsnivån i form av nya styrformer, ledningssystem, rutiner, arbetssätt med mera. De kan även utläsas på en samhällsnivå, 21 bland annat genom en strategisk påverkan, där lagar, avtal, prioriteringar av resurser och den allmänna debatten påverkas. Vi menar att ett hållbart utvecklingsarbete förutsätter ett sampel mellan effekter på dessa tre nivåer. 22 Den stora spännvidden på vad jämställdhet kan handla om gör att det finns en mängd olika problematiker kring hur resultat och effekter kan följas upp. Effekter är många gånger svåra att förutse, inte minst för att arbetet kan innebära att introducera ett jämställdhetsperspektiv inom områden som tidigare varit helt könsblinda och där både praktisk erfarenhet och tidigare forskning saknas. Att mäta förändringar i relation till genus och jämställdhet medför ofta en rad frågor som exempelvis: hur kan vi identifiera kvalitativa förändringar som inte så lätt går att mäta? Hur kan förändring som påverkas av en mängd olika tolkningar av vad jämställdhet är följas upp? 23 Risker med mätning Krav på kvantifierbara mått och målstyrning, som inriktar allt arbete mot att nå målet kan försvåra och osynliggöra den viktiga vägen till målet och medföra att frågor om makt och rättvisa går förlorade i processen 24. Det är relevant att fråga sig varför just jämställdhetssatsningar tycks hårdgranskas i vissa sammanhang när andra satsningar förblir ogranskade 25. Andra menar att betoningen på mätbarhet, evidens och faktabaserad utveckling även inrymmer möjligheter som ger 17 McNutt (2010), Lindholm (2011) 18 Lindgren (2006) 19 Callerstig och Lindholm (2013) 20 Lindgren 2006:50. 21 jfr Vinnova-rapport (2007) 22 jfr Brulin & Svensson 2011, Lindholm et al (2011) 23 Callerstig och Lindholm (2013) 24 Walby (2005), Wittbom (2009), Walby och Armstrong (2010) 25 Sundin och Rapp (2011) 9

nya förhandlingspositioner och tillträde till jämställdhetsexperter och genusforskning på tidigare könsblinda områden 26. Jämställdhetsarbetet handlar ofta om att ifrågasätta befintliga prioriteringar och fördelningen av resurser och inflytande vilket gör arbetet särskilt utmanande. Att i utvärderingssammanhang ställa frågor om resultat och effekter från ett könsperspektiv kan vara ett sätt att i ett sista skede av en process införa ett jämställdhetsperspektiv där det tidigare saknats 27. Det är uppenbart att det finns risker förenat med att fokusera på mätning samtidigt finns möjligheter genom att studera resultat och de effekter som de genererar för att utveckla det framtida jämställdhetsintegreringsarbetet. Metod och genomförande Vi har eftersträvat en interaktiv ansats, det vill säga en ambition att lära tillsammans med deltagarna, som i detta fall varit både programansvariga på SKL och deltagare i de berörda utvecklingsarbetena. Vår ambition har varit att forskningen skulle fungera som ett utvecklingsstöd till berörda och utformas i samråd med dessa. Interaktiviteten har därmed inte bara bestått av gemensamma analyser av insamlat material utan även av att gemensamt ta fram frågeställningar och göra metodval. Vår roll har inte varit att driva utvecklingen i programmet framåt. Utgångspunkten är att det är kopplingen mellan konkret, praktiskt utvecklingsarbete och långsiktig teoriutveckling som innebär utmaningar och som ger energi i den gemensamma kunskapsbildningen. Det är en förutsättning att deltagarna tycker forskningen är stimulerande och relevant för det egna utvecklingsarbetet för att den gemensamma kunskapsbildningen ska uppstå. Forskningen har främst utgått från fallstudier och enkäter. Enkäterna hjälper oss att besvara den första frågeställningen vilka resultat och effekter i lokala verksamheter har programmet lett till eller bidragit till? och fallstudierna bidrar med förklaringar, det vill säga hjälper oss med den andra frågeställningen vad ligger bakom uppnådda resultat och effekter? Enkäterna har varit ett viktigt instrument för att mer systematiskt och i större omfattning studera resultat och effekter av verksamhetsförbättringar. Enkäterna har främst riktats till projektledning och projektägare. Vi har formulerat frågor i enkäten som hjälpt oss att studera vad utvecklingsarbetena har gjort och hur de arbetar med jämställdhetsintegrering. Vi har använt