2015-11-25 Hållbarhet och planering Samrådshandling Detaljplan för Bostäder mm vid Norra Järnvägsgatan i, Dalarnas län MSN0336/15
Handlingar plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser och illustration planbeskrivning genomförandebeskrivning bullerutredning Planförfarande Detaljplanen hanteras med normalt planförfarande. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att fortsätta omvandlingen av industriområdet i kvarteret Vitsippan och göra det möjligt att bygga bostäder, vårdboende, kontor och verksamhetslokaler. Syftet är också att få en bebyggelse som är väl anpassad till omgivningen när det gäller form och estetik. Bestämmelserna i detaljplanen tar hänsyn till riskerna med föroreningar från industriverksamheten samt närheten till järnvägen. Förenligt med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Detaljplanen bedöms vara förenlig med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Planens genomförande innebär att ett centralt beläget, lågt utnyttjat industriområde omvandlas till ett bostadsområde, vilket bedöms vara en mer lämplig markanvändning än dagens. Planområdet tangerar riksintresse för kulturmiljövården, nr 15 Falun (Falu stad och Stora Kopparbergs socken). Genomförandet bedöms inte ha någon negativ påverkan på angränsande kulturvärden. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas inom planområdet. Behovsbedömning för miljöbedömning En behovsbedömning för miljöbedömning av detaljplanen har gjorts. Genomförandet bedöms inte innebära en sådan betydande påverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen, PBL behöver upprättas. Kommunens bedömning är att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan med hänsyn till de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 2005:356). Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap 11 miljöbalken behöver därför inte upprättas. 1
Plandata Lägesbestämning och areal Planområdet är beläget inom en kilometer från Falu centrum, mellan Norra Järnvägsgatan och järnvägsområdet vid Grycksbobanan och omfattar fastigheterna Vitsippan 4, Vitsippan 5 och Falun 11:7. På andra sidan Norra Järnvägsgatan ligger Söderbaumska skolan. Norr om planområdet finns bostadsområden med mestadels flerfamiljshus. Direkt söderut ligger församlingshemmet Mariagården. Planområdets yta uppgår till cirka 1,1 hektar. Figur 2. Fastigheterna i planområdet Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Översiktsplan för FalunBorlänge, 2014, anges som strategi för bebyggelseutvecklingen att städerna ska förtätas, i första hand i stadskärnorna och kring resecentrum. Översiktsplan för Falu tätort, 1994, anger markanvändningen industri. Program för planområdet Under 1998 genomfördes ett samråd av planprogram och miljökonsekvens-beskrivning för kvarteret Vitsippan. I planprogrammet studerades alternativa utvecklingsmöjligheter för området såsom bostäder, park, småindustri, handel och kontor. Synpunkterna som framkom under samrådet kan sammanfattas i en tveksamhet till bostäder men önskemål om en succesiv förnyelse av området, vilket bland annat omfattade gång- och cykelstråk och en mindre park i södra delen. Tveksamheten till bostäder grundade sig främst i en oro för att området skulle vara allt för förorenat från tidigare industriverksamhet, 2
närheten till Grycksbobanan och att man då inväntade en utredning och genomförande av förändrad biltrafikförbindelse mellan Britsarvet och centrum. