Utredning av Pedagogiska Centralen i Malmö stad



Relevanta dokument
Ärende: Ärende 3 Dnr Organisationsförslag avseende nuvarande Pedagogisk Central

Underlag för utformning av lokal digital plan

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad

Verksamhetsplan 2004

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

SKL:s arbete med skolan

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare

Verksamhetsplan

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

Missiv Dok.bet. PID131548

Biblioteksplan för Helsingborg

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Detta dokument anger uppgifter och ansvarsfördelning mellan och inom olika delar av ledningen för Margarethaskolan i Knivsta.

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN , LKS Antagen av utbildningsnämnden Antagen av kommunfullmäktige

Målet är delvis uppnått

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Skolplan för Karlshamns kommun

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen

Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor.

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Biblioteksplan för Lerums kommun

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Beslut för gymnasieskola

Gysam Verksamhetsplan 2015

Utvecklingsplan för IT inom BUN

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Lönepolitiska riktlinjer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Tjänsteskrivelse Sammanslagning av FoU Nordost och FoU Seniorium samt införande av verksamhetsområdet funktionsnedsättning som ett nytt FoUuppdrag

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

e-strategi i utbildningen

BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Matematikstrategi

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Mette Agborg & Lisa Berger

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September Ink:

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun

Skolbibliotekets roll i dagens skola

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

IT-verksamheten, organisation och styrning

Flerspråkiga barn i förskolan

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Rapport skolutveckling och digitalisering

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Beslut för vuxenutbildning

FÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG

En skola på vetenskaplig grund. Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Intensiva öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar inom BUP - organisationsförslag

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun Antagen av kommunfullmäktige

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

VERKSAMHETSPLAN 2015

Föräldraalliansen i Stockholms Stad, FiSS, lämnar härmed sitt svar på Förslag till skolplan Dnr: /2008

Likvärdig skola med hög kvalitet

Beslut för fritidshem

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun

Pedagogiska skolgårdar

Verksamhets- och budgetplan 2015

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

ARBETSPLAN 2014/2015

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor:

Uppföljande granskning av kulturen i skola

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Lönestrategi

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

Transkript:

Utredning av Pedagogiska Centralen i Malmö stad Bakgrund Under år 2009 beslöts att Pedagogiska Centralen skulle bli föremål för en utredning av en extern bedömare. Denna utredning ska kunna ligga till grund för beslut angående enhetens fortsatta arbete och samtidigt utgöra inspiration för den egna verksamhetsutvecklingen. Utredningsarbetet påbörjades i augusti 2009. En slutrapport Utredning av Pedagogiska centralen i Malmö stad lämnades av utredaren Docent Fredrik Schoug den 19 februari 2010. Vid Utbildningsnämndens sammanträde 2010-03-26 beslöts att skicka utredningen på remiss. Inkomna remissvar Remissvar har inkommit från stadsdelsfullmäktige Centrum, Fosie, Husie, Hyllie, Kirseberg, Limhamn-Bunkeflo, Oxie, Rosengård, Södra Innerstaden, Västra Innerstaden samt Lärarförbundet, SACO, Kulturnämnden, Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Fritidsnämnden, ABF Malmö, Malmö Högskola lärarutbildningen, Rönnens gymnasium, Malmö Latinskola. Utredningens åtgärdsförslag Utredaren konstaterar att Pedagogiska Centralens utbud avseende IT- och mediepedagogik, biblioteksutveckling och utomhuspedagogik är tydligt efterfrågat inom skolorna, men pekar också på områden som skulle kunna utvecklas: specialpedagogik och språkutveckling. Utredaren föreslår hur den centrala stödfunktionen skulle kunna se ut i Malmö inom sex områden. 1) Pedagogiska Centralen ska styras av en ledningsgrupp/styrgrupp, bestående av Utbildningsförvaltningens direktör och barn- och ungdomscheferna. Till denna grupp knyts en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till nya verksamhetsplaner. Utredaren ser inget självklart lokaliseringsalternativ i den kommunala förvaltningsstrukturen, och menar att frågan om lokalisering inte bör överdrivas. 2) PedNet och marknadsföring Oavsett om man väljer att fortsätta satsa på PedNet eller på andra alternativ bör marknadsföringen bli mer nischad och därmed brukaranpassad. Utskick bör kategoriseras efter målgrupper, så att dessa kan prenumerera på de delar av informationen som berör dem själva utan att få allt annat på köpet. 3) Alla pedagoger och bibliotekarier på Pedagogiska Centralen bör regelbundet ge sig ut i skolverksamheten, t.ex. i samband med studiedagar. En del av Pedagogiska Centralens budget bör avsättas för tidsbegränsade projekt, för vilka man kan anlita utvecklingsintresserade lärare och bibliotekarier från skolorna 4) Pedagogiska Centralens bibliotekarier bör få en central uppgift när det gäller att kommunicera bibliotekets roll som pedagogiskt instrument och bör därvid mer aktivt söka upp skolledarna. En viktig uppgift skulle kunna vara att spela en ledande roll i utvecklande av arbetsplaner, som tydligt och överskådligt belyser hur skolbibliotekets pedagogiska arbete faktiskt går till och utvärderar resultaten av de insatser som görs. På Pedagogiska Centralen bör man utveckla fler kurser som vänder sig till både lärare och bibliotekarier

