EXAMENSARBETE. "De sätter bra betyg på dem de gillar"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2006:130 "De sätter bra betyg på dem de gillar" Lärares och elevers attityder till mål och betyg på två grundskolor Cecilia Holmgren Camilla Isaksson Forsén Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2006:130 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--06/130--SE

2 Abstrakt Syftet med undersökningen var att genom intervjuer och enkäter ta reda på elever och lärares attityder kring kursmålen, betygskriterierna, informationen om dessa samt rättvisan kring betygssättningen i kärnämnet engelska. Undersökningen avgränsades till att studera två grundskolor i Kiruna Kommun. I bakgrunden beskrivs vad målen och betygskriterierna står för samt hur dessa ska användas, vilket sedan utgör underlaget för de kvalitativa samt kvantitativa studierna. Undersökningen genomfördes således med hjälp av enkäter och intervjuer och resultatet visade att elever från de utvalda skolorna hade både liknande och skilda attityder i frågor rörande mål och betyg. Även de två intervjuade lärarna skiljde sig åt i sina svar och därmed i sina attityder. Gemensamt visade sig dock vara att eleverna, trots lärarnas försök till att informera, inte riktigt förstod vad målen och betygskriterierna innebar. Den attityd om orättvisa betyg som generellt uppkom i samband med detta kunde därmed anses grunda sig på just denna okunskap från elevernas sida eller på det faktum att en av lärarna trots vetskap inte baserade sin betygssättning på de korrekta grunderna.

3 Innehållsförteckning Abstrakt Innehållsförteckning Bakgrund 1 Inledning 1 Betygssystemets utveckling och funktion 1 Styrdokumenten om betygssättning samt ämnet engelska 3 Attityder i svensk media kring ofullständiga betyg 5 Tidigare forskning 6 Syfte 9 Avgränsning 9 Definition av betydelse för studien 9 Attityd 9 Metod 10 Val av metoder 10 Undersökningsgrupp 10 Urval 10 Bortfall samt bortfallsanalys 10 Instrument 11 Genomförande 11 Tidsplan 11 Resultat 12 Enkätredovisning 12 Intervjuredovisning 22 Avslutande diskussion 27 Reslutatdiskussion 27 Reliabilitet och validitet 28 Framtida forskning 29 Referenser 30 Bilagor 32 Bilaga 1- Kursplan för ämnet Engelska på grundskolan 32 Bilaga 2- Kursplan för ämnet Engelska på gymnasiet 36 Bilaga 3- Betygskriterier för Engelska A på gymnasiet 38 Bilaga 4- Underlag för urval 40 Bilaga 5- Enkätundersökning 41 Bilaga 6- Intervjuguide 45

4 1 Bakgrund Inledning Idén för uppsatsens ämne uppkom i samband med en av våra tidigare praktikperioder hos en specialpedagog på Kirunas gymnasieskola. Specialpedagogen i fråga kände å ena sidan att många av eleverna som kom från grundskolan till gymnasiet utan fullständiga betyg i kärnämnen, som därmed var tvungen att läsa ämnena hos denna, hade mer kunskaper än vad betygen visade på. Å andra sidan hade några av dem som kommit från grundskolan med godkända betyg efter någon månad visat sig sakna de kunskaper som de utifrån betygen borde ha haft. Specialpedagogen upplevde även att detta problem var något som hade att göra med från vilken grundskola eleverna kom ifrån. Eftersom det i läroplanen (Lpo 94) står skrivet att: Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. 1, tycker vi det är skrämmande ifall specialpedagogens uppfattning, om att skolor är olika hårda vad gäller betygsättning utifrån målen, stämmer och vi ansåg därför som blivande lärare att det kändes viktigt att studera detta område. I bakgrunden kommer information som utgör en teorietisk bakgrund till studien att presenteras. Betygssystemen, styrdokumenten, attityder i media angående ofullständiga betyg samt tidigare forskning är de områden och rubriker som kapitlet innefattar. Betygssystemets utveckling och funktion Sverige har under 1900-talet genomgått tre olika betygssystem. Fram till 1960-talet hade landet något som kallades för absoluta betyg, ett system som byggde på att kunskapen var absolut och säker och något som lärarna kunde föra över till lärjungarna. Elevernas kunskaper kunde jämföras med de kunskaper som angavs i kursplanen. Detta system efterträddes av ett grupprelaterat betygssystem med relativa betyg, med detta menades att eleverna systematiskt och tillförlitligt kunde rangordnas. Betygssystemet var anpassat för urval till högre studier och betyget angav alltså hur en individs kunskap förhöll sig till andra individer inom samma ämne, det visade inte på vilka kunskaper eleven hade utan bara hur de låg till jämfört med andra. Det sista systemet som trädde i kraft under 1990-talet, och som än i dag används i Sveriges skolor, var det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen i detta system relaterar till angivna kunskapskvalitéer som finns i målen och kriterierna. Ett provresultat kan inte räcka till som bedömning för ett betyg eftersom det bara rangordnar eleven och inte säger någonting om den enskilde elevens kvalitéer och kunskaper. Varje betygssteg uppåt i detta system värderas utifrån ytterligare kvalitéer som byggs på de grundläggande kraven som finns gör att uppnå Godkänt (G) i ämnet. De högre kriterierna omfattar alltså även alla de krav som satts för de lägre. 