Naturbruksgymnasiet i Östergötland verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget

Naturbruksgymnasiet i Östergötland verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget 1

Innehållsförteckning 1. Vision (och verksamhetsidé) 3 2. Medborgar - kundperspektivet 4 3. Processperspektivet 6 4. Medarbetarperspektivet 8 5. Ekonomiperspektivet 9 6. Årsbudget 10 7. Förslag till beslut 11 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 2011 Bilaga 2 Investeringsplan 2011-2013 Bilaga 3 Kompetensförsörjningsbehov och analys 2

1. VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning Naturbruksgymnasiet i Östergötland är med sina verksamheter vid Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta anläggningar av sitt slag. Vår vision är att vara Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning. Konkurrensen om en kraftigt krympande marknad är knivskarp och utvecklingen ställer stora krav på hög kvalitet, effektivitet och flexibilitet. I denna omvärldsbild ska vi fortsätta att framgångsrikt driva och utveckla Naturbruksgymnasiet under affärsmässiga former. C:\Documents and Settings\459P\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK30\V-plan o budget -11.doc 3

2. ELEV KUNDPERSPEKTIVET Naturbruk Östergötland erbjuder ett mycket brett utbud för ungdomar och vuxna och levererar i princip kompetensutveckling för hela den gröna sektorn inom regionen. Skolorna kompletterar varandra utifrån ett historiskt bakgrundsperspektiv men utvecklar från denna bas ständigt nytt utbud för att tillgodose branschernas behov och elevernas önskemål. Glädjande nog är för tillfället i princip alla utbildningsplatser fyllda och vårt elevantal är det högsta någonsin trots vikande elevkullar och konkurrens från friskolor. Vår vision konkretiseras i detta perspektiv genom fyra strategiska mål: Välfungerande elevstöd, Goda resultat och en effektiv resultatuppföljning, Aktivt elevinflytande samt Samverkan och kommunikation. Dessa strategiska mål har valts med omsorg efter analys av utvärderingsmaterial och samtal med våra elever. Vårt kundperspektiv utvärderas årligen genom enkätmaterial till alla elever, samtal med elevråden och resultatsammanställning. Detta jämförs internt över tid och i de fall det är möjligt med andra skolor i riket. I materialet fokuseras på områdena trivsel, trygghet, inflytande, personlig utveckling, arbetsformer, relationer, personlig handledning, stöd, boende, övrigt och resultat. Med det senare avses andel elever med slutbetyg, genomsnittlig betygspoäng, högskolebehörighet och avbrottsfrekvens. Det samlade underlaget presenteras för personal och elever. Analys sker i olika grupperingar såsom elevgrupp med mentor, utbildningslag, enhet, skola och ledningsgrupper. Ett särskilt fokus ska under kommande år läggas på skolans inre arbete där i detta perspektiv avses elevinflytande, mentorskap och resultatuppföljning. C:\Documents and Settings\459P\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK30\V-plan o budget -11.doc 4

Strategi 1: Välfungerande elevstöd Nyckelindikator/annan Mentorskapet Elevenkäten o kvalitetsrapport Kompetent personal Elevenkäten o kval.rapporten PoU-samtalen Ingånsvärde/Målvärde 4,1/4,5 4,0/4,3 Strategi 2: Goda resultat och en effektiv resultatuppföljning Anpassade arbetsformer Bench marking och dokumentation Nyckelindikator/annan Ingånsvärde/Målvärde Elevenkät och individuella 3,5/4,0 utvecklingssamtal med personal och med elever Noggrann dokumentation av Bättre än riksmedel resultat över tid och jämförelshetsgivande för program o behörig- ämnen Strategi 3: Aktivt elevinflytande Arbetsformer utifrån ett demokratiskt synsätt Nyckelindikator/annan Elevenkät o kval.rapport Elevrepresentativitet i formella grupper ska öka Ingånsvärde/Målvärde 3,5/4,0 Strategi 4: Samverkan och kommunikation Nyckelindikator/annan uppföljning Ingånsvärde/Målvärde Kvalitet i möten mellan människor på alla nivåer Elevenkät o kval.rapport 4,1/4,5 5