våra teoretiska modeller för förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete med jämställdhetsintegering. Flera frågeområden i enkäterna har varit desamma år från år vilket möjliggjort jämförelser över tid. 28 Under hela programperioden har vi genomfört åtta fallstudier. De bygger i huvudsak på en kombination av dokumentstudier, intervjuer och analysseminarier. Fallstudierna är valda så att analysen av långsiktiga effekter kan göras mer generell, det vill säga vi har sökt en variation när det gäller verksamheternas inriktning. Fallstudiernas resultat har först analyserats lokalt, tillsammans med berörda i fallstudien, och därefter vid nationella seminarier dit alla utvecklingsarbeten och projektledningen från SKL bjudits in. 26 Swan och Fox (2010), Squires (2007) 27 Bustelo (2003) 28 I enkätarbetet har vi tagit hjälp av Lena Johansson, fd. SCB 10

Följande aktiviteter har genomförts: åtta fallstudier i olika utvecklingsarbeten fem enkätomgångar besvarade av framförallt ansvariga i projekt- och styrgrupper samt politiker en studie av SKL:s roll som projektägare tio lokala analysseminarier sju nationella analysseminarier deltagande vid FORUM-träffar och konferenser regelbundna träffar med programansvariga och styrgrupp på SKL Med anknytning till programmet har vi också genomfört en högskoleutbildning (7.5 poäng) för utvärderare inom programmet, medverkat på SKLs utbildning för jämställdhetsstrateger samt i ett nationellt nätverk för jämställdhetsarbetare. Vi har också medverkat vid interna träffar på SKL till exempel kring utvärdering av utbildningsinsatser och utformning av lärande exempel, deltagit i SKLs nyckeltalsgrupp samt lämnat bidrag till portalen jämställ.nu. Vidare har vi handlett studenter som hämtat empiri från programmet, deltagit i forskarkonferenser där empiri från programmet presentrats, gett ut boken Jämställdhet i verksamhetsutveckling samt medverkat i en antologi 29 med mera. Mot bakgrund av den redovisning som gjorts ovan har vi tillämpat olika metoder och förhållningsätt när det gäller studiet av effekter av Program för Hållbar Jämställdhet. Det finns delar där mätning av resultat är viktiga, men en genomgående strävan har varit att försöka göra täta beskrivningar av en förändring ur ett brukarperspektiv i en lokal kontext, för att på det sättet försöka hitta indikatorer på långsiktiga effekter. I stället för att försöka få fram entydiga mått på effekter av programmet har uppgiften varit att samla olika typer av data samt att resonera och analysera om hur resultaten har tagits om hand och hur de kan leva vidare i en verksamhet. Det blir särskilt viktigt att ha en sådan öppen och lärande ansats eftersom de lokala verksamheterna varierat kraftigt när det gäller innehåll, former och förutsättningar. Resultat och effekter Slutrapporten för programperioden 2008 2010 kan sägas ha varit inriktad på att förstå förutsättningarna för jämställdhetsintegrering som ett hållbart utvecklingsarbete. Vårt arbete 2011-2013 har handlat om att problematisera de resultat och effekter som programmet hittills har lett till. Dessa två aspekter hänger givetvis samman och långsiktiga effekter förutsätter ett hållbart utvecklingsarbete. Att kontinuerligt följa resultat och effekter är också en viktig del av ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Mål och mätning speglar synen på själva utvecklingsprocessen och är med och forma synen på vad som är mätbart, och vilka typer av resultat som går att få fram. För offentliga organisationer som styrs av ett demokratiskt uppdrag handlar mätningen om legitimitet, effektivitet och demokrati. Att undersöka och tydliggöra problem, att formulera visioner för framtiden och föreslå sätt att nå den är hjärtat i allt utvecklingsarbete och en viktig del av arbetet för ett mer jämställt samhälle. Samtidigt finns både problem och risker förknippande med mätning. Vi 29 Svensson m.fl. (2013) 11