2 I grundskolan finns det endast mål för betyget Godkänd då alla ska ha rätt till att klara målet och inte bli utan betyg i något ämne, men när man uppnått dessa finns det kriterier uppsatta 1 Utbildningsdepartementet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 (Stockholm: Skolverket, 1999) 2.7. sid Skolverket. Styrsystemet och betygssystemet

5 2 för de högre betygen. I gymnasiet finns kriterier redan för betyget Godkänd då risken finns att man kan få betyget Icke Godkänd (IG) 3 I fall en elev riskerar att få detta betyg ska denna få stödundervisning men om eleven ändå inte klarar målen för det godkända betyget har denne rätt till att gå om kursen både en eller två gånger. Detta i fall det finns särskilda skäl vilket i så fall rektorn beslutar om. 4 Om en elev inte har fått minst betyget Godkänt på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört en kurs två gånger och inte fått betyget minst Godkänt får rektorn besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl. 5 Som nämnts ovan skall bedömning göras och betyg sättas efter kursplanernas mål samt efter betygskriterier. Det är inte närvaro, flit eller ambition med mera som ska tas med i bedömningen, förutom om dessa saker inte är ett direkt hinder för att målen ska kunna nås, utan det är enbart kunskapen ska tas med. 6 Kunskapen som i sin tur kan definieras på olika sätt och i och med det delas in i fyra aspekter: Faktakunskaper, förståelsekunskaper, färdigheter samt förtrogenhetskunskaper. Dessa fyra varianter av kunskaper kan inte visa sig en och en utan de är integrerade med varandra och ingen kunskap är mer värd än den andra. 7 Bedömningen ska även grundas på flera tillfällen och former vilket gör att ett enskilt prov inte kan avgöra bedömningen för ett helt ämne 8, exempelvis så tar de nationella proven inte upp alla kunskaper som eleven ska ha gentemot de uppställda målen för kursen utan dessa prov ska främst göra så att bedömningsgrunderna är så jämna som möjligt över landet vilket i sin tur ska leda till en nationell rättvis bedömning och betygsättning. 9 Eleverna ska vid betygsättning vara väl informerade om vilket betyg som de kommer att få samt vad detta grundar sig på, det gäller alltså för läraren att fortlöpande, enligt både grundskole- och gymnasieförordningen minst en gång per termin, informera eleven och dess vårdnadshavare (i fall eleven är under 18 år) om hur eleven ligger till i relation till målen samt att diskutera vad som kan göras för att eleven ska nå dit. 10 Grundskolan i Sverige är obligatorisk vilket inte gymnasieskolan är men regeringen arbetar hela tiden för att alla unga ändå ska fortsätta sina studier efter år nio. För att få göra det krävs att eleven har fått Godkänt i kärnämnena engelska, matematik samt svenska när de får sitt slutbetyg i grundskolan, undantaget att de börjar på ett individuellt program på gymnasiet där de läser in de färdigheter som saknas i kärnämnena för att sedan gå vidare till ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram 11 allt enligt Gymnasieförordningen (2000:219): Undervisning i engelska på grundskolenivå kan erbjudas inom ramen för ett individuellt program Thullberg, P och Östmar, J-E. Allämna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning (Stockholm: Skolverket, 2004) sid Ibid. sid Utbildnings- och kulturdepartementet. Gymnasieförordningen (Stockholm: Sveriges Riksdag, 1992) Kap Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Korp, H. Kunskapsbedömning- hur, vad och varför (Kalmar: Myndigheten för skolutveckling, 2003) sid. 86 f. 8 Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Ibid. sid. 52 f. 10 Ibid. sid Eliasson, R. Var fjärde elev får inte godkänt, Dagens Nyheter, Utbildnings- och kulturdepartementet. Kap 5 3

