Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas? - faktakunskaper, problemlösningsförmåga eller kritiskt tänkande? 2 Lars Nohagen 2 1
Skolverket: Att organisera kunskap, s. 64-68 Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle? Att förstå sammanhang Kognitiv kompetens Kommunikativ kompetens kunskap om människan och hennes omvärld. - om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir problemlösningsförmåga kritiskt tänkande perspektivseende flexibilitet och kreativitet användbara språkkunskaper interkulturell kompetens informationskompetens samt förtrogenhet med IT Social kompetens samarbetsförmåga organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund Yrkeskunskap yrkesskicklighet, entreprenörskap, kunna arbeta självständigt och ta ansvar Vad är det som ska bedömas? I skolan handlar det numera om att bedöma förmågor. Enligt skolans kunskapssyn är en förmåga uppbyggd av kunskapsformer som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. fakta Fakta är kunskap om något. Förståelse är att begripa, uppfatta meningen eller innebörden av något. förståelse färdighet Färdighet är att veta hur något ska göras och sedan kunna utföra det. förtrogenhet Förtrogenhet är när allt detta sitter i ryggmärgen. Ofta en tyst kunskap. Lars Nohagen 4 2
Vad är en förmåga? erfarenheter erfarenheter upplevelser av att tidigare gjort något liknande kunskaper Teoretiskt eller praktiskt orienterade inre bilder färdighet (förtrogenhet, skicklighet) egenskaper Medfödda eller förvärvade förmågor som t.ex. uthållighet, inlevelseförmåga eller dyslexi kunskaper egenskaper I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet En färdighet är att kunna utföra något Lars Nohagen 5 Vilka förmågor behövs på högskolan? Här nedan finns de förmågor som högskolor och universitet lyfte fram vad gäller högskoleförberedelse och vad de anser att blivande studenter behöver ha med sig från gymnasieskolan. 6 3
Det svenska betygsystemet 7 Lars Nohagen 7 Olika betygssystem Kunskapsrelaterat betygsystem Lars Nohagen Elevrelaterat betygsystem 4
Kunskapsrelaterat betygsystem Lars Nohagen Elevrelaterat betygsystem Varför en ny betygsskala med fler steg? Fler steg ger rättvisare betygssättning. Fler steg ger tydligare information. Fler steg gör det lättare att höja betygen. 5
Betygsstegens uppbyggnad Kvalitet Betyg A Mycket väl godkänd Betyg C Avstånden mellan betygsstegen är okända Betyg E Minimikrav Icke Godkänd Omfång B D En jämförelse Till övervägande del: A C E Uppfyller kriterierna för A i sin helhet Uppfyller kriterierna för C och till övervägande del för A Uppfyller kriterierna för C i sin helhet Uppfyller kriterierna för E och till övervägande del för C Uppfyller kriterierna för E i sin helhet Uppfyller inte kriterierna för E Bedömningsunderlag saknas 6
Hur bedöms mina prestationer? - om de generella kunskapskraven Progressionstabellen Betyg E Betyg C Betyg A Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Dra slutsatser enkla välgrundade välgrundade och nyanserade Utföra med visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag Värdera enkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras Dessa ska öka likvärdigheten i betygsättningen mellan olika ämnen Att kommunicera mål, bedöma elevprestationer och sätta betyg - lite konkreta tips 14 Lars Nohagen 14 7
Ämnesplanens uppbyggnad Varför finns ämnet? Ämnets karaktär Undervisningsmål Långsiktiga lärandemål Vad eleverna ska lära sig Vad ska behandlas i undervisningen? Kursplaner Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer? (Betygskriterier) Viktiga frågor att ställa inför undervisningen Frågor riktade mot elevers lärande: MÅL Vilka är eleverna? Vad kan de redan? Vilka uppfattningar, intressen och behov har de? Kunskapsinventering, kartläggning Vad ska eleverna kunna efter kursen? Lärandemål och kunskapskrav (A-C-E) Frågor riktade mot undervisningen: MEDEL Hur organiserar jag en undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå sina mål? Undervisningsmål, centralt innehåll, Hur jag reda på vad eleverna lär sig under kursen? Formativ bedömning Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen Hur tar jag reda på om undervisningen hjälper eleverna att nå sina mål? Formativ utvärdering Hur bedömer elevernas kunskaper och förmågor efter kursen? Summativ bedömning Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Betyg, ev. omdömen Hur tar jag efter kursen reda på om undervisningen varit ändamålsenlig? Summativ utvärdering 8
Bedömningens dilemma - coach eller domare? Pettersson (2005): Bedömningens påverkansfaktor. Lars Nohagen 17 Olika sätt att kommunicera en bedömning betyg Källa: Skolverket. omdöme Lars Nohagen 18 9
Att formulera tydliga uppgifter Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion eller en utredning. Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp? Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera? Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet Ett exempel: Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet 10
Kvalitativ bedömning Cunningham: Avancerad Kvalificerad Lärling Novis Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet Källa: Skolverket 11