Pedagogiska Centralen kan med fördel ta över arbetsuppgifter vad gäller systemhantering och upphandling av databaser, i dem mån resurserna finns. 5) För att kunna lägga ner eller begränsa utlåningsverksamheten krävs en avvecklingsplan. Så länge utlåningsverksamheten existerar bör det också finnas centrala transporter. 6) Centrum för Pedagogisk Utveckling (CPU)? Namnet på Pedagogiska Centralen föreslås ändrat till Centrum för Pedagogisk Utveckling (CPU) Sammanfattning av remissvaren (Se utförligare sammanfattning av remissvaren i bilaga 1) Det stora flertalet remissinstanser betonar att det finns ett fortsatt behov av ett centralt skolstöd. De är också i stort positiva till utredarens förslag. Det enda undantaget är att många remissvar inte håller med om att den organisatoriska inplaceringen är av mindre betydelse. Dessa remissvar pekar på fördelar med en inplacering inom Avdelningen för Barn- och Ungdom, för att skapa en bra koppling till RMS/FoU-enheten. 1) Tankarna om styr- och arbetsgrupp stöds genomgående i remissvaren. Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo och stadsdelsfullmäktige Fosie menar att antalet ledamöter i styrgruppen bör minskas, för att uppnå ett effektivare arbete. Stadsdelfullmäktige Rosengård föreslår att en referensgrupp bestående av skolbibliotekarier och IT-ansvariga på skolorna ska knytas till styrgruppen. Miljönämnden anser att styrgruppen inte ska bestå av barn- och ungdomschefer utan av ombud med tydlig förankring i verkligheten Utredaren nämner också möjligheten att Pedagogiska Centralen skulle kunna knytas till Avdelningen för Barn och Ungdom, och därigenom kunna förbättra samverkan med RMS. Denna tanke släpps dock med motivet att RMS inte ingick i utredningsuppdraget. Frågan om anknytning till Avdelningen för Barn och Ungdom lyfts dock upp i många remissvar. Flertalet stadsdelar förespråkar en sådan organisation, liksom även Malmö Latinskola. 2) PedNet och marknadsföring De remissinstanser som kommenterat denna punkt instämmer i utredarens förslag. 3) En majoritet av remissinstanserna är principiellt positiva till detta. Flera remissinstanser pekar dock på ett behov av att vidare utreda/ ha en dialog om hur detta praktiskt ska kunna genomföras. Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo pekar på svårigheter med den finansiella lösningen och med bemanningssituationen i den ordinarie verksamheten. Stadsdelsförvaltning Hyllie menar att möjligheterna att genomföra detta bör ses över av styr- och arbetsgrupp. 4) Remissvaren är i stort positiva till förslagen, och i många svar understryks vikten av ett centralt skolstöd på denna punkt. Stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo pekar dock i sitt svar på att det, med tanke på de stora variationerna i skolbibliotekens organisation och resurser, kan bli svårt att anpassa och svårt att utnyttja utbudet.

5) Flertalet remissinstanser förespråkar att utlåningen på sikt ska avvecklas, men att det under tiden fram till detta ska finnas centrala transporter. Stadsdelsfullmäktige Oxie ställer sig tveksamma till den delen av uppdraget som handlar om utlåning av böcker, dvd-skivor och videokassetter. 6) Centrum för Pedagogisk Utveckling (CPU)? De remissinstanser som kommenterat namnbytet är positiva till detta.

