Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social- och hälsovård 52 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Skatteinkomster 45 % därav: kommunalskatt 39 % samfundskatt 3 % fastighetsskatt 3 % Köp av tjänster 22 % Understöd 5 % Låneomkostn. 4 % Investeringar 10 % Övr. utgifter 2 % 9.1.2013 /hp Undervisningsoch kulturverks. 23 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Övriga uppgifter 20 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Finansiering och övr. utgifter 5 % Statsandelar 18 % Verksamhetsinkomster 27 % därav: försäljningsink. 16 % avgifter 5 % övr. inkomster 6 % Upplåning 6 % Övr. inkomster 4 % Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster ca 44,7 md och externa utgifter ca 45,3 md Källa: Basservicebudgeten/Kommunförbundet

Offentliga konsumtionsutgifter enligt uppgift år 2011 md Källa: Statistikcentralen Offentliga konsumtionsutgifter sammanlagt 46,2 md därav: -kommuner och samkommuner 30,1 md (65,1 %) Allmän förvaltning Försvar Samhällskydd och rättsskipning Näringslivfrågor Miljöskydd Bostadsförsörjning och samh.- utveckl. Hälsooch sjukvård Fritid, kultur, religion Utbildning Social trygghet 31.1.2013/J. Turkkila/hp

Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 4

70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70 60 60 50 50 40 30 Övriga offentliga samfund (statsförvaltning och socialskyddsfonder) 40 30 20 10 Kommuner och samkommuner 20 10 0 0 1975 80 85 90 95 00 05 10 15** Källa: Åren 1975-2010 Statistikcentralen, prognos för åren 2011-15 FM och Kommunförbundet 23.4.2012 /J. Turkkila/hp/bs

Skatter till offentliga samfund, % av BNP (skattegrad) åren 1975-2015** 50 50 Skattegrad 45 45 40 35 30 25 20 15 10 Övriga offentliga samfund (statsförvaltning och socialskyddsfonder) Statsandelar till kommunerna 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1975 Kommunernas skatteinkomster 5 0 80 85 90 95 00 05 10 15** Källa: Åren 1975-2010 Statistikcentralen, prognos för åren 2011-15 FM och Kommunförbundet 23.4.2012 /J. Turkkila/hp/bs

Beslut om hur kommunens pengar används Fullmäktige Verksamhet VAD? Anslag, bindande HUR? Nämnder/personalen Kostnadsställen, utgiftsslag Dispositionsplaner, ej bindande Budgetuppställningen Fullmäktige avgör - indelning i uppgifter - anslagens innehåll och antal - brutto/netto - framställningssätt kan ändra sig 26.3.2013

Budgetens delar Driftsekonomidel Mål och anslag för löpande verksamhet. 10-100 sidor Investeringsdel Utgifter och inkomster för bestående tillgångar 1-20 sidor Resultaträkning Sammanräkning av årets intäkter och kostnader ger årets resultat. 1 sida Finansieringsdel Kontrollberäkning för likviditeten. Kan vi spara? Måste vi låna? 1 sida 26.3.2013

Mål för verksamheten och ekonomin fullmäktige skall i budget och ekonomiplanen godkänna målen för kommunens verksamhet och ekonomi och ta in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter(65 ) kommunstyrelsen skall i verksamhetsberättelsen redogöra för hur de mål som uppställts har nåtts (69 ) revisionsnämnden ger sin bedömning av huruvida målen har nåtts (71 ) 19.1.2013

Olika nivåer av mål Fullmäktige fastställer allmänna/övergripande mål mål för uppgiftsområde Nämnder/direktioner fastställer mål för sin verksamhet/enheter Förman med medarbetarna mål formulerade i utvecklingssamtal Mål som var och en uppställer för sig själv i arbetet 19.1.2013

Ekonomiplaneringsprinciper Balanseringsprincipen (= balans inom planeringsperioden) Bruttoprincipen (= inkomster och utgifter godkänns till bruttobelopp, skattefinansierad verksamhet) Nettoprincipen (= bindningsnivån kan också vara på nettonivå) Prestationsprincipen (= överlåtelsetidpunkt, i BU: endast utgifter som beräknas bli realiserade) Realiseringsprincipen (= endast inkomster som beräknas bli slutliga) Fullständighetsprincipen (= alla kända utgifter och inkomster tas med) Rambudgeteringsprincipen (= huvudsakligen beviljas anslag för uppgiftshelheter) 12.1.2009 JB

