Att lyssna på de yngre barnens upptäckter i ett utforskande arbetssätt

Relevanta dokument
Att lyssna på de yngre barnens upptäckter i ett projekterande arbetsätt. Pedagogisk dokumentation i rörelse tillsammans med barnen

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Äppelvikens förskolor

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Göteborg 15 januari 2008

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Blackebergs förskolor

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Pedagogisk dokumentation som verktyg för att skapa meningsfulla sammanhang tillsammans med barnen i förskolan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Tisdag den 27 september 2016

Litteratur som Förskolan Trollet deltar i

Litteratur....som Förskolan Trollet deltar i

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan 2015/2016

Sabbatsbergs förskolor

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Arbetsplan läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Mitt i City förskolor

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Verksamhetsplan 2017

Välkommen till Torps förskoleområde

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan. Förskolan Pärlan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Mitt i City förskolor

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Sagor och berättelser

Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Profil. Naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Arbetsplan för Östra förskolan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Transkript:

Att lyssna på de yngre barnens upptäckter i ett utforskande arbetssätt

Vilka minnen vill vi att barnen ska bära med sig från sin tid i förskolan?

Ann Åberg Pedagogisk ledare ann.57.aberg@gmail.com Konsult, Reggio Emilia Institutet www.reggioemilia.se

Hur lyssnar vi på de yngre barnens upptäckter? Hur visar vi barnens idéer respekt?

Det finns skäl att ifrågasätta vilka föreställningar vi har om små barns sätt att vara och hur traditionella utvecklingspsykologiska teorier har bidragit till att forma en vardag där små barn betraktas som mindre värda för att de inte passar in i idealet som tycks vara den förnuftige tänkande vuxne. Utmaningen ligger i att se bortom fastlagda kategorier och tankemönster om vad barn är, vad de kan och hur de utvecklas och lär Små barns delaktighet och inflytande några perspektiv. s.43 Nina Johannesen, Ninni Sandvik.

Utmana diskursen om små barn som beroende, mindre kompetenta och icke-pratande Barn är kompetenta OM

Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt i barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet Lpfö 18, sid 13

Med vilken blick ser vi på det barnen gör? Vad är det barnen försöker berätta för oss? Sätt väggen i rörelse

Grunden för att jobba med lyssnande pedagogik är att vara kvar vid glöden, stanna upp vid barns tankar, frågor och teorier Gunilla Dahlberg, professor emerita, Stockholms universitet

Gemensamt tema: Vårt Bromma barns relation till och dialog med sin närmiljö Avdelningen Stjärnans projektfokus : Barnens relation till och dialog med Spårvagnen (12:an) Sänka tempot och ge långsamheten plats

Familjernas projektuppgift : Ta ett foto som synliggör något som ditt barn visat intresse för med fokus på spårvagnen (själva tåget eller något runtomkring ) Skriv en kort berättelse som beskriver barnets intresse

Syfte med Familjernas Projektuppgift Familjernas medtagna foton på något i det valda undersökningsområdet blir en gemensam utgångspunkt för starten av terminens projekt - igångsättare Familjernas projektuppgifter blir ett intressant innehåll att mötas kring för att lära känna material, varandra och förskolan i början av terminen Skapa delaktighet - ge familjerna möjlighet att bidra till ett meningsfullt innehåll

Återanvända -Återkomma många gånger på olika sätt Projektuppgiften (dokumentationen) skapar förutsättningar för möten, samtal mellan barnen och för gemensamma undersökningar

Terminsstart med barnens intresse i fokus Med familjernas projektuppgifter som utgångspunkt arrangerar pedagogerna olika spårvagnsäventyr Använda familjernas foton i vardagen på förskolan på olika sätt Besöka spårvagnens hållplats Åka spårvagn Många gånger Pedagogernas observationsfokus Vad är det barnen fäster sig särskilt vid? Vad är det barnen återkommer till?

Kamerans observationsfokus Fota det barnen tittar på och pekar på (glöden)

Reflektionsstund återbesök- igångsättare spårvagnsprojektet Dröja kvar vid glöden Skapa spännande lekvärldar.

Att sprida intressen mellan barnen Hur kan Elliots intresse ges möjlighet att spridas och påverka innehållet i verksamheten? Barnen tillverkar kikrör

Ett barns intresse blir till hela gruppens rikedom

Uppföljning och utvärdering sept/ okt Tillbakablick på de inledande observationsfrågorna Vad är det barnen visar särskilt intresse för? Vad är det de återkommer till?

