Betygssystemets antaganden och historia

Transkript

1 Betygssystemets antaganden och historia

2 Vi skiljer påp sakerna i vår v r världv En stol har vissa (avgörande) egenskaper Ett bord har andra (avgörande) egenskaper

3 Vi skiljer påp eleverna i vår v r skola MVG-eleven har vissa egenskaper som en VG-elev saknar... VG-eleven har vissa egenskaper som en G-elev saknar... G-eleven har vissa egenskaper som en IG-elev saknar... IG-eleven har typiska IG-egenskaper eller?

4 Artskillnad som utgångspunkt för f r betygen Ett nytt betygssystem -SOU 1992:86 "Utöver G, VG, MVG och F även: Är klar över ämnets olika metoder och metodernas begränsningar. Inser relativiteten, begränsningarna och tidsberoendet i dagens kunskaper och inser även ämnets relation till andra ämnen och hur det skiljer sig från andra ämnen." Utmärkt "Utöver G, VG och MVG även: Behärskar ämnets metod/metoder och kan utifrån dessa självständigt formulera och pröva antaganden och försök till förklaringar, studera, analysera och dra slutsatser utifrån vissa ämnesaspekter teoretiska och praktiska." Framstående "Utöver G och VG även: Är utifrån stor bredd och stort djup i sitt kunnande klar över relationen mellan ämnets innehåll och metod och visar därvid upp en god förmåga att tillämpa sina kunskaper." Mycket väl godkänd Väl godkänd "Utöver G även: Har både bredd och djup i sitt kunnande. Har inom vissa ämnesaspekter kännedom om relationer mellan kunskaper om och i ämnet" Godkänd "Har för vardagligt samhällsliv/yrkesliv och fortsatta studier de nödvändiga kunskaperna om och/eller i ämnet och visar detta i ord och handling." Ännu icke godkänd / Icke godkänd "Eleven har ännu icke/icke uppnått de kunskaper som krävs för att kunna förstå, fungera och verka i vårt samhälle."

5 Man hade hört h talas om kvalitativ forskning Ordet kvalitet i SAOB [av lat. qualitas, till qualls, så eller så beskaffad, hurudan] 1) beskaffenhet, natur; ofta (i synnerhet i vetenskapligt fackspråk): art (fattad såsom kategori eller indelningsgrund); motsatt: kvantitet. a) om ett omdömes beskaffenhet med hänsyn till huruvida dess predikat påstås om subjektet eller frånkännes subjektet b) om den av artikulatoriska faktorer bestämda, för varje språkljud specifika beskaffenheten c) i synnerhet handel, i fråga om handelsvara o. d., övergående i betydelsen: sort d) i synnerhet handel, i pregnant användning: god beskaffenhet eller sort; i synnerhet såsom förled i sammansättningar OBS! e) i uttrycket vinna kvalitet, vid schackdrag som har till följd att båda spelarna förlora var sin pjäs 2) (föråldrad betydelse) ställning; värdighet rang stånd; titel OBS! a) i uttr. (ut) i eller under kvalitet av o.d., i egenskap av; med rang av b) (numera blott i vitter stil, arkaiserande) i uttrycket av kvalitet, av förnämt stånd, med hög rang, i god samhällsställning 3) (numera nästan blott i vetenskapligt fackspråk) egenskap, (stundom övergående i betydelsen: bestämning)

6 Betyg, enligt läroplanerna l 1994 (1998) "Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne." (Lpo 94 - ursprungligen) "Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock." (Lpo 94 sedan 1998) "Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs " (Lpf 94 hela tiden) I det stora hela uttrycker alltså betyget en slags gradskillnad men vilka mål/kunskapsmål är det som avses?

7 Betyg, enligt grundskolans läroplan l BEDÖMNING OCH BETYG Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (s.18) I det stora hela uttrycker alltså betyget en slags gradskillnad Vad betyder det att ordet kunskapskrav finns på två ställen?

8 Så sant som det är r sagt Reliabiliteten Hela ämnet/ kursen Elever förstår sällan eller aldrig att betyget skall sättas på den integrerade kunskapen ( i slutet av skolår eller efter avslutad kurs) Elever förstår inte grundläggande mätteoretiska förhållanden, som t.ex. att "maxpoäng" saknar betydelse Problem som vi borde ta tag i Många verkar tro att lärare har skyldighet att beskriva den allmängiltiga gränsen mellan två betyg Det är svårt att visa vad man bedömer och betygssätter, men säkert kan lärare bli både bättre och tryggare Staten har ju redan gjort detta Validiteten