DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Berga 3:1 M FL, MÖRSAREGATAN BERGA INDUSTRIOMRÅDE, HELSINGBORGS STAD Upprättad den 3 oktober 2013 ENKELT PLANFÖRFARANDE Antagen av stadsbyggnadsnämnden. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 1309/2012 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
1(16) Dnr 1309/2012 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN BERGA 3:1 m.fl. (Mörsaregatan) BERGA INDUSTRIOMRPÅDE, HELSINGBORGS STAD PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen redovisas på: denna planbeskrivning detaljplanekarta med planbestämmelser och illustrationer genomförandebeskrivning grundkarta Detaljplan upprättas i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900) SYFTE Detaljplanen upprättas för att pröva utökning av verksamhetsområde för industriändamål på allmän platsmark planlagd för trafikändamål, samt på kvartersmark för industriändamål. BAKGRUND Detaljplanen är föranledd av en förfrågan från ägare till angränsande fastigheter om utökning av industriområdet. Mark- och exploateringsenheten ansökte om planändring för det aktuella området den 29 augusti 2012. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 14 februari 2013 om att ge stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på detaljplan för området. Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen eller 6 kap 11-18 miljöbalken varför miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behöver genomföras, se vidare under rubriken Konsekvenser. PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Läge och avgränsning Planområdet ligger i utkanten av den nordvästra delen av Berga industriområde. Området avgränsas av cykelbanan längs länsväg 111 i nordost och Västkustbanan
2(16) Dnr 1309/2012 i nordväst. Vägen och järnvägen är skymda av hög och tät trädridå. Planområdet omfattar cirka 1 hektar av fastigheten Berga 3:1, samt en liten del av fastigheten Revolvern 1. För exakt avgränsning hänvisas till plankartan. Läget i staden markerat med rött. Planområde i röd ram vid Västkustbanan och länsväg 111, och Mörsaregatan som orange streckad linje. Markägare Fastigheten Berga 3:1 ägs av staden. Revolvern 1 är i enskild ägo.
Beskrivning av området 3(16) Dnr 1309/2012 Berga industriområde planlades och bebyggdes i början av 1980-talet, i samband med planläggningen av länsväg 111 (dåvarande länsväg 22). Det aktuella planområdet planlades för trafikändamål, och omgivande fastigheter planlades för industriändamål, med en högsta byggnadshöjd av 8 meter. Idag utgörs bebyggelsen i anslutning till planområdet framförallt av lager- och industribyggnader i ett plan. Utdrag från Lantmäteriets ekonomiska karta från 1970, då området fortfarande var obebyggt. Planområdet markerat i röd ram. Bebyggelse längs Mörsaregatan. Vegetation De flesta öppna ytor inom Berga industriområde är hårdgjorda. Planområdet är en av de få kvarvarande grönytorna, bestående av en välklippt gräsmatta och grupper av uppvuxna träd. Länsväg 111 och Västkustbanan avskärmas från området med plantering av höga träd. Planteringen mot länsväg 111 ingår enligt re-
4(16) Dnr 1309/2012 missutgåvan av Helsingborgs stads grönplan i ett etablerat grönstråk. Trädbeståndet inom planområdet utgörs av björk, cirka 14-16 meter höga, al, ek med flera träd och buskig undervegetation. Åtminstone ett exemplar av rödek, som inte är en inhemsk art, har också påträffats inom planområdet. Vidare enligt grönplanen betraktas grönytan som närpark på 1-3 hektar; den är bullerstörd, och hyser inte höga biologiska eller ekologiska värden. Det finns inga boende, skolor eller förskolor i närheten. Planområdet har dock använts för anordnandet av hundkurser sedan ett par år tillbaka, och ett visst värde finns för landskapsbild, djurliv och som fördröjningsyta för dagvatten. Höga uppvuxna träd. Utrustning för agilityövningar.