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Gällande detaljplan från 1974-09-04, Förslag till ändring av stadsplanen för stadspartiet mellan Tegelvägen, Seminariegatan och järnvägen i Falun, anger område för industri och handelsändamål. Den asfalterade ytan i områdets sydöstra hörn omfattas av Detaljplan för området vid Mariagården (2008-07-17)och är enligt detaljplanen kvartersmark med centrumändamål och parkering. Fastighetsindelningsbestämmelser Fastighet Vitsippan 4 inom planområdet omfattas av fastighetsindelningsbestämmelser (2080-B2/1942). Genom beslut att anta denna detaljplan upphör dessa bestämmelser att gälla. Bostadsförsörjningsprogram etc. Bostadsbebyggelse vid Norra Järnvägsgatan finns omnämnt som tänkbart utbyggnadsprojekt i utbyggnadsplan för Bostadsförsörjningsprogram för 2015-2017. Programmet anger att det i Falun finns behov av nyproduktion av såväl flerbostadshus som småhus, liksom gruppboenden/ särskilda boenden samt bostäder för äldreomsorgen. Kommunala beslut i övrigt Hösten 2014 ansökte Hus och Markbyggarna Construction AB och Skanska Mark och Exploatering Bygg AB gemensamt om planbesked för fastigheterna Vitsippan 4, Vitsippan 5 och Falun 11:7. Kommunstyrelsen gav 2014-11-25 ett positivt planbesked samt stadsbyggnads- och näringslivskontoret i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. Förutsättningar och förändringar Mark och vegetation Planområdet består i huvudsak av ianspråktagen mark i form av bebyggd kvartersmark, stora hårdgjorda ytor samt grönytor mot järnvägen, med busk- och lövträdsvegetation. Marken är tämligen flack med svag lutning mot järnvägsområdet för Grycksbobanan. Förorenad mark Planområdet ligger i ett område där det kan finnas risk för förhöjda halter av metaller och där halterna befaras överstiga de av kommunfullmäktige antagna riktvärdena. Särskilda rekommendationer gäller därför för hur marken ska hanteras vid markarbeten. Den markanvändning som tidigare pågått i kvarteret har förorsakat mer eller mindre omfattande markföroreningar. Området har delvis sanerats, men inte till en nivå som motsvarar markanvändning för bostäder. I samband med att detaljplanen för bostadsbebyggelse i den norra delen av kvarteret Vitsippan togs fram genomfördes dels en historsk kartläggning av verksamhet som bedrivits i området, dels en 3
miljögeoteknisk utredning. Inom det undersökta området är det föroreningar av främst bly, kadmium, kvicksilver, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), PCB och CFC (fluorklormetan) som överstiger aktuella risktvärden för bostadsbebyggelse. Innan miljötekniska markundersökningar (av förorenat område) genomförs samt innan saneringsåtgärder vidtas ska en anmälan om detta göras till myndighetsnämnden för bygg- och miljöfrågor. Nedan följer en sammanfattning av de föroreningar som är kända i dagläget samt Falu kommuns bedömning av fortsatta undersökningar/åtgärder. Förorenad mark Vitsippan 4 och Falun 11:7 På uppdrag av Skanska Sverige AB genomförde SWECO 2008 en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Vitsippan 4 och Falun 11:7. Kända föroreningar i planområdet är bland annat restföroreningar av olja under en lastkaj på Vitsippan 4 samt oljeföroreningar i fastighetsgränsen i sydvästra hörnet av Vitsippan 5. På Falun 11:7 har det tidigare funnits en oljedepå. Denna fastighet har delvis sanerats och det finns idag dräneringsledningar nergrävda (efter banvall och gränsen mot Vitsippan 19) för att laka ur kvarvarande föroreningar. Ledningarna är kopplade till en oljeavskiljare i fastighetens nordvästra hörn. Vid en exploatering av området för ändrad användning till bostäder är fastighetsägarens intentioner att: riva nuvarande byggnader ta bort kvarvarande marklagda cisterner sanera hot spots, d v s punktområden där föroreningar redan bekräftats eller sådana som påträffats i samband med iordningsställande av området fyllning med föroreningar kring mätpunkt 1 (se rapport 2008-10-23) grävs upp och ersätts med ren fyllning överytan inom ej bebyggt område städas av och återfylls vid behov med rena massor. anser att fastighetsägaren ska vidta åtgärder som överensstämmer med intentionerna ovan och att detta är en förutsättning för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om den befintliga dränerande ledningen som finns i området behålls måste ansvar tas för att kontrollera tillhörande oljeavskiljare. Förorenad mark Vitsippan 5 Under år 2013 genomförde SWECO dels en sammanställning av tidigare markundersökningar, dels en markmiljöundersökning inklusive riskbedömning (rapport 2013-06-14) av Vitsippan 22 och Falun 11:7 (motsvarar idag fastigheten Vitsippan 5). Rapporten konstaterar att båda fastigheterna är förorenade av såväl metaller som petroleumkolväten minst överstigande riktvärdet för känslig markanvändning som gäller för områden med bostadsbebyggelse. gör följande bedömning: 4