6 3 Om en elev inte klarar målen för de femte eller det nionde skolåret får inte betyget Icke Godkänd tilldelas utan då ska ett skriftligt omdöme ges istället för ett betyg 13 : Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall har uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, skall betyg inte sättas i ämne 14. Då en elev har svårigheter med läsning och skrivning eller andra funktionshinder finns det undantag som gör det möjligt för läraren att frånse detta vid betygsättning men skolan måste först och främst försöka hitta andra metoder och hjälpmedel som kan hjälpa eleven. 15 Om en elev i grundskolan riskerar att inte nå målet för Godkänd har läraren respektive rektorn dessutom skyldighet att både ordna ett extra utvecklingssamtal samt utforma ett åtgärdsprogram med den individuella utvecklingsplanen (från och med år 2006) respektive studieplanen som grund. 16 Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftade individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanen. 17 Då det gäller gymnasiet är det speciellt viktigt att lärarna får kompetensutveckling i bedömning och betygssättning så att de kan ge rättvisa betyg, detta eftersom dessa betyg, precis som grundskolans, inte kan överklagas och dessutom har dessa betyg en stor betydelse för eleverna när de ska söka vidare till utbildningar vid högskola och universitet. 18 Rektorn har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att lärare och annan personal får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. 19 Styrdokumenten om betygssättning samt ämnet engelska För att eleverna ska få studera det som de är intresserade av samt det som de har behov utav men samtidigt få rättvisa betyg krävs ett bra och tydligt bedömningssystem som gäller över hela landet kom de nyaste läroplanerna, Lpo 94 för det obligatoriska skolväsendet samt Lpf 94 som gäller den frivilliga skolformen. Dessa två kompletteras dock med kursplaner på grund utav att deras mål för planering av undervisningen är väldigt vidsträckt. Staten och kommunen ansvarar med styrdokumenten samt Skollagen, 1 kapitlet 2, som grund, för att ge en likvärdig utbildning och bedömning oavsett om undervisningen går till på olika sätt eller eleverna befinner sig på olika ställen i landet. 21 En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolornas resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. 22 Ett av målen som eleverna skall uppnå både i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 13 Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Utbildningsdepartementet. Grundskoleförordningen (Stockholm: Sveriges Riksdag, 1994) Kap Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Ibid. sid. 31 f. 17 Utbildningsdepartementet. Grundskoleförordningen. Kap Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Utbildningsdepartementet. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 (Stockholm: Skolverket, 2000) 2.6. sid Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Utbildningsdepartementet. Lpo sid Ibid. sid. 6

7 4 94) och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) rör specifikt engelskan, vilket visar att detta ämne är av mycket stor vikt i undervisningen samt har en betydande roll i elevernas liv. Eleven skall kunna använda engelska på ett funktionellt sätt i yrkes- och vardagsliv och för fortsatta studier. 23 samt kunna kommunicera i tal och skrift på engelska. 24 Detta uttrycks även i kursplanen för såväl grundskolans som gymnasieskolans engelska där det påtalas att: Engelskan är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk i världen. Förmåga att använda engelska är nödvändigt för studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga internationella kontakter av olika slag. [ ] Det engelska språket och olika kulturyttringar från engelskspråkiga länder finns lätt tillgängliga i det svenska samhället. Eleverna stöter i dag på många varianter av engelska utanför skolan. De möter engelska i skiftande sammanhang: i teve, i filmer, i musikens värld, via Internet och datorspel, i texter och vid kontakter med engelsktalande. 25 I Lpo 94 finns riktlinjer för hur läraren skall agera och när det gäller elevernas möjligheter att nå upp till målen sägs att läraren skall: samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. 26 Lärarna måste även, så som det tidigare nämnts, hålla eleverna informerade, i samverkan med hemmet, om hur de ligger till gentemot målen. Båda läroplanerna trycker på att allt material som finns till förfogande och som kan tänkas spegla elevens kunskaper ska användas när betygssättningen ska göras. Alla kunskaper måste bedömas allsidigt eftersom betyget ska uttrycka hur väl varje elev har kunnat nå upp till målen och kriterierna i kursplanerna som i sin tur finns angivna för varje ämne eller kurs. 27 Kursplanerna ser lite olika ut i de olika skolformerna, i grundskolan är det enskilda kursplaner för olika ämnen eller ämnesgrupper medan kursplanerna i gymnasiet består av ett övergripande mål för hela ämnet men är sedan även indelat i specifika mål för de olika kurserna inom ämnet. 28 Kursplanerna för de båda skolformerna är indelade i två delar: mål att sträva mot som visar vilka kunskaper skolan ska försöka få eleverna att utveckla 29, samt mål att uppnå vilka visar på de kunskaper som varje enskild elev ska ha uppnått då en kurs eller ett ämne är slutfört. 