3. PROCESS- OCH UTVECKLINGSPERSPEKTIVET Nuet och framtiden bildar ett spännande begreppspar i vår verksamhet. Våra processer är väl inarbetade och bygger på tradition och erfarenhet. Men omvärlden förändras snabbt och vi får aldrig slå oss till ro och lita på befintliga koncept. Gymnasiereformen Gy 11 påverkar vårt kursutbud och våra studievägar på ett relativt omfattande sätt och under den kommande tvåårsperioden måste vi bedriva parallell utbildningsverksamhet efter olika styrdokument. Av erfarenhet från tidigare reformer vet vi att detta är krävande för våra medarbetare. Utöver detta pedagogiska utvecklingsarbete kommer värdegrundsarbetet att fortsätta vid båda skolorna liksom en kompetensutveckling kring ledarskapet i klassrummet. Båda dessa utbild-ningsinsatser görs med extern konsultmedverkan. Detta perspektivs strategiska mål har utformats utifrån gällande styrdokument och en prioritering bland dessa. De är Elevens utveckling, Attraktiv och modern utbildning, Miljömedvetenhet, Organisationsutveckling, Utvecklade arbetsformer samt Omvärldsanalys. Elevernas synpunkter är mycket viktiga i utvecklingen av våra processer. Därför är dessa områden väl representerade i den årliga elevenkäten liksom i kursutvärderingarna vars resultat sedan följs upp med medarbetarna i de individuella utvecklingssamtalen och lönesamtalen. Till processperspektivet hör också aktivt arbete med vår värdegrund, dess tolkning och konsekventa tillämpning. Den naturvetenskapliga profilen har i utredningsarbetet med gymnasiereformen bevakats hårt av vår intresseorganisation. Möjligheten till denna komplettering är av stor betydelse för oss och många andra naturbruksskolor. Nya regelverket möjliggör denna profil men ställer större krav på skolan och eleven. Ingen möda får sparas för att organisera skolorna så att särskild behörighet kan uppnås vid sidan av yrkesexamen. Marknadsföring av detta är mycket angelägen eftersom många inte vet att vårt yrkesprogram erbjuder denna möjlighet. SYV-kåren är i detta avseende en mycket prioriterad målgrupp. Vretaprojektet har under en följd av år varit vår enskilt största utvecklingsprojekt. Äntligen kommer den nya skolan tas i bruk vid årsskiftet och planerna kring nya arbetsformer mm kommer att prövas i verkligheten. Projektet Vreta Kluster har också krönts med framgång och byggnationen påbörjas under 2011 med den första etappen. Landstingets stora satsning på Järngårdsområdet kommer att bli navet i ett utvecklingscentrum där utbildning, tillämpad forskning och entreprenörskap kan mötas till fördel för de gröna näringarna i regionen. Ett nytt och spännande område på vuxensidan är Yrkeshögskolan. Vi har ansökt och beviljats konvertering av pågående KY-utbildningar till YH. Vi väntar också besked om ansökningar till nya YH och riksrekryteringar på ungdomsgymnasiet. 6

Strategi 1: Elevens utveckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt Nyckelindikator/annan Ingånsvärde/Målvärde Personalens engagemang o kompetens Kursutvärderingar, PoU-samtal Se kvalitetsrapport 08 enl Skolverkets krav Elevens motivation Avhoppsfrekvens, slutbetygsfrekvens, betygspoäng Se kvalitetsrapport 08 enl Skolverkets krav Strategi 2: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning Kvalitet i relationerna på alla nivåer Moderna och anpassade lokaler och utrustningar Nyckelindikator/annan Elev- o Personalutvärdering Personalutvärdering av investeringsplaner o skyddsrondsprot Ingånsvärde/Målvärde 4,1 / 4,5 80 % / 90 % 62 % / 70 % Strategi 3: Engagemang på alla nivåer Strategi 4: Stor miljömedvetenhet Organisationsutveckling Flexibel organisation som skapar goda förutsättningar för uppdraget Strategi 5: Utveckla arbetsformerna Spaning efter goda förebilder Mod och vilja att pröva nya metoder Nyckelindikator/annan Elevutvärdering Miljörevision Nyckelindikator/annan Personalenkät Synpunkter från branschen Nyckelindikator/annan Personalenkät PoU-samtal Personalenkät, kursutvärderingar, PoU-samtal Ingånsvärde/Målvärde 3.6/ 4.5 Ingånsvärde/Målvärde 52 % / 60 % Ingånsvärde/Målvärde 38 % / 50 % 58 % / 70 % Strategi 6: Omvärldsanalys Förstå samhällsutvecklingen och ungdomskulturen Nyckelindikator/annan Ingånsvärde/Målvärde Elevutvärdering 4,1 / 4,3 Följa branschutvecklingen PoU-samtal Pos utveckling av resultatjämförelse med föregående år 7