År 2005 genomfördes en sanering på delar av Fastigheten 11:7 (idag Vitsippan 5), bland annat där förhöjda halter av petroleumkolväten upptäckts. Utbredningen av detta område osäker och kompletterande utredning behöver göras för att undersöka eventuell spridning norr- och söderut. Uppmätta haltnivåer för vissa av petroleumkolvätena i provgrop 1308 visar att dessa kan förekomma i fri fas. Rapporten från 2013 bekräftar också detta då ett oljeskikt noterats kring denna provpunkt. Detta område bör saneras. Risk för fri fas bör undanröjas. I det område där bensinstationen var verksam finns två tankar kvar i marken. Dessa är rengjorda och sandfyllda. Ur grundläggningssynpunkt, men också ur föroreningssynpunkt, bör dessa tas bort. Radon Någon radonundersökning finns inte för tillkommande bebyggelse inom planområdet. Generellt gäller att all ny bebyggelse inom ska föregås av en radonundersökning, alternativt uppföras i ett så kallat radonsäkert utförande. Planområdet ligger inte inom känt högriskområde för radon. Fornlämningar Planområdet ligger delvis inom den fasta fornlämning som omfattar stora delar av centrala Falun (RAÄ-nummer Falun 68:1). Den som på något sätt vill ändra i ett område där det finns fasta fornlämningar måste ha tillstånd från Länsstyrelsen. Bebyggelse Längs Norra Järnvägsgatan står idag två industribyggnader i en våning. I dagsläget används dessa för kontor och mindre lagerverksamhet. Planförslaget innebär att befintliga byggnader rivs och ersätts med bostadsbebyggelse. Bostadsbebyggelsen förläggs längs Norra Järnvägsgatan. I en zon längs järnvägen läggs korsmark som gör det möjligt att använda ytan för komplementbyggnader, t ex sophus, och garage, vilka även fungerar som en barriär mot järnvägen. Detaljplanen medger att tillkommande bebyggelse inrymmer ändamål för bostäder (B), centrum (C 1 ), vårdboende (D 1 ), kontor (K) och utbildning (S). Med Vårdboende avses verksamhet som kräver viss personal men där det huvudsakliga ändamålet är boende och de boende är skrivna på adressen. Användningsbestämmelsen Centrum medger handel, service, samlingslokaler och verksamheter som bör ligga centralt eller som på annat sätt ska vara lätta att nå. Handel får endast anordnas i markplanet och ska vara småskalig. En bestämmelse reglerar därför max yta 200 m 2 för handel. Det är dock viktigt att verksamheter inte är störande för omgivningen genom att exempelvis tillföra störande buller till området (läs mer under rubriken Störningar och risker). Den tilltänkta höjden hos bebyggelsen regleras med högsta tillåtna byggnadshöjd (i meter över nollplanet). Av hänsyn till Söderbaumska skolan tillåts höjder där skolan 5
fortsatt blir ett dominerande landmärke i staden. Läs mer i avsnitt om Byggnadskultur och gestaltning. För den nordliga delen av planområdet regleras största tillåtna BTA till 8500 m 2. Detta gör det möjligt att bygga en sammanhängande byggnad om cirka fyra våningar eller två högre punkthus om ca 8 våningar. Syftet med bestämmelsen är att hindra uppförandet av en stor byggnad som upptar hela den tillåtna höjden. En sådan byggnad blir allt för stor och klumpig i omgivningen. Två högre byggnadskroppar, så som på grannfastigheten i norr, är dock lämpligt. Fasader och lokaler ut mot omkringliggande gator ska utformas med stor omsorg. Butiks- och verksamhetslokaler ska vändas ut mot gaturummet. Särskild omsorg bör läggas vid utformningen av sockelvåningen. Offentlig och kommersiell