Planerings- och budgetanvisningar 2014 för akademier, Dalacampus och NGL-programmet

HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2013/1043/20 Rektor 2013-11-18 Planerings- och budgetanvisningar 2014 för akademier, Dalacampus och NGL-programmet Ärendet Planeringsberedningen har utarbetat planerings- och budgetanvisningar för 2014 avseende akademier, Dalacampus och NGL-programmet. Dessa ingår i planeringscykeln som innebär att budget och slutlig verksamhetsplan ska inlämnas i oktober månad inför kommande dialoger som ska vara slutförda under november månad. Beslut Att fastställa Planerings- och budgetanvisningar 2014 för akademier, Dalacampus och NGL-programmet enligt bilaga 1. Ärendet föredrogs av planeringsansvarig Eva Löfstrand. Vid beslutet närvarade deltagarna vid beslutsmötet 131118 enligt protokoll 21:2013. Marita Hilliges Rektor Eva Löfstrand Föredragande Bilaga 1. Planerings- och budgetanvisningar 2014 för akademier, Dalacampus och NGL-programmet Delges Sändlista 1

Planerings- och budgetanvisningar 2014 HÖGSKOLAN DALARNA Akademier Dalacampus NGL-programmet Beslut: Rektor 2013-11-18 Revidering: Dnr: DUC 2013/1043/20 Gäller fr.o.m.: 2014-01-01 Ersätter: DUC 2012/983/20 Relaterade dokument: Verksamhetsplan och budget 2013 (DUC 2013/1587/10) Ansvarig för uppdatering: Planeringsberedningen (Eva Löfstrand) 1

Sändlista Rektor Akademichefer Avdelningschefer, forskningsledare och ämnesföreträdare m.fl. (via respektive akademichef) Chef Dalacampus Forskningsledare samt ansvariga för NGL-programmet UFN (dekan och prodekan) Planeringsberedningen

Allmänna riktlinjer 1.1 Planeringsmodell I enlighet med den av högskolestyrelsen fastslagna Modell för verksamhets- och ekonomistyrning vid Högskolan Dalarna ska akademier, liksom Dalacampus och NGL-programmet, årligen lägga fram förslag till verksamhetsplan och budget. Budget läggs även för de avgiftsskyldiga studenterna avseende tillkommande kostnader inkl. det fasta tillägget på studieavgiften som intäkt. Högskolans samlade verksamhetsplan och budget fastställs av Högskolestyrelsen i december och rektor beslutar därefter om verksamhetsuppdrag till akademier, stödfunktioner och nämnder. Verksamhetsplanering och budgetering ska ske för akademierna, Dalacampus och NGL-programmet i enlighet med de planeringsmål och ekonomiska förutsättningar som beslutats av rektor med ledning av visionen, strategisk handlingsplan, budgetpropositionen samt övriga policies och planer som Högskolan fastställt. Akademiernas verksamhetsplan och budget ska även innefatta forskningsprofilerna. Planering sker i enlighet med planerad organisation att gälla fr.o.m. 2014. 1.2 Tidsplan Slutlig verksamhetsplan med förslag till verksamhetsuppdrag samt budget för Högskolans akademier, Dalacampus och NGL-projektet ska lämnas till ekonomiavdelningen (bee@du.se och yro@du.se) samt till UFK (elo@du.se) senast den 1 oktober (kl 12.00). Verksamhets- och budgetdialog med akademier, Dalacampus och ansvariga för NGL-programmet sker 15-17 oktober, i enlighet med bilaga 1, Tidsplan. Resultatenheten ska då kortfattat redogöra för den planerade verksamheten och dess ekonomi under 2014. Förändringar i verksamheten jämfört med innevarande år ska särskilt kommenteras, liksom förslag till huvuduppdrag och prioriterad kvalitetsutveckling för 2014. Verksamhets- och budgetdialogen förs med planeringsberedningen. 2 Verksamhetsplanering 2.1 Högskolans utbildning i siffror Utbildningsvolymen har under 2012 minskat med 13 % vilket utgjort en anpassning till det allt lägre ekonomiska utrymmet. Detta efter två år med minskningar på knappt 2 %/år. Beräknad utbildningsvolym för 2013 är 6 057 hst vilket utgör en minskning med drygt 2 % jämfört med 2012 som är helt hänförligt till reducerat takbelopp. De största förändringarna bland utbildningsområdena återfinns inom samhällsvetenskap med 8 % (106 hst) och naturvetenskap med 16 % (85 hst). Inom samhällsvetenskap redovisas de största minskningarna inom medie- o kommunikationsvetenskap (-45 hst) vars utbildningsprogram är under utfasning. Andra stora minskningar finns inom sociologi (-33 hst), samhällskunskap (-27 hst) och pedagogik (-25 hst). För naturvetenskap beror minskningen till stor del på ett lägre söktryck inom lärarprogrammen till geografi (-30 hst). Även ämnet naturvetenskap minskar kraftigt (-25 hst) som delvis orsakas av en förändring av programstrukturen vilket medför att kurserna ligger senare i utbildningen. 1