Barnens intressen (förslag) får betydelse för fortsatt val av innehåll och förändringar i miljön Gallret Symboler Skyltar knappar Konduktören Klockan Dörrar - öppnas /stängs Spårvagnen 12:an Mönster Figurer Spåret -stenarna Rörelse Bokstäver Leka tittut Vilka utmaningar kan vi erbjuda som kan kopplas till barnens intressen? ( för att ge barnen möjlighet att undersöka vidare) Vilka förändringar behöver vi göra i miljön? (ute och inne) Vilka material kan vi lägga till? Pedagogens bidrag : Lyssna, förflytta, vidga och förbinda barnens olika intressen

Hur välkomnar vi barnen in i förskolans rum Förberedelse LADDA RUMMET Återanvända dokumentation som synliggör barnens olika intressen Familjernas projektuppgift Pedagogernas fotodokumentation Rummets magnet

Att förbereda för vad som KAN hända..inte för vad som SKA hända

Återanvända och sätta dokumentationerna i rörelse Reflektion - Gemensam återblick och igångsättare Att komma i stämning

Pedagogens förberedelse Vikten av att ha en tydlig ide - varför möts vi och hur?

Observationsfokus Vad är det barnen visar intresse för? Hur sprids idéer mellan barnen?

Titta..VERA Vad visar barnen särskilt intresse för? Bokstäver, Symboler Tecken = förslag från barnen till pedagogen På vilka olika sätt kan vi uppmuntra fortsatt utforskande av bokstäver?

Börja med att komma stämning tillsammans IGÅNGSÄTTARE Göra alla delaktiga och förberedda inför dagens erbjudande 1. -l Sänka tempot ge barnen TID

Reflektion Återblick- igångsättare att göra alla delaktiga r Att få gå emellan Att få GÖRA och reflektera på samma gång

Att närma sig barnen med en ny utmaning är något som kräver stor lyhördhet och ständig reflektion över den egna rollen och över barns kunskapsprocesser Jonstoij,Tolgraven, Hundra sätt att tänka s.27

Förberedelser inför vilan tillsammans med barnen Barnen är inte föremål för verksamheten, de är en del av - delaktiga i att skapa verksamheten

Att göra något för något annan Att göra någon glad Ge barnen rika möjligheter att använda sina solidariska och empatiska förmågor Märkvärdiggöra det vardagliga

Hur visar vi barnens idéer respekt? Hur påverkar barnens intressen pedagogernas val av innehåll i verksamheten? Hur påverkar barnens intressen den pedagogiska miljön?

Skapa och förstärka stämningar Dokumentation som agentisk - som aktiv igångsättare som får saker att hända i verksamheten

Det barnen återkommer till i projektet ska synas i miljön Stort intresse för mönstret Stjärnans egen spårvagn- Lilltolvan

Spårvagnen, konduktören och blipparen flyttar in i förskolans rum

Vad vet vi om de yngre barnens intressen?

Miljön blir aldrig färdig utan är en spegling av vad barnen intresserar sig för Barnens intresse för bokstäver påverkar miljön

Barnens intresse för gallret påverkar miljön Variation Att få utforska galler på många olika sätt

Förberedelse- iscensätta för nyfikenhet och förväntan Sortera Skapa mönster

Varje nytt projekt (intresseområde) lämnar spår Berikar den pedagogiska miljön Utvecklar verksamheten

Barnens intresse för gallret vid spårvagnshållplatsen är återkommande

Långsamma processer - Stanna upp dröja kvar Teckna gallermönster Teckna gallermönster TILLSAMMANS På vilka fler sätt skulle vi kunna ge barnen möjlighet att fortsätta och fördjupa sitt undersökande av galler? Gallermönster i lera Dansa på och i gallermönster

Vad är det barnen försöker förstå? Att se bortom det ögat ser och örat hör.att göra sig lyhörd för det som inte hörs men försöker göra sig hört

Maj 15 Återkoppling till läroplanens tre förtydligade områden Projektet med fokus på 12:an /(spårvagnen ) har gett barnen erfarenheter av ; Naturvetenskap- teknik Matematik Språk och kommunikation Ljud Rörelse Acceleration Hastighet Fart Broms Skuggor ljus Teknik- trycka på knappar Luftmotstånd Tyngd teknik IKT Jämföra Friktion Balans Förflyttning förändring Konstruktion Byggtekniker Antal Former geometri Mängd Jämförelser Urskilja likheter-olikheter Mönster symmetri Siffror Storlek Lägesbegrepp Orsak-verkan Taluppfattning Räkna Klassificering sortering Tidsuppfattning-Rumsuppfattning, läge,avstånd,riktning,hastighet Titt-ut lekar Peka Samtala -lyssna. -dialog Berätta återberätta Fantisera Reflektera Iaktta Förhandla kompromissa Nya begrepp Teckna måla klistra Följa konturer Tolka bilder olika medier Lera Bokstäver skriva Symboler- tecken skyltar Dramalek Härma rörelsemönster Sång musik 3-dim

Förskolans grund vilar på demokratiska värden Välkomnade Delaktighet Olikhet Subjektivitet Lyssnande Relationer Solidaritet Kreativitet Lärande Meningsskapande Där demokrati levs pågår lärande och lyssnande Carlina Rinaldi, chef för Loris Malaguzzi international center, Reggio Emilia

Hur vi väljer att ordna den pedagogiska miljön säger något om vilken uppfattning vi har om förskolans uppdrag och vilken barnsyn som råder på förskolan

Barns lärande är alltid ett svar på: Lärandets möjlighetsvillkor Barm är kompetenta OM.