2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Jungfrudansens gruppboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Jungfrudansens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-22 Katarina Diallo Nina Lindbäck Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2017-12-01

Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Informationssäkerhet Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2

Sammanfattning Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Under 2017 har vi för att öka patientsäkerheten arbetat för att: - rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. - ett nära samarbete med ansvarig sjuksköterska - att kommunikationen mellan boendet och öppenvården/vårdcentralen ska bli bättre - samtliga boende ska ha individuella riskbedömningar vad gäller fall, nutrition och munhälsa på de boende. - samtlig personal har genomgått e-utbildning i basala hygienrutiner. - personal som inte genomgått utbildning i ESL-Ett självständigt liv har gått Ett Stöd till Självständigt liv. - målen i kvalitetsledningssystemet, Qmaxit, har följts upp på planeringsdag och arbetsplatsträffar. - bedriva ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. - förebygga och identifiera eventuella risker genom fortlöpande individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare. 3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet att: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställa att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Säkerställa att alla boende får en bra sista tid i livet Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Säkerställa att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg 4

Mål och strategier Jungfrudansen En av målen föregående år var att ha en säker och trygg läkemedelshantering på Jungfrudansen. Under 2017 har vi fortsatt att arbeta för att kvalitetssäkra läkemedelshanteringen. Läkemedelshanteringen fortsätter att vara en central punkt i patientsäkerhetsarbetet. Strävan har varit att fortsätta upprätthålla ett gott samarbete med psykiatrisk öppenvård och vårdcentral, med en så god och smidig informationsöverföring som möjligt. Rapporteringsskyldigheten arbetar vi med kontinuerligt på arbetsplatsträffar och kvalitetsråd. Målet för 2017 var fortsatt att kvalitetsombuden ansvarat för att ta med sig avvikelser till kvalitetsråden och dem av vikt har ombudet lyft på APT. Vi har fortsatt att på samtliga möten lyfta vikten av att avvikelser skrivs och att de skrivs korrekt. Arbetet med en mer aktiv och fortlöpande rapportering i förbättringsloggen med tydligare uppföljning har fortlöpt under året. Omvårdnadsdokumentationen har ansvarig sjuksköterska som mål att ständigt förbättra. Sjuksköterskan har arbetat med att få en tydlig struktur i omvårdnadsprocessen. Ett fortsatt mål här är att informationsöverföring/rapport mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska och omsorgsmedarbetare ska fungera. Alla omsorgsmedarbetare ska veta vilken information som är hälso- och sjukvårdsdokumentation samt vart det ska dokumenteras. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska fortsätter arbeta för att relevanta riskbedömningar görs vid inflyttning av ny boende och kontinuerligt vid behov. En viktig del blir att göra omvårdnadsplaner kopplat till riskbedömningarna. Ett viktigt mål är att fortsätta främja kontinuiteten, kommunikationen och informationsöverföringen med vårdgrannar när det gäller att samordna hälso- och sjukvården kring den boende. Läkemedelshanteringen är starkt kopplad till vårdprocessen, samverkan med psykiatrisk öppenvård och vårdcentral genom kontinuerliga team-, samverkansmöten och samordnade individuella vårdplaneringar är därmed central. Samverkan mellan ansvarig sjuksköterska och andra yrkesgrupper inom primärvård och öppenvård behöver kontinuerligt förbättras. Flertalet boende har mediciner som ger biverkningar samt står på flertalet mediciner där det finns risk för läkemedelsinteraktioner. Målet är att varje boende ska ha en årlig medicinsk genomgång av ansvarig läkare samt att ansvarig sjuksköterska ska ha möjlighet att följa upp ordinerad medicinering. Ett annat mål är att göra den boende mer involverad i sin egen medicinering för att förhindra biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Detta är en svår balansgång eftersom den 5

boende samtidigt ska känna sig motiverad att ta sin medicin. De boende har haft en årlig genomgång av sina mediciner av ansvarig läkare. Omvårdnadspersonal samt ansvarig sjuksköterska motiverar de boende till involvering i sin egen medicinering. Att kontinuerliga boendegenomgångar görs, målet är att ansvarig sjuksköterska ska ha tid och möjlighet att närvara på boendegenomgångarna. Ansvarig sjuksköterska har närvarat vid de flesta boendegenomgångarna. Kompetensutvecklingsmål för 2017 var fortsatt handledning i psykiatri och neuropsykiatri samt lågaffektivt bemötande. Vi skulle ha haft utbildning i brandsäkerhet 2017 men har skjutits upp till våren 2018 pga upphandlat avtal med brandutbildare. När det gäller delegering av läkemedelshantering till omsorgsmedarbetarna fortsätter omvårdnadsansvarig sjuksköterska arbeta med delegeringsprocessen och målet för 2017 var att alla omsorgsmedarbetare ska genomgå den webbaserade utbildningen Jobba säkert med läkemedel samt när det är aktuellt, webbaserad utbildning för diabetes. Samtliga har genomgått utbildning i att Jobba säkert med läkemedel. Den webbaserade utbildningarna får ses som ett komplement till de kunskapstest omsorgsmedarbetarna genomgår vad gäller läkemedel och insulin. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas samt att lokala HSL-rutiner följs upp årligen. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. 6