30 Detta ska också leda till att alla elever över landet ska ha liknande grundkunskaper. I kursplanen motiveras även varför ämnet är viktigt för utbildningen samt vad som är mest väsentligt inom själva ämnet. 31 I kursplanen för ämnet engelska specificeras ämnets syfte, karaktär, uppbyggnad, mål och kriterier (se Bilaga 1, 2 samt 3). Sveriges Riksdag via utbildningsdepartementet har även gett ut två förordningar som skolorna måste följa och där engelskan samt betygshanteringen tas upp; Grundskoleförordningen samt Gymnasieförordningen. I Grundskoleförordningen finns följande riktlinje vad gäller betygen i engelska: Ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall användas i slutet av årskurs nio för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Utbildningsdepartementet. Lpf sid Utbildningsdepartementet. Lpo sid Skolverket. Kursplan i Engelska för grundskolan , Utbildningsdepartementet. Lpo sid Utbildningsdepartementet. Lpo sid. 18 samt Utbildningsdepartementet. Lpf sid. 15 f. 28 Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Ibid. sid Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Skolverket. Styrsystemet och betygssystemet, Utbildningsdepartementet. Grundskoleförordningen. Kap 7 10

8 5 Liknande direktiv finns nämnt även i Gymnasieförordningen: Inför betygssättningen i kärnämnena [ ] engelska [ ] skall lärarna använda sig av nationellt fastställda prov. [ ] för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. 33 Resultaten från de nationella proven kontrolleras och samanställs sedan för att redovisas via skolverket som en del av en utbildningsresultat rapport (senaste rapporten från 2005 visar på att fyra procent inte nådde upp till målen i den muntliga delen av provet, 8,7 procent nådde inte målen i den receptiva delen och 5,1 procent nådde dem inte i den skriftliga 34 ). Detta för att försöka garantera att eleverna får rättvisa betyg. Utifrån de nationella läroplanerna ska kommunerna utforma en lokal arbetsplan till vilket skolverkat har satt upp allmänna råd. De tolkningar som respektive skola väljer att göra lokalt får inte ändra på de nationella målen så att de kompletteras med ytterligare krav eller begränsar kraven 35. Det lokala arbetet för att tydliggöra och konkretisera de nationella målen och betygskriterierna har olika syften. Det utgör ett underlag för planeringen av undervisningen, det ligger till grund för information, diskussion och samråd med elever och föräldrar och för bedömningen av elevens kunskaper. 36 Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. 37 Trots de lokala arbetsplanerna är det alltid de nationella målen och kriterierna som ligger till grund för bedömningen av eleverna men läraren ansvarar för att upplägget på undervisningen görs så att eleverna har möjlighet att nå upp till de nationella målen och kan bedömas utifrån dessa. Om eleverna får vara med och planera undervisningen får de en tydlig inblick i vilka krav som ställs och vad som kommer att bedömas. 38 Läraren måste anstränga sig för att hjälpa eleverna att förstå målen som ofta kan vara svårbegripliga med många komplicerade ord. 39 Attityder i svensk media kring ofullständiga betyg Denna del av bakgrunden, som behandlar attityder i svensk media, baseras på fyra artiklar från olika större dagstidningar i Sverige som har länkats från Skolverkets hemsida. Sverige har en bra statistik vad gäller skillnaden mellan mål och resultat om man jämför med exempelvis England eller olika delstater i USA men enligt Ragnar Eliassons artikel i Dagens Nyheter kan vi inte nöja oss med det. Att en fjärdedel inte klarar av de minimikrav som Sverige har satt upp för den obligatoriska skolan kan bara delvis förklaras av att eleverna har en viss utbildnings- eller invandrarbakgrund, kvalité och lärarens förväntningar är enligt Eliasson det som måste anses som viktigt i utredningarna kring hur Sverige ska lyckas minska 33 Utbildnings- och kulturdepartementet. Gymnasieförordningen. Kap Skolverket. Utbildningsresultat Riksnivå, Del 1 (Stockholm: 2005) Tabell 1.4 sid Thullberg, P och Östmar, J-E. sid Ibid. sid Ibid. 38 Ibid. sid Skolverket. Styrsystemet och betygssystemet,