kommer i det följande att diskutera våra resultat utifrån en belysning av både de möjligheter och begränsningar som undersökandet av jämställdhet och jämställdhetsarbetet omgärdas av. Vi börjar med att presentera resultaten från en enkätundersökning. De årligen återkommande enkäterna har hjälpt oss att se vilka resultat och effekter i lokala verksamheter programmet har lett till eller bidragit till. Därefter följer en redovisning av tre fallstudier. Vad ligger bakom uppnådda resultat och effekter? Vilka förutsättningar behövs för att uppnå dessa? Fallstudierna har bidragit till att fördjupa förståelsen av enkätresultaten. Rapporten avslutas med några sammanfattande reflektioner. Enkätresultat I oktober 2013 genomfördes en enkätundersökning, riktad till projektledare. I många utvecklingsarbeten fanns mer än en projektledare. Enkäten riktade sig därför även till delprojektledare eller personer med liknande funktion. Varje utvecklingsarbete fick uppge vilka som var mest lämpliga att besvara enkäten. Sammanlagt besvarades denna av 130 personer. Av dessa var 36 procent projektledare, 41 procent delprojektledare och 23 procent annat, exempelvis jämställdhetsstrateger eller processledare. Enkäten skickades ut till 185 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 70 procent. För enkelhetens skull benämns alla respondenter projektledare i denna resultatredovisning. Enkäten är konstruerad utifrån våra tidigare beskrivna teorier om hållbar jämställdhetsintegrering. Enkätresultaten bygger på respondenternas bedömningar och eftersom de själva haft ett stort ansvar för utvecklingsarbetets resultat är det rimligt att anta att deras bedömningar kan vara färgade av det. För att få reda på vad som ligger bakom olika svar har vi i stor utsträckning kombinerat fasta svarsalternativ med öppna frågor där respondenterna ombetts ge exempel på olika resultat. Vi ska inleda med att sammanfatta resultaten av enkäten och därefter lyfta fram några viktiga slutsatser. Jämförelser görs mellan denna enkäts resultat och förra årets. Till största delen har samma frågor använts. Frågorna i enkäten berörde framför allt följande områden och frågor: Synliggörs problem med ojämställdhet? Kartläggs verksamheten? Analyseras kartläggningarna? Åtgärder? Vad händer efter analysen? Resultat av analys och åtgärder Långsiktiga effekter av programmet Ägarskap och styrning. Strategier för det framtida arbetet Stöd från SKL Tidigare enkäter har visat att programmet gett avtryck i berörda verksamheter. I årets enkät (2013) ser vi att den trenden håller i sig. En stor andel respondenter uppger att de kan se resultat av de åtgärder som genomförts. I tabell 1 redovisas hur dessa fördelar sig mellan de olika svarsalternativen. Till största delen handlar det om en ökad medvetenhet och att nya frågor väcks. Allt fler menar att arbetet bidrar till verksamhetsutveckling och förändrade arbetssätt. Dessa förändringar är statistiskt signifikanta. Det är färre som uppger att arbetet lett till omfördelning av resurser eller att det påverkat politiska beslut. 12

Tabell 1: Antal i procent som anger att genomförda analyser och åtgärder gett några resultat Antal i procent som instämmer Förra årets resultat inom parentes Medvetenheten om jämställdhetsfrågor har ökat 97 (89) Nya frågor har väckts 97 (87) Arbetet har bidragit till verksamhetsutveckling 91 (80) Förändrade arbetssätt i våra verksamheter 78 (73) Det har påverkat politiska beslut 46 (50) Annat 29 (35) Det har lett till omfördelning av resurser 27 (25) Jag kan inte se något resultat 13 (13) Medvetenheten har ökat och nya frågor väckts Respondenterna uppmanades att ge exempel på varje område som de besvarat positivt. När det gäller den ökade medvetenheten om jämställdhetsfrågor uppges att detta främst märks genom att samtal om jämställdhet nu sker mer spontant och naturligt, motståndet har minskat samt politiker och tjänstemän är mer på banan och efterfrågar underlag utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Nedan är några exempel på kommentarer som speglar den ökade medvetenheten: I möten och olika sammanhang ställs frågan ofta om hur beslut påverkar olika utifrån kön. Frågan bärs av andra än de som är engagerade i projektet. Verksamheten börjar efterfråga jämställdhet. Frågan är numera okontroversiell och självklar för de flesta. Som koordinator behöver jag sällan motivera arbetet. Många är medvetna om att vi inte automatiskt fördelar resurserna lika mellan män, kvinnor, flickor och pojkar. Val av bilder vid publikationer väljs mer medvetet. Ett allmänt ifrågasättande av gällande normer är vanligare nu. Genusfrågan tar plats. 97 procent av de som besvarat enkäten menar att nya frågor har väckts. De exempel som ges handlar i stor utsträckning om en nyfikenhet som väckts utifrån de kartläggningar som genomförts. Varför ser det ut som det gör? Behovet av ytterligare kartläggningar och utökade analyser lyfts fram. Vi tycker oss se en ökning i antalet som svarar att arbetet väckt frågor kring andra maktordningar och perspektiv, jämfört med tidigare. 13