På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivaren och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalitet och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Rapporteringsskyldigheten är en central del i kvalitetssäkringen av patientsäkerheten på boendet. En tydlig struktur finns för hur rapporteringen av vårdskador bedrivs genom avvikelsesystemet Qualimax. Vårdskadorna bedöms utifrån allvarlighetsgrad. Under 2017 har Jungfrudansen haft 10 kvalitetsråd, 10 arbetsplatsträffar och 10 boendegenomgångar samt 10 personalkonferenser. Nya och pågående förbättringsåtgärder har följts upp med hjälp av dokumentationen i förbättringsloggen. Verksamhetschef, gruppchef och sjuksköterska går kontinuerligt igenom förbättringsloggen för att uppfylla de uppsatta kvalitetsmålen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. 7

Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. När avvikelser har skrivits av personal går den direkt till verksamhetschef för kännedom och hantering. Behöver avvikelsen kompletteras kan den skickas åter den som skrivit den. Är den aktuell för vidare utredning ligger den kvar till dess uppföljning och åtgärd är avslutad. Verksamhetschef och gruppchef arbetar parallellt med avvikelsen. Det som främst har framträtt i avvikelserapporteringen under året är Läkemedelshanterinsavvikelser såsom utebliven dos, för liten dos eller felaktig signering. Dessa tas alltid upp på kvalitetsråd men även på närmsta personalmöte. Under året har verksamheten arbetat för ett nära samarbete med ansvarig sjuksköterska, dels att informationsöverföringen till ansvarig sjuksköterska ska bli bättre samt att kommunikationen mellan boendet och öppenvården/vårdcentralen ska bli bättre. Detta är ett mål som vi fortsätter arbeta med under 2018. Riskbedömning av hot och våld har gjorts 2 gånger samt vid behov. Ansvarig sjuksköterska har gått igenom individuella riskbedömningar vad gäller fall, nutrition och munhälsa på de boende. Riskbedömningar görs kontinuerligt och uppdateras efter behov. Ansvarig sjuksköterska reviderar årligen de lokala rutiner som ingår i hälso- och sjukvårdsuppdraget. Samtlig personal har genomgått e-utbildning i basala hygienrutiner. Personal som inte genomgått utbildning i ESL-Ett självständigt liv har gått Stöd till ett självständigt liv samt utbildning i tydliggörande pedagogik. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Egenkontroll har genomförts 2 gånger under året av verksamhetschef, gruppchef och all omvårdnadspersonal på APT. Målen i kvalitetsledningssystemet, Qmaxit, har följts upp på planeringsdag och arbetsplatsträffar. Jungfrudansen har hade en kvalitetstillsyn 2016-02-11. I den framkom att omvårdnadsdokumentation, basala hygienrutiner, vissa lokala rutiner vad gällde HSL-samverkan samt vissa rutiner vid läkemedelshanteringen behövde ses över. Samtliga punkter har åtgärdats. 8