Tabell 1. Antal hst och prestationsgrad (%) 2001-2012 samt prognos 2013 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 HST 4 755 5 655 5 947 5 251 5 099 5 345 5 281 6 026 7 380 7 256 7 135 6 201 6 057 Prest.grad 81 80,7 82,6 83,8 81,8 75,4 78,6 72,4 68,6 74,9 76,1 77,3 77,8 Prestationsgraden har ökat i och med att utbildningsvolymen har minskat de senaste åren och är 77,8 % enligt prognos för 2013. Högskolan har t.o.m. 2011 haft en kraftig expansion av främst antalet nätbaserade fristående kurser men även i viss mån utbildningsprogram. Antalet helårsstudenter inom nätbaserad utbildning utgör enligt prognos för 2013 58 % vilket innebär en ökning med 84 hst jämfört med föregående år. Förskollärarprogrammet har fr.o.m. hösten 2013 undervisningsformen nätcampus där studenten själv helt flexibelt väljer studier på distans via internet alternativt att studera på campus. I juni månad läser 69 % av Högskolans studenter (antal unika individer) minst en kurs inom den nätbaserade undervisningen. Bland campusstudenterna läser dessutom under våren 2013 cirka 6 % minst en kurs nätbaserat (2012; 10 %). Tabell 2. Antal hst nätbaserad utbildning 2001-2012 samt prognos 2013 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 HST nätbaserat 327 442 736 1 333 1 751 2 162 3 315 3 493 3 553 3 061 3 493 HST nätcampus 97 173 327 348 Andel nätb. (%) av total utb.volym 5 8 14 25 33 36 46 51 54 55 58 Anm: Antal hst nätcampus för 2013 framgår inte av prognos Antalet avlagda examina minskade med 2 % (28 st) under 2012 jämfört med 2011. Högskolans första socionomexamina har utfärdats under året (90 st). Antalet magisterexamina har minskat med 35 % (92 st) vid en jämförelse med 2011. Huvudsakligen beror detta på att Högskolan inte längre erbjuder magisterutbildningar inom datateknik, maskinteknik samt en inriktning inom engelska. Dessa utbildningar har till övervägande del haft internationell rekrytering, vilken kraftigt minskat sedan studieavgifter införts för s.k. tredjelandsstudenter. Tabell 3. Antal examina 2003-2012 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 952 1 099 1 226 1 032 1 012 1 173 1 275 1 143 1 379 1 351 Trots minskat utbud av både utbildningsprogram och fristående kurser (p.g.a. reducerat takbelopp) är sökandetrycket ändå fortsatt mycket högt. För utbildningsprogrammen totalt sett är ökningen av antal förstahandssökande cirka 11 % jämfört med föregående år. Motsvarande ökning för kurser och kurspaket är 6 % jämfört med föregående år. Detta samtidigt som antalet sökalternativ till program och kurser har minskat med 4 %. Bland programmen har ökningar skett främst inom lärarutbildningen (208 st; 54 %) men även inom socialtjänst (75 st; 27 %). Förskollärarprogrammet har fått kraftig ökning av antalet förstahandssökanden (212 st) i och med att undervisningsformen har lagts om till nätcampus. Inom socialtjänsten har ett nytt magisterprogram tillkommit inom socialt arbete mot barn och unga med gott söktryck (48 st). Tabell 4. Antal förstahandssökande utbildningsprogram 2001-2013 (VHS) exkl. internationella ansökningsomgången (undervisningsspråk engelska) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2 288 2 280 2 057 1 821 2 179 1 999 1 833 2 622 3 513 3 798 3 532 3 544 4 057 Antalet nybörjare på utbildningsprogrammen har under 2013 ökat med 15 % (288 studenter) jämfört med 2012. De nya magisterprogrammen i socialt arbete och företagsekonomi har varit framgångsrika

med många nybörjare under höstterminen. Även de nya högskoleingenjörsprogrammen har ett stort utökat antal nybörjare under hösten. Kraftiga ökningar av antalet nybörjare, jämfört med föregående år, finns även inom IT (43 %; 72 studenter) och inom medier (41 %; 43 studenter). Andelen hst på fristående kurser fortsätter att minska och utgör vid halvårsskiftet 40 % av högskolans totala utbildningsvolym, jämfört med 41 % under samma period 2012 (2010: 52 %). Tabell 5. Antal nybörjare utbildningsprogram 2001-2013 inkl. vårantagning 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1 723 1 596 1 288 1 398 1 645 1 619 1 752 2 156 2 721 2 550 2 224 1 929 2 217 Prognosen för innevarande år indikerar att årets takbelopp kommer att förbrukas och att överproduktion uppkommer med cirka 4 mnkr. För 2012 utnyttjades 5,5 mnkr av tidigare sparade prestationer. För 2011 förbrukades takbeloppet och cirka 2 mnkr dessutom i överproduktion. Under åren 2004-2008 kunde Högskolan däremot inte utnyttja en avsevärd del av det tillgängliga utbildningsanslaget. På grund av den utökade utbildningsvolymen under 2009, förbrukades däremot hela takbeloppet och även det balanserade anslagssparandet. Tabell 6. Anslag takbelopp respektive utfall (mnkr) 2001-2012 samt prognos 2013 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Takbelopp 239 285 308 317 321 358 360 363 405 1) 435 430 393 389 Utfall/prognos 224 285 321 305 300 309 313 346 415 435 2) 433 3) 393 4) 393 5) 1) Inkl. anslagssparande 36 mnkr 2) Inkl. anslagssparande 2,5 mnkr 3) Inkl. sparade prestationer 2 mnkr 4) Inkl. sparade prestationer 5,5 mnkr 5) Inkl. sparade prestationer 4 mnkr 2.2 Prioriterade områden för akademier Planeringsram kommer att fastställas för akademierna i form av ett internt takbelopp i tkr som maximerar akademiernas ersättning av grundutbildningsanslaget under kommande budgetår. I sina verksamhetsplaner ska akademierna ange och kommentera sina prioriteringar och mål för 2014. Akademiernas prioriteringar ska ske på basis av bl.a. Högskolans Strategiska handlingsplan (SHP) och Utbildningsstrategi 2013-2015. Dokumentet grundas i sin tur på bedömningar av angelägenhetsgrad och rimliga tidsplaner för att uppnå de nio målen som anges i Högskolans Vision och övergripande mål 2010-2015. 3 Budget 3.1 Budgetmodell Budgeten bygger på planerad verksamhet inom kärnverksamheten, vilket görs på en minsta gemensam planeringsnivå - kurs och projekt. Budgeten omfattar både intäkter och kostnader på ämnesnivå, forskningsprofil samt på akademinivå. Akademichefen har resultatansvar, d.v.s. ansvar för prestationer, kvalitet, intäkter och kostnader för den löpande verksamheten under budgetåret men även för utveckling. Budgeten omfattar tre strukturer - finansiering, verksamhetsgren och objekt (kurs eller projekt) där verksamhetens finansiering utgör överordnad struktur. Intäkter och kostnader ska vara periodiserade så att enbart de intäkter och kostnader som är hänförliga till perioden budgeteras. Intäkter som avser tentamensperiod 2 (januari 2015) tas inte med som intäkt under 2014. Även en investeringsbudget och en personalbudget ska upprättas.

