2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Lövängsgatans Servicebostad

Transkript

1 2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Lövängsgatans Servicebostad Datum och ansvarig för innehållet Fredrik Ahlström Kvalitetsavdelningen

2 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Informationssäkerhet Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 3/18

4 Sammanfattning Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. På Lövängsgatans Servicebostad har vi under 2017 jobbat med utveckling av verksamhetens metodarbete kopplat till företagets ramverk för pedagogik. Vi har gemensamt jobbat för att identiiera framgångsfaktorer samt utvecklingsområden kopplat tillramverkets olika delar. Ramverket har en direkt koppling till företagets värdegrund samt till evidensbaserad praktik. Utifrån enhets och individkartläggningar har vi fått underlag att utveckla nya verksamhetsplaner samt material för stödpersoner att tillsammans med de boende kunnat utveckla de individuella genomförandeplanerna. Detta har stärkt verksamhetens arbete kopplat till att jobba med evidensbaserad praktik. Under 2017 har verksamheten integrerats i Nytidas kvalitetsledningssystem samt till ett nytt system för social dokumentation. Vi har jobbat för att alla medarbetare ska känna sig trygga i hur de ska använda dessa system. Under 2017 har vi fullt ut blivit integrerade i kvalitetsledningssystemet och där verksamheten har visat på högra siffror i de egenkontroller samt kvalitetstillsyner som genomförts. På varje APT har vi behandlat de avvikelser som uppkommit och där vi gemensamt har gått igenom de handlingsplaner eller lärdomar som kommit ut av detta. APT har varit ett forum för uppföljning, genomgång och uppstart av ex nya rutiner/handlingsplaner etc. Dessa möten har under 2017 hållits varannan onsdag. Egenkontroll är under 2017 genomförd 2 gånger och där vi kunnat identifiera förbättringsområden i verksamheten samt haft en vägledning i det förbättringsarbete som verksamheten haft framför sig. Personalen bidrar till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser i vårt avvikelsesystem och som sedan följts upp av legitimerad sjuksköterska. Brukarundersökning är gjord under 2017 med mycket goda resultat. De som bor på Lövängsgatan är vuxna personer som själva fått välja om de velat ha med anhöriga vid skapande samt uppföljning av genomförandeplaner. I övrigt har varje 4/18

5 stödperson jobbat för att involvera de anhöriga kring arbetet med verksamhetens brukare. Detta har skett där brukarna velat detta. I övrigt har vi 2 gånger under 2017 bjudit in anhöriga till adventsfika samt sommarfika. Detta har ägt rum i den gemensamma delen av boendet. Samtliga i personalen har genomgått den årliga webbaserade vårdhygienutbildningen samt genomgått webbutbildningen om basala hygienrutiner. All personal har utbildning i lågaffektivt bemötande. All personal har även utbildning kring förståelsen av autism, kring pedagogiska hjälpmedel, i Motiverande Samtal, kring suicid, utmanande beteenden och hela arbetsgruppen har gått en utbildning kring självskadebeteende. Vidare är ett flertal av personalen på väg att gå fördjupningskurs i motiverande samtal och där vi i verksamheten jobbar för att utveckla metodik för att kunna anpassa IM utifrån de behov våra boende har. Arbetskläder finns för att öka de basala hygienrutinerna. Samtliga i personalen deltog på planeringsdagar där fokus låg på evidensbaserad praktik och värdegrund (ramverket för pedagogik) samt kring hur vi kan bli bättre på att erbjuda individuella aktiviteter med än bättre resultat, hur vi kan bli bättre på att förbereda, genomföra och följa upp aktiviteter. Läkemedelsgenomgångar har genomförts mellan brukare (De brukare som har haft behov av medicin) och ansvariga läkare och där personal från boendet varit delaktiga. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada 5/18

6 Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg individuellt Verksamhetschef och ansvarig sjuksköterska (Jasmina Roosmark från Vårdliljan AB) har haft kontinuerlig dialog kring det systematiska arbetet på HSL området inklusive aktuella områden i egenkontrollen (Q maxit som är en del av Qualimax, se ovan). Möten har bla avsatts inför de två egenkontroller av HSL områdena som genomförts under året. Detta har bidragit till att VC kunnat kontrollera de olika områdena kring lagefterlevnad samt där samarbetet kunnat utvecklas ytterligare. Riskbedömningar inom ramen av det sociala dokumentationssystemet har gjorts kopplat till alla brukare i verksamheten. Dels inför inflytt men som sedan kontinuerligt följts upp och vid behov reviderats av varje stödperson och i samråd med gruppchef och Verksamhetschef. Husmöten/boenderåd har hållits en gång i veckan (varje måndag) där de boende har fått möjlighet att ta upp eventuella brister, förbättringsområden samt kunnat ge feedback på det som varit bra. Varje vecka har brukarna erbjudits ett enskilt veckosamtal med sin stödperson där man gått igenom deras stödrutiner samt mående/trivsel, där brukarna kunnat ta upp sådant som såväl varit bra men som även inte varit bra. Detta har varit ett forum för att brukarna ska kunna påverka så mycket som möjligt och där deras stödperson kan föra informationen vidare till de övriga i personalen. Läkarbesök och tandläkarbesök sker med respektive brukares upparbetade externa kontakter (läkare, tandläkare, tandhygienist mm). Där behov och vilja finns följer personal med som stöd. 6/18

