Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens. Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se



Relevanta dokument
KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Soliris - eculizumab. Hälsoekonomisk utvärdering. Marie Evans, MD, PhD

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

Falls and dizziness in frail older people

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

STROKE- vad är det? En kort översikt

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Feldenkrais för behandling och prevention

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

MS och kognitiv påverkan

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Avslutade FoU-aktiviteter under 2013/ Rehabiliteringsmedicin i Sydöstra sjukvårdsregionen

Organisation av MS-vården

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Neuroteam

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

VO Smärtrehabilitering

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Fysisk aktivitet och hjärnan

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Sjukvårdens processer och styrning

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Diagnosfördelning per ort och totalt

Träning vid hjärtsvikt

Stroke = slaganfall WHO

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Alla tjänar på ett starkt team!

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Svenska palliativregistret (2009)

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Datasammanställning av KOL-studie

Strokevårdkedjan i Stockholm

Transkript:

Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 2 Vad är (hög-) intensiv rehabilitering? Ingen enhetlig definition - exempel Standard slutenvård: 2-3 timmar om dagen, fem dagar per vecka i 1-6 veckor Dagvård: 1-3 timmar om dagen, 2-3 dagar per vecka i 8 veckor Minst fem timmar om dagen, fem dagar per vecka i fyra veckor (5x5x4) Minst sex timmar om dagen, sex dagar per vecka i tre veckor (6x6x3) Berikad ( enriched ) miljö

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 3 Den traditionella bilden på hjärnan

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 4 Vad är plasticitet? Formbarhet Flexibilitet Anpassningsförmåga

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 5 Den nya bilden på hjärnan

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 6 Mekanismer för funktionsförbättring efter hjärnskada Drabbade områden återhämtar sig Kompensation (använda vänster hand istället för höger) Uppgifter omfördelas i hjärnan ofta till angränsande områden Nya kopplingar och (i viss mån) nya nerv- och stödceller bildas

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 7 Förutsättningar

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 8 Rehabkurvan traditionellt rehab 3m 1år

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 9 Möjlig rehabkurva vid återkommande intensiv träning? rehab rehab rehab

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 10 Viktiga frågor Ger högintensiv rehabilitering bättre resultat än lågintensiv träning? Är i så fall högintensiv träning effektivt även i sent skede efter hjärnskada? Är i så fall effekten bestående över tid och vad krävs för att uppnå detta?

Figure 7. Summary effect sizes for physical therapy interventions intensity of practice. Veerbeek JM, van Wegen E, van Peppen R, van der Wees PJ, Hendriks E, et al. (2014) What Is the Evidence for Physical Therapy Poststroke? A Systematic Review and Meta- Analysis. PLoS ONE 9(2): e87987. doi:10.1371/journal.pone.0087987 http://journals.plos.org/plosone/article?id=info:doi/10.1371/journal.pone.0087987

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 12 Long-term Effectiveness of Intensive Therapy in Chronic Stroke. Neurorehabil Neural Repair. 2015 Oct 8. pii: 1545968315608448. [Epub ahead of print] Wu X1, Guarino P1, Lo AC2, Peduzzi P1, Wininger M3. RESULTS: There was significant benefit of intensive therapy over usual care on the Fugl-Meyer Assessment at 12 weeks with a mean difference of 4.0 points (95% CI = 1.3-6.7); P =.005; however, by 36 weeks, the benefit was attenuated (mean difference 3.4; 95% CI = -0.02 to 6.9; P =.05). Subgroup analyses showed significant interactions between treatment and age, treatment and time since stroke. CONCLUSIONS: Motor benefits from intensive therapy compared with usual care were observed at 12 and 36 weeks posttherapy; however, this difference was attenuated at 36 weeks. Subgroups analysis showed that younger age, and a shorter time since stroke were associated with greater immediate and long-term improvement of motor function.

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 13 Svar? Ger högintensiv rehabilitering bättre resultat än lågintensiv träning? Ja Är i så fall högintensiv träning effektivt även i sent skede efter hjärnskada? Ja Är i så fall effekten bestående över tid och vad krävs för att uppnå detta? Ja, i viss mån. Men kräver sannolikt fortsatt egenträning. Oklart om upprepade intensivträningsperioder ger ytterligare effekt.