5(16) Dnr 1309/2012 Skuggande träd. Teknisk försörjning Teknisk försörjning finns utbyggd i området. En tryckavloppsledning samt en vattenledning passerar genom planområdet. Även en optisk ledning passerar genom planområdet. Vattenledning och avloppsledning som löper parallellt genom planområdet, samt optisk ledning nära planområdets sydöstra gräns. Planområdet markerat i röd ram. Infrastruktur Planområdet nås i söder från Mörsaregatan, och ligger strategiskt med nära anslutning till länsväg 111 och E4:an. Mörsaregatan svänger på flera ställen, och är vid det aktuella planområdet en återvändsgata av industrigatekaraktär. Området är relativt välförsörjt med gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik i form av
6(16) Dnr 1309/2012 stadsbuss 2 och 21, som båda passerar Knutpunkten och regionbuss 220, som går mellan Landskrona och Höganäs, och också passerar Knutpunkten, samt Pågatåg till Maria station. Ingen av hållplatserna ligger mer än en kilometers gångväg bort. I Cykelplan för Helsingborgs stad (rapport 2007:01) utgör cykelvägen längs järnvägen, Gröna stråket, ett av huvudstråken i Helsingborgs stads cykelinfrastruktur. Man avser utveckla cykelstråket i samband med att järnvägen byggs ut till dubbelspår. Hållplatser och större vägar i närheten av planområdet. Orange linjer är cykelvägar, som passerar en dryg kilometer från planområdet, hämtade från Helsingborgs stads cykelkarta 2013. Planområdet markerat i röd ram. Arkeologi Planområdet berörs inte av några kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnen m m, omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas. Fornlämningar kan synas som härdrester, stenpackningar eller mörka färgningar i jorden. Geotekniska förhållanden Helsingborgs stad utgör generellt lågriskområde för radon. Planområdet utgörs av jordbruksmark klass 7, men odlas inte. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, angränsar aktuellt planområde till område för icke störande verksamhet. För Västkustbanan är dubbelspår planerat och planområdet omfattas även av förslag
7(16) Dnr 1309/2012 om utveckling av cykelstråk. Föreslagen detaljplan bedöms överensstämma med intentionerna i gällande översiktsplan. Utdrag ur ÖP 2010 för berört område. Planområdet markerat i röd ram. Fördjupade översiktsplaner Planområdet omfattas av den fördjupade översiktsplanen för Ödåkra, antagen 1998. I den fördjupade översiktsplanen berörs planområdet av ett reservat för Europabanan. Detta har dock utgått ur ÖP 2010. Riksintressen Västkustbanan är utpekat som område av riksintresse för järnväg enligt 3 kap 8 miljöbalken. Föreslagen detaljplan bedöms inte innebära påtaglig skada på riksintresset eller innebära att tillkomsten av dubbelspår försvåras. Detaljplaner För större delen av planområdet gäller stadsplan Berga industriområde (11554), laga kraft den 3 september 1982. Den anger trafikändamål, men bedöms inte längre vara aktuell vad gäller planområdet efter genomförd ombyggnad av länsväg 111. För den del av planområdet som omfattar fastigheten Revolvern 1 gäller detaljplan för kvarteret Revolvern (14914), laga kraft 18 juni 1999. Detaljplanen möjliggör industriverksamhet, kontor och handeln (dock inte med livsmedel). För den del av detaljplanen som omfattas av aktuellt planområde är ett markreservat för underjordiska ledningar markerat. Reservatet utnyttjas dock inte mer än för en optisk ledning.
8(16) Dnr 1309/2012 För angränsande fastighet i sydväst, Kniven 10, gäller detaljplan för fastigheten Kniven 9 m.fl. (15651), laga kraft 17 september 2003. Detaljplanen möjliggör industriverksamhet. Genomförandetiden för alla detaljplaner har gått ut. På andra sidan länsväg 111 är detaljplanen för Kulan 1 m.fl. (16790), laga kraft 15 juli 2010, under genomförande. Detaljplanen medger industriverksamhet med bland annat höglager på upp till 18 meter. Utsnitt ur stadsplan Berga industriområde (11554) från 1982. Planområdet markerat i röd ram. Utsnitt ur detaljplan för kvarteret Revolvern (14914) från 1999. Del av planområdet markerat i röd ram.