4. MEDARBETARPERSPEKTIVET Strategi 1: Erbjuda en attraktiv arbetsplats Naturbruksgymnasiet skall vara en bra arbetsplats för alla såväl medarbetare som elever. En förutsättning för nöjda och motiverade elever är självfallet nöjda och motiverade medarbetare. Vårens nya medarbetarenkät ger våra chefer ett bra underlag för identifiering av områden som behöver förbättras. Resultatet på vissa delområden är inte tillräckligt bra och vi måste därför fokusera starkt på skolornas inre arbete de närmaste åren för att åter komma i framkant på Landstingets benchmarking. En snabb analys pekar på behovet av öppnare och tydligare kommunikation på alla plan mellan chefer och medarbetare. De individuella utvecklingssamtalen och lönesamtalen utgör kärnan i kommunikationen på arbetsplatsen. Därför fortsätter vår satsning på utveckling av detta verktyg. Under året har vi inom alla delar av vår verksamhet börjat tillämpa det nya samverkansavtalet. Vi ämnar kommande år utveckla detta forum för kommunikation ytterligare. Våra strategier att i detta perspektiv förverkliga visionen är Attraktiv arbetsplats och Engagerade medarbetare. Vad beträffar kompetensutvecklingen under kommande år är i princip all tid inbokad för arbete med den nya gymnasiereformen. Med tanke på den mycket snäva tidsplaneringen för genomförandet kommer merparten av andra kompetensutvecklingsbehov att få vänta till kommande år. Dock kommer vi parallellt med detta att fortsätta värdegrundsarbetet och mentorsrollsutvecklingen. Nyckelindikator/annan Ingånsvärde/Målvärde Välfungerande PoU- och lönesamtal Medarbetarenkät 70 % / 85 % Upprättad individuell utvecklingsplan Medarbetarenkät 59 %/ 85 % Adekvat kompetensutbildning Medarbetarenkät 66 % / 85 % God arbetsmiljö Medarbetarenkät 75 % / 85 % Skyddsrond Engagerat ledarskap Medarbetarenkät 67 % / 85 % Plan för sjukskrivna Efter en månads sjukskrivning skall samtliga ha en handlingsplan i Adato 0 / 100% 8

Strategi 2: Ett engagerat medarbetarskap Nyckelindikator/annan Ingånsvärde/Målvärde Medvetenhet om den egna insatsens Personalenkät 80 % / 95 % betydelse för helheten PoU-samtalet Motivation roligt att gå till jobbet Personalenkät 75 % / 90 % PoU-samtalet Hälsa Sjukfrånvaro 3,5%/ 3 % 5. EKONOMIPERSPEKTIVET Produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland har inga anslag eller ekonomiska bidrag från LiÖ. Hela budgeten byggs upp av intäkter för producerade tjänster eller varor. Detta skapar en tydlighet i verksamheten kring vad som gäller och ökar den ekonomiska medvetenheten. Denna driftsform förutsätter ett affärsmässigt förhållningssätt bland såväl chefer som personal. Våra strategier för att förverkliga visionen i detta perspektiv är Ekonomi i balans och Investeringsförmåga.. Under 00 talet har vi successivt byggt upp ett eget kapital på ca 17 mkr. Syftet med detta har bla varit att skapa en buffert för kommande behov och att möjliggöra ett utrymme för ev omställningar i verksamheten. Detta har skett i samråd med länets kommuner i Utvecklingsrådet för Naturbruk, som är en grupp sammansatt av representanter för skolcheferna i regionen. Med anledning av att elevpriset kommer att höjas på grund av Vretabygget har utvecklingsrådet föreslagit att del av det egna kapitalet ska användas för att lindra effekterna av prishöjningen. Således kommer 12 mkr av det egna kapitalet att under fyra år användas på detta sätt. Bidraget fördelas 5, 3, 2 och 2 mkr kommande fyraårsperiod. Vi kommer således att subventionera elevavgiften på naturbruksprogrammet med 5 mkr under 2011 och planerar ett underskott på detta belopp i resultatet för året. 9