7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivaren och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. 7/18

8 För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Vid inflyttningar samt under den tid brukarna bor på boendet genomförs preventions och riskbedömningar av Verksamhetschef, ansvarig sjuksköterska samt av stödpersonerna till brukarna. Vid en identifierad risk upprättas en omvårdnadsplan samt handlingsplaner för att såväl förebygga som att hantera risken. Detta följs upp kontinuerligt och görs systematiskt kopplat till verksamhetens APT möten som äger rum varannan onsdag. Om en avvikelse inträffar registreras denna i systemet Q maxit. Avvikelsen går direkt (via e mail) till ansvarig Verksamhetschef samt gruppchef som i sin tur tar kontakt med ansvarig sjuksköterska (om det rör en HSL fråga). Sjuksköterskan och Verksamhetschefen gör en bedömning av avvikelsen samt hur man ska gå vidare med den. Avvikelsen kan graderas från 1-4. Vid allvarliga avvikelser graderas avvikelsen som en 3 eller 4 medan mindre avvikelser med liten eller obetydlig risk för brukaren graderas med 1 eller 2. Beroende på avvikelsens art kan den leda till olika scenarios. Exempelvis kan den generera en ny handlingsplan och som gås igenom med all personal, att personal gjort vad de ska, att man brustit i någon rutin och att rutiner behöver göras alternativt revideras och gås igenom med personal. En allvarlig avvikelse kan generera en Lex Maria eller Lex Sara anmälan. Kvalitetsråd har hållits kontinuerligt och likaså loggkontroller. Loggkontrollerna har skötts av ansvarig sjuksköterska. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. 8/18

9 Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Egenkontroll har genomförts vid 2 tillfällen under 2017 (maj och november). 1 kvalitetstillsyn från kvalitetsavdelningen har genomförts under 2017, dvs en extern och förstärkt kontroll av område som inkluderas i egenkontrollen (lagefterlevnad på alla områden). Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvarats av verksamhetschefen tillsammans med gruppchefen, personalen samt där HSL frågor besvarat av verksamhetschef i samråd med ansvarig sjuksköterska. All personal har under året genomgått brandutbildning, släckövning och har inom de senaste två åren genomgått HLR utbildning. Delegeringsutbildningar har getts all personal som under året påbörjat anställning i verksamheten. Avvikelser som uppkommit har gåtts igenom på verksamhetens APT möten (varannan onsdag) men där det direkt vid en avvikelse har skett kontakt mellan Verksamhetschef, gruppchef och personal. I dessa samtal har debriefing, utredning och beslut ägt rum. All personal har genomgått den webbaserade vårdhygienutbildningen samt utbildning i basala hygienrutiner. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Egenkontroll har under 2017 hållits 2 gånger (maj och november). Egenkontroll är ett verktyg där vi kunnat identifiera förbättringsområden i verksamheten samt haft en vägledning i det förbättringsarbete som verksamheten haft framför sig. 9/18

10 Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvarats av verksamhetschefen tillsammans med gruppchefen, personalen samt där HSL frågor besvarat av verksamhetschef i samråd med ansvarig sjuksköterska. Egenkontrollen ökar även insynen i verksamheten och ger företaget kvalitetsutvecklare samt MAS information inför intern tillsyn. Utöver egenkontrollerna har kvalitetsavdelningen genomfört en extern kvalitetstillsyn under 2017 med goda resultat. Gällande brandkontroll görs denna av en på verksamheten utsedd brandansvarig. Kontroll görs varje månad och dokumenteras i verksamhetens brandpärm. Brukarundersökning har gjorts i med anpassat kommunikationsstöd i form av såväl utformning av frågorna som med bild och pekstöd. I övrigt har riskbedömningar och handlingsplaner skapats utifrån arbetsmiljöperspektiv och med stöd av den SAM (systematisk arbetsmiljö) pärm som företaget tagit fram. Resultatet från egenkontrollerna har följts upp och har arbetats med på verksamhetens APT möten (gått igenom förbättringsområden samt gjort upp tidsplaner samt ansvariga för målen), övrig tid i verksamheten och som sedan åter följts upp inom ramen av verksamhetens APT möten. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Alla boende har egenvald patientansvarig läkare. Verksamheten har en ansluten ansvarig sjuksköterska som finns tillgänglig alla dygnets timmar och där denne har tillgång och använder verksamhetens dokumentationssystem Safe doc. Genom detta system samt telefonkontakter vid behov finns det upparbetade vägar för god kommunikation och ett bra samarbete mellan sjukvård och verksamheten. Varje enskild brukare har vid behov och önskemål rätt till att få stöd av personal. Personal kan hjälpa till som ett psykologiskt stöd, som stöd med kommunikationen samt för att kunna ta med nödvändig information till verksamheten. I övrigt förs det dialog mellan ansvarig sjuksköterska och ansvarig läkare. Varje enskild brukare har vid samarbete med sjukvården skrivit på en blankett kring hur samverkan och kommunikation får se ut mallen boendet och läkare. 10/18