service Planområdet ligger inom en kilometer från Falu centrum och i nära anslutning till Britsarvets lokala centrum med tillgång till såväl offentlig som kommersiell service. Avståndet till resecentrum är ca 1,5 kilometer. Tillgänglighet Terrängen inom planområdet medger god tillgänglighet utomhus för rullstolsburna och andra personer med nedsatt rörelseförmåga. Vid ny- och ombyggnad bevakar kommunen, i samband med hanteringen av bygglovet, att byggnadens tillgänglighet är god. Kommunens ambition är att rekommendationerna i skriften Bygg i kapp ska tillämpas. Byggnadskultur och gestaltning Det finns inga byggnader av kulturhistoriskt intresse inom planområdet, däremot bör tillkommande bebyggelse anpassa sig och ta hänsyn till de byggnader som finns i närheten. På andra sidan järnvägen ligger Östanfors, en gammal stadsdel med låg bebyggelse och gamla gruvarbetarbostäder som utgör en del av världsarvet. På andra sidan Norra järnvägsgatan ligger det gamla folkskollärarinneseminariet, numera Söderbaumska skolan, en byggnad av stort kulturhistoriskt värde. Skolan är en storslagen nationalromantisk byggnad i tegel och utgör ett av Faluns landmärken. Skolbyggnaden syns bland annat från gruvan och infarten till Falun från Borlänge. För att få den nya bebyggelsen att smälta in i miljön och underordna sig skolbyggnaden, som även fortsättningsvis får vara ett landmärke i staden, införs bestämmelser som reglerar hösta tillåtna byggnadshöjd med syfte att reglera detta. 6
Söderbaumska skolan Figur 3. Vy från Falu gruva, med Söderbaumska skolan och ungefärligt läge för ny bebyggelse. Det omgivande området karaktäriseras av en varierad bebyggelse med fasader av tegel, trä och puts, färgsatta i traditionella kulörer som Falurött samt olika nyanser av gräddvitt/gult, grått och brunt. I detaljplanen finns en bestämmelse som säger att bebyggelse inom kvarteret ska uppföras med putsad fasad eller betongyta av putsad karaktär och ha en färgskala som anknyter till färgskalan i angränsande kvarter. Gårdsbyggnader/komplementbyggnader är möjligt att utforma med träfasad. Räddningstjänstens insatstider Insatstiden för räddningstjänsten beräknas understiga 10 minuter. Friytor Inom planområdet, på kvartersmark, finns tillgång till friytor i skyddade lägen för uteplatser, barns lek mm. Bostadsområdespark (Hagaparken), närströvområden och friluftsområden finns inom ett avstånd av ca 500 m från planområdet (bl a vid Kålgården med badplats, minigolf, mm). Med anledning av närheten till järnvägen ska trafiksäkerheten beaktas, och staket/stängsel ska ordnas kring utemiljöer. Detta regleras med en bestämmelse i plankartan. Gator och trafik Ytterliggare bebyggelse längs Norra Järnvägsgatan skapar en naturlig fortsättning av bostadskvarteret Vitsippan och ger ett mer stadsmässigt gaturum. Planområdets läge ger goda möjligheter för de flesta kommunikationsslag, i synnerhet för gång-, cykel- och kollektivtrafik. 7
Gång- och cykeltrafik Befintlig gång- och cykelväg längs västra sidan av järnvägen, mot Britsarvets centrum och Falu centrum, nås via Norra Järnvägsgatan och Britsarvsvägen i norr samt via Seminariegatan och järnvägsövergången vid Södra Mariegatan i söder. I Cykelplan för, 2014, redovisas en cykelväg längs Norra Järnvägsgatan, mellan Seminariegatan och Tegelvägen. I cykelplanen finns även förslag på en hastighetssäkrad passage över Norra Järnvägsgatan i höjd med Söderbaumska skolan. Både cykelväg och passage har prioritetsklass 1 i cykelplanen. För att förhindra smitvägar och spring över järnvägen införs en planbestämmelse om att det ska finnas stängsel mot järnvägen. Kollektivtrafik Närmsta busshållplats ligger på Tegelvägen, ca 400 meter från planområdet. Inom ca 600 meter nås även en busshållplats vid Åsgatan/Södra Mariegatan. Biltrafik Biltrafiken på Norra Järnvägsgatan uppgick vid mätning i april 2015 till 3 600 fordon/vardagsdygn. Trafiken kan komma att öka något