Järnvägsutredning 9(16) Dnr 1309/2012 Trafikverket studerade i en järnvägsutredning från mars 2011 möjliga alternativ för att bygga ut Västkustbanan på sträckan mellan Maria station och Romares väg. I september 2011 fattade Trafikverket ett beslut om att gå vidare med alternativen principlösningarna 1 och 2 förbi planområdet. Principlösning 2 föreslås gå närmare planområdet än järnvägens sträckning idag. Ännu finns inget datum för byggstart. Korridor motsvarande principlösning 1 och 2 förbi aktuellt planområde efter Järnvägsutredning för Västkustbanan Maria station-romares väg. Planområdet markerat i röd ram. Markanspråk under byggtiden förbi aktuellt planområde efter Järnvägsutredning för Västkustbanan Maria station-romares väg. Planområdet markerat i röd ram.
10(16) Dnr 1309/2012 Grönplan Vegetationen mot länsväg 111 ingår enligt remissutgåvan av Helsingborgs stads grönplan i ett etablerat grönstråk. Utdrag ur remissutgåvan av Helsingborgs stads grönplan, s. 45 Grönstråk för rekreation. Gröna heldragna linjer är befintliga grönstråk. Gröna streckade linjer är förslag på grönstråk som behöver stärkas. Streckade orange linjer är förslag på nya. Aktuellt område är markerat med röd streckad ring. PLANENS UTFORMNING Dispositionen i stort Förslaget innebär en utökning av verksamhetsområde för industriändamål i ett område planlagt för trafikändamål. Förslaget innebär också att ett markreservat för underjordiska ledningar, som finns med i den gällande planen för fastigheten Revolvern 1, upphävs då det inte nyttjas. Infart får anordnas i söder från Mörsaregatan. Planförslaget medger en byggrätt om cirka 9 200 m 2 med industriverksamhet (J). Byggnader medges en högsta höjd om 10 meter. Erforderliga körvägar och parkering, enligt Helsingborgs stads parkeringsnorm, ska inrymmas inom planområdet. Byggnader får inte uppföras på det markreservat för underjordiska ledningar som löper genom planområdet, och inte heller på ett område som vetter ut mot väg 111. Eventuella skyltar ska utformas som fasadskyltar och ska rymmas inom byggnadens fasadhöjd. Skyltarna får inte vara bildväxlande. Helsingborgs stad strävar mot en hållbar stadsplanering med beaktande av sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Därför är planens intention att möjliggöra långsiktigt hållbara byggnader vilket i praktiken innebär att byggnader företrädesvis uppförs energisnåla, med miljövänliga byggnadsmaterial samt med fokus på trygghet och välmående. Ny bebyggelse bör därmed planeras och utföras med miljöanpassade metoder och sunda material i former som medverkar till en lägre energiförbrukning.
11(16) Dnr 1309/2012 Exempel på disposition av byggrätten. Grönområden Marken utmed väg 111 ska vara tillgänglig för dagvattenhantering och får inte hårdgöras. En minst 8 meter bred naturlik trädplantering ska också finnas mot väg 111. Teknisk försörjning Dagvatten Dagvatten ska hanteras i enlighet med Helsingborgs stads dagvattenpolicy. Det är nödvändigt med dagvattenfördröjning inom området. Uppskattningsvis behövs det möjlighet att fördröja 200 m 3 dagvatten per hektar yta som hårdgörs. För aktuellt planförslag behövs möjligheten att kunna fördröja cirka 200 m 3 dagvatten. Utformningen av dagvattenlösningen ska ske i samråd med NSVA. Man bör undersöka möjligheten med lokalt omhändertagande av dagvatten, exempelvis genom ett svackdike på den prickmarkerade marken mot länsväg 111. Vatten och avlopp Ny bebyggelse kan kopplas på befintligt VA-nät. För att säkra fortsatt åtkomst till de avlopps- och vattenledningar som passerar genom planområdet har ett u-område markerats på plankartan. Brandvattenförsörjning Avståndet mellan brandposterna ska vara maximalt 150 meter och avståndet mellan brandpost och uppställningsplats för släckbil ska inte överstiga 75 meter. Brandpost (VBP2684) finns i direkt anslutning till planområdet. Elnät Ny bebyggelse kan kopplas på befintligt elnät.