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 14 Exempel högintensiv neurorehabilitering Neurooptima 6x6x3 Rehabmedicin US 5x5x4, sedan januari 2015

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 15 Intensiv rehabilitering och kroniska neurologiska sjukdomar MS och Parkinsons sjukdom

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 16 Intensive rehabilitation treatment in early Parkinson's disease: a randomized pilot study with Neurorehabil Neural Repair. 2015 Feb;29(2):123-31. doi: 10.1177/1545968314542981. Epub 2014 Jul 18. a 2-year follow-up. Frazzitta G1, Maestri R2, Bertotti G2, Riboldazzi G3, Boveri N2, Perini M4, Uccellini D5, Turla M6, Comi C7, Pezzoli G8, Ghilardi MF9. CONCLUSIONS: These results suggest that MIRT might slow down the progression of motor decay, it might delay the need for increasing drug treatment, and thus, it might have a neuroprotective effect.

Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06 17 Benefits of an intensive task-oriented circuit training in Multiple Sclerosis patients with mild disability. NeuroRehabilitation. 2014;35(3):509-18. doi: 10.3233/NRE-141144. Chisari C1, Venturi M1, Bertolucci F1, Fanciullacci C1, Rossi B1. RESULTS: All outcome measures showed a significant improvement after the treatment except for the 6 Minute Walking test and the Short form 36 that showed a trend of improvement although not statistically significant. CONCLUSIONS: An intensive task-oriented rehabilitation protocol is effective in improving motor function and has a positive impact on quality of life in MS patients with moderate disability.

Inklusionskriterier Vuxna personer med ryggmärgsskada eller förvärvad hjärnskada med behov av läkarlett interprofessionellt team inom specialiserad medicinsk rehabilitering Personer från region Östergötland med permanent boende. Den tidigare fasen av rehabiliteringen ska vara avslutad och personen ska vara medicinskt stabil (ej beroende av kontinuerlig sjuksköterskekompetens) Ha tillräcklig uthållighet och motivation för att kunna medverka i individuell- och gruppbehandling samt självträning minst fem timmar per dag, fem dagar per (mån-fre) vecka i 4 veckor Tydliga skriftliga mål (rehabplan) ska vara formulerade av inremitterande innan inskrivningen Definierat medicinskt ansvar före och efter avslutad träningsperiod. Rehabmed kliniken tar INTE över ansvar för sjukskrivning, invaliditetsbedömning mm efter avslutad träningsperiod 2015-11-06 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 18

Mål & Omfattning Mål Minimera konsekvenser av en funktionsnedsättning och uppnå förbättrad funktion med en hög aktivitetsnivå och grad av delaktighet utifrån individens förutsättningar Förbättra resultat på individuellt uppsatta mål Omfattning Fem dagar i veckan i 4 veckor Behandlingstid minst 5 timmar per dag, både dag- och kvällstid 2015-11-06 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 19

Innehåll Motorisk, kognitiv, kommunikativ och aktivitetsstyrd träning individuellt och i grupp. Träning i både specifika funktioner och aktiviteter för att förbättra resultat på individuella uppsatta mål. Diskutera förutsättningar och ge kunskap för att kunna leva ett så hälsosamt liv som möjligt. 2015-11-06 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 20

Uppföljning & Resurser Resultatuppföljning Utvärdering av mål enligt rehabiliteringsplanen, COPM. COAST Bergs balansskala, S-COVS, 10 meter gång, 6 minuters gångtest Webrehab Resurser Interprofessionellt behandlingsteam med undersköterska, rehabiliteringsassistent/instruktör, läkare, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, musikterapeut, farmaceut. Tillgång till sjuksköterska, dietist och kurator vid behov. 2015-11-06 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 21

Vilka patienter har varit aktuella under våren 2015? 1 Diagnos (n=16) Stroke Immobilitetssyndrom 15 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 22

Ålder och kön 6 Män Kvinnor 10 Ålder 90 80 70 60 60 66 67 68 68 74 77 82 84 50 40 39 39 40 44 45 30 20 23 24 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 23

Vad har hänt under tiden? Hos sjukgymnast/fysioterapeut Id Ålder Kön 10 m gång (sek) 6-min gång (m) FAC S-Covs Bergs Mini Best test TUG (Sek) BDL (p) Mod Cooper Ergocykeltest 1 39 K 2 107 0 0 7 2 68 K 0 0 0 1 3 40 M 0,06 24 0 1 0,94 4 4 74 M 0,69 77 0 2 0 4,28 3 5 24 M 1 24 0 0 0 0 1 2 6 23 K 4 125 0 10 4 20 47 0 7 77 M 4 37 1 4 8 3 0 2 8 45 M 0 53 0 0 1 2,5 0 0-0,07 9 39 K 12 15 0 2 5 7 66 0,7 10 44 K 1-21 0 1 0-4 7-5 0,14 11 66 M 121 0 0 12 60 M 3 23 1 1 1 3 83 8 13 67 M 6 11 0 0 4 110 0 14 82 M 5 1 14 4-23 15 84 M 1,25 5 1 6 4 2 9-0,1 16 68 K 0 13 0 5 3 6-0,03 PCI Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 24