3.2 Det ekonomiska läget Vid utgången av 2012 var myndighetskapitalet 161 mnkr. Resultat för 2013 enligt budget uppgår till -18,9 mnkr, huvudsakligen p.g.a. de strategiska satsningar som görs inom NGL-projektet för såväl forskarskolan som utvecklingsprojekt inom utbildning. Årets första prognos (baserad på tertialbokslutet från april 2013) indikerar att resultatet uppgår till -21,0 mnkr vilket är en försämring med 2,1 mnkr jämfört med budget. En reviderad prognos kommer att tas fram i samband med bokslutet per september. Utgående myndighetskapital 2013 beräknas uppgå till 140,0 mnkr vid årets slut. Detta motsvarar 24 % av omsättningen och uppfyller mer än väl det av styrelsen fastställda långsiktiga målet på 8-10 %. Högskolan står inför ett läge där aviserade beslut enligt budgetpropositionen anger fortsatta negativa förändringar för 2014 och framåt, genom omfördelningar av anslagsmedel inom sektorn och andra reduceringar av takbeloppet. I möjligaste mån bör därför inte budgetarbetet medföra bindningar i nya långsiktiga åtaganden. Lärosätenas anslag för grundutbildning och forskning beräknas för budgetåret 2014 att pris- och löneomräknas med 2,06 %. I den slutliga beräkningen har pris- och löneomräkningen minskats med 0,14 %, motsvarande det avdrag som görs från respektive lärosätes anslag fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen. 3.3 Högskolegemensam verksamhet Högskolegemensam verksamhet finansieras genom ett fast belopp (s.k. avgift för myndighetsutövning, stödfunktioner, nämnder och råd) från respektive resultatenhet. Fördelningsgrunden för uttaget av denna avgift utgörs till 20 % av antal helårsstudenter och 80 % av lönekostnader (inkl. konsultkostnader i de fall konsult anlitats i stället för anställd). Beräkningsperioden omfattar läsåret 2012-07 2013-06, se vidare bilaga 3. Orsaken till fördelningsgrunden är att viss högskolegemensam verksamhet endast och direkt är hänförlig till utbildning, t.ex. Avdelningen för studentservice. Avgiften för myndighetsutövning m.m. fördelas månadsvis på respektive organisatorisk enhet och verksamhet med 1/12 av fastställt belopp. I samband med årsbokslutet beaktas utfallet för hela 2013 som fördelningsgrund. Den högskolegemensamma verksamheten tillförsäkras att täckning erhålls för fastställd budget, varken mer eller mindre. Verksamheten som finansieras via avgiften för myndighetsutövning m.m. förtecknas i bilaga 3. Budgetarbetet har i ett första steg genomförts för stödfunktioner, nämnder och råd i och med genomförda dialoger i början av september månad. Storleken på avgiften för myndighetsutövning och stödfunktioner för år 2014 uppgår till 110,9 mnkr, vilket är en ökning jämfört med innevarande år med 3,2 % (3,4 mnkr). Budgetramarna har bestått dels av ett generellt effektiviseringskrav på -5 % och dels en pris- och löneuppräkning (2,8 % för löner och 1,5 % för övriga kostnader). Effektiviseringskravet har inte kunnat genomföras fullt ut inför 2014 men fortsatta åtgärder kommer att vidtas för att ytterligare reducera kostnaderna. 3.4 Biblioteksverksamheten Bibliotekets basverksamhet består primärt i att ansvara för den vetenskapliga informationsförsörjningen vid Högskolan. Biblioteket har en total volym motsvarande 19,6 mnkr vilket innebär en ökning med 9 % (1,6 mnkr) jämfört med innevarande år. Dessa tillkommande kostnader är helt hänförliga till utökade lokal- och avskrivningskostnader för det nya biblioteket i Falun. Biblioteksverksamheten finansieras genom ett fast belopp (s.k. biblioteksavgift) från respektive resultatenhet och är uppdelat i två delar: Biblioteksavgift för den operativa verksamheten samt lokalkostnad. Fördelningsgrund för uttag av biblioteksavgiften utgörs till 75 % av antal helårsstudenter

