Betyg och bedömning. Föreläsning den 13 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Transkript

1 Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan och inte kan? Föreläsning den 13 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning och betygsättning - om att ta reda på vad elever kan Mån 27/2: Att undervisa för förståelse - om att använda bildmässiga förklaringar 2 1

2 Vad kommer det att handla om? VAD ÄR EN BEDÖMNING? VAD SKA BEDÖMAS? DET SVENSKA BETYGSYSTEMET KONKRETA TIPS OCH RÅD Lars Nohagen 3 Vad är en bedömning - och varför görs de? 4 Lars Nohagen 4 2

3 Likvärdig bedömning Kan betygskriterier skrivas så här? En idrottslärare talar i förväg om för sina elever vad som krävs för betyget Godkänd: Eleven skall: vara närvarande på minst 80 % av lektionerna. vara omklädd och delta aktivt, göra sitt bästa Fråga: Kan betygskriterier skrivas så här? Lars Nohagen 6 3

4 Undervisning och lärande - två sidor av samma mynt UTVÄRDERING UNDERVISNING LÄRARE med personliga egenskaper, kunskaper och förmågor u n d e r v i s n i n g s p r o c e s s Vad? Hur? d e t d i d a k t i s k a f ä l t e t undervisningsmål processmål ELEV med personliga egenskaper, kunskaper och förmågor För vem? Varför? l ä r a n d e p r o c e s s LÄRANDE När? lärandemål resultatmål BEDÖMNING omdöme betyg kunskapskrav 7 Vad är en bedömning? Med bedömning i skolan menas den observation och insamling av information som sker runt en elevs prestationer som tolkas och värderas för att leda till någon form av beslut (t.ex. betyg) och konsekvens (t.ex. åtgärdsprogram). Bedömningen fokuserar på den prestation som en elev utför som svar på en uppgift. Prestationen kan både vara en produkt (resultat) eller en process (arbete). Bedömningen består av en tolkning av prestationen i förhållande till olika kvalitativa kriterier (kunskapskrav). Dessa finns formulerade i kursplanerna. Till hjälp vid tolkningen finns olika bedömningsstöd (t.ex. kunskapstaxonomier och bedömningsmatriser). Lars Nohagen 8 4

5 Cunninghams bedömningsmatris - exempel på kvalitativ bedömning med standardiserade betygskriterier AVANCERAD fullföljer alla viktiga delar av uppgiften och kommunicerar sina idéer tydligt. visar förståelse för aktuella begrepp eller processer på ett djupare plan dvs. kan generalisera, se analogier och tillämpa. KVALIFICERAD fullföljer de flesta av uppgiftens viktiga delar och kommunicerar sina idéer tydligt. visar förståelse för centrala begrepp även om han eller hon bortser från eller missförstår mindre viktiga idéer och detaljer. LÄRLING fullföljer några av uppgiftens viktigare delar och kommunicerar dessa idéer tydligt. visar att det finns luckor i hans eller hennes begreppsliga förståelse. NOVIS klarar inte av att skapa ett sammanhang eller så innehåller presentationen bara återgiven information. Svaren är helt fel eller irrelevanta. Lars Nohagen 9 Varför görs bedömningar? Förr gjordes bedömningar för att: rangordna elever genom att bestämma värdet av en elevs prestation i förhållande till övriga elever. Detta kallas för elevrelaterad bedömning. Idag görs bedömningar för att: antingen för att samla information som kan användas för att förbättra elevers lärande eller lärares undervisning. eller fastställa vad elever kan för att kunna ge ett sammanfattande omdöme eller slutbetyg. Detta kallas för kunskapsrelaterad bedömning. Lars Nohagen 10 5