11 Samverkan med uppdragsgivare Handläggare från kommunen (uppdragsgivare) kommer 2 gånger om året på uppföljning av insatsen. Brukare och personal berättar om hur brukaren haft det samt hur man jobbat utifrån målen i brukarens genomförandeplan. 1 gång om året kommer handläggare på möte kring skapandet av ny genomförandeplan för brukaren. Vid behov (exempelvis kopplat till en avvikelse) tar verksamhetschef eller gruppchef direkt kontakt med aktuell handläggare för att ge information om det som skett samt vad man från verksamheten har gjort/ kommer att göra utifrån avvikelsen i fråga. I övrigt jobbar vi för att brukarna ska vara så delaktiga och självständiga som möjligt även kopplat till deras externa kontakter. Vi har därför jobbat med nätverkskartor och gett info om vem de har som läkare etc samt tydligt skrivit upp kontaktuppgifter samt gått igenom vilken typ av frågor man kan prata med läkaren etc om. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Varje brukare har en egen stödperson som med stöd av gruppchef och verksamhetschef jobbar för att hålla en god kontakt och samarbete kring alla brukarens externa kontakter. Likt ovan nämnt har vi jobbat för att involvera brukaren själv genom att arbeta kring/med nätverkskartor samt tydliggjort information kring vilka kontakterna är samt när man/kring vilka frågor man kan kontakta dom. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Vid inflyttning görs en riskanalys som dokumenteras i det sociala dokumentationssystemet Safe doc. Denna görs inför inflytt och bygger på information från brukaren, dess anhöriga, föregående boende samt via befintliga och /eller tidigare vårdkontakter etc. Vidare gör ansvarig sjuksköterska preventionsbedömningar. Detta dokumenteras även det i Safe doc. Riskanalyserna ses kontinuerligt över och revideras vid behov (om nya risker identifieras). Detta är ett område som tas upp på varje APT. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Nytida. Ambea/Nytida a r ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system. Personuppgiftsansvarig ansvarar för att Personuppgiftslagens (PuL) besta mmelser efterlevs. Samtycke inha mtas vid registerha llning och driftsleverantören, Enfo, sa kersta ller att informationen a r sa krad och ej kan missbrukas. Allting a r anpassat i enlighet med GDPR. 11/18

12 Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en ga ng per a r utifra n syfte att gallra. Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intra ng genomförs logganalyser/spa rning. Ambea/Nytida arbetar aktivt för att minimera risk för informationssäkerheten. Nytida har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälsooch sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen. Beskriv hur ni på verksamheten arbetar med informationssäkerheten dvs. Verksamhetschef har under 2017 genomfört loggkontroller för att se att endast behörig personal varit inne i systemen. I dessa kontroller har Verksamhetschef säkerställt att detta också har varit fallet. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till Verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS och kvalitetsutvecklare. All personal skriver avvikelser, avvikelsen skrivs av upptäckaren. Avvikelser bedöms av verksamhetschef och ansvaig sjuksköterska och avslutas alltid av verksamhetschef. Avvikelser som läggs till i förbättringsloggen behandlas på APT mötena. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Verksamhetschef och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS, kvalitetsutvecklare och uppdragsgivaren informeras omedelbart. 12/18

13 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Individuellt Inga synpunkter och klagomål har inkommit kopplat till Hälso- och sjukvårdsområdet. I övrigt har 2 synpunkter inkommit kopplat till datum för gemensamma aktiviteter. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Individuellt Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Ansvarig stödperson har vid överenskommelse med enskild brukare kontinuerliga veckosamtal med anhöriga/vårdnadshavare där man för en dialog kring brukaren och det stöd som verksamheten ger. I övrigt har alla anhöriga kontaktuppgifter till verksamheten, gruppchef samt verksamhetschef och där alla anhöriga fått tydlig information att ringa eller maila ifall de har frågor eller synpunkter. Två gånger om året bjuds anhöriga in till verksamheten där de får träffa personal och andra anhöriga (anhörigträffar). I övrigt har stödperson och vid behov gruppchef och verksamhetschef kontakt med gode män för att verksamheten alltid ska kunna möta brukaren där den är. För att detta ska kunna göras jobbar verksamheten för att en god samverkan ska råda och att stödet som ges följer en röd tra d. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p /18