Att man nu inte bara är intresserad av jämställdhet utan om samtliga normer som styr. Synsättet har vidgats till att omfatta social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Hur samverkar kön med andra maktordningar? Arbetet har lett till verksamhetsutveckling och förändrade arbetssätt De allra flesta (91 %) menar att arbetet lett till verksamhetsutveckling och nästan lika många ser ett förändrade arbetssätt (78 %). Enligt flera projektledare har beredskapen och kunskapen att göra könskonsekvensanalys ökat och könskonsekvensbeskrivningar efterfrågas på alla nivåer. Exempel på verksamhetsutveckling som nämns är bland annat: Jämställd trafikplanering är ett helt nytt område som vi aldrig har tittat på. Vi har sett var vi brister och vad vi bör utveckla. Marknadsföring och kommunikation är de områden som vi kommer att satsa särskilt på under 2014. Mer komplexa och kvalitativa analyser görs numera på såväl central nivå som på skolnivå som följd av förbättrade underlag. Vi har stärkt brukarinflytandet när vi frågar män och kvinnor hur de själva upplever insatser. Kvaliteten på läkarintygen har ökat jobbar för jämställda och säkra sjukskrivningar. Vi har ökat antalet manliga vårdbiträden inom Hemtjänsten. De förändrade arbetssätten gäller främst rutiner för verksamheten såsom anvisningar, riktlinjer, checklistor etc. (81 %) initiering av nya utbildningsinsatser inom området (72 %) samt kvalitetsarbetet (66 %). Minst påverkan har skett när det gäller budgetarbetet (26 %) och upphandlingar (19 %). Påverkan på politiska beslut hos knappt hälften När det gäller påverkan på politiska beslut uppger 46 procent att så skett. Exempel på detta som ges är: Att resurser för jämställdhetsarbetet ska avsättas hos alla förvaltningar. Ett boende för hemlösa kvinnor utan skyddsbehov inrättades. Samtliga nämnder samt kommunstyrelsen har arbetat in jämställdhetsaspekter i sina mål- och resursplaner samt i uppföljningen av dessa (delårsrapporter och årsredovisning). Att alla kommunala skolor i Stockholm åläggs integrera ett jämställdhetsperspektiv i sitt ordinarie kvalitetsarbete genom att formulera åtaganden i sina arbetsplaner var ett politiskt beslut. I de öppna svaren uppger många att checklistor för jämställdhetsintegrering av beslut tagits fram och att det ställs högre krav på ett genusperspektiv i den politiska ärendehanteringen, i 14

beredningsprocessen. När det gäller omfördelning av resurser, något som 27 procent menar har skett, handlar det bland annat om att resurser tilldelats personer för att dessa ska kunna arbeta med jämställdhetsintegrering även efter det att projektet är slut. Flera exempel kommer från skolan, där bland annat tid för extraresurser omfördelats och blivit mer jämställt fördelad mellan pojkar och flickor. Ytterligare exempel: Arbetet med jämställdhet har fått en egen budgetpost på central förvaltning. Dessutom har fler handläggare fått avsatt tid för jämställdhetsfrågor. Extra resurser till ett kommunalt gym för inköp av ny utrustning för att attrahera fler kvinnor. Tidigare nyttjades gymmet till 80 % av män. Exempelvis att det vid granskning framkom att tid för likartat hjälpbehov hos man respektive kvinna inte beviljades i samma omfattning. En omfördelning av tid/resurs gjordes då. Beslut om sociala investeringar är en effekt av några års jämställdhetsarbete. Kartläggning av verksamheterna genomförs i hög utsträckning Hos en klar majoritet (93 %) av utvecklingsarbetena genomförs kartläggningar, då främst med hjälp av könsuppdelad statistik. Problem med ojämställdhet synliggörs även genom granskning av arbetssätt och rutiner (81 %), egna studier av till exempel bemötande (53 %) och genom granskning av informationsmaterial (49 %). Detta innebär en liten ökning jämfört med förra året, och i årets enkät uppger inte någon att man inte arbetat med att synliggöra problem med ojämställdhet. 