6 Två typer av bedömningar Formativ bedömning att ta reda på var eleven befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen för kursen eller utbildningen. Ex. feedback, vägledning, utvecklingssamtal, gensvarsgrupper Summativ bedömning att ta reda på vad eleverna lärt sig efter en kurs eller utbildning. Ex. tentamen, betygsättning Formativ bedömning är när kocken smakar soppan och summativ bedömning är när gästen gör det. (Robert Stakes) Lars Nohagen 11 Vad ska bedömas? - faktakunskaper, problemlösningsförmåga eller kritiskt tänkande? 12 Lars Nohagen 12 6

7 Vad är det som ska bedömas? I skolan handlar det numera om att bedöma förmågor. Enligt skolans kunskapssyn är en förmåga uppbyggd av kunskapsformer som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. fakta Fakta är kunskap om något. Förståelse är att begripa, uppfatta meningen eller innebörden av något. förståelse färdighet Färdighet är att vet vi hur något ska göras och sedan kunna utföra det. förtrogenhet Förtrogenhet är när allt detta sitter i ryggmärgen. Ofta en tyst kunskap. Lars Nohagen 13 Vad är en förmåga? erfarenheter erfarenheter upplevelser av att tidigare gjort något liknande kunskaper Teoretiskt eller praktiskt orienterade inre bilder färdigheter (förtrogenhet) egenskaper Medfödda eller förvärvade förmågor som t.ex. uthållighet, inlevelseförmåga eller dyslexi kunskaper egenskaper I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet En färdighet är att kunna utföra något Lars Nohagen 14 7

8 Skolverket: Att organisera kunskap, s Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle? Att förstå sammanhang Kognitiv kompetens Kommunikativ kompetens kunskap om människan och hennes omvärld. - om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir problemlösningsförmåga kritiskt tänkande perspektivseende flexibilitet och kreativitet användbara språkkunskaper interkulturell kompetens informationskompetens samt förtrogenhet med IT Social kompetens samarbetsförmåga organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund Yrkeskunskap yrkesskicklighet, entreprenörskap, kunna arbeta självständigt och ta ansvar Det svenska betygsystemet 16 Lars Nohagen 16 8

9 Olika betygssystem Kunskapsrelaterat betygsystem Lars Nohagen Elevrelaterat betygsystem Varför en ny betygsskala med fler steg? Fler steg ger rättvisare betygssättning. Fler steg ger tydligare information. Fler steg gör det lättare att höja betygen. 9

10 En jämförelse Till övervägande del: A Uppfyller kriterierna för A i sin helhet Uppfyller kriterierna för C och till övervägande del för A Uppfyller kriterierna för C i sin helhet C Uppfyller kriterierna för E och till övervägande del för C Uppfyller kriterierna för E i sin helhet E Uppfyller inte kriterierna för E Bedömningsunderlag saknas Betygsstegens uppbyggnad Kvalitet Betyg A Mycket väl godkänd Betyg C Avstånden mellan betygsstegen är okända Betyg E Minimikrav Icke Godkänd Omfång 10

11 Progressionstabellen Ökar likvärdigheten i betygsättningen mellan olika ämnen Betyget E Betyget C Betyget A Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Dra slutsatser enkla välgrundade välgrundade och nyanserade Utföra med visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag Värdera enkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras Att kommunicera mål, bedöma elevprestationer och sätta betyg - lite konkreta tips 22 Lars Nohagen 22 11

12 Ämnesplanens uppbyggnad Varför finns ämnet? Ämnets karaktär Undervisningsmål Långsiktiga lärandemål Vad eleverna ska lära sig Vad ska behandlas i undervisningen? Kursplaner Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer? (Betygskriterier) Viktiga frågor att ställa inför undervisningen Frågor riktade mot lärandet: MÅL Vilka är eleverna? Vad kan de redan? Vilka uppfattningar, intressen och behov har de? Kunskapsinventering, kartläggning Vad ska eleverna kunna efter kursen? Lärandemål och kunskapskrav (A-C-E) Frågor riktade mot undervisningen: MEDEL Hur organiserar jag en undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå sina mål? Undervisningsmål, centralt innehåll, Hur jag reda på vad eleverna lär sig under kursen? Formativ bedömning Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen Hur tar jag reda på om undervisningen hjälper eleverna att nå sina mål? Formativ utvärdering Hur bedömer elevernas kunskaper och förmågor efter kursen? Summativ bedömning Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Betyg, ev. omdömen Hur tar jag efter kursen reda på om undervisningen varit ändamålsenlig? Summativ utvärdering 12