14 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit: Individuellt Under 2017 har 8 st avvikelser registrerats kopplat till läkemedelshantering, 6 st kopplat till självskadebeteende samt en till fall. Gällande läkemedelshanteringen har man vid samtliga tillfällen följt de rutiner som gäller efter att avvikelsen skett. Alla avvikelser har kunnat avhjälpas med stöd av kontakt med ansvarig sjuksköterska (jasmina Roosmark). Därmed har inga avvikelser lett till några men för de boende. I verksamheten har vi efter avvikelserna gått igenom enhetens rutiner för alla medarbetare samt gått igenom de rutiner som gäller när misstag eller avvikelser sker. Ex om det varit fel i dosetten alt att medicin tagits fra n fel dag i dosett men ändå avsett samma medicin samt dos. Gällande självskadebeteendeavvikelserna har etta rört en och samma boende. Personal har gjort det man kunnat, följt de handlingsplaner som gjorts upp i samråd med psykiatrin och där den boende fått den hjälp hon behövt. Fallet som ägt rum skedde utanför verksamheten när en boende halkade till och vrickade sin fot. Personal såg till att den boende kom till sjukhus och läkarbedömning. Individuellt Resultat 2017 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Riskanalys gjorda All personal har fått utbildning i avvikelsesystemet Q maxit. 1 1 fall utanför verksamheten. Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och 14/18

15 fallskador Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Årlig utbildning har genomförts. 0 Att undvika infektioner och smitta. meddelandeblad och styrdokument Kompetens hos all personal Hygienrutiner har följts upp. Handledning/utbildn ing Självskattning av följsamheten Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. Kontinuerliga genomgångar på APT 0 Att personal är väl förtrogna med att rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer samt planeringsdagar och utbildning. kunna dokumentera avvikelser på rät sätt. Läkemedelshantering och delegerings- Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Uppföljning av rådande delegeringar. Utbildningar till ny 8 Minska avvikelser kopplat till läkemdelshantering processen säkert sätt En säker läkemedelshanteri Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring personal som ska få delegeringar.. ng läkemedelshanteringen 15/18

16 Dokumentation En tillräcklig, väsentlig Rutiner och riktlinjer för Ansvarig sjuksköterska 0 Att ha aktuella och korrekt dokumentation hur man dokumenterar Handledning/utbildning har börjat använda samma dokumentationssystem som övriga verksamheten. genomförandeplane r som möter brukarens behov Egenkontroll två ggr/år Uppföljning av dokumentationen görs av gruppchef, här och nu. verksamhetschef samt av Loggkontroller kvalitetsutvecklare. Munhälsa Alla boende ska Följa rutiner och Personal stödjer brukarna 0 erbjudas en god munvård riktlinjer för risk- och preventionsbedömning att boka in och komma iväg på tandläkarbesök samt kring att ge ev stöd kring tandhygienen. Samarbete och Ett ökat samarbete och Rutiner och riktlinjer för Samverknsblanketter 0 intern kommunikation en säkerställd intern informationsöverföring arbetssätt och informationsöverföring finns. Stödpersonsrollen finns tydligt beskriven i såväl pappersform som i utbildningsmaterial. Följs upp varje APT 16/18

17 Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Nytidas versamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen Att upprätthålla rutinerna kring preventionsbedömningar vid inflytt samt att de systematiskt följs upp och vid behov revideras för att möta brukarens behov här och nu. Att stödpersoner i samarbete med gruppchef och verksamhetschef gör noggrann kartläggning och utifrån detta skapar handlingsplaner som finns lätt tillgängliga i verksamhetens sociala dokumentationssystem. Att det vid nya risker görs noggrann kartläggning av vad som skett och att handlingsplaner görs alternativt revideras och kommuniceras ut till hela personalgruppen. Att utbildningen kring basala hygienrutiner genomförs och att egenkontroll görs. Dokumentationsgranskning samt egenkontroll och nära dialog med ansvarig sjuksköterska. Stödpersoner i stöd av gruppchef och verksamhetschef ansvarar för att det alltid finns en aktuell genomförandeplan. All ny personal ska genomgå utbildning av ansvarig sjuksköterska. Uppföljning av delegeringar och när de går ut och behöver förnyas. Att utbildning ovan ges samt att alla avvikelser tas upp med hela personalgruppen samt att alla tar del av de handlingsplaner som utifrån avvikelserna skapas. Att se till att all personal kan hantera avvikelsesystemet, att avvikelser och riskbedömningar görs samt att alla som jobbar är väl förtrogna med de handlingsplaner som finns samt skapas. 17/18

18 18/18