2012 uppgav 4 procent att de inte gjort det. Det är fler som uppger att den statistik som behövs för att göra jämställdhetsanalyser är könsuppdelad. 2013 är det 44 procent som menar att det är så helt och hållet eller till stor del. 2012 var motsvarande procentsats 34. Det finns mest könsuppdelad statistik på central- och mellannivå i verksamheterna. Allt fler analyser genomförs 2012 konstaterade vi att det var en liten andel som genomförde analyser av kartläggningarna. Så är det fortfarande, men vi ser en ökning i detta avseende. Det är nu fler som menar att de helt och hållet eller till stor del genomför analyser. Det är en påtaglig ökning från ungefär 16 till 32 procent. Flest analyser görs på lokal nivå, det vill säga på enhets- eller områdesnivå. När det gäller hinder för att genomföra analyser får vi 2013 ungefär samma svar som 2012. De största hindren upplevs vara tidsbrist (81 %), bristande kompetens när det gäller analysarbete (80 %), utvecklingsarbetet drunknar i annat pågående utvecklingsarbete (79 %), bristande intresse hos chefer (57 %) och politiker (33 %). Andra hinder som nämns är brist på ekonomiska och personella resurser, regler om sekretess, osäkerhet om hur omfattande analyserna ska vara samt att det finns en uppfattning om att ett ärende till exempel är könsneutralt och att det därför inte ska göras någon analys. Bristen på analyser förklaras också med att statistik kan saknas i systemen eller att alla system inte går att samköra. Jämställdhetsarbetet har lett till åtgärder, det vill säga handlingar som kanske ännu inte lett till något resultat för brukarna. Detta gäller främst kring rutiner för verksamheten såsom anvisningar, riktlinjer 15

och checklistor (85 %), initiering av nya utbildningsinsatser (75 %), års- och delårsredovisningar (73 %), verksamhetsberättelser (73 %), kvalitetsarbetet (73 %), befintliga utbildningsinsatser (72 %) och beslutsunderlag till politiker (60 %). Drygt 40 procent uppger att arbetet lett till åtgärder när det gäller budgetarbetet. Knappt 30 procent menar att de påverkat upphandlingar. Går det att utläsa effekter för brukare? När det gäller effekter för brukare noterar vi en liten ökning. Knappt hälften av projektledarna menar nu att det går att utläsa effekter för brukare. Förra året var det ungefär en tredjedel som ansåg att det gick att göra det. De som bedömer att det uppstått effekter för brukare finns, i fallande skala inom kultur och fritid, socialtjänst inkl. individ- och familjeomsorg, barnomsorg, omsorg om äldre och funktionshindrade, stadsplanering och utbildning. Av de som svarat att de inte alls kan se några effekter ännu för brukare återfinns de flesta inom hälso-och sjukvård, tandvård, räddningstjänst, kollektivtrafik, renhållning, miljöfrågor samt näringsliv och tillväxt. Vi ser alltså en liten till ökning när det gäller bedömningen av effekter för brukare. Socialtjänsten har tagit ett kliv framåt medan utbildningsområdet backar något. De effekter för brukare som nämns handlar till exempel om ett förändrat bemötande och nya arbetssätt. Det kan vara att resurser i form av bostäder fördelas jämställt utifrån kvinnors och mäns behov, att öppettider på ungdomsmottagningar förändrats i detta fall för att i högre grad möta mäns behov, att kvinnor och män ges lika möjligheter att påverka i medborgardialoger eller att ett jämställdhetsperspektiv nu finns med i utformningen av den framtida gymnasieskolan. Citaten nedan är fler exempel på uppfattade effekter för brukare: Vi utformar offentliga miljöer med större insikt om hur man uppfattar omgivningen för att alla ska känna större trygghet än tidigare. Könsneutrala toaletter. Könsstereotypa val till musikskolan motverkas. Lika många kvinnliga som manliga utställare får ta plats på konstmuseet, sett över tid. Profilering av verksamheten mot ett jämställt perspektiv. Minskat antal bränder och skadade i områden som haft fokus på ökad trygghet för kvinnor och män. I den undersökning vi gjort kan vi konstatera att föreningar som arbetat med jämställdhetsprojekt ökar antal flickor och pojkar när övriga föreningslivet tappar medlemmar. Forskning visar att effekter kan vara av olika slag. Oväntade och överraskande effekter av projekt kan vara lika viktiga som förväntade och planerade. Vilka typer av effekter har vi sett i detta program? Det finns oväntade effekter Knappt hälften av projektledarna menar att det uppstått oväntade positiva effekter av utvecklingsarbetet. De effekter som nämns handlar främst om ett oväntat intresse, en oväntad spridning eller oväntade resultat. Pojkarnas höjda slutbetyg som en effekt av det normkritiska arbetet. 16