13 Bedömningens dilemma - coach eller domare? Pettersson (2005): Bedömningens påverkansfaktor. Lars Nohagen 25 Olika sätt att kommunicera en bedömning betyg Källa: Skolverket. omdöme Lars Nohagen 26 13

14 Vad säger utbildningsforskningen? Faktorer vid bedömning som hindrar elevers lärande: När lärare fokuserar sin bedömning på kvantitet framför kvalitet. När lärare riktar större uppmärksamhet mot poängsättning och betygsättning än mot att ge eleverna råd om förbättringar, När lärare fokuserar mer på elevens uppförande och beteende än att stödja eleven till mer effektivt lärande. Lars Nohagen 27 Att skriva tydliga mål veta kunna förstå Ord med vida tolkningsmöjligheter verkligen förstå inse fatta betydelsen av tro integrera skriva Ord med färre tolkningsmöjligheter beskriva med egna ord identifiera särskilja lösa konstruera bygga jämföra Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande? Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord, lösa ett problem eller konstruera något? Lars Nohagen 28 14

15 Exempel på tydliga målformuleringar Uppnåendemål: Efter kursen ska du kunna renovera bromssystemet på en personbil. Målkriterier: Ex. Målet är uppnått när du kan 1.. byta bromsskivor 2.. göra rent bromsbeläggen 3.. justera handbromsvajern 4.. byta bromsvätska Betygskriterier: Betygsnivån relateras till den grad av självständighet resp. lärarhjälp som eleverna behöver vid utförandet av moment 1-4 ovan. MVG = utan lärarhjälp VG = med viss lärarhjälp G = med mycke lärarhjälp IG = kan inte byta bromssystem inte ens med lärarhjälp Lars Nohagen 29 Kunskapens former - en kunskapsdiamant Vad kan göras åt detta? handla, tillämpa, utföra, lösa GÖRA Varför är det så? FÖRSTÅ analysera, förklara, se samband och finna mening Klimathotet Är det bra eller dåligt? VÄRDERA prioritera, tycka ta ställning VETA Hur är det egentligen? observera, beskriva, samla fakta Lars Nohagen 30 15

16 Källa: Skolverket Att formulera tydliga uppgifter Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion eller en utredning. Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp? Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera? Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet 16

17 Ett exempel: Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet Kvalitativ bedömning Cunningham: Avancerad Kvalificerad Lärling Novis Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet 17

18 Att skriva lokala kunskapskrav några råd: 1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN 2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E) Fastställ först minimikunnandet för godkänt. Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg. 3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA muntligt skriftligt, enskilt gemensamt, memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande 4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på: - tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer, - elevsvar, t.ex. från tidigare prov 5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS Det är elevernas kunskaper som skall bedömas. 6. TÄNK KVALITATIVT! Lars Nohagen 35 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 36 18

19 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 37 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 38 19

20 Ta ställning! tar helt avstånd tar delvis avstånd instämmer delvis instämmer helt 1. En elev som svarar felfritt på alla skriftliga prov, men är tyst på lektionerna, kan inte få MVG. 2. Man ska sätta betyg på varje prov. 3. Skrivningar ska kodas så att läraren kan rätta dessa anonymt. 4. Grupparbeten ger fördelar till latare elever ( free-riders ) 5. Hemskrivningar borde inte vara tillåtna på grund av att en del elever fuskar. Lars Nohagen 39 20