Hos arbetsterapeut Id Ålder Kön COPM Utf COPM Tillfr MFS BNIS DBF Box Block (3) Pinnprov (2) Arat (4) Peg Board (3) GripIt (3) WOLF (10) svårtolkat 1 39 K 4,5 3,3 2 68 K 6 5 3 40 M 0,8 4 4 74 M 3 3,5 5 24 M 1,3 2,7 6 23 K 2,1 1,6 7 77 M 2,05 2,3 8 45 M 3 4 9 39 K 0,5 0,75 10 44 K -0,2 3,4 11 66 M 0 1,5 12 60 M 2,7 2,7 2 13 67 M 1 1,5 14 82 M 3 1 15 84 M 3,3 2,7 16 68 K 3 2,7 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 25

FiM in och ut (n=14) Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 26

COPM - utförande 10 9 COPMutf in COPM utf ut 9 8 7 6 5 6,8 7 4,8 5 4,6 6,7 4,8 6,3 5,5 5,5 6,3 6,25 5,25 6 7 5,6 4 3 2 1 2,3 1 2 2,8 1,8 3,7 2,75 3,3 2,25 1,75 3,4 3,2 3,6 3,7 2,6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 27

COPM tillfredsställelse 10 9 COPM tillfr in 8 7 6 5 4 4 7,3 7,5 5 5,3 5 4,6 COPM tillfr ut 6,2 5,8 4,8 5 6 7,5 3,6 6,3 6,25 4,75 6 7 7 7 4,3 4,3 3 2 1 2,5 1 1,8 2,3 2,5 1,8 1,25 2 1,6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 28

Hos logoped Kommunikation Idnr COAST in COAST ut 8 54% 55% 12 63% 71% 11 42% 65% Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 29

Patientenkäten Idnr Födelseår Kön Ålder Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 1 1976 K 39 4 4 4 4 2 1947 K 68 4 4 4 4 3 1975 M 40 4 1941 M 74 5 1991 M 24 4 4 4 4 6 1992 K 23 4 4 4 4 7 1938 M 77 4 4 3 3 8 1970 M 45 4 4 4 4 9 1976 K 39 4 4 4 4 10 1971 K 44 4 4 3 4 11 1949 M 66 12 1955 M 60 4 4 3 2 13 1948 M 67 4 4 4 4 14 1933 M 82 4 4 4 4 15 1931 M 84 4 4 4 3 16 1947 K 68 4 4 4 4 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 30

Generell livstillfredsställelse skala 1-10 10 10 10 10 10 QoL 1 in QoL 1 ut 10 10 9 8 7 6 5 4 6 6 4 4 8 7 5 5 4 4 6 7 5 8 5 7 8 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 31

Fysisk tillfredsställelse skala 1-10 10 9 8 7 6 5 4 6 6 4 6 8 10 6 6 6 5 5 4 4 4 10 10 10 QoL 2 in QoL 2 ut 7 8 9 10 10 3 2 1 0 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 32

Med psykisk tillfredsställelse skala 1-10 10 9 8 7 6 8 8 9 10 7 7 6 6 6 8 10 QoL 3 in QoL 3 ut 9 9 7 10 8 8 8 10 5 4 3 2 4 3 3 4 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 33

Upplevd hälsa EQ-VAS 100 90 EQ VAS in EQ VAS ut 95 87 80 70 60 50 50 53 70 80 72 70 70 60 55 65 50 80 65 60 60 80 80 80 70 80 80 60 70 60 40 30 20 30 37 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 34

Sammanfattning av resultat 10 meter gång förbättring md =1,6 sek (range 0-121 sek) 6 min gångtest förbättring md = 23,5 m (range -21 125m) FAC, fyra personer förbättrades 1 skalsteg i övrigt ingen förändring. SCoVS förbättring md = 1p. Nio personer hade >75 från start Bergs balans förbättring m = 3 (range 0 8) TUG förbättring på md = 3 (range 1 20) Mod Coopers test md = 9 (range -23 110) PCI md -0,03 (range +0,7 - -0,1) Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 35

Forts sammanfattning resultat COPM utförande md = 2,4. Tio personer > +2 skalsteg COPM tillfredsst md = 2,7. Elva personer > +2 skalsteg SCI livstillfredsställelse generell md = 1 (range 0-6) Livstillfredsställelse fysisk md = 2 (range 0-8) Livstillfredsställelse psykisk md = 0,5 (range -1-6) EQ VAS md = 5 (range -27-+25) Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 36

www.liu.se