STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng



Relevanta dokument
Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.

Delkursen Rekrytering, 5 hp

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Beteendevetenskapliga programmet, högskolepoäng

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

Studieplan. HÖGSKOLAN Institutet för hälsovetenskaper Kristianstad

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag.

Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Socialpsykologi. Anvisningar till kursen (P1-SOC) 7,5 högskolepoäng 2/11 2/12

5 vanliga misstag som chefer gör

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

Institutionen för ingenjörsvetenskap Kurskod ABL100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Sammanställning kursutvärdering

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Högskolan Dalarna Rektor

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht Inklusive Riktlinjer för slut-vfu.

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Ämnesblock historia 112,5 hp

Följa upp, utvärdera och förbättra

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplan. Sociologi med arbetslivsinriktning, 10 poäng. Sociology of Work , tills vidare. Kursen ges som fristående kurs

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bedömning för lärande. Sundsvall

om demokrati och föreningskunskap

Hållbar utveckling A, Ht. 2015

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

Individuellt fördjupningsarbete

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp)

KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514

Datum Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Informationsträff 4 nov 2015

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

Individuell lärandeplan (ILP) för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Inst. för pedagogik 158/ / Kurskod PEA219 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad

Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

Delkurs 1: Introduktion till religionshistorien: teori och metod, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Deltid, Kväll

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

Kursinformation med litteraturförteckning. Norska språk och kultur 7,5 högskolepoäng

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Ledarskap distans 7,5hp

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Introduktion. Vinnande medarbetarskap

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Kursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Kursbeskrivning med litteraturlista 2014

KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Observationer i granskning av undervisning

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15

^íí=ñçâìëéê~=éå=âî~äáí~íáî=ìåçéêë âåáåö=

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Förarbete, planering och förankring

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Interkulturell pedagogik, identitet och globalisering

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Hitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Industriutbildningar. Hösten 2014

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Arbetsplatsförlagd utbildning, AFU

Kursbeskrivning. Narrativ analys: berättande om och av barn och unga

MALMÖ HÖGSKOLA Odontologiska fakulteten Tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningarna Introduktionskursen, 2011

Skräddarsydda utbildningsmaterial

Kursbeskrivning med litteraturlista 2014

Transkript:

LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT... 2 2 LÄRANDEMÅL... 2 3 LÄROMEDEL... 2 4 KURSLITTERATUREN OCH EXAMINATIONEN... 3 5 SCHEMA FÖR DELKURS 1... 7 Växjö i juli 2011 Agneta Franssén Bengt-Åke Gustafsson Thom Jonsson

1 CENTRALA MOMENT Delkursen "Ledarskap i samverkan", 7,5 högskolepoäng, innehåller följande centrala moment: * Arbetsorganisation, organisationsteori, samhälls- och organisationsförändring. * Ledarskapsteorier * Grupp- och socialpsykologi med speciell tonvikt på ledarens roll i en grupp och identitetsformering 2 MÅL Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: * översiktligt redogöra för grundläggande ledarskaps- och organisationsteoretiska samt socialpsykologiska begrepp * ge exempel på ledarskapsproblem, t ex faktorer som befrämjar eller hindrar samverkan mellan individer, grupper och organisationer * på en grundläggande nivå använda olika ledarskaps- och organisationsteorier för att analysera en organisation eller delar av en organisation samt dess ledarskap Detta innebär mer precist att du efter genomgången delkurs skall kunna redogöra för det centrala innehållet i de grundläggande organisationsteoretiska skolorna tillämpa dina organisationsteoretiska kunskaper vid analys av en organisation och din arbetsledarroll diskutera hur organisationsstrukturer kan påverka arbetsförhållanden, arbetsfördelning och arbetsinnehåll redogöra för olika slag av förändringar i samhället (t ex ekonomiska, juridiska, attitydmässiga, lagändringar) samt diskutera deras inverkan på arbetslivet redogöra för centrala individrelaterade och grupprelaterade begrepp inom social- och gruppsykologi, såsom roller, identitet, normer, socialisation, grupper och ledarskap redogöra för olika ledarskapsteorier. 3 LÄROMEDEL Angelöw, B & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Studentlitteratur. Holmberg, I & Henning, R (red). (2003). Offentligt ledarskap om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Studentlitteratur. Jacobsen, D, I & Thorsvik, J. (1998). Hur moderna organisationer fungerar. Studentlitteratur. Wheelan, S A (2010) Att skapa effektiva team. Studentlitteratur 2