Strategi 1: Ekonomi i balans Nyckelindikator/annan Målvärde Ekonomisk medvetenhet Nyckeltalsanalys Inga röda siffror Efter intäkt anpassad verksamhet Lönekostnadsutveckling i % för aktuell period Budgeterad utveckling Gynnsam produktivitetsutveckling Prod antal elevveckor/anställd Positiv utveckling Strategi 2: Investeringsförmåga Nyckelindikator/annan Målvärde uppföljning Investeringsutrymme Nyckeltalsanalys Investeringsnivå 5 mkr 2011 6. ÅRSBUDGET För verksamhetsåret planeras för en ekonomi med ett planerat underskott på 5 miljoner kronor vilket beror på den överenskommelse som gjorts med länets kommuner gällande finansiering av den nya skolan på Vreta. Vid ingången av 2011 beräknas det egna kapitalet uppgå till drygt 17 miljoner kronor. Kommunernas kärva ekonomi kommer att påverka elevavgiften för de närmaste åren. Priset för 2011 är ännu inte fastställt vilket kan komma att påverka våra intäkter för året. En annan osäkerhetsfaktor är hur de minskade elevkullarna kommer att påverka oss. Under 2010 och början av 2011 kommer den nya skolan på Vreta att färdigställas och det kommer att föra med sig kostnader både vad gäller investeringar men även inom andra områden. Den totala investeringsnivån för nästa år beräknas till 5 miljoner kronor. 10

7. FÖRSLAG TILL BESLUT Produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland föreslår landstingsdirektören besluta - att godkänna verksamhetsplanen. Produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland Roland Nilsson Skolchef 11

Blankett 1 Kör rapport #SKÄRNING! Startsida Resultaträkning (tkr) Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 Intäkter Koncernbidrag -190-190 -185 Försäljning utbildning 123 600 121 303 120 186 Försäljning övriga tjänster 7 675 7 900 7 042 Statsbidrag 0 26 6 Bidrag för personal 1 100 1 050 1 032 Övriga bidrag 1 500 1 200 2 776 Försålt mtrl varor övr intäkter 6 000 5 800 5 692 Summa intäkter 139 685 137 089 136 549 Personalkostnader Lönekostnader -56 900-53 242-53 154 Arbetsgivaravgifter -24 581-23 757-23 401 Övriga personalkostander -1 000-1 300-1 287 Summa personalkostnader -82 481-78 299-77 842 Övriga kostnder Kostnader för köpt verksamhet -1 900-2 100-1 869 Verksamhetsnära material och varor -7 200-7 400-7 152 Lämnade bidrag -1 950-2 100-2 268 Övriga verksamhetskostnder -46 962-43 700-41 396 Summa Övriga kostnder -58 012-55 300-52 685 Avskrivningar Avskrivningar -4 142-3 500-3 191 Summa avskrivningar -4 142-3 500-3 191 Verksamhetens finansiella kostnader7intäkter Finansiella intäkter 50 80 66 Finansiella kostnader -100-70 -103 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter -50 10-37 Årets resultat -5 000 0 2 794 Noter till resultaträkningen:

Blankett 1 #SKÄRNING! Kassaflödesanalys Budget 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -5 000 Justering för av- och nedskrivningar 4 142 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -858 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 5 858 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 000 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -5 000 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 135 Likvida medel vid årets slut 135 Noter till kassaflödesanalysen:

Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 4 000 10 000 2 450 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 202 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 1 000 2 000 1 331 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 5 000 12 000 3 983 Noter till Investeringsredovisning:

Blankett 1 #SKÄRNING! Balansräkning (tkr) Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 TILLGÅNGAR Inventarier 18 847 17 269 8 469 Datautrustning 37 58 157 Bilar och andra transportmedel 491 1 091 1 491 Jord- skogs o trädgårdsmaskiner 3 774 4 173 3 673 Summa anläggningstillgångar 23 149 22 591 13 791 Förråd 6 071 6 071 6 071 Övriga kortfristiga fordringar 674 674 674 Förutbet kostn upplupna intäkter 0 3 069 3 069 Kassa och bank 135 135 135 Summa omsättningstillgångar 6 880 9 949 9 949 SUMMA TILLGÅNGAR 30 029 32 540 23 740 EGET KAPITAL, AVSÄTTN O SKULDER Balanserat kapital 17 069 17 069 14 276 Årets resultat -5 000 1 000 2 794 Summa verksamhetens eget kapital 12 069 18 069 17 069 Semlöneskuld okomp övertid mm 1 557 1 557 1 557 Upplupna kostn förutbet intäkter 17 17 17 Övriga kortfristiga skulder 16 386 12 897 5 096 Summa skulder 17 960 14 471 6 670 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN O SKULDER 30 029 32 540 23 740 Noter till balansräkningen