9 6 antalet elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. 40 Siffror från Skolverket rörande läsåret 2003/04 visar på att sex procent lämnade grundskolan utan att ha uppnått målen i Engelska det vill säga elever av totalt Samma läsår kan ovanstående utredning även visa på att 2,7 procent, det vill säga av gymnasieelever i Sverige, lämnat Engelska A-kursen med ett Icke Godkänt i betyg. 42 Eliasson betonar i sin artikel i Dagens Nyheter från 2001 att det är stora skillnader mellan resultaten från kommun till kommun, men även mellan olika skolor inom kommunen och menar på att detta hamnar i skymundan då både elever som får det högsta betyget och elever med ofullständiga betyg ökar i antal. Nivåsänkningen märks inte eftersom det verkar som att lärarna mer och mer dragit nytta av alla steg i betygsskalan och därmed har betygsspridning ökat. Faktum kvarstår fortfarande att allt för många elever i Sverige inte uppnår målen för respektive ämne, 43 detta trots att riksdagen i och med 1994 års läroplan (Lpo94) fastställde en ambitionsnivån där: alla elever ska ges möjlighet att nå de mål i grundskolan som krävs för betyget Godkänt. En ambition som ledde till ökade krav på både lärare, skolledare och kommuner. Att de stora skillnaderna kommunerna emellan är ett stort problem påpekar även Thullberg och Barklund i sin artikel från Betygen är så pass avgörande för en elevs framtid, då de ska kunna konkurrera med övriga om en plats på just den utbildningen de vill gå på gymnasiet, att dessa skillnader inte ska få förekomma. De menar att likvärdig och rättvis betygssättning utan fördelar för vissa elever ska kunna krävas. De som ska sätta betyg måste känna till vad betygen ska grundas på vad de kan ta med i betygsvärderingen samt vara säker på sin sak. För det krävs att dessa är insatta i läroplaner, kursplaner och betygskriterier vilket inte outbildade, vikarierande lärare är. Vissa skolor har även visat sig bryta mot de regler som finns för att garantera likvärdig betygssättning genom att gynna sina egna elever medvetet. Detta ska kunna kontrolleras genom varje skolas kvalitetsredovisning eller genom att Skolverket gör inspektioner samt genomför intervjuer med elever. 44 I en undersökning gjord av Skolverket framhålls att flera av Kiruna Kommuns 15 grundskolor måste öka sina resultat så att fler kan nå kunskapsmålen. Kommunen låg 2005 under snittet för antalet elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. 85,8 procent jämfört med rikets genomsnitt på 89,9 procent. De insatser som kommunen bör göra för att förbättra detta är att följa kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen, förbättra arbetet med bedömning och betygssättning, förbättra resultaten så att fler elever når målen. 45 Tidigare forskning Den tidigare forskningen baseras på två examensarbeten från andra lärarstudenter både från Luleå Tekniska Universitet och från Högskolan Dalarna men även på en avhandling gjord av Peter Nyström från Umeå Universitet. 40 Eliasson, R. Nästan var fjärde elev underkänd, Dagens Nyheter, Skolverket. Utbildningsresultat Riksnivå, Del 1, Tabell 1.5A sid. 32 f. 42 Ibid. Tabell 4.2 sid. 69 f. 43 Eliasson, R. Var fjärde elev får inte godkänt, Thullberg, P och Barklund, A. Betygen måste bli mer rättvisa, Göteborgs Posten, Skolverket. Bra värdegrundsarbete i Kiruna Kommun men fler elever måste nå kunskapsmålen i grundskolan (20 januari 2005)

10 7 Det examensarbete som ligger närmast vårt är Maria Holzmanns Betyg och bedömning- i teorin och praktiken där syftet är att studera elevernas uppfattning kring betyg och bedömning. Hon har liksom oss valt att studera elever i år nio samt att använda sig av en enkätundersökning. 46 Lärarna på den skolan som ingår i Holzmanns undersökning säger sig arbeta med mål- och betygskriterierna genom att i början av varje kurs lämna ut stenciler med respektive skrift på men ändå verkar de flesta eleverna tro att det främst är deras beteende som betygssätts. Vidare i hennes undersökning står det att många elever tycker att målen samt betygskriterierna är viktiga att känna till trots att de är svåra att förstå. 47 Holzmann anser att varken lärarna eller eleverna inte riktigt vet hur bedömning och betygsättning ska göras med hjälp av det nya betygssystemet trots att det varit i bruk i över tio år och hon vill med sitt examensarbete främst göra elevernas syn på saken hörd. Hennes slutsats blir: Vägen till målet är vad eleverna beskriver i sina svar, inte själva målet och vad det innebär. Vägen till målet som borde innebära en kunskapsutveckling är snarare en elevs försök till anpassning till att dels anpassa sig till systemet och elevens försök att förkroppsliga de dygder och ideal som den gode eleven företräder. 48 Eleverna vet vad som står i målen och betygskriterierna men de tror ändå att bedömningen sker med hjälp av andra grunder. Kerstin Österlind för även hon i sin uppsats Icke Godkänd-en skola som inte når målen? Upplevelser hos elever som lämnat grundskolan utan fullständiga betyg fram elevernas syn men hon tittar främst på orsaker och problem som legat bakom deras ofullständiga betyg. 