Referenslitteratur Chalmers, A, F. (2003). Vad är vetenskap egentligen? Nya Doxa. 4 KURSLITTERATUREN OCH EXAMINATIONEN Utifrån kursens mål har vi försökt välja så täckande och allsidig litteratur som möjligt. Vi har valt litteratur som både ger inblick i andra kulturer och som är applicerbar för svenska förutsättningar och förhållanden. På denna första delkurs är litteraturen av grundläggande karaktär. Vi vill betona att du inte ska kunna redovisa en mängd detaljer. Istället är tanken att litteraturen skall läsas på ett sådant sätt att du kan lösa uppgifterna. Beroende på dina förkunskaper och intressen väljer du själv vilket material du vill börja studera och i vilken ordning du vill lösa de olika examinationsuppgifterna. Vi rekommenderar dock att du läser all litteratur i dess helhet innan du börjar lösa uppgifterna. Examinationen sker genom att du löser ett antal redovisningsuppgifter. Dessa uppgifter redovisas nedan. Syftet med uppgifterna är att leda dig in på ett "sätt att tänka", och ett skrivsätt där man hela tiden har med följande komponenter: Teori, praktiska exempel från litteraturen, praktiska exempel från din egen verksamhet/arbetsplats (empiri) och analys. Begreppet teori kan beskrivas som ett system av lärosatser (eller antaganden) inom ett ämnesområde som kan användas för att tolka, beskriva, förklara och/eller förutsäga ämnets fenomen, och som bildar uppfattningar för ämnet (Rienecker & Stray Jörgensen, 2002, s 158). Eller enklare uttryckt: Hur kan man försöka förstå ett studerat fenomen utifrån olika förklaringsmodeller? Teorier omfattar ofta hur relationerna mellan ett begrepp och ett annat eller flera andra begrepp hänger ihop. Termen begrepp står för de nyckelord man använder för att beteckna de sammanhang, synvinklar, kategorier m m, som kan användas för att analysera och systematisera ämnets objekt (ibid.), alltså begrepp man använder för att analysera och organisera, men också konstruera, sin information/fakta. Här finns olika uppfattningar. En del menar att teorier används för att avbilda en verklighet, medan andra anser att teorier används för att konstruera verkligheten, dvs vi ser och förstår verkligheten via teorier. Olika teorier ger alltså olika verklighetsbilder. Begreppet empiri står för det material som är föremål för undersökning, och som man kan referera till (iakttagelser, data, utsagor, texter, källor). Empiri avser allt material som kan undersökas (ibid.). Metod handlar om hur man går tillväga för att samla in, bearbeta och analysera information i avsikt att få svar på en fråga eller en lösning på ett problem. Begreppet analys slutligen delar på ett systematiskt sätt ett tema, en text, ett fall, ett material osv i deras olika beståndsdelar (ibid s 225). Analysen sker oftast med disciplinens särskilda glasögon på, dvs en eller flera teorier, modeller eller kanske bara ett begrepp (ibid). Mer utförligt om dessa begrepp kan du läsa i Rienecker & Stray Jörgensens bok Att skriva en bra uppsats, Liber 2002. Denna bok används genom hela utbildningen. Du kan välja att lägga upp uppgifterna på lite olika sätt. Ett sätt är att utgå från teorin och därefter beskriva praktiska exempel/empiri hämtade från litteraturen och/eller från din egen arbetsplats och därefter göra en analys. Ett annat sätt är det omvända där du istället utgår från din 3