Bilaga 1 Sammanställning av remissvar Förslag/Remissinstans Stadsdelsfullmäktige Centrum Stadsdelsfullmäktige Fosie Stadsdelsfullmäktige Husie Organisatorisk placering är inte betydande. Utbildningsförvaltningen bör tillsammans med stadsdelarna utveckla och finna former för styrningen. Idén med styrgrupp är riktig, men det kan kanske räcka att styrgruppen är sammansatt av utbildningsdirektören + två representanter för barn- och ungdomscheferna.. Organisatorisk inplacering är inte avgörande. Instämmer i förslaget om styrgrupp och arbetsgrupp Förespråkas. Särskild tonvikt bör läggas vid PedNet och marknadsföring Inget att erinra Ser gärna att det skapas möjlighet till tidsbegränsade projekt där t.ex. lärare kan vara en resurs under en tid inom Pedagogiska Centralen. Inget att erinra detta. Idéer väl värda ytterligare studier och praktiska försök. Idéer väl värda ytterligare studier och praktiska försök. Idéer väl värda ytterligare studier och praktiska försök. Inget att erinra Bör avvecklas på sikt men under tiden bör transportfrågorna för utlånade media lösas bättre än i dag Centrum för Pedagogisk Utveckling Förespråkas Förespråkas Förespråkas Funktionen med ett centralt skolstöd ska finnas kvar. Allmän IT-utbildning, IT-stöd kring t.ex. specialpedagogik och Naturskolan bör fortsätta att utvecklas. Biträder förslaget om riktade utskick Biträder förslagen och föreslår att prioritering ska ske efter stadsdelarnas eller skolornas intresse av motfinansiering Biträder utredningens förslag avseende uppsökande förhållningssätt till lärare och skolledning, fler kurser för både lärare och bibliotekarier samt centralt stöd för upphandling av databaser. Avvecklingsplan bör tas fram men under tiden bör transporterna centraliseras. Avvecklingsplanen måste anpassas till att nivån på den informationsteknologiska strukturen i kommunens skolor är så ojämn.

Förslag/Remissinstans Stadsdelsfullmäktige Hyllie Stadsdelsfullmäktige Kirseberg Positiv till förslaget om styrgrupp. Anser att även någon representant för avdelningen för barn- och ungdom ska ingå i gruppen. Instämmer i förslaget om styr- och arbetsgrupp. Instämmer i behovet av en verksamhetsplan för Pedagogiska Centralen. Framhåller vikten av att uppdragen och de olika delarna i verksamheterna för RMS och PedC tydliggörs, och att det är angeläget att Stadsdelsfullmäktige Limhamn Bunkeflo Instämmer i förslaget om styr/ledningsgrupp, men förespråkar att antalet ledamöter begränsas Organisatoriskt bör PedC, på samma sätt som RMS, ligga under avdelningen Barn och ungdom visa sambandet dem emellan Föreslår att Etniska Relationer och RMS organiseras i FOU Malmö PedNet och marknadsföring Biträder förslaget om riktade utskick Positiv till förslagen Instämmer i förslaget om riktade utskick Centrum för Pedagogisk Utveckling Möjligheterna att göra detta bör ses över av styr- och arbetsgrupp Samordning i utvecklingsarbetet välkomnas Positiv till förslaget, men pekar på ett behov av dialog om hur detta ska genomföras praktiskt Positiv till förslagen men påpekar att biblioteken i Kirseberg är väl fungerande. Instämmer i förslaget om att personal från PedC regelbundet ska ge sig ut i skolverksamheten. Anser att tanken med personalrotation är god, men ser hinder i den finansiella lösningen och problem i bemanningssituationen i den ordinarie verksamheten Konstaterar att skolbibliotekens organisation och resurser är mycket varierande varför det kan bli svårt att anpassa och svårt att utnyttja utbudet. Instämmer i förslaget om gemensamma transporter Namnbyte kan vara relevant om man vill markera en nystart för verksamheten Inget att invända Instämmer i förslaget Stort behov av stöd till förskolor och skolor i att utveckla IT frågor.