49 Österlind har med hjälp utav intervjuer med fyra elever, som alla någon gång under skoltiden haft någon form av stödåtgärd, kommit fram till att majoriteten av de intervjuade eleverna anser att de inte nått målen på grund av att de inte har fått den hjälp de behövt, detta eftersom lärarna var mer intresserade av de duktiga eleverna. Österlind diskuterar sig fram till att det troligen kan vara fallet då lärare bildar sig en uppfattning om eleven redan i ett tidigt skede. Ett annat problem som hon diskuterar är att lärarna i högre årskurser på grund av större press i betygsättningen inte låter eleverna vara med och bestämma i undervisningens upplägg vilket kan leda till att eleverna inte blir medvetna om målen. 50 I Peter Nyströms avhandling Rätt mätt på prov, om validering av bedömningar i skolan tar han upp hur förtjänster och brister hos alla de bedömningar av individers- och gruppers måluppfyllelser som görs i skolsammanhang kan värderas. Nyström vill med sin avhandling få fram en utgångspunkt för hur lärare ska kunna uppnå en kvalité i sina bedömningar och vill visa på samarbetet som måste finnas mellan lärarna och eleverna vad gäller villkoren för bedömningen och de val som dessa kan ställas inför när de utformar undervisningen. Det 46 Holzmann, M. Betyg och bedömning- i teorin och praktiken (Dalarna: Högskolan Dalarna, 2005). sid Ibid. sid. 10 och Ibid. sid. 19 ff. 49 Österlind, K. Icke Godkänd- en skola som inte når målen? Upplevelser hos elever som lämnat grundskolan utan fullständiga betyg (Luleå: Luleå Tekniska Universitet, 2005). sid Ibid. sid. 26 ff.

11 8 finns enligt Nyström en hel del olika bedömningsutgångspunkter där målen i läroplanen samt kursplanen är en av dessa. 51 Vidare påpekas att lärarna har den uppfattningen att de hela tiden bedömer eleverna vilket kan leda till att eleverna upplever en rädsla för att de ska göra något fel på lektionerna och därför inte vågar visa vad de egentligen går för: Eleverna bör få möjlighet att lära sig utan att hela tiden bli bedömda (för betygssättning) och de bör få ställa hur dumma frågor som helst utan att riskera betyget. Men eleverna ska också veta vid vilken tidpunkt de förväntas ha skaffat sig en god förståelse och uppnått de mål som utbildningen eftersträvar. 52 Även nationella provens betydelse för bedömning och dess omfattning diskuteras där Nyström redogör för Skolverkets del i detta och hur proven används för att jämföra landets elever med varandra kunskapsmässigt. Kunskapsbegreppet har han valt att definiera då han anser att: varje ansats att lära sig om någon annans kunskap och kompetens måste värderas utifrån rimliga kriterier 53, och han har sedan sin modell som han konstruerat i avhandlingen som grund för när han gör denna värdering. I sin avhandling tar Peter Nyström upp att det hela tiden måste göras en avvägning av lärartid och pengar gentemot läroplanens mål och kunskapssynen som finns. Skolan är en komplex värld där många saker måste tas med och varieras i olika former för att bedömningen ska kunna bli rättvis. Bedömningens syfte tillsammans med läroplanens mål och kunskapssyn är alla viktiga för att eleverna ska kunna bli rätt mätt på prov som han kallar det Nyström, P. Rätt mätt på prov, om validering av bedömningar i skolan (Umeå: Umeå Universitet, 2004). sid. 1 ff. 52 Ibid. sid Ibid. sid Ibid. sid. 39

12 9 Syfte Syftet med uppsatsen är att främst genom enkäter men även intervjuer ta reda på elever och lärares attityder kring kursmålen, betygskriterierna, informationen om dessa samt rättvisan kring betygssättningen. Avgränsning Undersökningen avgränsades till att enbart studera kärnämnet engelska vid två grundskolor i Kiruna Kommun. Valet föll på engelska eftersom vi båda har det ämnet som en av våra inriktningar i vår kommande lärarexamen samt eftersom engelska är en viktig del i elevens skolgång oavsett ifall det handlar om fortsatta studier vid gymnasiet eller vid universitetet. Avgränsningen till att enbart innefatta år nio gjordes på grundval att eleverna då får sitt slutbetyg. Definition av betydelse för studien Attityd Redan på 1920-talet var begreppet attityd en viktig term inom socialpsykologin och andra socialvetenskaper och har sedan under tidens lopp definierats som både något yttre och något inre förekommande. Yttre i form av beteenden som kan observeras och inre i form av mentalt och inte direkt iakttagbara företeelser. I dag används dock begreppet vanligen för att beskriva en varaktig inställning som har byggts upp av erfarenheter, detta visar sig i att personen är för eller emot något. Vad en person tror eller vet om någonting speglar alltså en del av attityden och därmed kan alla händelser, främst de som berör något centralt eller viktigt i individens liv, bli en del av den Nationalencyklopedin. Band 2 (Höganäs: Bra Böcker AB, 1990).