när ytterligare bebyggelse tillkommer i området. Parkering, varumottagning, utfarter Tillfarterna till den planerade bebyggelsen sker från Norra Järnvägsgatan, och samordnas till en yta mitt på planområdet. I övrigt förses plangränsen mot Norra Järnvägsgatan med utfartsförbud. Det södra hörnet av Vitsippan 5 används idag som parkering, men är inte upplåten eller skyltad som en sådan. Parkeringsplatser och garageplatser för fastighetens behov ska ordnas inom planområdet. Till grund för beräkning av det parkeringsbehov som bostäderna inom plan-området genererar ligger s parkeringsnorm för cykel och bil (antagen av kommunfullmäktige 2014-03-13). Ändras parkeringsnormen ska den som gäller vid bygglovprövningen användas. Nedan redovisas en bedömning av parkeringsbehovet då planområdet används för bostadsbebyggelse. Om kvarteret kommer att användas för andra verksamheter kommer behovet av parkering att bedömmas utifrån detta. Det exakta parkeringsbehovet för kommande bebyggelse klarläggs i en särskild parkeringsutredning som görs under bygglovsskedet. Parkeringsbehovet för cyklar inom planområdet: Cykelparkeringsbehovet inom planområdet beräknas till cirka 300 stycken, baserat på en uppskattning av områdets totala BTA 12 500m 2. Detta enligt beräkning baserad på s parkeringsnorm om 25 cykelplatser per 1000 m 2 bruttoarea för bostäder. Cykelparkeringar bör främst anordnas i garage/förråd eller väderskyddat under skärmtak på gårdar i kvarteret. Cykelparkeringarna bör vara lätt tillgängliga och placeras nära bostadsentréer. Skärmtak över cykelparkering får placeras på prickmark. 8
Andra typer av cykel förråd måste placeras inom plusmark i den västra delen av planområdet. Parkeringsbehovet för bilar inom planområdet: De nya byggnaderna inom planområdet har vid beräkningen av parkeringsbehovet uppskattats inrymma främst bostäder. I s parkeringsnorm anges 8 platser per 1000 m2 bruttoarea för bostäder. Beräkning av behovet parkeringsplatser är baserat på en uppskattad maximal BTA om ca 12000 m2 för bostäder, vid fullt utnyttjande av den byggrätt planen ger. Med en beräkning utifrån parkeringsnormen bedöms då behovet av parkering inom hela planområdet vara ca 100 platser. Parkeringsbehovet för de bostäder som detaljplanen möjliggör tillgodoses genom anläggande av parkeringsplatser/carports i planområdets västra del. Tillfart till parkeringarna ska ske från Norra Järnvägsgatan. Inom ytan med plusmark får två rader med parkering plats, vilket ger utrymme för det max antal parkeringsplatser som behövs vid ett fyllt utnyttjande av planen. Grycksbobanan Grycksbobanan är en enkelspårig järnväg som går mellan Falu centrum och Grycksbo. Ursprungligen fortsatte spåret till Rättvik och vidare till Mora. Järnvägstrafiken mellan Falun och Rättvik lades ned på 1960-talet, sånär som godstransporterna till och från Grycksbo pappersbruk. Godstransporterna ersattes 1987 med vägtransporter, men trafiken återupptogs 2003, efter en upprustning av banan. Då Grycksbobanan iordningställdes och togs i bruk igen gjordes en överenskommelse mellan berörda parter att använda sträckan till två tåg tur och retur till Grycksbo pappersbruk per vardag. Hastigheten på dessa tåg får vara högst 30 km/h. Sedan dess har tågtrafiken åter igen upphört (2008) och järnvägen används idag endast av museijärnvägsföreningens ångtåg vid ett fåtal tillfällen per år. Enligt Trafikverket ska Järnvägen, trots det minimala användandet, betraktas som en järnväg i drift. Om Grycksbobanan i framtiden åter tas i bruk skapas störningar i form av buller och vibrationer (läs mer under rubrik Störningar och risker). Om trafiksituationen förändras på Grycksbobanan måste en ny miljökonsekvensbeskrivning göras. Störningar och risker Farligt gods Länsstyrelsen i Dalarnas län har tagit fram en vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Vägledningen innebär att en riskhanteringsprocess ska genomföras när detaljplaner tas fram inom 150 meter från en farligt gods-led. I detta fall ligger planområdets gräns mot järnvägen endast 15 meter från Grycksbobanan. Den byggrätt som ges inom planområdet ligger ca 50 m från järnvägen. Enligt länsstyrelsens vägledning bör ny bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från järnväg. Området bör begränsas i användning så att det inte uppmuntrar stadigvarande vistelse och bör heller inte exploateras på ett sådant sätt att eventuella olycksförlopp kan förvärras. 9