LiÖ 2010-40 Landstingsstyrelsen Investeringsplan 2011-2013 Naturbruksgymnasiet Naturbruksgymnasiet föreslår landstingsstyrelsen besluta - att godkänna investeringar med sammantaget 5 000 tkr år 2011, 3 000 tkr år 2012 och 3 000 tkr år 2013 samt - att godkänna de i bilaga särskilt angivna investeringsobjekten som överstiger 1000 tkr eller är av strategisk karaktär. Investeringsbeloppet för år 2011 överstiger avskrivningsbeloppet. Detta beror på investeringar av utrustning till Vretagymnasiets nybyggda skola. Naturbruksgymnasiet Östergötland Roland Nilsson Produktionsenhetschef

Ledningsstaben Josefin Bjäresten INVESTERINGPLAN 2011-2013 (tkr) Produktionsenhet: PE 567 Naturbruksgymnasiet Uppgiftslämnare: A-L Hammarsten Objekt 2011 2012 2013 Nettoinvestering Kommentarer Objekt >1000 tkr: Utrustning nya Vretagymnasiet 3 000 per objekt Övriga objekt <1000 tkr Ospec utrustning 2 000 3 000 3 000 Tidigare beslutade objekt: Summa 5 000 3 000 3 000

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Till samtliga produktionsenhetschefer samt HR-chefer/HR-ansvariga på respektive produktionsenhet Kompetensförsörjningsbehov och analys Enligt ledningsstabens anvisningar för produktionsenheternas verksamhetsplanering 2011 ska en bedömning och analys av verksamhetens framtida kompetensförsörjningsbehov biläggas produktionsenhets verksamhetsplan. Syftet är att skapa ett planeringsunderlag som ökar förutsättningen för att säkra produktionsenhetens behov av kompetens. Utgångspunkten samt stöd för detta är Landstingets kompetensförsörjningsmodell, Modellen presenteras i sin helhet i rapporten Personalförsörjningsrapport samt prognos 2009 och innehåller ett antal faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan av kompetens. Som ett komplement till ovanstående kommer ledningsstaben, HR-gruppen att genomföra intervjuer med HR-chefer/HR-ansvariga enligt överenskommelse. Syftet med intervjuerna är att föra en dialog och få information om samtliga produktionsenheternas kompetensförsörjningsbehov. Detta kommer att ligga till grund för bedömning av eventuella landstingsövergripande kompetensförsörjningsinsatser. Inför intervjuerna ber vi er att senast den 30 september skicka produktionsenhetens svar på frågeställningarna till Anna Skogens, anna.skogens@lio.se. Har ni några frågor eller funderingar får ni gärna kontakta Anna Skogens, anna.skogens@lio.se alt 30604 eller Erica Härnman, erica.harnman@lio.se alt 30511. Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Frågeställningar: Samtliga frågor utgår från landstingets kompetensförsörjningsmodell. Inspiration och förklarande text kan hämtas från rapporten, Personalförsörjningsrapport samt prognos 2009. I samtliga frågeställningar avses utvecklingen inom en 5-års perid. Fråga 1: Hur har utvecklingen av antalet medarbetare (heltidsmått, anställda mer än 3 månader) varit för er produktionsenhets 4-5 största yrkesgrupper under de senaste 4 åren och vilken prognos gör ni fram till 2015? 2007 2008 2009 2010 2015 prognos Lärare 93 96 100 104 98 Instruktörer 25 26 26 27 26 etc Kommentera enskilda yrkesgrupper/specialiteter: Svar: I lärargruppen ingår både kärnämneslärare och yrkeslärare. Gruppen instruktörer är en heterogen grupp med flera olika branschinriktningar. Då elevkullarna har minskat och kommer att minska framöver så tror vi att vi kommer att påverkas av detta. Elevkullarna minskar fr om 2010 medan den stora minskningen kommer år 2013 och ett antal år därefter för att sedan sakta öka igen. Det minskade elevantalet har dock inte påverkat oss i årets elevintag. Fråga 2: Tillgodoser utbildningsväsendet ert centrums behov av nyutbildad personal samt kompetensutveckling? Om inte, utveckla vilka yrkesgrupper och speciella kompetensutvecklingsbehov som berörs? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar. Ja. Vissa yrkeslärarkategorier är dock svåra att rekrytera men lärarbehörigheten har oftast gått att ordna i efterskott med hjälp av universiteten. Fråga 3: Har migrationen betydelse för ert centrums tillgång på presumtiva medarbetare (arbetskraftsutbud)? Om ja, på vilket sätt och inom vilka yrkesgrupper? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar: I viss mån då vi ökar vårt kursutbud, exempelvis har vi ett samarbete med LRF och Marieborgs folkhögskola gällande utbildning för invandrare inom den gröna näringen. Fråga 4: Påverkar intresset för specifika utbildningar ert centrums tillgång på presumtiva medarbetare (arbetskraftsutbud)? Om ja, på vilket sätt och inom vilka yrkesgrupper? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar: Vi påverkas genom vårt kursutbud. Vissa grupper av karaktärsämneslärare kan påverkas. Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Fråga 5: Fyll i bifogade mall gällande pensionsavgångar (antal medarbetare) för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa: Pensionsavgångar PE 2011-2020 Yrkesgrupp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Lärare 2 2 7 1 1 2 1 7 6 4 13 33 Instruktörer 2 0 1 0 1 0 0 0 0 0 4 4 Övrig personal 0 1 2 1 3 1 2 3 2 2 7 17 etc etc etc Yrken (Alla) 4 3 10 2 5 3 3 10 8 6 24 54 Tot. 5 år Tot. 10 år Utifrån ovanstående redovisning ser ni några svårigheter som ni vill lyfta fram? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Svar: En del av pensionsavgångarna kommer att ske i fas med den förväntade minskningen av elevkullarna och därmed inte kräva någon ny rekrytering. Vi har i de flesta fall inte haft några problem att rekrytera personal och tror inte vi kommer att få det framöver heller. Möjligtvis kan det bli problematiskt att rekrytera personal inom vissa inriktningar. Ange produktionsenhetens genomsnittliga personalomsättning för åren 2008-2009 för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa och kommentera omsättningen: Information om antal avgångna hämtas från HR-datalagret och kuben Personalrörlighet: Avgångar. Yrkeskategori Lärare Övrig personal Antal tillsvidare anställda, extern avgång inkl pensionsavgång 10 2 Antal tillsvidare anställda totalt inom PE Omsättning i procent Totalt antal NBG 12 158 7,6% Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Yrkeskategori Lärare Övrig personal Totalt antal NBG Antal tillsvidare anställda, extern avgång exkl pensionsavgång 8 1 Antal tillsvidare anställda totalt inom PE Omsättning i procent 9 158 5,7% Fråga 6: Hur planerar ni i budget för att möta ert behov av kompete nsförsör jning på kort och lång sikt? Svar: Kompetensförsörjningen kommer att påverkas av vår ekonomi kommunicerande kärl mellan elevantalet och vårt behov av personal. Fråga 7: På vilket sätt påverkar utvecklingen inom den medicinsk-tekniska delen efterfrågan på vård och således även efterfrågan på arbetskraft för er produktionsenhet? Svar: Ej aktuellt Fråga 8: På vilket sätt påverkar förändringar i vårdbehovet hos medborgarna er produktionsenhets krav på kompetensförsörjning? Svar. Ej aktuellt Fråga 9: På vilket sätt påverkar er produktionsenhets utvecklingsarbete (t ex. organisationsförändringar, vårdflöden, processarbete, arbetet med ständiga förbättringar, yrkesgruppers sätt att införliva ny kunskap, samverkansformer med kommuner och andra aktörer) kompetensförsörjningen? Svar. Gymnasieskolan i Sverige står inför stora förändringar framöver med en ny gymnasiereform 2011. Detta kommer självklart påverka oss på många olika plan. De nya kursplanerna ändrar innehållet i och minskar volymen av kärnämneslärarunderlaget medan kärnämnessidan ökar. Vi vet ännu inte exakt hur utfallet kommer att bli förrän alla styrdokument är klara. Fråga 10: Ange specifika delar inom forskningen och regionsamarbetet som ställer ytterligare krav på er produktionsenhets kompetensförsörjning framöver? Svar: Vårt samverkansavtal med regionen är under omarbetning och sannolikt kommer vårt uppdrag utökas något i samband med gymnasiereformen och det nya kommunövergripande Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 samarbetet för elevernas fria rörlighet inom länet. Inte heller här är bilden helt klart men troligen kommer vi att kunna hantera detta inom befintlig personalvolym. Övrigt ni vill nämna: Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se