och 25 % av lönekostnader. Beräkningsperioden omfattar läsåret 2012-07 2013-06. Kostnaden för lokaler fördelas efter faktisk yta. Akademi Industri och samhälle debiteras kostnaden för bibliotekets yta i Borlänge och kostnaden för biblioteket i Falun fördelas mellan övriga akademier med andel hst som fördelningsbas. Detta med undantag av 5 mnkr i lokalkostnader för Faluns nya bibliotek som under 2014 finansieras från strategiska medel. Fördelning på akademi och verksamhet framgår av bilaga 2 c. Biblioteksavgiften fördelas månadsvis på respektive organisatorisk enhet och verksamhet med 1/12 av fastställt belopp. I samband med årsbokslutet beaktas utfallet för hela 2013 som fördelningsgrund. 3.5 Högskolegemensamma kostnader, inklusive studentrekrytering, VHS avgift samt kostnad för tentamensvakter. Högskolegemensamma kostnader är direkta kostnader som är gemensamma för Högskolan och därmed också direkt relaterade till verksamhetens omfattning inom olika organisatoriska enheter. Dessa kostnader fördelas på respektive resultatenhet. Kostnaderna fördelas månadsvis på respektive resultatenhet med hänsyn till faktiskt utfall. I bilaga 2a, 2b och 2e redovisas de kontoslag som ska tas upp som kostnad alternativt intäkt i respektive enhets budget. Fördelningsgrund redovisas i bilagorna. Kostnaden till UHR är en högskolegemensam direkt kostnad som består dels av en avgift för licenstjänst och dels av en avgift för antagningstjänsten. I likhet med UHR fördelas kostnaden internt med fördelningsgrund antal HST respektive antal anmälningar enligt bilaga 2d. Kostnader för tentamensvakter fördelas ut i proportion till faktiska tentamenstillfällen under läsåret 2012/13. Kostnaden utgör en direkt kostnad och fördelas på huvudområden/ämnen. 3.6 Omstruktureringskostnader I likhet med tidigare år kommer en omstruktureringsreserv motsvarande 3 mnkr att reserveras på grundutbildningsanslaget. Omstruktureringsreserven är ämnad att täcka extraordinära kostnader. 3.7 Anslagen för Högskolan Dalarna Nedanstående anslag (angivna i tkr) för 2014 är preliminära och baserade på en pris- och löneomräkning med netto 1,92 %. 2014 2015 2016 2017 2:41 Utbildning på grund- o avanc. nivå 395 688 389 149 1 376 099 2 374 457 3 2:42 Forskning och forskarutbildning 55 586 56 277 4 57 152 5 58 304 6 TOTALT 451 274 445 426 433 251 432 761 För 2014 föreslås anslaget öka med 2,8 mnkr med anledningen av den tillfälliga satsningen på totalt 1 400 platser riktade mot sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna. Anslaget föreslås dessutom öka med 470 tkr för att finansiera utbyggnaden av högskoleingenjörsutbildningen som inleddes 2013. Vidare föreslås anslaget öka med 1,421 mnkr till följd av den tillfälliga satsningen på 4 200 högskoleplatser mellan 2013-2015. Anslaget föreslås minska med 3,289 mnkr till följd av en omfördelning av platser mellan lärar- och förskollärarutbildningarna. Anslaget föreslås också minska med 2,049 mnkr för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 1 Motsvarar 384 370 tkr i 2014 års prisnivå 2 Motsvarar 365 792 tkr i 2014 års prisnivå 3 Motsvarar 356 997 tkr i 2014 års prisnivå 4 Motsvarar 55 586 tkr i 2014 års prisnivå 5 Motsvarar 55 586 tkr i 2014 års prisnivå 6 Motsvarar 55 586 tkr i 2014 års prisnivå

2013. Anslaget föreslås dessutom minska med 502 tkr i enlighet med den bedömning som gjordes i propositionen Bäst i klassen en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89) i fråga om minskade kostnader för lärar- och förskollärarutbildningarna. Anslaget föreslås engångsvis öka med 3,291 mnkr under 2014. Denna ökning, som totalt om fattar 28 mnkr, tilldelas lärosäten som finansierar utbyggnaden av läkar-, tandläkar- och civilingenjörsutbildningarna. Anslaget beräknas öka 2015 med 466 tkr och 2016 med 219 tkr för att finansiera utbyggnaden av högskoleingenjörsutbildningen som inleddes 2013. Anslaget beräknas vidare öka med 1,311 mnkr till följd av den tillfälliga satsningen på totalt 4 200 högskoleplatser under 2013-2015. Anslaget beräknas minska 2015 med 2,802 mnkr till följd av en omfördelning av platser mellan lärar- och förskollärarutbildningarna. Anslaget beräknas minska 2015 med 3,933 mnkr, 2016 med 2,335 mnkr och 2017 med 9,225 mnkr för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildningarna som inleddes 2013. Vidare beräknas anslaget minska 2015 med 334 tkr i enlighet med den bedömning som gjordes i propositionen Bäst i klassen. Anslaget beräknas dessutom minska 2015 med 2,835 mnkr till följd av den tillfälliga satsningen på totalt 1 400 platser riktade till sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna upphör. 2016 beräknas anslaget minska med 16,96 mnkr till följd av att den tillfälliga satsningen på totalt 4 200 upphör för högskolan. 3.8 Lokala ersättningsbelopp grundutbildning Nuvarande resurstilldelningssystem till lärosätena baseras på resultat i form av antal helårsstudenter och helårsprestationer. Under senare år har lärosätenas uppdrag varit att anpassa utbildningsutbudet till studenternas efterfrågan och erbjuda utbildningar som tillgodoser arbetsmarknadens behov. Lärosätenas anslag för grundutbildning samt forskning och forskarutbildning för budgetåret 2014 är preliminära och baserade på en pris- och löneomräkning med netto 1,92 %. En omräkning har gjorts av de lokala ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer (hpr) för 2014 med 0,57 %. I likhet med tidigare år avsätts en strategisk del, som reserveras av rektor för strategiska ändamål inom grundutbildningen, motsvarande 7 mnkr. Dessutom avsätts 5 mnkr för att täcka utökade lokalkostnader för det nya biblioteket i Falun. Ersättningsnivåer för samtliga utbildningsområden framgår av bilaga 4. Följande planeringsramar, tillika interna takbelopp 7, gäller för budgetåret 2014: Humaniora och medier Industri och samhälle Utbildning, hälsa och samhälle 121 900 tkr 110 888 tkr 147 900 tkr De interna takbeloppen maximerar ersättningen från grundutbildningsanslaget under 2014. I det fall någon av akademierna inte uppnår det interna takbeloppet under 2014, ska rektor pröva en eventuell omfördelning av takbeloppen i samband med årsprognoser eller vid årsbokslut. 3.9 Fördelning av forskningsanslaget Regeringen föreslår enligt propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) att anslagen för forskning och forskarutbildning under 2014 höjs med 600 mnkr till universitet och högskolor. Av de befintliga anslagen fördelas 20 %, tidigare 10 %, efter kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel. Fördelning av nya medel inkl. omfördelning medför att Högskolan får 7 Avser intäkter av anslag inom grundutbildningen exklusive eventuell tilldelning av medel från rektors strategiska reserv.