Sidoaktiviteter har poppat upp, även inom områden där projektet inte haft direktpåverkan konstinköp, pappagruppsarbete m.m. Ett regionalt nätverk har bildats för jämställdhetsfrågor. Det kan också handla om nya insikter eller kunskaper om den egna kommunen eller verksamheten. Som delprocessledare har jag fått mycket kunskap om övriga delar av kommunen. Vi har sett samverkansvinster och fått ett stort kontaktnät. Man kan få syn på andra utvecklingsområden eller brister när man granskar verksamheter. Man lär känna sin verksamhet mer på djupet. Det är lika fascinerande varje gång att se hur jämställdhetsintegrering sätter fokus på systemfelen vilket leder till att vi kan öka kvaliteten generellt i kommunen om vi tar oss an dessa systemfel. En kvalitetshöjning av vårt arbete överlag. Vi frågade även efter eventuella negativa oväntade effekter. Tio procent uppgav att sådana uppstått av utvecklingsarbetet. Dessa handlar om konflikter och motstånd, bland annat mellan medarbetare och chefer eller mellan projektledare och verksamheten. Negativa men man synliggör maktstrukturer, okunskap, felprioriteringar, normer, att det gamla inte fungerar längre etc..det är kännbart. Intresset för några av projektets resultat intresserar flera, viss maktkamp kan skönjas. Det har blivit en tydligare polarisering mellan de som är för och de som är emot jämställdhet. Hinder för långsiktiga effekter Liksom tidigare uppger 80 procent att utvecklingsarbetet drunknar i annat pågående utvecklingsarbete som det största hindret för att arbetet ska leda till effekter. Svarsalternativet konkurrens från arbete med andra perspektiv fanns inte med i enkäten 2012, men detta uppfattas nu som det näst största hindret för långsiktiga effekter (77 %). Tre fjärdedelar uppger svårigheter när det gäller att mäta och följa upp arbetet. Över 70 procent menar att tidsbrist, oklar styrning och brist på resurser är hinder. Vi ser en trend i att engagemanget från chefer, politiker och styrgrupp har minskat. En ökad andel respondenter instämmer i att deras bristande engagemang är ett stort hinder för långsiktigheten. Överlag ser vi en skillnad i svaren kring svårigheterna. I den senare enkäten instämmer 100 procent av de som svarat absolut eller delvis i samtliga föreslagna förklaringar till vad som kan utgöra hinder för långsiktiga effekter. I den förra enkäten instämde en tredjedel knappast i att bristande engagemang från politiker utgjorde ett hinder. En tredjedel instämde absolut inte i att bristande engagemang hos styrgruppen hindrade långsiktigheten. Detsamma gällde för otydliga mål, att det saknades strategier för det fortsatta arbetet eller att det fanns intressekonflikter. Stämmer det att engagemanget från projektägarna har minskat under programtiden? Hur ser då förutsättningarna ut för arbetet när Program för Hållbar Jämställdhet avslutas? 17

Ägarskap och styrning I enkäten fanns fördjupande frågor kring ägarskap och styrning. Vi ställde även frågor kring strategier och hur man försäkrat sig om hållbarhet i det fortsatta arbetet. Projektledarna menar, liksom i den tidigare enkäten, att det finns ett aktivt engagemang hos ansvariga tjänstemän (95 %). När det gäller engagemanget hos ansvariga politiker har förtroendet sjunkit från 82 till 76 procent. I enkäten ställdes frågor kring hur engagemanget yttrade sig. Vi ser där en minskning när det gäller samtliga områden, utom ett, som handlar om att ägarna bidrar med idéer kring utvecklingsarbetet. Svaren ger en bild där intresset för att ta del av utvärderingar och processredovisningar minskat, liksom för deltagande i möten kring utvecklingsarbetet i stort. Projektledarna upplever en mindre uttalad vilja hos ägarna att avsätta tid och resurser till utvecklingsarbetet och att dessa i