KONSEKVENSER 12(16) Dnr 1309/2012 Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att planens genomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap 34 plan- och bygglagen respektive 6 kap 11-18 miljöbalken. Bedömningen har gjorts utifrån planförslagets innehåll, typen av påverkan och områdets egenskaper i enlighet med 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-fo), samt bilagorna 2 och 4 till samma förordning. Den begränsade ytan som ianspråktas, markanvändningens anpassning till omgivande verksamheter samt de begränsade naturvärden som berörs bidrar till att planförslaget bedöms inte kunna medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte genomföras. Mark, luft och vatten Markföroreningar Inga kända markföroreningar. Marken har nyttjats för jordbruksändamål, så det bedöms inte som troligt att det skulle finnas några markföroreningar. Misstänkta föroreningar ska omgående anmälas till miljöförvaltningen vid upptäckt. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2010:477) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), bly, partiklar (PM10), kolmonoxid (CO), bensen och ozon (O 3 ). Enligt ÖP 2010 föreligger ingen risk för överskridande av miljökvalitetsnormernas värden i närheten av planområdet. Projektet bedöms heller inte förvärra situationen i de utsatta lägena av staden. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Syftet med miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster (ytvatten, grundvatten och skyddade områden) är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Aktuellt planområde är beläget på grundvattenförekomsten Helsingborgssandstenen (objekt-id 2524). Dagvattenrecipient är Skavebäck (objekt-id 100), som via Hasslarpsån (objekt-id 97) och Vegeån (objekt-id 143), slutligen mynnar i Skälderviken (objekt-id 437). Skälderviken är mycket känslig, och för samtliga vattenförekomster föreligger risk att ekologisk och kemisk status inte kommer att uppnås till år 2015. Fördröjning i vegetation har viss renande effekt på dagvattnet, vilket bidrar till att inte försämra tillstånden i vattenförekomsterna. Detaljplanen medför att en stor del av planområdet kan hårdgöras, vilket medför att reningseffekten minskar. Att delar av planområdet reserveras för anordnande av lokalt omhändertagande av dagvatten innebär att genomförandet av detaljplanen inte kommer att förvärra tillståndet för nämnda vattenförekomster.