Att skriva lokala kunskapskrav några råd: 1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN 2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E) Fastställ först minimikunnandet för godkänt. Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg. 3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA muntligt skriftligt, enskilt gemensamt, memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande 4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på: - tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer, - elevsvar, t.ex. från tidigare prov 5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS Det är elevernas kunskaper som skall bedömas. 6. TÄNK KVALITATIVT! Lars Nohagen 23 Att skriva tydliga mål veta kunna förstå Ord med vida tolkningsmöjligheter verkligen förstå inse fatta betydelsen av tro integrera skriva Ord med färre tolkningsmöjligheter beskriva med egna ord identifiera särskilja lösa konstruera bygga jämföra Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande? Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord, lösa ett problem eller konstruera något? Lars Nohagen 24 12
Kunskapens former - en kunskapsdiamant Vad kan göras åt detta? handla, tillämpa, utföra, lösa GÖRA Varför är det så? FÖRSTÅ analysera, förklara, se samband och finna mening Klimathotet Är det bra eller dåligt? VÄRDERA prioritera, tycka ta ställning VETA Hur är det egentligen? observera, beskriva, samla fakta Lars Nohagen 25 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 26 13
Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 27 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 28 14
Ta ställning! tar helt avstånd tar delvis avstånd instämmer delvis instämmer helt 1. En elev som svarar felfritt på alla skriftliga prov, men är tyst på lektionerna, kan inte få MVG. 2. Man ska sätta betyg på varje prov. 3. Skrivningar ska kodas så att läraren kan rätta dessa anonymt. 4. Grupparbeten ger fördelar till latare elever ( free-riders ) 5. Hemskrivningar borde inte vara tillåtna på grund av att en del elever fuskar. Lars Nohagen 29 Tankar inför undervisningen Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik 15
Tankar inför egen undervisning SYFTE och MÅL ELEVERNA RAMFAKTORER ALLMÄNNA FÖRBEREDELSER PLANERING AV LEKTIONERNA UPPFÖLJNING Varför detta kunskapsområde? (syfte) Vad ska eleverna lära sig? (kunskapsmål) Ålder, sammansättning, förkunskaper, motivation, studieförmåga, etc. Tidpunkt, lokal, möblering, utrustning, etc. Egen inläsning av kunskapsområdet. Val av innehåll: nyckelidéer, centrala begrepp, etc. Organisering av detta till en meningsfull struktur. Val av arbetsformer och läromedel. Lärobok? Hur förebereder sig eleverna? Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Studieplan? Hur inleder jag och hur avslutar jag? Hur är variationen mellan olika inslag? MAKIS: Motivation Aktivitet Konkretion Individualisering Samarbete Hur visar eleverna vad de lärt sig? (Examination) Hur tar jag reda på hur undervisningen fungerat i förhållande till målen? (Utvärdering) Lars Nohagen 2006 Undervisningsmetoder - några exempel föreläsning demonstration laboration lärarledda samtal caseundervisning Innehåll elevdiskussion bikupa akvariet rollspel, simuleringar kognitivt skrivande projektarbete problembaserat lärande (PBL) Lärare Elev 32 16
Några råd inför vfu:n Klargör tidigt syfte, mål och kunskapskrav (betygskriterier). Se till att tydliga ramar för undervisningen samt ha väl fungerande rutiner. Utgå från elevernas förförståelse. Särskilt från diffusa föreställningar, fördomar och olika missförstånd, Presentera ny kunskap så att eleverna kan integrera den med och differentiera den från det de redan vet. Detta kan ske genom att jämföra eller kontrastera nya begrepp mot tidigare begrepp. Var klar över att elever har olika lärstilar, att de lär sig saker på olika sätt. Ta hänsyn till detta vid planeringen. Lars Nohagen 2006 Några råd inför vfu:n För att undervisningen ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs en medveten organisation av innehållet, dvs. en god struktur ( en röd tråd ). Förankra undervisningen kring ett antal centrala begrepp och sammanhang, s.k. nyckelidéer. Försöka arbeta medvetet med induktiva och deduktiva strategier åk hiss mellan mark- och helikopterperspektiv. Inrikta undervisningen mot tänkande och förståelse. Det kan du göra genom att låta eleverna lära sig: - att skilja på fakta och värderingar - att se det allmänna i det särskilda, dvs. att generalisera. - att se orsakssamband, dvs. att förklara - att se likheter och skillnader, dvs. att jämföra Lars Nohagen 2006 17
Några råd inför vfu:n Utveckla förmågan att förklara komplicerade begrepp och sammanhang med hjälp av olika bildmässiga förklaringar, t.ex. bildmodeller, begreppshierarkier, metaforer och lexivisioner. Ha tillgång till en bred och varierad repertoar av olika konkretiseringar, t.ex. rollspel, case, studiebesök, fotografier, filmer, nyhetsartiklar, etc. Utveckla den egna kompetensen med att arbeta med värderingsfrågor samt att leda och moderera diskussioner. Kunna skapa god takhöjd och ha klara regler för samtalet. Inrikta dig på kvalitet inte kvantitet Signalera höga förväntningar det ökar elevers lärande Försök förena nytta med nöje. Lars Nohagen 2006 18