mindre utsträckning efterfrågar resultat av utvecklingsarbetet. Dessa skillnader räcker dock inte riktigt till för att vara signifikanta. Engagemanget är passivt enligt 40 procent av de som svarat, vilket kan jämföras med 30 procent i förra årets enkät. Detta är en statistiskt signifikant förändring liksom upplevelsen av att utvecklingsarbetet inte prioriteras särskilt högt. Närmare hälften (47 %) instämde i att det inte känns som om utvecklingsarbetet prioriteras särskilt högt. 2012 var motsvarande siffra 30 procent. Några projektledare kommenterar svaren så här: Både politiker och ledningen är positiva men jämställdhetsfrågor kommer inte högst på dagordningen. Flera byten av chef har lett till avbrott i projektägarnas engagemang och viljeinriktning. De flesta, (74 %) har en styrgrupp för utvecklingsarbetet. För övriga sker arbetet inom ramen för befintlig organisation. En övervägande majoritet (89 %) tycker att styrgruppen är aktiv och intresserad av vad som sker i utvecklingsarbetet. Enligt 85 procent fungerar styrningen bra. Dock menar närmare hälften, vilket blir lite motsägelsefullt, att bristande engagemang i styrgruppen är ett av de största hindren för att utvecklingsarbetet ska leda till långsiktiga effekter, vilket innebär en statistiskt signifikant förändring. Strategier för det fortsatta arbetet Frågorna under denna rubrik besvarades av ungefär hälften av respondenterna, vilket måste beaktas i analysen. Tre fjärdedelar de som svarat uppger att det finns en strategi (övergripande plan) för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Ungefär lika många (76 %) menar att det finns ett politiskt uppdrag efter programmet, till exempel en undertecknad CEMR-deklaration, handlingsplan eller liknande. Drygt hälften, 51 procent, uppger att det finns en politisk beredning där ansvaret för jämställdhetsintegrering ingår. Nedan några kommentarer kring den politiska beredningen: Demokratiberedningen. Finns en grupp med politiker från flera beredningar som har ansvar. Kommunstyrelsens plan- och utvecklingsutskott. 18

Enligt hälften av projektledarna finns det någon i ledningsgruppen med särskilt ansvar att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering på övergripande nivå. Lika många svarar nej eller vet ej. Några kommenterar svaret enligt nedan: Alla är lika delaktiga och cheferna har en processledare som stöd. Direktör och verksamhetsansvariga. Kommunchef är projektägare, men driver han? Drygt hälften (60 %) uppgav att det finns en controller, verksamhetsutvecklare eller liknande med särskilt ansvar att följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering på övergripande nivå. Några kommenterade sitt svar och där framgick att i några fall skulle en person tillsättas, men att det ännu inte var klart vem. Andra svarade att det var en processledare, jämställdhetsstrateg eller controller som hade detta ansvar. 68 procent svarade att det finns en person med ansvar för jämställdhetsintegrering från 2014. Det kunde vara en samordnare för jämställdhet, en mångfaldsoch folkhälsostrateg, controller eller verksamhetsansvariga. 68 procent av de som svarat uppger att det finns ett nätverk inom verksamheten (mellan förvaltningar eller motsvarande) med uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Kommentarerna handlar om att det finns nätverk som hoppas få fortsätta och det pågår ett arbete med att skapa nätverk, till exempel inom en förvaltning. Stödet från SKL Drygt 60 procent uppger att det pågår ett arbete med jämställdhetsintegrering parallellt med det arbete som bedrivs inom ramen för programmet. En övervägande majoritet (73 %) av projektledarna är nöjda med det stöd de fått från SKL. 90 procent menar att programmet haft stor betydelse för arbetet med jämställdhetsintegrering. Drygt hälften (61 %) menar att Forumträffarna varit värdefulla för utvecklingsarbetet. Dessa procentsatser skiljer sig inte nämnvärt från fjolårets. Frågor ställdes kring användandet och den upplevda nyttan med verktyget MakEquality och webbportalen Jämställ.nu. Enkätsvaren indikerar att användningen av MakEquality har minskat det senaste året. I årets enkät svarar 39 procent att de använt verktyget, jämfört med 51 procent 2012. Främsta nyttan av detta verktyg återfinns