vardagsverklighet och exempel från denna och från litteraturen och därefter applicerar teorin och gör en analys. Huvudsaken är att du hela tiden har de nämnda komponenterna med. Det väsentliga är att försöka förstå, förklara och få en djupare insikt i vardagens och ledarskapets situationer med hjälp av teoretiska begrepp, men också synliggöra och förstå vilka svagheter och begränsningar det finns i teorin. Du ska således inte bevisa något eller jämföra empiri och teori. Det är också viktigt att du utifrån litteraturen utförligt redogör för använda begrepp och teorier, att du utvecklar dina resonemang samt att du relaterar till egna erfarenheter i en analys. Viktigt är också att du i dina uppgifter tydligt anger den litteratur och de källor du använder dig av. Detta gör du såväl i den löpande texten som i en litteraturförteckning i slutet av uppgiften. Anledningen till att vi redan från början vill betona detta är att det ofta är svårt att bedöma en uppgift då källor saknas. Det kan då vara svårt att avgöra om texten är baserad på egna värderingar eller litteratur. Är du osäker på hur man refererar till litteratur kan vi bl a hänvisa till Backman, J. (1993) Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur, Rienecker, L & Stray Jörgensen, P. (2002) Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber samt Dannefjord, P. Metod och Problem - en inledning till sociologisk analys. Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet 1999, rapport nr 1. Totalt omfattar examinationen på delkurs 1 fem uppgifter. Uppgifterna 1 och 2 kan lösas i mindre grupper om max tre personer. Uppgifterna 3-5 löses dock enskilt. Den skriftliga lösningen av uppgifterna bör vara oss tillhanda senast 21-22/10, dvs då nästa delkurs startar. Uppgifterna skrivs med 1,5 radavstånd. De skriftliga uppgifterna presenteras på Blackboard, i brevlådan för inlämningsuppgifter. Om ni väljer att samarbeta med en lösning på uppgift 1 och 2 kan ni använda diskussionsforat för att diskutera fram en gemensam lösning. Observera att de uppgifter som löses tillsammans med andra får lov att vara mer omfattande än vad som anges nedan om det finns mycket särskilda skäl för detta, t ex väsentligen skilda tolkningar av teorier och begrepp inom arbetsgruppen. I normalfallet ska ni dock arbeta fram en gemensam tolkning och text. Ni är gemensamt ansvariga för denna text som författare. Samtliga uppgifter ska lösas. En av uppgifterna 1-4 kan skickas in för kommentarer under arbetets gång om du/ni är osäker/-ra på hur dessa kan lösas. Betygsättningen grundar sig på tre kriterier för respektive fråga: 1. Klarhet. Svaret ska innehålla tydliga formuleringar och en röd tråd. 2. Anknytning till kurslitteratur. Lösningar av uppgifter skall baseras på begrepp och teoretiska resonemang som finns i kurslitteraturen. Tänk på att alla svar kan och bör så långt som möjligt anknytas till delkursens samtliga böcker. Var tydlig med att ange källor i den löpande texten. Tänk på att direkt avskrift från litteratur utan citeringstecken inte är tillåtet. 3. Självständighet. Svaret ska innehålla egna utarbetade formuleringar där ni som författare distanserar er från texten i kurslitteraturen. 4. Alla svar måste vara godkända för att betyget ska bli G. För betyget väl godkänt (VG) krävs härutöver en uppvisad förmåga att kunna tillämpa den valda litteraturen vid en analys av den egna empirin. 4

5 EXAMINATIONSUPPGIFTER Uppgift 1 Beskriv och diskutera med hjälp av kurslitteraturen (Jacobsen & Thorsvik, Holmberg & Henning) samt föreläsningsanteckningar hur din arbetsplats (hela organisationen eller bara en avdelning) fungerar med utgångspunkt i den systemteoretiska modell som presenterats. Du skall genomföra en analys där du behandlar modellens olika delar och belyser dessa med grund i din organisation. Viktigt är att du reflekterar kring hur de olika delarna hänger samman och hur detta yttrar sig i din organisation (som alltså kan vara hela eller bara en del av organisationen). Vad är det som är input? Vad är output? Hur fungerar transformationsprocesserna? Finns det någon missmatch mellan de olika delarna? Vad anser du, utifrån systemmodellen, förklarar varför din arbetsplats fungerar som den gör? Vad skapar framgång? Finns det vissa delar som är särskilt viktiga, andra delar som inte lyfts fram tillräckligt bra? Ange avslutningsvis några områden som du tror att man särskilt skulle behöva arbeta med för att verksamheten skulle kunna fungera bättre. Uppgiften bör omfatta max tio maskinskrivna sidor. Uppgift 2 Försök att med hjälp av kurslitteratur och föreläsningar identifiera och beskriva vilka olika typer av ledarstilar som finns representerade hos cheferna på din arbetsplats (i din organisation). Du får själv avgöra vilka chefsnivåer du vill och/eller kan studera. Koppla din beskrivning till de olika ledarstilar som litteraturen beskriver. Exempel på frågor som kan hjälpa dig att besvara uppgiften är följande: - Hur utvecklas egentligen dessa ledarstilar? - Vilken typ av ledare är enligt din mening önskvärd/önskvärda? - Varför? Vad kan man göra för att erhålla denna/dessa? (Beakta rekrytering, utvecklingsåtgärder etc). - Finns det något hinder för detta i organisationen? I så fall vilka? Hur kan man åtgärda? Analysera och reflektera över de ledare du beskrivit utifrån deras förmåga att få fram sitt budskap (verbal förmåga, icke-verbal förmåga, symbolisk m m).reflektera också över eventuella (tänkbara) skillnader mellan ledarskap i offentliga versus privata organisationer. Uppgiften bör omfatta max sju maskinskrivna sidor. Uppgift 3 Angelöw & Jonsson tar i sin bok "Introduktion till socialpsykologi" upp ett antal teoretiska beskrivningar och perspektiv på socialpsykologi (se främst kapitel 2, 4, 5, 6-11). Kunskaper om socialpsykologi kan ge en ökad förståelse för mänskliga och mellanmänskliga processer. Ledarskapet bygger på att i hög grad tolka och skapa förståelse för dessa processer. Analysera därför i denna uppgift förhållandet mellan dig själv, din arbetsplats och ditt ledarskap utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Utgå från t ex viktiga händelser, nyckelhändelser, 5