I området 30-70 meter från riskkällan bör markanvändningen utformas så att få personer uppehåller sig i området och de personerna alltid är i vaket tillstånd. På avståndet 70-150 meter kan de flesta typer av markanvändning förläggas, undantaget är sådan markanvändning som innefattar särskilt många eller utsatta personer. Riskanalys farligt gods Järnvägen är transportväg för farligt gods men används idag inte som sådan. Inför återupptagandet av trafiken på banan gjordes en miljökonsekvensbeskrivning av dåvarande Banverket, i vilken bl.a. förutsattes att farligt gods inte skulle förekomma. Kommunfullmäktige beslutade 2002 att ställa sig positiv till den återupptagna trafikeringen på järnväg mellan Falun och Grycksbo under förutsättning att en eventuell utökning av trafiken utöver de antaganden som MKB:n bygger på ska föregås av en ny prövning och att transporter av farligt gods ska föregås av en riskanalys. Trots den ringa trafiken ska enligt Trafikverket Grycksbobanan betraktas som en järnväg i drift. Riskbedömningen grundar sig på den överenskommelse som säger att järnvägen får användas av två tåg tur och retur till Grycksbo pappersbruk per vardag och att hastigheten på dessa får vara högst 30 km/h. Den dominerande risken i anslutning till järnväg är att fordon spårar ur och kolliderar med byggnader eller människor. Riskvärdering och riskreduktion Med hänsyn till att trafiken på Grycksbobanan framförs i låg hastighet, att transporter av farligt gods inte förekommer och att planområdet ligger ca 15 meter från järnvägsspåret bedöms riskbilden för planområdet som hanterbar. En liknande riskbedömning gjordes år 2007 i samband med detaljplanering av kvarteret Vitsippan, direkt norr om planområdet. De planeringsprinciper kring avstånd från järnväg till bostadsbebyggelse och uthus/garage som lades fast då följs även i detta planförslag. Från järnvägen och 30 meter in i planområdet reglerar detaljplanen att endast komplementbyggnad i form av uthus och garage får byggas. Dessa byggnader kan även fungera avskärmande och som en barriär mot järnvägen för bostäderna längre in i området. Området för bostadsbebyggelse föreslås längs Norra Järnvägsgatan, minst 50 meter från järnvägen. Längs Grycksbobanans sträckning genom Falu tätort ligger ett stort antal bostadshus på avstånd mindre än 30 meter från järnvägsspåret. Bostadsbebyggelsen som planförslaget medger borde med andra ord inte vara dimensionerande för möjligheterna till en eventuell framtida utökning av trafiken på Grycksbobanan. Med anledning av det faktum att järnvägen avskärmas från bebyggelsen och att avståndet från järnvägen till bebyggelsen blir relativt långt med hänsyn till tågens låga hastighet, görs bedömningen att det är rimligt att kunna tillåta föreslagen exploatering. Trafikbuller Trafikbuller är en miljöstörning som kan ha påverkan på vår vardag och vår hälsa. Det finns nationellt gällande riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation. Dessa har tagits fram för att undvika att skapandet av bostadsmiljöer med allt för störande ljudnivåer. 10
Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst fem gånger per natt, klockan 22-06) 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst fem gånger per timme, dagtid) Planområdets läge mellan järnvägen och Norra Järnvägsgatan innebär att det är utsatt för trafikbuller som i vissa delar överskrider riktvärdena. Med anledning av detta har en bullerutredning tagits fram för att utreda hur området ska utformas för att på bästa sätt skapa en god ljudmiljö i området. Sammanfattningsvis säger den gjorda utredningen att ljudnivåerna överskrids i delar av planområdet, vilket ofta sker vid planläggning i centrala lägen som detta. Läget bedöms dock som fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkt då ett centralt boende bedöms minska behovet av biltransporter. Planområdets tilltänkta bebyggelse bedöms kunna utföras så att en god ljud- och bostadsmiljö går att åstadkomma. Buller från järnväg Enligt Trafikverket ska järnvägen, trots det minimala användandet, betraktas som en järnväg i drift. Enligt överenskommelse får sträckan användas för två tåg tur och retur per vardag (läs mer under rubrik Grycksbobanan). Hastigheten på dessa tåg får vara högst 30 km/h. De tillfällen då riktvärdena överskrids uppstår då godståg passerar på spåren. I det fall järnvägen åter skulle tas i bruk kommer tåg att passera 4 gånger per dygn och endast på vardagar under dagtid. Vid dessa fyra tillfällen uppgår ljudnivåerna till höga nivåer, men då endast fyra tågpassager sker per dygn innebär inte dessa nivåer att riktvärden för maxnivå vid uteplats kommer att överskridas. En tyst gård är möjlig att skapa väster om byggrätterna. För att skydda mot riskerna med farligt gods (läs mer under rubrik Riskvärdering och riskreduktion) föreslås i att ett lokalt skydd som är minst 1,8 m högt anordnas mot spåren. I plankartan föreslås att komplementbyggnader placeras mot järnvägen för att åstadkomma detta skydd. Om inte komplementbyggnader uppförs här måste annat skydd (plank e.dyl) uppföras utmed järnvägen. Detta skydd kommer även bidra till att skapa en bättre ljudmiljö. Buller från biltrafik I den praktiska realitet som råder är buller från väg för närvarande områdets enda störande bullerkälla. Mot Norra Järnvägsgatan uppgår för delar mycket nära gatan till sådana nivåer att riktvärdena överskrids. Detaljplanen utformas så att ett område med prickmars (där byggnad inte får uppföras) läggs utmed gatan. Därigenom flyttas byggnaderna bort från gatan på ett sådant sätt att gällande riktvärden kan följas även mot gatan. 11
Gårdarnas bullernivåer vid fasad hamnar under riktvärdet 55 dba. Därmed finns en tyst sida mot vilken minst hälften av bostadsrummen kan placeras. I utformningen av området ska omsorg ägnas åt att skapa en god helhetslösning för hela kvarteret när det gäller buller- och boendesituationen. Gällande riktvärden ska följas. I planen har ägnats omsorg om placering av bebyggelsen för att finna en god helhetslösning när det gäller bullersituationen. Buller från verksamheter Inom planområdet tillåts bland annat centrumändamål. Med tanke på planområdets närhet till befintlig bostadsbebyggelse är det viktigt att eventuella verksamheter inte orsakar ljud som är störande för de närboende. Gällande nationella riktlinjer ska efterföljas. Risker från föroreningar Föroreningsproblematiken behandlas framförallt i avsnittet Förorenad mark. I samband med saneringsarbeten finns risk för att människor kommer i kontakt med hälsofarliga ämnen. Inför mark- och schaktningsarbeten bör hälsoriskerna identifieras och erforderliga skyddsåtgärder utföras. För att säkerställa att människor inte kommer i kontakt med föroreningar bör påfyllning av rena massor och vid behov även urschaktning och återfyllning med rena massor ske ner till 1 meter under framtida marknivå. Detta gäller vid planteringar, trädgårdsland och lekområden där risk för kontakt med underliggande mark råder. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ingår i verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten och ska anslutas till detta. Värme, el och opto Fjärrvärme finns i anslutning till planområdet. Ny bebyggelse kan anslutas till Falu Stadsnät. Optoledningar finns vid bostäderna norr om planområdet (fastighet Vitsippan 19 och Gullvivan 4) Avfall Allt avfall ska källsorteras enligt de regler som gäller för. Området utformas för att underlätta separering av hushållsavfall. I bostadskvarteret planeras soprumsbyggnader för uppsamling av källsorterat avfall. Byggnaderna placeras så att infart och vändning kan ske med sopbil. Administrativa frågor För att säkerställa att de marföroreningar som finns inom planområdet är borta och att marken sanerats för känslig markanvändning införs en administrativ bestämmelse på plankartan som säger att bygglov får inte ges för ändrad markanvändning förens markens lämplighet säkerställts genom marksanering enligt vad som beskrivs i planbeskrivningen, under rubrik Förorenad mark. 12
Konsekvenser av planens genomförande Kommunens bedömning är att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Någon separat miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL 5:18 behöver därför inte upprättas. Nedan beskrivs konsekvenserna av planens genomförande. Planförslaget medför att stadsbilden förändras genom att ny bebyggelse medges inom kvarteret. Bebyggelsen som föreslås bedöms utgöra komplettering inom kvarteret och i en skala som anpassats till omgivningen. Ett tillskott av nya bostäder och lokaler i denna del av staden är positivt för centrums underlag av handel och service och möter det behov av bostäder som finns i Falu tätort. I Översiktsplan FalunBorlänge (2014) står att nyproduktion av bostäder i första hand ska ske genom komplettering och förtätning i tätorternas centrala delar, med närhet till resecentrum och så att befintlig infrastruktur nyttjas. Kompletterande bebyggelse vid Norra Järnvägsgatan stämmer väl överens med dessa mål. Det centrala läget bedöms som fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkt då ett centralt boende förväntas minska behovet av biltransporter. Organisatoriska frågor Tidsplan Planen bedöms kunna antas sommaren 2016. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år räknat från det datum planen vinner laga kraft. När genomförandetiden gått ut fortsätter planen att gälla tills den ändras eller upphävs. När genomförandetiden gått ut har dock fastighetsägaren inte någon rätt att erhålla ersättning om bygglov eller marklov skulle nekas. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Någon allmän plats finns dock inte inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsägare Vitsippan 4 Skanska Mark och Exploatering AB Falun 11:7 Skanska Mark och Exploatering AB Vitsippan 5 Hus och Markbyggarna i Dalarna AB Fastighetsbildning Det krävs ingen fastighetsbildning för genomförandet av detaljplanen. Fastighetsindelningsbestämmelser Gällande fastighetsindelningsbestämmelser (tomtindelning) för fastighet Vitsippan 4 (2080-B2/1942) upphör att gälla från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Tekniska frågor 13
Befintliga byggnader är anslutna till fjärrvärme, el det allmänna va-nätet. Ekonomiska frågor Planavgift Detaljplanen bekostas av ägarna till fastigheterna inom planområdet varför det inte ska tas ut någon planavgift i samband med bygglov och anmälan enligt denna detaljplan. Avtal Planens genomförande bedöms inte medföra några anläggningsarbeten på allmän plats och något exploateringsavtal bedöms inte behöva upprättas. Medverkande tjänstemän Planhandlingarna har upprättats av Fredrika Säfström, Per Grundström och Lars Gustafsson, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, i samråd med berörda inom kommunorganisationen. Tolkning av detaljplan Planbesked gavs under perioden 2011-2014. Vid tolkning av detaljplanen ska därför Boverkets kunskapsbank 2011-2014 användas. Planskeden Plan- och bygglagen: 2010:900 Instans Datum Planbesked Kommunstyrelsens utvecklingsutskott 2014-11-25 Godkänd för samråd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-11-25 Godkänd för granskning Godkänd för antagande Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen Vunnit laga kraft 14