13 10 Metod Val av metoder Kvantitativ metod innebär att svaren handlar om siffror eller mängder, resultatet är mätbart och behandlas ofta i form av statistik via diagram, tabeller eller övriga figurer. Kvalitativ metod å andra sidan behandlar inga siffror eller mängder utan svaren är i många fall berättelser eller uttryck i både skrift och tal. I denna metod är inte resultatet mätbart utan materialet kan bara sammanfattas, tolkas och analyseras. 56 Denna undersökning är empirisk och baseras på enkätundersökning samt intervjuer. Val av metod, som stödjer sig på de metoder som finns beskrivna i Jan Backmans bok Rapporter och uppsatser, gör att uppsatsen får både en kvalitativ samt kvantitativ prägel. Detta då enkäten är utformad på så sätt att svarsalternativen på enkäten är fasta, i förväg utsedda alternativ att välja mellan, och intervjufrågorna ger öppna svar, där den intervjuade själv berättade om sina åsikter och upplevelser. Enkäterna ger även en viss möjlighet till kvalitativa svar då det efter många frågor ges möjlighet till att ge kommentarer. 57 Valet att utforma enkäten så som vi gjorde (se Bilaga 5) med genomgående fasta svarsalternativ grundade vi på att ungdomar enligt våra erfarenheter har en tendens att inte svara på öppna frågor eller svara alltför korthugget och vi ville på detta sätt undvika detta. Frågorna formulerades så att alla skulle kunna förstå dem men vissa termer valde vi medvetet att använda utan att förklara dess innebörd eftersom dessa skulle spegla det som var vårt syfte med undersökningen. Intervjuer som genomfördes skulle ge oss en mer djupgående förståelse, något som vi kände att de vuxna i skolan, lärarna, kunde ge oss genom den öppna dialog som kan föras vid ett intervjutillfälle. Frågorna som låg till grund för intervjuerna formulerade vi så att de skulle spegla enkätfrågorna så att jämförelser mellan de olika undersökningarna sedan skulle kunna göras. Undersökningsgrupp Urval Valet av de två grundskolor som jämfördes baserades på de betygsdokument som finns lagrade från åren där det undersöktes vilken skola som under dessa sex år procentuellt sett hade haft minst (3,9 procent, Skola 1) respektive flest (8,5 procent, Skola 2) antal elever som lämnat år nio utan fullständigt betyg i engelska (se Bilaga 4). Utifrån detta urval valdes sedan undersökningsgruppen ut som bestod utav de 62 elever som vid enkättillfället gick i år nio på respektive skola. Urvalet för den andra undersökningsgruppen, lärare som skulle intervjuas, baserades på att dessa lärare undervisade i engelska i år nio på de två utvalda grundskolorna. Bortfall samt bortfallsanalys På Skola 1 var tre elever frånvarande på grund av sjukdom vid enkätundersökningstillfället vilket motsvarar ett bortfall från den grundskolan på 25 procent. Bortfallet på skolan kan dock 56 Backman, J. Rapporter och uppsatser (Lund: Studentlitteratur, 1998). sid Trost, J. Enkätboken (Lund: Studentlitteratur, 2001). sid. 70 ff.