ett tillskott på 551 tkr under 2014. Fördelningen är utformad så att alla lärosäten får ett tillskott om minst 1 % av sitt anslag för forskning och forskarutbildning. Högskolan Dalarna erhåller enligt budgetpropositionen för år 2014 55 586 tkr i forskningsanslag. Forskningsanslaget för verksamhetsåret 2014 fördelas till respektive forskningsprofil i form av en fast del och en del som reserveras av rektor. Det ackumulerade resultatet inom forskningsverksamheten uppgick vid utgången av 2012 till 30,4 mnkr och kommer enligt prognos från maj månad att minska till 20,9 mnkr vid utgången av 2013. En strategisk del, som reserveras av rektor för strategiska ändamål inom forskningen, avsätts motsvarande 3 mnkr (6 %). Denna rektors strategiska reserv är inte sökbar utan är reserverad av rektor för beslutade strategiska satsningar. Forskningsanslaget för år 2014 fördelas på förslag från forskningsberedningen och UFN, via beslut, till forskningsprofilerna. Nedanstående fördelning av forskningsanslaget utgör därmed planeringsförutsättningar för 2014 års budget: Energi, skog och byggd miljö Hälsa och välfärd Komplexa system - Mikrodataanalys Kultur, identitet och gestaltning Stålformning och ytteknik Utbildning och lärande Forskningsberedningen Strategisk reserv 5 890 tkr 10 642 tkr 12 976 tkr 8 622 tkr 6 998 tkr 6 792 tkr 666 tkr 3 000 tkr Akademierna budgeterar intäkter av forskningsanslag motsvarande den faktiska fördelning som görs av forskningsprofilerna för 2014. 3.10 Indirekta kostnader Enligt Avgiftsförordningen och enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor gäller principen om full kostnadstäckning. Det innebär att varje uppdrag/projekt som Högskolan åtar sig ska belastas med både direkta och indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna gäller såväl verksamhetens andel av högskolegemensamma kostnader som gemensamma kostnader inom den egna organisatoriska enheten. Undantagna från kravet på full kostnadstäckning är endast EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag. De indirekta kostnaderna bör beräknas med utgångspunkt i den modell som har tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsammans med vissa finansiärer. Nedanstående påläggssatser gäller per verksamhetsområde i budget 2014: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 60 % o Utv projekt på verksamhetskod 229 40 % Uppdragsutbildning 40 % Forskning/utbildning på forskarnivå 40 % Uppdragsforskning 40 % Samtliga resultatenheter; d.v.s. akademier, Dalacampus och NGL-programmet ska belastas med OHpålägg i enlighet med ovanstående tabell. Huvudsakligen kan skillnaderna mellan de olika påläggssatserna förklaras med de tjänster som tillhandahålls av Avdelningen för studentservice.

3.11 Internhandel Kostnaden för internhandeln inom Högskolan består av kostnad för lön samt lönekostnadspåslag, d.v.s. total lönekostnad. Internhandeln ska vara avstämd mellan köpare och säljare vid inlämnandet av budgeten. Om eventuella oklarheter kvarstår ska detta speciellt anges. 3.12 Disposition av myndighetskapitalet Enligt beslut av Högskolestyrelsen ska uppkommet överskott/underskott (i förhållande till fastställd budget) balanseras av resultatenheterna mellan åren. Styrelsen har fastställt att Högskolans långsiktiga mål avseende myndighetskapitalets storlek bör, långsiktigt, uppgå till 8 10 % av budgetårets omslutning. Högskolan förändrar akademiorganisationen per 2014-01-01 och går från fyra akademier till tre akademier. Med anledning av detta så nollställs det ackumulerade myndighetskapitalet på akademinivå per 2014-01-01. Vid eventuellt uppkommet underskott ska en besparingsplan fastställas av rektor som påvisar hur underskottet balanseras i kommande års budget. Detsamma gäller för befarat underskott under året. Vid uppkommet överskott disponeras detta av resultatenheterna kommande år i enlighet med SHP och verksamhetsplaner, men först efter särskilt beslut av rektor. Överskottet ska utnyttjas till exempelvis engångskostnader av större omfattning vid uppbyggnad av nytt ämnesområde, vid större ny- eller ombyggnationer, angelägna projekt/utvecklingsarbeten etc. Med anledning av behovet att klara den planerade volymminskningen och för att kunna göra strategiska satsningar på bl.a. personalrekrytering, gäller följande resultatkrav för 2014 fördelat per resultatenhet: Humaniora och medier Industri och samhälle Utbildning, hälsa och samhälle Dalacampus 0,0 mnkr 0,0 mnkr 0,0 mnkr 0,0 mnkr Den totala omslutningen för NGL-programmet bör vara max 18 mnkr, totalt sett för både forskning och utbildning. 3.13 Lönenivåer Lönekostnadsnivån beräknas öka med 2,8 % under år 2014, d.v.s. 2012 års löner (utgående lön augusti 2013) ska räknas upp med 2,8 %. Löneförändringen innefattar nytt kollektivavtal från och med 2013-10-01 (inklusive allmän revisionsförhandling) samt löneglidning. Lönekostnadspåslaget ska enligt nu kända förutsättningar för år 2014 budgeteras till 48 % på konto 407*. 3.14 Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden budgeteras och bokförs på myndighetsnivå, d.v.s. semesterlöneskuldens förändring ska således inte beaktas av akademierna. 3.15 Lokalkostnader Högskolegemensamma enheter och bibliotek ska liksom tidigare år betala den faktiska hyran för de lokaler de utnyttjar. Samtliga enheter erhåller ett underlag från Pythagoras där de förhyrda lokalerna och kostnaden för dessa framgår i 2014 års kostnadsnivå. Detta material används som ett underlag i budgetarbetet. Underlag till akademierna kommer att distribueras från Fastighetsavdelningen. Hyra av lokaler ska budgeteras och konteras på internkontot 9909*. Lokalhyran inkluderar förutom hyra även, el, städning, kontorsmöbler, datanät, inpasseringssystem och säkerhet. Vid hyra av en lokal inom akademierna på exempelvis 10 kvadratmeter räknas ytan upp

