Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt utvecklas i relation n Barn läker i relation n Det tar många år innan en felutveckling hos små barn blir synlig n Förstå det vi ser i förhållande till omsorgssvikt n Tidiga insatser hjälper
Föräldrars utvecklingsstöjdande uppgifter n Neurala processer n n n n Erfarenhetsberoende Erfarenhetsförväntande Användningsberoende Scheman n Kognitiv utveckling n n n Perception Minne Informationsprocessande n Socio-emotionell utveckling n n n Temperament Självreglering Mentalisering
Ekologisk/transaktionell modell En möjlighet att förstå hur faktorer på skilda nivåer i barnets omgivning interagerar med varandra och hur de sedan bidrar till riktningen på barnets utveckling
Faktorer som berör Barnet, föräldrarna, omgivningen, samhället och som dels verkar skyddande och dels utgör sårbarhetsfaktorer
Varför anknytningsteori n En metateori n Förklarar människans utveckling i väsentliga avseenden n Förklarar också hur utvecklingen går i icke önskvärd riktning n Har stabil forskningsmässig grund att stå på
Anknytning n Beteendesystem n n n Anknytningssystem Explorativt system Omsorgssystem n Strategier för att få tillgång till förälder n n Organiserade mönster Desorganiserade mönster n Inre representationer - inre arbetsmodeller n Sitt eget och andras beteende n Sig själv som älskansvärd, värdefull och accepterad n Andras känslomässiga tillgänglighet, intresse och villighet att skydda
Anknytningsmönster - barn n Organiserad trygg anknytning n Trygg anknytning n Organiserad otrygg anknytning n Icke-organiserad otrygg anknytning n Undvikande anknytning n Ambivalent anknytning n Desorganiserad anknytning n (kontrollerande anknytning) Karin Lundén, 2012
Anknytning fyra stadier n 0 2 mån. n Föranknytning n 3 6 mån. n 7 mån. 3 år n Anknytning i vardande n Anknytning tydlig n 3 + år n Målinriktat partnerskap
Omvårdnadssystem n Lyhört för barns signaler villkorslös n Begränsad lyhördhet för barns signaler - villkorad omvårdnad n Skrämd/skrämmande omvårdnad
Fientlig hjälplös State of Mind n Föräldern skrämmer barnet konflikt n Föräldern skrämmer barnet - kan inte få rädslan att upphöra n Fientlig hjälplös IAM överförs från förälder till barn
Desorganiserad anknytning - erfarenheter n Adopterade barn n Familjehemsplacerade barn n Barn där föräldrarna strider
Förelöpare till desorganiserad anknytning n Omsorgssvikt n Tonårsföräldraskap n Alkoholmissbruk n Psykisk sjukdom inklusive depression
Viktiga egenskaper hos föräldrar/ familjehemsföräldrar n Reflexiv förmåga n Känslomässig tillgänglighet n Utgöra en trygg bas
Omsorgssvikt Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa och utveckling är i fara Karin Lundén, 2012
Omsorgssvikten består av n En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan n Och en väsentlig störning i föräldra - barn relationen Karin Lundén, 2012
Sviktande omsorg - omsorgssvikt n Föräldrars omsorgsförmåga har stor betydelse för barns fysiska och psykiska utveckling n Graden av känslomässig otillgänglighet tycks höra intimt samman med var gränsen går mellan sviktande omsorg och omsorgssvikt n Skrämd/skrämmande omvårdnad leder till omsorgssvikt
Fysiska övergrepp (Lundén, 2010) n Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) n oförklarliga blåmärken (11/386) n oförklarliga brännsår (3/386) n Märken efter människobett (1/386) n Märken efter fysisk bestraffning (1/386) n oförklarliga rodnader och irriterade hudpartier (9/386) n Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller genitalier (2/386) Karin Lundén, 2012
Fysisk vanvård (Lundén, 2010) Barnet n Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) n Byts inte på som det ska (9/386) n Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) n Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) n Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) n Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) n Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) n Hämtas inte från dagis (10/386) n Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) n Får för mycket mat (20/386) n Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till doktorn med barnet vid sjukdom (72/386) Karin Lundén, 2012
Försummelse (Lundén, 2010) n Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern behöver ha barnet hos sig (22/386) n Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386) n Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386) n Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387) n Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386) n Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386) n Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386) Karin Lundén, 2012