när det gäller att planera, följa upp och redovisa verksamheters jämställdhetsarbete (72 %). Därefter för granskning och revision av verksamheternas jämställdhetsarbete (62 %), för att utveckla ledningssystem för kvalitet och hållbar utveckling (51 %), för att skapa och följa upp handlingsplaner enligt CEMR:s jämställdhetsdeklaration (38 %) samt för att beställa och upphandla jämställdhetsintegrerad verksamhet (29 %). Besöksfrekvensen hos Jämställ.nu har ökat något, närmare 60 procent har besökt portalen vid ett flertal tillfällen. Det är också fler som uppger att de lämnat bidrag där. Drygt en tredjedel säger sig ha gjort det. Största nyttan med denna portal uppges vara att den ger aktuell information om vad som är på gång inom jämställdhetsområdet samt tillgången till verktygslådan. 19

Sammanfattning av resultat från enkäten Vi ska sammanfatta de viktigaste resultaten av enkäten i några punkter: Arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätter att ge ett allt större avtryck i verksamheterna. 97 procent av projektledarna uppger att medvetenheten om jämställdhetsfrågor ökat och lika många att nya frågor har väckts. Andelen som menar att arbetet bidragit till verksamhetsutveckling (91 %) och förändrade arbetssätt (78 %) har ökat sedan förra årets mätning. Förändrade arbetssätt gäller främst rutiner för verksamheten såsom anvisningar, checklistor, initiering av nya utbildningsinsatser inom området samt kvalitetsarbetet. Minst påverkan har skett när det gäller budgetarbetet och upphandlingar. Vi ser en ökning när det gäller påverkan på beslutsunderlag för politiker från 44 till 59 procent. Arbetet har svårare att nå påverkan på politiska beslut och bidra till omfördelning av resurser. Ungefär hälften menar att arbetet påverkat politiska beslut och 27 procent att arbetet lett till en omfördelning av resurser, vilket är ungefär samma nivåer som 2012. En klar majoritet uppger att det genomförs kartläggningar av verksamheten. Kartläggningarna sker främst med hjälp av könsuppdelad statistik och genom granskning av arbetssätt och rutiner. Den statistik som behövs för att göra jämställdhetsanalyser uppges i högre grad vara könsuppdelad en ökning från 33 till 44 procent. 2012 konstaterade vi att det var en liten andel som genomförde analyser av kartläggningarna. Så är det fortfarande, men vi ser en ökning från 16 till 32 procent. Hindren för att genomföra analyser är, liksom tidigare: tidsbrist, bristande kompetens, att arbetet drunknar i annat pågående utvecklingsarbete och bristande intresse hos chefer. När det gäller effekter för brukare ser vi en liten ökning. Knappt hälften av projektledarna menar att det går att utläsa effekter för brukare nu. Förra året var det ungefär en tredjedel som ansåg att det gick att göra det. Effekterna återfinns främst inom kultur och fritid, socialtjänst, barnomsorg, omsorg om äldre och funktionshindrade, stadsplanering och utbildning. De effekter som nämns handlar till exempel om ett förändrat bemötande, nya arbetssätt och högre kvalitet i tjänsterna. Knappt hälften av projektledarna menar att det uppstått oväntade positiva effekter av utvecklingsarbetet. De effekter som nämns handlar främst om ett oväntat intresse, en oväntad spridning eller oväntade resultat. Det kan också handla om nya insikter eller kunskaper om den egna kommunen eller verksamheten. En klar majoritet av projektledarna gör bedömningen att det finns ett aktivt engagemang hos projektägarna (ansvariga politiker och tjänstemän). I följdfrågor som ställs framkommer att 40 procent av projektledarna bedömer att engagemanget hos projektägarna är passivt, vilket kan jämföras med 30 procent i förra årets enkät. Närmare hälften instämmer i att det inte känns som om utvecklingsarbetet prioriteras särskilt högt. 2012 var motsvarande siffra 30 procent. De flesta utvecklingsarbeten har en styrgrupp för utvecklingsarbetet. För övriga sker arbetet inom ramen för befintlig organisation. En övervägande majoritet tycker att styrgruppen är aktiv och intresserad av vad som sker i utvecklingsarbetet. Samtidigt menar närmare hälften av projektledarna att bristande engagemang i styrgruppen är ett av de största hindren för att utvecklingsarbetet ska leda till långsiktiga effekter. 20