med en faktor 1,9 för att täcka korridorer, personalrum med flera gemensamma ytor. Övriga enheter har en motsvarande uppräkningsfaktor på 1,5. Den budgeterade hyreskostnaden för 2014 har preliminärt beräknats till ett enhetligt kvadratmeterpris som uppgår till 1 695 kr exklusive det nya biblioteket (jämfört med 2013: 1 670, + 1,5 %). Detta gäller således hela Högskolan. Det enda avsteget gäller nya biblioteket i Falun samt källarlokaler i Borlänge (vilka debiteras halv hyra). Övriga förutsättningar och antaganden som ligger till grund för hyreskostnader: I Borlänge: Hyran är beräknad på att verksamheten finns i huvudbyggnaden samt lokaler i Vassbo. I Falun: Huvudbyggnad Hyttan samt kontorsbyggnad Smedjan (f.d. Kliniken) och lokaler för LIVI. Därutöver tillkommer regementsområdet med Mediehuset och Laven, Tygförrådet. Sjukan kommer Högskolan att börja flytta ur under 2014. Bokningsbara lokaler (undervisningslokaler och sammanträdesrum) betalas per timme som de bokas enligt särskild prislista (finns på intranätet under Hjälp och stöd/lokaler och vaktmästeri/bokningsbara lokaler). Beräknad ökning av denna timkostnad är 1,5 %. Timkostnad för streaming- och connect lokaler kommer att öka något mer då pengar behöver avsättas för att finansiera utbyte av äldre utrustning. 3.16 Uppdragsutbildning Följande organisation för Högskolans uppdragsutbildningar gäller: Dalacampus leder och samordnar uppdragsutbildningen vid Högskolan. Dalacampus budgeterar, avtalstecknar och ekonomiredovisar högskolegemensam och akademiövergripande uppdragsutbildning. Avtal utarbetas i samråd med akademier alternativt avdelning. Dalacampus ska också ge stöd och service till akademierna i deras arbete med kalkylering, prissättning och avtalsskrivande av uppdragsutbildning inom akademierna. Akademierna budgeterar, avtalstecknar och ekonomiredovisar ämnes- och programbunden uppdragsutbildning vid respektive akademi. Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) samt Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) ansvarar för all uppdragsutbildning inom skolrespektive socialtjänstområdet. 4 Verksamhetsplan och budget Inlämnat budgetmaterial kommenteras där främst större förändringar jämfört med budget/prognos för innevarande år belyses. Slutligt förslag till verksamhetsplan med förslag till verksamhetsuppdrag 2014 inlämnas tillsammans med budgeten senast den 1 oktober. Verksamhetsplanen och dess mål inom ramen för huvuduppdrag/prioriterad kvalitetsutveckling ska återspeglas i budgeten för 2014. Ett koncentrat av verksamhetsplanen för utbildning respektive forskning (en-två sidor), inlämnas också som underlag till Högskolan Dalarnas totala verksamhetsplan för 2014. Detta sker till elo@du.se senast den 21 oktober. 4.1 Resultatbudget Respektive akademi och NGL-programmet ska redovisa ett förslag till intäkts- och kostnadsbudget, uppdelad per verksamhetsgren och finansiering. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppdragsutbildning

Forskning/utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Intäkter avseende studieavgifter för medborgare från tredjeland redovisas som avgiftsintäkt inom verksamhetsområde Utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 4.2 Investeringsbudget Planerade investeringar i utrustning, inredning m.m. under budgetperioden ska redovisas per verksamhet, summerat per anläggningsgrupp och totalt. Det gäller endast investeringar som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, d.v.s. där anskaffningsvärdet exklusive moms uppgår till minst 20 tkr. Regler för avskrivningstider, indelning i anläggningsgrupper m.m. framgår av budgetblanketten för investeringar. Vid planerat inköp under pågående budgetår ska kostnaderna för avskrivning anpassas efter detta. Investeringsförslagen listas i prioritetsordning per anläggningsgrupp. Underlag för avskrivningskostnader under 2014 tas fram som stöd inför budgeteringen av respektive akademiekonom. Planerade investeringar från september-december 2013 beaktas manuellt. 4.3 Personalbudget Antal anställda per tjänstekategori, samt budget för 2014 och 2013 samt prognos för 2013, redovisas på särskild blankett. Beräkning av årsarbetskrafter sker i enlighet med Arbetsgivarverkets anvisningar från 2009-01-15 (dnr 0901-0016). Eventuell förändring av antalet årsarbetare (personår) specificeras beträffande befattning och ämnesenhet eller motsvarande. 4.4 Prognos prestationsintäkter Akademierna ska göra en budget/prognos över det totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt tillhörande anslagsintäkter för 2014. Antalet hst och hpr ska även redovisas totalt per termin och utbildningsområde baserat på respektive kurstillfälle. Nätbaserade kurser specificeras särskilt. Studieavgiftsskyldiga studenter ska inte ingå i detta underlag. För sommarkurser som startar i juni månad budgeteras hst i sin helhet under vårterminen 4.5 Studentintäkter och undervisningskostnader samt lärarresurser För grundutbildningen ska ämnets anslagsintäkter och undervisningskostnader beräknas på kursnivå (kurstillfälle) per termin och totalt för budgetåret. Dessutom ska lärarresurserna förtecknas likaså per termin och ämne separat fördelat på forskning, uppdrag och undervisning samt tjänstgöring i andra än den egna ämnesenhetens kurser för jämförelse mot undervisningsbehovet. Ämnesföreträdare, programansvarig och andra uppdrag som det egna ämnet finansierar ska framgå, liksom eventuell kursutveckling etc. För att förenkla beräkningen av undervisningskostnader används standardpriser för lärare samt tillfälligt anställd personal respektive konsult per huvudområde/ämne. Budgetens beräkning av studentintäkter grundas på en genomgång av prognoser och planer med ämnesföreträdare, avdelningschef motsv. Kursfaktorer och prestationsgrader ska redovisas per ämne och kommenteras vid större förändringar. S.k. slattar (överskjutande/ingående hst från föregående termin vid kalenderårsskiftet) redovisas separat för respektive ämne och termin. Vid framtagande av utgående slatt för antal HST ska hänsyn tas även till eventuell förändrad utbildningsvolym av större omfattning mellan kalenderåren. Om budgetering görs av strategiska medel inom utbildning eller forskning (t.ex. medfinansieringsåtaganden) ska detta speciellt anges liksom vad som avses.