Budgetprocessen Året före Ramar Skattesatser Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Budgetåret Mellanrapporter Ändringar Bokslut BS styrelsen BS fge 11.4.2006

Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren 2010-2013, md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsposter, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar 2010 2011 2012* 2013** 10,90-33,85-22,95 18,35 7,43 0,19 3,02-2,15 1,06 2) 1,93 2) 1) I avskrivningsnivån år 2013 har beaktats den ökning som beror på att den allmänna anvisningen ändrats (ca 200 mn euro). 2) Inkluderar en bokföringsmässig vinst på ca. 950 miljoner euro som huvudstadsregionens kommuner erhållit p.g.a. grundandet av samkommunen Helsinforsregionens miljötjänster (HRM) 8,2 4,2 5,4 4,2 3,9 7,5 3,1 13.2.2013 Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 11,40-35,66-24,26 19,07 7,66 0,08 2,55-2,23 0,12 0,44 4,6 11,62-37,45-25,83 19,33 8,07 0,17 1,74-2,36 0,27-0,35 2,0 5,0 1,4 5,4 12,02-38,88-26,86 20,19 8,31 0,16 1,80-2,65 1) 0,20-0,65 3,4 3,8 4,4 3,0 Källa: Åren 2010-2011 Statistikcentralen. År 2012 Statistikcentralen och Kommunförbundet År 2013 uppskattning Kommunförbundet

Kommunernas resultaträkning för år 2011, /inv. Jakobstad 10001-20000 inv. kommuner Österbotten Hela landet Invånarantal 31.12.2011 19 623 675 155 179 106 5 401 267 Resultaträkning: Verksamhetsintäkter + 5 654 1 339 1 863 1 508 Tillverkning för eget bruk +/- 100 10 29 117 Verksamhetskostnader - 10 623 5 997 6 924 6 223 Verksamhetsbidrag = -4 868-4 649-5 032-4 599 Skatteinkomster + 3 494 3 104 3 388 3 530 Statsandelar + 1 817 1 818 1 885 1 418 Ränteintäkter + 3 7 10 47 Räntekostnader - 104 47 42 48 Övriga finansiella poster +/- 53 26 86 36 Årsbidrag = 395 259 295 384 Avskrivningar och nedskrivn. - 464 254 289 325 Extraordinära intäkter + 0 13 3 26 Extraordinära kostnader - 0 19 2 6 Räkenskapsperiod. resultat = -69-1 7 79 Bokslutsdispositioner +/- 0 7-13 9 Räkenskapsperiodens över-/underskott = -69 7-6 88 13.2.2013 Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma

Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl för åren 2010-2013, md Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för invester. Försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändr. av utgivna lån Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändr. av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Lånestock 31.12. 1) Beloppen inkluderar poster i anslutning till grundandet av HRM. Posternas effekter på hela kommunsektorns finansiella ställning är neutral. 13.2.2013 Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 2010 2011 2012* 2013** 3,02 1,06 1) -1,38 1) -5,69 1) 0,26 2,41 1) -0,32-1,17 1) 3,21 1) -1,28 0,05 0,05 1) 0,54 4,76 11,67 2,55 0,12-0,46-4,31 0,25 0,74-1,11-0,13 2,03-1,43 0,04 0,37-0,22 4,54 12,30 1,74 0,27-0,47-4,68 0,18 0,82-2,14-0,18 2,38-1,47 0,47 0,72-0,22 4,32 13,91 1,80 0,20-0,45-4,50 0,20 0,80-1,95-0,10 3,20-1,60 0,20 0,00-0,25 4,07 15,71 Källa: Åren 2010-2011 Statistikcentralen. År 2012 Statistikcentralen och Kommunförbundet År 2013 uppskattning Kommunförbundet