Andra punkter som tagits upp på i tillsynen och som åtgärdats är bland annat att vi har haft skyddsrond, att alla boende har en aktuell omvårdnadsstatus, att blankett för synpunkter och klagomål finns lättillgängligt, att det går att utläsa vem som är ansvarig för den boendes läkemedelshantering i omvårdnadsdokumentationen, att det framgår vem som är stödperson i dokumentationen samt att basala hygienrutiner följs och alla har gått webutbildningen i detsamma. Resultaten från de två årliga egenkontrollerna har vi gått igenom vid minst 2 tillfällen vardera, på APT och på personalkonferens. Det sätts slutdatum på när dem skall vara åtgärdade. Dessa har vi följt och åtgärdat inom utsatt tid. Under 2017 har vi haft brandtillsyn utan åtgärder annat än att byta ut ett antal brandsläckare enligt utsatt datum. Vi har även haft årlig miljöinspektion utan anmärkning Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Lokal rutin finns för kontakt med ansvarig sjuksköterska vardagar och jourtid. Den lokala rutinen inbegriper läkarsamverkan dvs. kontaktvägar till vårdcentral och öppenvårdsmottagning. Samverkansöverenskommelse med vårdcentral finns där samma läkare ansvarar för de boende. De boende har årlig uppföljning på vårdcentralen och sin öppenvårdsmottagning. På Jungfrudansens gruppboende har vi enligt avtal hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå. Klienten behåller som regel sin psykiatrikontakt i hemkommunen. De flesta boende skrivs av praktiska skäl på närmaste vårdcentral. Ansvarig sjuksköterska kontaktas av berörd läkar/psykiatrimottagning vid förändringar, eller kontaktar själv behandlingsansvarig. Öppenvård, ansvarig sjuksköterska samt kontaktman har nätverksmöten och samordnade individuella vårdplaneringar vid behov. Samverkan med uppdragsgivare Uppföljning med handläggare sker 2 gånger/år samt vid behov. Samverkan med kommunen förra året? Verksamhetschefen har under året haft samverkan med uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. På Jungfrudansen har vi kallat respektive kommun stadsdelsnämnd för uppföljning 2 ggr per år. 9

Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Ansvarig sjuksköterska har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser samt aktuella ordinationer. Omvårdnadspersonal informerar ansvarig sjuksköterska vid förändringar i den boendens psykiska och somatiska hälsa. Omvårdnadspersonal kan även kontakta vårdcentral eller öppenvårdsmottagning om de anser detta vara nödvändigt. Ansvarig sjuksköterska samverkar kontinuerligt och vid behov med andra yrkesgrupper inom företaget och inom primär- och öppenvården. Samverkan med vårdcentral har fungerat bra under 2017. Samverkan med vissa psykosmottagningar har fungerat bättre efter att vissa boende skrivits över till psykiatrisk mottagning närmare boendet. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Individuella riskbedömningar görs av ansvarig sjuksköterska och omvårdnadspersonal vid inflyttning av ny boende. Generella riskbedömningar görs minst 1 gång/år eller vid behov, genom uppföljningar i det dagliga vårdarbetet, på boendegenomgångar och/eller arbetsplatsträffar. Förändringar i verksamheten kan även föranleda nya riskbedömningar. Dubbeldokumentation görs i omvårdnadsjournal (HSL) och i Rapport för Hälso- och sjukvård (Social dokumentation) om viktig information från ansvarig sjuksköterska behöver komma omsorgspersonalen till kännedom. Omsorgspersonal dubbeldokumenterar i sin tur i Social journal och i Rapport för Hälso- och sjukvård i Safedoc, då viktig information behöver komma ansvarig sjuksköterska till kännedom. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Nytida. Ambea/Nytida a r ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system. Personuppgiftsansvarig ansvarar för att Personuppgiftslagens (PuL) besta mmelser efterlevs. Samtycke inha mtas vid registerha llning och driftsleverantören, Enfo, sa kersta ller att informationen a r sa krad och ej kan missbrukas. Allting a r anpassat i enlighet med GDPR. Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en ga ng per a r utifra n syfte att gallra. Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intra ng genomförs logganalyser/spa rning. Ambea/Nytida arbetar aktivt för att minimera risk för informationssäkerheten. Nytida har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen. Beskriv hur ni på verksamheten arbetar med informationssäkerheten dvs. 10

På Jungfrudansen genomför vi loggkontroll i Safedoc 2 gg/år i samband med egen kontrollen, den 31/5 samt 30/11. Se bilaga 1 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till kvalitetsutvecklare. På Jungfrudansens gruppboende har inkomna avvikelser under 2017 hanterats av verksamhetschef, gruppchef och/eller sjuksköterska. En bedömning av allvarlighetsgrad sker och åtgärdas innan avslut. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål. Alla medarbetare är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef. Kvalitetsutvecklaren och uppdragsgivaren informeras omedelbart.ht På Jungfrudansens gruppboende finns blanketter (klagomål & synpunkter) samt brevlåda synligt i korridoren. Eventuella klagomål och synpunkter hanteras av verksamhetschef och personal på kvalitetsråd och arbetsplatsträffar. Vid allvarliga klagomål rapporteras detta till överordnad chef och kvalitetsutvecklare. Uppföljning görs kort efter det inträffade. Hantering, sammanställning och analys av klagomål och synpunkter sker på samma sätt som med avvikelser. På Jungfrudansens gruppboende sammanställs inkomna rapporter, klagomål och synpunkter av klagomål och synpunkter på kvalitetsrådet och skrivs sedan in i Nytidas avvikelsedatabas Q-maxit där de bearbetas och följs upp. Kvalitetsrådet diskuterar, analyserar och beslutar om åtgärder samt dokumenterar detta i förbättringslogg. I samband med kvalitetsrådet beslutas hur, när och till vilka resultatet av avvikelsen ska återkopplas. Verksamhetschefen ansvarar även för att informera medarbetarna. 11

Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Sammantaget har vi främst haft läkemedelsavvikelser med utebliven dos, utebliven signering men även fallolycka. Detta har vi arbetat med genom att ta upp vikten av läkemedelshanteringen på samtliga närmast liggande möte för personalen ihop med ansvarig sjuksköterska. När det gäller fallolycka har vi införskaffat sjukhussäng och grind finns om den boende vill använda den samt övriga hjälpmedel som rullator, rullstol, gåstol etc. Vad gäller klagomål och synpunkter har det främst varit i form av hot- och våldsavvikelser då vi inte kunnat tillgodose boendes behov på grund av tex den boendes begränsade ekonomi. Vi har inte haft några vårdskador och heller inga ärenden från IVO eller patientnämnden. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Verksamheten arbetar med kontinuerliga boråd, ofta i samband med matmöten. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Kontinuerliga träffar med närstående/legala företrädare genomförs. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker fortlöpande individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare. En gång varje år bjuds anhöriga och legala företrädare in till gemensam samvaro. Närvarande på dessa möten är delar av Jungfrudansens personal, gruppchef och verksamhetschef. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 3 Statistik samtliga avvikelser Jungfrudansen 2017: 12

Resultat 2017 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som t.ex. fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Fallriskbedömning på samtliga boende. Avvikelser vid risk för fall samt vid fallincidenter. 0 Mål delvis uppfyllt. Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal E-utbildning i basala hygienrutiner för samtlig personal. Följsamheten följs upp på arbetsplatsträffar 0 Mål uppfyllt. Handledning/utbildn ing Självskattning av följsamheten Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. 0 Mål uppfyllt. 13

Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanteri ng Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen Lokal rutin för läkemedelshantering uppdateras årligen. All personal får genomgång i läkemedelshantering/dele gering av ansvarig sjuksköterska. All personal skriver kunskapstest där genomgång med ansvarig sjuksköterska är obligatoriskt. Se antal läkemedelsrelaterade avvikelser. Mål uppfyllt. Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Omvårdnadstatus/planer/åtgärder Dokumenteras kontinuerligt. Dokumenterad uppföljning sker fortlöpande. Handledning har skett 1gg/månad, utbildning i ESL och Kommunikation Egenkontroll görs 2 ggr/år. Loggkontroller skall ske månadsvis 0 % Mål delvis uppfyllt. Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Riskbedömning munhälsa görs på samtliga boende. Samtliga boende informeras om kostnadsfri munhälsobedömning. 0 % Mål delvis uppfyllt. Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring -Vc, Gc och SSK har fortlöpande kommunikation med varandra via muntliga rapporter/journalsystem / boendegenomgång/arbetsplatsträff, sjuksköterska, gruppchef, omsorgspersonal. -Kontinuerlig kommunikation med vårdcentral och öppenvård. x Mål uppfyllt. 14

Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Nytidas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen Samtliga boende ska riskbedömas vad gäller nutrition, munhälsa, suicid, självskada, smittsamma sjukdomar samt vid behov fallriskbedömning och trycksår. Riskbedömningarna ska följas upp 2 gånger/år. Riskbedömningarna ska följas upp på boendegenomgångar och kvalitetsråd. Personalen ska genomgå e-utbildning i basala hygienrutiner 1gång/år. Ansvarig sjuksköterska ska gå igenom basala hygienrutiner med personalen 1 gång/år. Tydlig struktur i omvårdnadsprocessen. Göra omvårdnadsplaner kopplat till riskbedömningarna. Upprätthålla ett gott samarbete med psykiatrisk öppenvård och vårdcentral, med en god och smidig informationsöverföring. Flertalet boende har mediciner som ger biverkningar samt står på flertalet mediciner där det finns risk för läkemedelsinteraktioner. Målet är att varje boende ska ha en årlig medicinsk genomgång av ansvarig läkare samt att ansvarig sjuksköterska ska ha möjlighet att följa upp ordinerad medicinering. Omsorgsmedarbetare ska upprepa den webbaserade utbildningen Jobba säkert med läkemedel samt när det är aktuellt, webbaserad utbildning för diabetes. Kontinuerlig genomgång av läkemedelshanteringen på boendegenomgång och arbetsplatsträffar. Sjuksköterska och personal bli mer observanta på läkemedelsbiverkningar/interaktioner av läkemedel som kan leda till vårdskada för den boende. 15