4.6 Övrigt För ansvariga på olika nivåer i organisationen finns en budgethandbok (Anvisningar till mallarna) på intranätet under Hjälp & stöd / Ekonomistöd / Budget & bokslut som innehåller samtliga blanketter och anvisningar till dessa. Där finns också kompletterande information av mer allmän karaktär. Eventuella frågeställningar beträffande anvisningarna ställs till Bengt Eriksson eller Eva Löfstrand och frågor gällande det i budgethandboken ingående materialet ställs i första hand till akademiernas ekonomer. Akademiernas ekonomer har fastställt datum för inlämnande av materialet för respektive akademi. I enlighet med gällande modell för verksamhets- och ekonomistyrning ska akademichef och avdelningschef, med stöd av akademiekonomen, genomföra dialoger med ämnesföreträdare motsv. före inlämnande av budgetmaterialet på myndighetsnivå. Respektive akademiers budgets ska vara den av akademichefen prioriterade, med hänsyn taget till dessa planerings- och budgetanvisningar. Bilaga 1 Tidsplan Bilaga 2 a-e Bilaga 3 Bilaga 4 Fördelning av högskolegemensamma kostnader, studentrekrytering, biblioteksverksamheten, kostnad till VHS, tentamensvakter Fördelning kostnader för myndighetsutövning och stödenheter Lokala ersättningsbelopp Bilaga 5 Förteckning över högskolegemensam verksamhet

Bilaga 1 TIDSPLAN VERKSAMHET och BUDGET 2014 Aug 23 Sept 10 Sept 24 Okt 1 Okt 16 Okt 17 Okt 21 Okt 24 Planerings- och budgetanvisningar till akademier, Dalacampus och NGL-programmet. Kompletterande planerings- och budgetanvisningar till akademier, DC och NGLprogrammet (avseende förvaltnings- och biblioteksavgift). Kompletterande planerings- och budgetanvisningar till akademier, DC och NGLprogrammet (med anledning av budgetproposition 2013/2014:1). Deadline, kl. 12:00, för kompletta budgets samt slutlig verksamhetsplan till ekonomiavdelningen och UFK. Kl. 13:00 17:00 Verksamhets- och budgetdialog akademin Utbildning, hälsa och samhälle Kl. 08:00 10:00 Verksamhets- och budgetdialog Dalacampus Kl. 10:00 11:00 Verksamhets- och budgetdialog NGL-programmet Kl. 13:00-17:00 Verksamhets- och budgetdialog akademin Humaniora och medier Deadline för koncentrat av verksamhetsplan till UFK. Kl. 08:00 12:00 Verksamhets- och budgetdialog akademin Industri och samhälle Reservtid för eventuella kompletterande dialoger. Dec 4 Dec 11 Utskick av VP och budget till MBL. MBL centralt med arbetstagarorganisationerna. Dec 19 Högskolestyrelsen fastställer verksamhetsplan och budget för år 2014.