Hälsa och säkerhet 13(16) Dnr 1309/2012 Farligt gods Länsväg 111 är rekommenderad transportled för farligt gods, och planområdet ligger inom vägens uppmärksamhetsområde för olyckor. Inget farligt gods passerar idag på Västkustbanan, men Trafikverket utesluter inte möjligheten att vissa transporter av farligt gods kan komma att ske på sträckan vid eventuell störning i övriga järnvägsnätet. Trafikverket har idag inga planer på förändringar av transportvägarna, men det är osäkert hur transportvägarna för farligt gods blir i framtiden. Emellertid är Trafkverkets strategi att det skall vara möjligt att transportera farligt gods på i princip alla banor. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram riktlinjer (RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2007:06) som omfattar tre olika vägledningar om hur riskhänsyn ska tas, baserade bland annat på persontäthet och markanvändning. Vägledning 1 anger på vilket avstånd från riskkällan olika markanvändningar kan medges utan att särskilda utredningar krävs. Inom 30-70 meter från transportled för farligt gods bör, enligt rapporten, markanvändningen utformas så att få personer uppehåller sig i området och där personerna alltid är i vaket tillstånd. Exempel på lämplig markanvändning är enligt RIKTSAM industriändamål. Med hänsyn till länsstyrelsens riktlinjer bedömer stadsbyggnadsförvaltningen att det inte behövs någon särskild riskanalys för farligt gods. Miljöfarliga verksamheter Det finns flera miljöfarliga verksamheter i närområdet som har tillstånd enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsa. Planområdet omfattas dock inte av något av verksamheternas uppmärksamhetsområden. Naturmiljö/balansering De flesta öppna ytor inom Berga industriområde är hårdgjorda. Planområdet utgörs av en av de få grönytorna. Naturmarken har ett visst rekreativt värde, samt värde för landskapsbilden och djurlivet. Därtill har marken en viktig ekologisk funktion genom att genom att fördröja och rena dagvatten. Detaljplanen medför att befintlig naturmark kan hårdgöras och tas i anspråk för industriverksamhet och parkering. Enligt beslut av kommunfullmäktige 2007 skall balanseringsprincipen tillämpas vid exploatering av mark i Helsingborg. Grundprincipen för balanseringsprincipen är att undvika och minimera intrång i naturmiljöer. Dessa principer har särskilt betydelse vid översiktsplanering och lokaliseringsprövning. När lokaliseringen är avgjord återstår att utjämna i närområdet eller ersätta på annan plats eller med annat värde. Försök att minimera andelen naturmark som kan hårdgöras har gjorts. Ett förslag till kompensation för den mark som kan hårdgöras är att plantera träd i Gyhultsskogen, belägen cirka 300 meter från planområdet, eller i Smårydsskogen, belägen cirka 1 kilometer norr om planområdet, motsvarande mängden träd som försvinner i och med detaljplanens genomförande. De kompensatoriska åtgärderna säkerställs genom avtal mellan exploatören och staden.
SAMMANFATTNING 14(16) Dnr 1309/2012 Förslaget innebär att industriändamål medges i ett område planlagt för trafikändamål, som idag består av en obebyggd grönyta. Förslaget innebär också att ett markreservat för underjordiska ledningar upphävs. Planförslaget medger en byggrätt om cirka 9 200 m 2. Högsta byggnadshöjd som medges är 10 meter. Dagvattenhantering ska ske inom planområdet. MEDVERKANDE Biträdande projektledare i detaljplanearbetet är planarkitekt Helena Taps. Medverkat har också plantekniker Bodil Falke, kommunekolog Widar Narvelo, och miljöstrateg Jens Gille gjort. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Tobias Röös Planarkitekt
15(16) Dnr 1309/2012 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN BERGA 3:1 m.fl. (Mörsaregatan) BERGA INDUSTRIOMRÅDE, HELSINGBORGS STAD GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATION Tidplan Planförslaget beräknas vinna laga kraft under andra kvartalet 2014. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Avtal Avtal är upprättat mellan exploatören och Helsingborgs stad. FASTIGHETSRÄTT Fastighetsbildning För detaljplanens genomförande krävs att planområdet som idag består av allmän platsmark inom fastigheten Berga 3:1 övergår till kvartersmark. Rödmarkerat område inom fastigheten Berga 3:1 övergår från allmän platsmark till kvartersmark.
EKONOMI Planekonomi 16(16) Dnr 1309/2012 Planens genomförande kräver inga investeringar från stadens sida. En teleledning passerar över fastigheten Revolvern 1 nära planområdets sydöstra gräns. Flytt eller annan åtgärd för att bibehålla ledningens funktion ska bekostas av exploatören. ÖVRIGT Balansering Planförslaget förutsätter att ianspråktagande av naturmark balanseras. Ett förslag till kompensation är att plantera träd i Gyhultsskogen eller Smårydsskogen, motsvarande mängden träd som försvinner i och med detaljplanens genomförande. De kompensatoriska åtgärderna säkerställs i ett avtal mellan exploatören och staden. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam Planchef Tobias Röös Planarkitekt