Förslag/Remissinstans Stadsdelsfullmäktige Oxie Stadsdelsfullmäktige Rosengård Referensgrupp bestående av skolbibliotekarier och IT-ansvariga på skolorna, bör knytas till ledningsgruppen i syfte att tillföra ett undervisningsperspektiv Det operativa stödet måste ha förankring i den senaste pedagogiska forskningen. Möjligheten att organisatoriskt sett knyta den kommungemensamma stödfunktionen till RMS/ FoU-enheten bör därför övervägas. PedNet och marknadsföring Behov av förstärkta informationsinsatser Positiva till förslaget. Föreslår att det inom en stödfunktion finns ett antal tjänster som ger möjlighet för verksamma i skolan att under tidsbegränsade perioder delta i utvecklingsprojekt. en bör finansieras med centrala utvecklingsmedel. Tveksamma till den delen av Pedagogiska Centralens uppdrag som handlar om utlåning av böcker, dvd-skivor och videokassetter. Centrum för Pedagogisk Utveckling Positiva till namnändringen Positiva till Pedagogiska Centralens verksamhet. Den kommungemensamma stödfunktionen bör vara pådrivande i utnyttkande av IT för att utveckla verksamheten. Inte minst när det gäller användning av IT som pedagogiskt verktyg inom språk- och matematikundervisningen. Pekar på vikten av att utvecklingsintresserade pedagoger och bibliotekarier får möjlighet att delta i tidsbegränsade utvecklingsprojekt Pekar på vikten av att PedC utgör ett stöd för skolbibliotekarierna Utredaren har pekat på viktiga utvecklingsoch förändringsområden som Rosengårds stadsdelsfullmäktige instämmer med. Stadsdelsfullmäktige Södra Innerstaden Viktigt att ledningsgruppen är väl förankrad och speglar de olika verksamheternas intresseområden. Ställer sig positiv till utredningens förslag och förespråkar att Servicenämndens resurser ska anlitas vid behov. Naturskolans verksamhet och stöd till skolorna när det gäller IT som verktyg framhålls som viktigt.

Förslag/Remissinstans PedNet och marknadsföring Centrum för Pedagogisk Utveckling Stadsdelsfullmäktige Västra Innerstaden Lärarförbundet SACO Organisatorisk tillhörighet är av Organisatorisk tillhörighet är egentligen underordnad betydelse. Pedagogiska oviktig, men den bör ligga under Centralens uppdrag ska styras av skolors och Utbildningsförvaltningen eller under en av förskolors behov av service. stadsdelarna. Kopplingen mellan Pedagogiska Centralens verksamhet och RMS/ FoU-enheten måste bli ännu tydligare Biträder förslaget om riktad information men anser att denna även ska läggas på ikoner. PedNet bör finnas kvar. En mix av fast anställda personer och möjlighet för aktiva pedagoger att periodvis knytas till verksamheten, borde vara den optimala lösningen Biträder utredarens förslag. Uppdraget som stöd till skolbiblioteken är viktig. Pedagogiska Centralens slutliga avveckling som AV-central kan påskyndas Pedagogiska Centralen bör säkerställa den IT-pedagogiska kompetensen i stadens skolor och förskolor. Pedagogiska Centralen bör utvecklas mot ett Skoldatatek, där man kan pröva och låna tekniska hjälpmedel för att stödja lärandet Pekar på skolbibliotekens centrala roll för måluppfyllelsen. En biblioteksutveckling på PedC kan bidra till att biblioteken får högre status och gör att rektorerna ser vikten av att behålla och utveckla dessa. Fysisk utlåning av klassuppsättningar och temapaket måste fortsätta under överskådlig tid. Ett centralt finansierat transportsystem måste etableras. Ett ökat samarbete mellan bibliotek och pedagogisk personal skulle innebära väsentliga framsteg för skolan som helhet. Utredarens förslag innebär en strukturerad och kvalitativ kompetensutveckling, något som välkomnas. En dialog med SACO:s medlemsgrupper om hur detta arbete ska fortskrida förväntas. Utredarens förslag är mycket bra och förtjänar uppmärksamhet. Särskilt poängteras att flera delar av Pedagogiska Centralens verksamhet skulle kunna bidra med synergieffekter om man utvecklade samarbetet med motsvarande verksamheter på Kultur- och Miljöförvaltningen, så också på Gatukontoret.