Kommunernas finansieringskalkyl för år 2011, /inv. Jakobstad 10001-20000 inv. kommuner Österbotten Hela landet Invånarantal 31.12.2011 19 623 675 155 179 106 5 401 267 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag +/- 395 259 295 384 Extraordinära poster, netto +/- 0-6 0 20 Korrektivposter +/- -35-33 -37-84 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter - 1 008 549 806 665 Finans.andelar för investeringar + 11 48 56 42 Försäljning av tillgångar + 38 83 63 131 Verksamh. och invester. kassaflöde = -599-198 -429-172 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utgivna lån +/- 38 2-2 -19 Ökning av långfristiga lån + 968 316 507 327 Minskning av långfristiga lån - 654 246 260 245 Förändringar av kortfristiga lån +/- 197 12 21 8 Övriga förändringar +/- 373 91 9 59 Finansieringens kassaflöde = 923 174 276 131 Förändring av likvida medel = 324-23 -153-41 Likvida medel 31.12.2011 906 372 444 702 13.2.2013 Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma

Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN skatteinkomster 36,3 25,3 1,2 16,2 6,0 3,4 1,6 Moms och övriga Fastighetsskatt Skatt på förvärvsinkomst Samfundsskatt Skatt på kapitalinkomst 30.8.2012 hp

Kommunernas skatteinkomster 1990-2013 Löpande priser enligt kommunernas bokslut, md Källa: Åren 1990-2011 Statistikcentralen, åren 2012-2013 uppskattning Kommunförbundet/FM. 20.11.2012/hp

26.3.2013 etunimi sukunimi Titteli Tapahtuma

2.2.2011

Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen Avdragets belopp, 4000 3500 3000 2500 2000 1500 År 2007 åren 2008-2013 Avdragets maximibelopp: 2008-13 3 570 2007 3 250 2005-06 3 850 1993 336 åren 2005-2006 1000 500 år 1993 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 2 500 Beskattningsbar förvärvsinkomst, 1000 /år 93 333 110 250 14 000 95 250 M Enberg 25.1.2010 21

kommunalskattegrad 1990 2011 i olika % inkomstgrupper (medellön 19,0 2011: 3120 /mån; 39 000 /år) 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 50 % 67 % Keskipalkka 200 % 300 % 7,0 5,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 20092010e2011e 22

Kommunala skattesatser 1998-2013 % Många kommuner har kompenserat effekten av avdragshöjningen genom att höja sin skattesats. Inkomstskattesatsen (Vägt medelvärde för kommunernas skattesatser) Även om den nominella skattesatsen har blivit högre, har skattegraden till och med sjunkit. Effektiv skattegrad (Kommunalskatt som ska betalas i proportion till förvärvsinkomsterna) 20.11.2012

% Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2013 Antal kommuner 181 180 160 38 56 79 81 101 87 101 105 125 114 77 87 83 41 108 136 140 119 106 93 67 54 49 91 119 140 120 100 80 60 40 9 5 10 20 0 Genomsnittlig inkomstskattesats Antal kommuner som höjt skattesatsen (i antalet år 2009 ingår inte sammanslagna kommuner) 20.11.2012

Antal kommuner enligt inkomstskattesats 2013 (sammanlagt 320 kommuner) 20.11.2012

Kommunernas inkomstskattesatser år 2013 Källa: Kommunförbundets förfrågan Landets genomsnittliga skattesatser: - vägt medeltal 19,38 % - aritmetiskt medeltal 20,01 % De högsta och lägsta inkomstskattesatserna Fasta Finland: - Mänttä-Vilppula 22,00 % - Grankulla 16,50 % Åland: - Finström och Kökar 19,50 % - Lemland och Saltvik 16,25 % Inkomstskattesats 2013: 16,25 18,50 (25 kommuner) 18,75 19,50 (67 kommuner) 19,75 20,25 (94 kommuner) 20,50 20,75 (71 kommuner) 21,00 22,00 (63 kommuner) = landskapscentrum 20.11.2012 Kuntarajat: MML, 2012.