Känslomässig otillgänglighet (Lundén, 2010) n Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) n Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att reagera på barnets känslor och signaler (158/386) n Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) n Föräldern hotar barnet med förlust av kärlek och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer (21/386) n Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) n Barnet hotas med våld/stryk (11/386) n Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) n Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets behov (29/386 n Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) n Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet på dess nivå (90/386) Karin Lundén, 2012
Omsorgssviktande föräldrar lyckas inte n Hjälpa barn förstå vad det är som känslomässigt händer med det n Hjälpa barnet förstå kognitivt och beteendemässigt vad som händer med det n Att få barnet att känna sig trygg, lugnad och reglerad
Familjehemsplacerade barn och anknytning n Anknytningsprocessen ser något annorlunda ut än för barn i allmänhet n Umbäranden, omsorgssvikt och anknytningsproblem n Desorganiserad anknytning n Kognitiva svårigheter n Läkningsprocess i relation
Anknytning - viktiga erfarenheter n Vuxnas anknytning har visat sig kunna förutsäga barns anknytning n Familjehemsföräldrars anknytning har betydelse för till vilken grad barns anknytning kan förändras n Även barn som har haft en desorganiserad anknytning kan utveckla en tryggare anknytning om familjehemsföräldrarna tillåter det
Faktorer som ledde fram till trygg anknytning hos familjehemsplacerade barn n Familjehemsmammors lyhördhet n Mindre erfarna familjehemsmammor
Erfarenheter från forskning n Barn som placerades vid ett års ålder eller tidigare visade tidigt trygga anknytningsbeteenden i förhållande till ny anknytningsperson n För barn som placerats senare än ett års ålder verkade det svårare att lita på ny omsorgsgivare och förhålla sig så att omvårdande beteende väcktes
Att befästa anknytningsrelationen n Familjehemsföräldrars anknytning förutsade barnens anknytning vilken ålder barnen än var i vid placeringen n Ju äldre barn var vid placeringen desto längre tid tog det n En stor del av placerade barn hade familjehemsföräldrar med otrygg undvikande eller otrygg desorganiserad anknytning n Barn som utsatts för omsorgssvikt har särskilt stort behov av läkande omsorg för att kunna organisera sina anknytningsrelationer
Familjehemsföräldrars engagemang och dess betydelse (TIMB) n Familjehemsföräldrars engagemang högt respektive lågt har betydelse för barns anknytning n Ju fler familjehemsplacerade barn föräldrar haft eller har desto lägre engagemang n Familjehemsföräldrars engagemang har betydelse för hur länge barnen stannar där
Hjälp till familjehemsföräldrar (Attachment and Bio-behavioral Catch-up system) n Att hjälpa familjehemsföräldrar, som har svårt att ge omsorg när barn är olyckliga och oroliga, att inte vända sig bort n Att hjälpa familjehemsföräldrar att ge en mer känslomässigt förutsägbar omgivning för barn n Att hjälpa familjehemsföräldrar att ge en icke hotfull, trygg känslomässig omgivning för barnet
Att mäta anknytning hos vuxna n Självskattningsformulär n Intervjuer n AAI Adult Attachment Interview n IAS Intervju om Anknytningsstil (Attachment Style Interview ASI)
IAS intervju om anknytningsstil n Kvaliteten på förhållandet n Kvaliteten på nära relationer n Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer n Trygg, ambivalent och undvikande förhållningssätt i relationer n Övergripande anknytningsstil
Erfarenheter n IAS som del i utredning n Blivande adoptivföräldrar n Blivande familjehemsföräldrar n Föräldrar som redan har barn placerade hos sig n Inför placering av ett specifikt barn n Omsorgssviktande föräldrar
Intervju om Anknytningsstil Karin Lundén och Kerstin Frygner Centrum för Anknytningsintervju www.anknytningsintervju.se
Referenser i korthet n Bifulco, Jacobs, Bunn, Thomas & Irving (2008). Attachment Style Interview (ASI). A support-based adult assessment tool for adoption and fostering practice. Adoption & Fostering. Vol. 32, nr 2, s. 33-45. n Broberg, A., Granqvist, P.,Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori. Betydelsen av nära relationer. n Cassidy, J. & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research and Clinical applications.second Edition. n Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K., & Bates, B. (2001). Attachment for infants in foster care: The role of caregiver state of mind. Child Development, 72, 1467 1477. n Dozier, Grasso, Lindheim & Lewis (2007). The Role of Caregiver Comittment in Foster Care: Insights from the This Is My Baby Interview. n Fonagy, P. & Target, M. (1997). Attachment and reflective funciton: Their role in self-organization. Development and Psychopathology, nr. 9, s. 679-700. n Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen? n Schofield, G. & Beek, M. (2006). Attachment handbook for foster care and adoption. London: BAAF