samhällsföreteelser, vad som påverkat vissa val i livet, som att du har bytt arbete, situationer som har lett till ett lärande, etc. Använd begreppen social identitet respektive självidentitet i analysen. Diskutera också vilka egenskaper som ses som viktiga att sträva efter och vilka normer, värden, förebilder/icke- förebilder och symboler som finns. Lägg märke till att uppgiften bygger på ett resonemang utifrån teoretiska begrepp och modeller hämtad från litteratur och att dessa sedan byggs på och förstärks med empiri (exempel, praktik, din förförståelse) och slutligen analyseras allt. Redogöra noga för de begrepp och teorier du använder och hänvisa till kurslitteraturen. Uppgiften bör omfatta max sju maskinskrivna sidor. Uppgiften löses enskilt. Uppgift 4 Kartlägg de grupper du är medlem i och/eller har som referensgrupper samt vilken betydelse dessa grupper har för dig. Beskriv sedan utifrån kurslitteratur och föreläsningar vilka olika typer av grupper och grupperingar du kan skönja på din arbetsplats, hur dessa grupper förhåller sig till varandra samt diskutera vilka konsekvenser dessa förhållanden kan tänkas få för organisationen i dess helhet å ena sida och individuell identitetsformering (din/andras) å den andra. Försök att se i vilka utvecklingsskeden grupperna befinner sig och beskriv hur grupperna skall kunna gå vidare eller bibehålla en god utveckling. Slutligen skall du reflektera över hur ditt ledarskap påverkas av grupperna/grupperingarna på din arbetsplats eller utanför arbetsplatsen. När du är klar med uppgiften läs nog igenom din text om de grupper du har beskrivit. Fundera över om de verkligen är grupper i begreppets socialpsykologiska bemärkelse eller om några av dessa möten mellan människor egentligen är vad Johan Asplund kallar elementär gemenskap. För en kort beskrivning av fenomenet elementär gemenskap kontra grupp, se sid 135, stycket innan Grupprocesser, i kursboken Introduktion till socialpsykologi, 2:a upplagan, 2000). Sammanställ denna uppgift på max fyra maskinskrivna sidor. Uppgiften löses enskilt. Uppgift 5 Skriv fortlöpande dagboksanteckningar under hela delkursens gång och sammanfatta regelbundet dina funderingar om ledarskap. Det kan röra sig om någon situation du möter i ditt arbete, reflektioner utifrån tidningsartiklar och TV-program. Dagboksanteckningarna sammanfattas utifrån olika tematiska rubriker efter kursen slut och sänds in tillsammans med övriga uppgifter. Försök i din sammanställning att analysera de anteckningar du gjort. Finner du något mönster? Kan du iaktta ett tema eller flera genomgående teman? Reflektera över de teoretiska begrepp du mött under kursens gång. Ge även förslag på ett tema som du skulle vilja ägna ditt självständiga arbete åt, t ex ledarskapsproblem, informella roller, motivation, makt, socialpsykologiska processer, organisationsförändring etc. Sammanfatta uppgiften på max fem maskinskrivna sidor. Uppgiften löses enskilt. 6

5 SCHEMA FÖR DELKURS 1 26 augusti Kl 13.15--16.00 (ca) Introduktion till utbildningen Lokal: Homeros Lärare: Agneta Franssén, Bengt-Åke Gustafsson, Marine Karlsson, Pär-Arne Rosén, Lars Zanderin, representanter för Studentkåren m fl 16.30(ca)--20.00 Föreläsning om ledarskaps- och organisationsteori. Lokal: Homeros Lärare: Bengt-Åke Gustafsson 27 augusti Kl 08.30--13.00 Föreläsning enligt ovan, forts Lokal: Wicksell Lärare: Bengt-Åke Gustafsson 23 september Kl 14.00-19.00 Föreläsning om socialpsykologi Lokal: Wicksell Lärare: Thom Jonsson 24 september 08.30--13.00 Föreläsning om socialpsykologi, forts Lokal: Wicksell Lärare: Thom Jonsson Agneta Franssén, universitetslektor i sociologi, Fil Dr och programansvarig Bengt-Åke Gustafsson,r universitetslektor i sociologi, Fil Dr Thom Jonsson, universitetsadjunkt i socialpsykologi, FK Marine Karlsson, ansvarig för utbildningsplattformen Blackboard Pär-Arne Rosén, studievägledare på institutionen för samhällsvetenskap Lars Zanderin, universitetslektor (em) i statsvetenskap, Fil Dr 7