18.11.2011

Kommunens andel av samfundsskatten Kommungruppens andel av skatten ca 28 % Kommunens andel av den kommunala delen, om företaget har verksamhet, i bara en kommun: hela den kommunala delen i flere kommuner: fördelas mellan kommunerna enligt antal arbetsplatser Skogspost för kommuner med mycket skog Kommunens andel beräknas som medeltal för två år 11.2.2013

11.4.2006

Kommunernas statsandelssystem Mål Statsandelssystemets viktigaste syfte är att i hela landet trygga tillgången på den offentliga service som kommunerna ansvarar för Struktur Statsandelssystemet består av: utjämning av skillnader i kostnaderna och behoven (statsandelssystemet för driftsekonomin) och utjämning av inkomstbasen (utjämning av statsandelen på basis av kalkylerade skatteinkomster). 11/2012

Statsandelar till kommunerna Ersättning till kommunerna för lagstadgad service 31 % av kostnaderna för social- och hälsovård 42 % av kostnadena för undervisning och kultur Faställs kommunvis på kalkylerade grunder: kommunens statsandel = kalkylerade kostnader kommunens finansieringsandel Beaktar särförhållanden skillnader i kostnadsnivå Beaktar delvis inkomstnivå utjämning på basis av skatteinkomster Kommunen kan inte påverka statsandelen med egna beslut Belönar effektivitet 26.3.2013

Kalkylerade kostnader för social-, hälosvård och grundskolor år 2013, /invånare 25000 20000 15000 10000 5000 0 0-6 år 7-15 år 16 - -64 år 65-74 år 75-84 år 85 + Antal 1000 pers. 420 530 <- 3500 -> 500 320 110 Socialvård Hälsovård För- och grundskola Egen andel 3137 /inv.

Andra stadiet och yrkeshögskolor, pris per enhet 2013 HUVUDMANNAMODELLEN KOMMUNER Gymnasier/Yrkesskolor UNDERVISNINGS- MINISTERIET STATEN 3,3 MD. 1,4 MD. SKOLOR SAMKOMMUNER PRIVATA KOMMUNENS BETALNINGSANDEL ALLTID 357 /INV. 2.2.2013

Exempel på pris per enhet 2011 Gymnasium Raseborg 6 317 Jakobstad 5 986 Väståboland 7 003 Esbo 5 605 Kimitoön 8 228 Yrkesskola Axxell 11 598 Optima 13 006 Solvalla 17 307 Yrkeshögskola Arcada 7 727 Novia 8 148 2.2.2011

Utjämning av statsandelar Skattekraft 37% (kalkylerad skatt) Utjämningsgräns 91,86 % Tillägg = skillnaden Avdrag = 37 % av mellan utj.gräns och kalk. skatt Utj.tillägg skatt som överstiger utjämningsgränsen Utj.avdrag Kalk.skatt Statsandel Kalk.skatt Statsandel Kommun A Kommun B 2.2.2011

Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster år 2012, /inv. Största utjämningsavdraget: - 1 238 /inv. (Grankulla) Största utjämningstillägget: 1 146 /inv. (Merijärvi) Utjämningsavdrag över 100 /inv. 32 kommuner Utjämningsavdrag under 100 /inv. 31 kommuner Sammanl. 63 kommuner Utjämningstillägg under 350 /inv. 61 kommuner Utjämningstillägg 350-700 /inv. 128 kommuner Utjämningstillägg över 700 /inv. 68 kommuner Sammanl. 257 kommuner 21.3.2012/hp Kuntarajat: Tilastokeskus.

Regeringsprogrammets och ramförhandlingarnas inverkan på statsandelarna för kommunal basservice 2012-2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016-631 mn -631 mn -631 mn -631 mn 118 /inv 140 /inv 163 /inv 210 /inv Nedskärning i statsandelen enligt regeringsprogrammet - 631 miljoner euro fr.o.m. år 2012 kommunerna går miste om sammanlagt 2 524 miljoner euro i statsandelar -125 mn -250 mn totalt -756 mn totalt -500-881 mn mn Tilläggsnedskärningar i statsandelen enligt ramförhandlingarna 22.3.2012 periodiserade på åren 2013 2015: -2013: - 125 miljoner euro -2014: - 250 miljoner euro -2015: - 500 miljoner euro totalt - 1 131 mn kommunerna går miste om ytterligare 875 miljoner euro i statsandelar Under regeringsperioden 2012 2015 går kommunerna miste om sammanlagt 3 399 miljoner euro i statsandelar 4.4.2012/hp