Förslag/Remissinstans Kulturnämnden Miljönämnden PedNet och marknadsföring Centrum för Pedagogisk Utveckling Det finns redan i dag samarbeten som förekommer mellan PedC och bl.a. Kulturförvaltningen. En dialog om skolans stödfunktioner bör omfatta samtliga andra stödfunktioner inom Malmö stads organisation. UF, i egenskap av huvudman för PedC är bäst lämpad att leda en sådan dialog. En gemensam huvudman för stödfunktionerna är inte en självklar lösning Även inom biblioteksområdet kan ett vidareutvecklat samarbete vara fruktbart Som exempel på befintliga samarbeten anges Naturskolan och Kulturproduren Rent organisatoriskt spelar det troligen mindre roll vilken förvaltning PedC tillhör. Viktigare är att återkopplingen mellan PedC och skolornas personal underlättas. Styrgruppen ska inte utgöras av Barn- och Ungdomscheferna, utan av ombud med tydlig förankring i verksamheten. Ett utökat samarbete mellan Naturskolan, och pedagoger från Malmö museer, Miljöförvaltningen, Gatukontoret, VA-syd och SYSAV förespråkas, liksom samverkan med liknande pedagogiska verksamheter utanför den kommunala organisationen, t. ex. SEA-U. Det är viktigt att kommunens egna skolor och friskolorna behandlas lika Naturskolan skulle tillsammans med Malmö Museer bli ett nav för det pedagogiska arbetet med miljö och hållbar utveckling. Tekniska nämnden, fastighetskontoret Fastighetskontoret är inte berört och kan därför inte lämna relevanta synpunkter

Förslag/Remissinstans Stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden ABF Malmö PedNet och marknadsföring Positiva till förslaget om att kunna prenumerera på information kring vissa specifika pedagogiska teman Centrum för Pedagogisk Utveckling Nämnden bedömer att utredningens förslag inte har någon inverkan på den fysiska planeringen och har därför inget att erinra. Eftersom Pedagogiska Centralen särskilt riktar sig till skolan och pedagoger, påverkas fritidsnämndens uppdrag eller verksamhet inte avsevärt. Negativt att inte kunna ta del av strömmande medier. Utbudet av fysiska titlar är ej tillfredsställande. Utredaren har satt fingret på många viktiga punkter

Förslag/Remissinstans Malmö Högskola, lärarutbildningen Rönnens Gymnasium Malmö Latinskola Stödjer tanken på en ledningsgrupp. Det naturliga vore att samordna PedC med RMS/FoU-enheten under samma ledning. Rollfördelningen skulle kunna vara att FoUavdelningen utreder och beforskar medan CPU är operativa gentemot skolorna. Den gemensamma ledningsgruppen ansvara för prioritering av de tjänster som ska utföras. PedNet och marknadsföring Förslaget om riktade utskick är bra. Att byta kommunikationssystem från PedNet till exempel Google apps, skulle kunna förenkla kommunikationen. Utvecklingsarbete med deltagare från skolan och från Pedagogiska Centralen, kräver ett aktivt engagemang från båda parter, tydliga roller och finansiering. Behoven bör bottna i enheternas Centrum för Pedagogisk Utveckling Stödjer förslaget Förslagen om uppsökande verksamhet och ökat utbud av kurser är utmärkta. De bör kompletteras med inrättandet av mötesplatser, seminarier, konferenser där skolbiblioteket som pedagogiskt verktyg avhandlas.. Samarbetet kring biblioteksfrågor mellan Malmö Högskola och Pedagogiska Centralen skulle kunna utvecklas ytterligare Betonar behovet av centralt stöd för att frilägga tid för skolbibliotekarien, som kan användas i det pedagogiska arbetet. Stödet ska omfatta administration/prenumeration av databaser, bokbeställningar och gemensamt anordnad fortbildning. resp. förvaltningens kvalitetsredovisningar. Det borde finnas en förteckning över vilka servicefunktioner Selmasupport kan hjälpa till med (katalogisering, framtagande av användarstatistik osv) Kurser i Millennium är viktiga. Riktlinjer för hur utbildning i informationssökning och källkritik för elever i olika årskurser kan se ut, borde tas fram. Upphandling av databaser kunde med fördel ske hos Pedagogiska Centralen. Det är beklagligt att vissa skolor måste avstå från att beställa material från PedC på grund av att kostnaden upplevs som för hög. Lärarnas kunskap om strömmande media brister i många fall. Centrum för utveckling kan bara finnas där utvecklingen äger rum. Organisationen kan fungera som en samordningscentral för utvecklingsarbete.