HÖGSKOLAN DALARNA Fördelning av högskolegemensamma kostnader 2014 (konto 9912) Bilaga 2a Akademi Humaniora o Medier Akademi Utb, Hälsa o Samhälle Akademi Industri o Samhälle Bibliotek Dalacampus NGL Högskgem TOTALT Fördelningsgrund Kostnadsslag GU UU FO GU UU FO GU UU FO UF Blge Falun UU enh o proj Ränteintäkter - 441-2 - 87-601 - 132-102 - 418-7 - 227-2 - 15-44 - 113-82 - 615-2 900 Lönesumma 1207-3206 Facklig verksamhet inkl skyddsombud 167 1 33 228 50 39 159 3 86 1 6 17 43 31 233 1 100 Lönesumma 1207-1306 Friskvård 46 0 9 62 14 11 43 1 23 0 2 5 12 8 64 300 Lönesumma 1207-1306 Kopieringsavtal (Bonus) 152 1 30 207 45 35 144 2 78 1 5 15 39 28 212 1 000 Lönesumma 1207-1306 Datatjänster IT-stöd 40-3 10 0 13 10-40 0 1 1 1 1 30 150 Avskrivn 1207-1306 Avgift Sunet 189 0 10 185 16 12 152 1 27 0 2 5 14 10 74 700 Lönesumma + antal HST Leasing och service telefonväxel 133 140 191 10 18 21 20 217 750 Antal anknytningar 1307 Miljösamordning 38 0 7 52 11 9 36 1 20 0 1 4 10 7 53 250 Lönesumma 1207-1306 Revisionsarvode 61 0 12 83 18 14 58 1 31 0 2 6 16 11 85 400 Lönesumma 1207-1306 Försäkringar (tjrese+stud inkl utl) 68 0 1 60 2 1 52 0 3 0 0 1 2 1 8 200 Lönesumma + antal HST Medlavgift till SUHF 15 0 3 21 5 4 14 0 8 0 1 2 4 3 21 100 Lönesumma 1207-1306 Medlemsavgift till Arbetsgivarverket 38 0 7 52 11 9 36 1 20 0 1 4 10 7 53 250 Lönesumma 1207-1306 Studentkårerna Borlänge + Falun 371-309 - 280-960 Antal HST 1207-1306 Räntekostnader på lån hos RGK 187-12 45 2 60 48-186 1 6 5 6 1 139 700 Avskrivn 1207-1306 SUMMA 1 064 0 41 852 42 104 807 2 296 2 22 38 64 47 574 3 960 Budget i tkr 1 106 997 1 106 60 64 47 574 13

HÖGSKOLAN DALARNA Bilaga 2b Fördelning kostnader 2014 för marknadsföring/studentrekrytering Konto Akademi Humaniora o Medier Akademi Utb, Hälsa o Samhälle Akademi Industri o Samhälle TOTALT Fördelningsgrund Marknadsföring/ 9910 Studentrekrytering 773 942 643 441 582 617 2 000 000 Antal HST 1207-1306 SUMMA 774 643 583 2 000

HÖGSKOLAN DALARNA Bilaga 2c Fördelning av kostnader under 2014 för biblioteksverksamheten Konto Akademi Språk o Medier Akademi Hälsa o Samhälle Akademi Industri o Samhälle Dalacampus TOTALT Fördelningsgrund GU UU FO UF GU UU FO UF GU UU FO UF UU UF Antal HST 2014 75 %, 5 360 15 94 2 4 933 185 210 18 4 287 17 471 6 191 5 15 794 25 % lönekostn 2014 Avskr nya biblioteket 727 2 14 0 676 28 32 3 1 482 Lokalkostnad 605 151 508 127 742 185 2 318 9906 Biblioteksavgift 6 692 17 260 2 6 116 213 369 21 5 029 17 657 6 191 5 19 594 SUMMA 6 971 6 718 5 708 197 19 594 Biblioteksavgiften fördelas av akademierna mellan utbildning och uppdragsutbildning respektive forskning och uppdragsforskning. Totalsumman ska dock motsvara ovanstående belopp. Akademin Industri och samhälle belastas hela kostnaden för biblioteket i Borlänge. Kostnaden för biblioteket i Falun fördelas på akademi HM och UHS med HST/lön för fördelningsgrund.

HÖGSKOLAN DALARNA Fördelning kostnader 2014 för användning av NyA-systemet (UHR) Bilaga 2d Akademi Humaniora o Medier Akademi Utbildning, Hälsa o Samhälle Akademi Industri o Samhälle Konto GU GU UU GU TOTALT Fördelningsgrund Period HT12 + VT13 57932 Antagningstjänst 1 225 821 50 779 2 875 Antal ansökningar Licenstjänst 800 665 603 2 068 Antal HST 201207-201306 SUMMA 2 025 1 486 50 1 382 4 943

HÖGSKOLAN DALARNA Bilaga 2e Fördelning kostnader 2014 för tentamensvakter Konto Akademi Humaniora o Medier Akademi Utbildning Hälsa o Samhälle Akademi Industri o Samhälle TOTALT Fördelningsgrund 4023 Arvode skrivvakter 111 418 620 4070 48% 53 201 297 total lönesumma 164 619 917 1 700 Antal HST 1207-1306 SUMMA 164 619 917 1 700

Bilaga 4 Lokala ersättningsbelopp 2014 Utbildningsområde Helårsstudent (HST) Humaniora HU 27 739 Idrott ID 101 737 Juridik JU 27 739 Undervisning LU 31 264 Medicin MD 58 634 Media ME 283 939 Naturvetenskap NA 49 448 Samhällsvetenskap SA 27 739 Teknik TE 49 448 Vård VÅ 52 470 Övrigt ÖV 39 711 VFU VFU 41 053 Utbildningsområde Helårsprestation (HPR) Humaniora HU 18 896 Idrott ID 47 164 Juridik JU 18 896 Undervisning LU 37 056 Medicin MD 71 415 Media ME 229 693 Naturvetenskap NA 41 700 Samhällsvetenskap SA 18 896 Teknik TE 41 700 Vård VÅ 45 452 Övrigt ÖV 32 258 VFU VFU 48 607 19

Bilaga 5 HÖGSKOLEGEMENSAM VERKSAMHET (som finansieras via en fast avgift) Högskolestyrelsen Rektor, prorektor Utbildnings- och forskningskansliet NGL centrum Administration gemensamt Linnea Högskoleförvaltningen Avdelningen för studentservice Ekonomiavdelningen Fastighetsavdelningen Informationsavdelningen IT-avdelningen Personalavdelningen Rektors kansli Nämnder och råd Anställningsförslagsutskottet Utbildnings- och forskningsnämnden Områdesnämnder Forskarutbildningsnämnden Disciplinnämnden Forskningsetiska nämnden Mångfaldhetsrådet Internationella rådet Miljörådet Högskolegemensam verksamhet Ledarskapsutbildning Semesterlöneskuld Strategiska medel (finansieras via respektive anslag) Reserv forskning Reserv grundutbildning 20