2.2.2011

Ekonomiska nyckeltal Genom att följa upp flera ekonomiska nyckeltal får man en helhetsbild över kommunens ekonomi Exempel på nyckeltal som används: Årsbidrag, /invånare Årsbidrag / Avskrivningar Årsbidrag / Investeringsutgifter Låneskötselbidrag (Årsbidrag / Låneamorteringar) Kassamedel, kassadagar Soliditet (Eget kapital / Balansens slutsumma) Relativ skuldsättning (Lån /driftsinkomster) Ackumulerat över-/underskott Lånestock, Lånestock, /invånare 4.4.2012 41

Kommunens serviceproduktion - Verksamhetsutgifter + Verksamhetsinkomster = Nettoutgifter för verksamheten + Skatter och statsandelar = Årsbidrag - Avskrivningar enligt plan - Investeringsutgifter o.-ink. = Räkenskapsperiodens resultat = Disp. av resultat över-/underskott = Verks. o. investeringarnas kassaflöde = Upplåningsbehov, kassamedel 13.4.2011 JB

2.2.2011

Kommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar Fasta Finland, /invånare 1) Investeringsutgifter finansieringsandelar för investeringar 13.2.2013 Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Källa: Statistikcentralen, år 2012 enligt bokslutsprognoser.

2.2.2011

Kommunernas årsbidrag i procent av avskrivningar år 2011 Källa: Statistikcentralen Landets medeltal 118 % Årsbidraget räcker inte till avskrivningarna i 148 kommuner (i Fasta Finland 143 och på Åland 5 kommuner) Årsbidrag i procent av avskrivningar: Negativt Positivt under 100 % 100 199 % 200 603 % (37 st.) (111 st.) (135 st.) (53 st.) 13.6.2012/hp Kommungränser: Statistikcentralen.

Jan Björkwall 11.5.2009 47

Kommunernas och samkommunernas lånestock 1985-2016 Md % Källa: Åren 1985-2011 Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren 2012 2016 enligt Basservicebudgetens trendscenario 17.9.2012. 20.9.2012/hp

Kommunernas lånestock 31.12.2011, /inv. Källa: Statistikcentralen Landets medeltal 2 037 /inv. 7 kommuner är skuldfria (Enonkoski, Grankulla, Harjavalta, Juuka, Kuortane, Luumäki och Valtimo) De största lånen per invånare: Kökar 9 233 /inv. och Reisjärvi 5 472 /inv. Lånestock, /invånare: Under 500 /inv. 500 2 000 /inv. 2 001 3 000 /inv. Över 3 000 /inv. (33 st.) (165 st.) (94 st.) (44 st.) Kommungränser: 13.6.2012/hp Statistikcentralen.

2.2.2011

Kommunernas ackumulerade över-/ underskott 31.12.2011, /inv. Landets medeltal 1 398 /inv. De största underskotten, /inv.: Lavia -1 873, Jalasjärvi -1 702 och Utsjoki -1 445 De största överskotten, /inv.: Föglö 8 655, Kaskö 7 459 och Euraåminne 7 331 Ackumuterat över-/underskott, /invånare: Underskott över 500 /inv. Överskott under 500 /inv. (80 st.) Överskott 500 1 500 /inv. (128 st.) Överskott över 1 500 /inv. (22 st.) Underskott under 500 /inv. (51 st.) (55 st.) Kommuner med underskott 73 st. Kommungränser: 13.6.2012/hp Statistikcentralen.

Kommunernas ackumulerade över-/underskott enligt kommunstorlek 1997-2011, /inv. 13.6.2012/hp Källa: Statistikcentralen

2.2.2011

Statsrådets förordning 172/2007 Gränsvärden för nyckeltal för kommunens ekonomi Underskottet i balansräkningen > 1000 /invånare + minst 500 /inv. föregående år Eller samtliga följande: Årsbidrag negativt (exkl. fin.stöd enligt prövning) Kommunens skattesats minst 0,5 % högre än genomsnitt Lån/invånare minst 50 % högre än genomsnitt Underskott i balansräkningen Soliditet < 50 % Skuldsättning > 50 % 11.4.2006

Kommunens uppgift: KomL 1..främja invånarnas välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område. 11.4.2006

Tilläggsinformation: www.kommunerna.net/kommunalekonomi Jan Björkwall Tfn. 050 5222 789 jan.bjorkwall@kommunforbundet.fi 11.4.2006