14 11 anses som acceptabelt då det enligt Trost (2001) är rimligt att få ett bortfall på mellan 25 och 50 procent. Det bör has i åtanke att det totala elevantalet på Skola 1, år nio, inte var större än tolv elever och att bortfallsprocenten snabbt stiger vid frånvaro. På Skola 2 fick undersökningen ett bortfall på 20 procent då tio elever av totalt 50 inte var närvarande vid enkättillfället. Det totala bortfallet för undersökningen, 21 procent, hamnar inom marginalen för vad som kan anses som acceptabelt. Bortfallet på vissa enstaka frågor var i så pass liten omfattning att det inte ansågs påverka undersökningen. Instrument Enkätformuläret som vi använde oss av finns att se som Bilaga 5.Under enkättillfället delades en kopia av denna ut till var och en av eleverna. Under intervjuerna användes en bandspelare samt papper och penna och den intervjuguide som vi använde oss av finns med som Bilaga 6. Genomförande Undersökningen började med att vi letade upp betygsdokument för år nio elever på respektive skolor under åren 2000 till och med 2005 för att få en allmän överblick över hur fördelningen mellan Godkänt och ofullständigt betyg i Engelska såg ut dem emellan. Denna blev sedan en del utav bakgrunden till uppsatsen. Nästa steg blev att ta reda på vilka skolor som uppfyllde de krav som vi hade för urvalet och att få fram hur många elever som går i år nio på dessa två skolor för att få veta hur stor omfattningen på materialet som vi sedan skulle bearbeta såg ut. Vi utformade sedan en enkät som vi personligen, efter den blivit godkänd av handledaren, delade ut under lektionstid till utvalda elever på de två skolorna, för att slutligen sammanställa svaren. Utifrån urvalsgrupperna valdes två intervjupersoner ut och intervjufrågor utformades. Efter godkännande från handledaren genomfördes intervjuerna i respektive lärares lärarrum med hjälp av bandspelare och bearbetades och användes sedan i uppsatsen i form av argument eller citat. Bakgrunden tillsammans med ovanstående tre delar utmynnade avslutningsvis i ett resultat samt en avslutande diskussion kring det insamlade materialet och syftet med uppsatsen. Tidsplan Genomförandet av hela undersökningen med bakgrund, resultat samt diskussion tog 13 veckor att arbeta med samt sammanställa. Veckorna fördelades mellan olika uppgifter och de inledande fyra veckorna fokuserade vi oss på att inhämta material till bakgrunden, utforma ett PM för uppsatsen samt ta kontakt med utvalda skolor. Följande sex veckor hängavs till resultatinsamlingen samt sammanställningen av materialet. De sista tre veckorna ägnades uteslutande åt diskussionen samt kompletteringar och justeringar av övriga områden i uppsatsen.

15 12 Resultat Resultatet delas upp i två delar. Den första redovisar enkätundersökningen. I enkätundersökningen har 49 elever, efter att ha fått ett bortfall på 13 elever, på utvalda grundskolor i Kiruna tillfrågats. Fördelningen mellan skolorna blev nio stycken från den skolan med minst antal elever som lämnat grundskolan utan fullständigt betyg i engelska åren , Skola 1, och 40 elever från den skolan med flest elever utan fullständiga betyg, Skola 2. Frågorna i redovisningen framförs fråga för fråga där originalfrågorna kan ses i Bilaga 5. De kvantitativa resultaten visas i form av tabeller och figurer som sedan kompletteras med motivering av ställd fråga, slutsatser samt diskussioner. Flertalet av frågorna var kompletterade med plats för övriga kommentarer och ett urval av dessa kommentarer har lagts in under respektive frågas diskussion. Den andra delen redovisar intervjuerna där samtalen sammanfattas och citat framförs för att sedan utmynna i en diskussion. Två intervjuer har genomförts. De utvalda intervjupersonerna är båda lärare i engelska, den ena för nian från Skola 1, intervjuperson 1, och den andra för nian från Skola 2, intervjuperson 2. Som grund för samtalen fanns en intervjuguide (Bilaga 6) men vissa spontana följdfrågor uppkom även i samband med intervjuerna. Enkätredovisning Tabell 1. Senast satta betyg i engelska. Alternativ Skola 1 Skola 2 Totalt Ej uppnått Godkänt Godkänt Väl Godkänd Mycket Väl Godkänd Enligt tabell 1 är det enbart på Skola 2 som två stycken elever inte nått upp till betyget godkänt. De övriga betygsstegen är likvärdigt representerade på de två skolorna. Frågan skulle redogöra för hur de låg till just nu för att sedan kunna ha det svaret som utgångspunkt för efterföljande frågor. Slutsats Utgången av svaren visar att det finns en liten likhet med det urval som gjorts i undersökningen, det vill säga att Skola 2 har flest elever som inte har fullständigt betyg i engelska. Tabell 2. Vetskap om senast satta betyg innan det fastställdes. Alternativ Skola 1 Skola 2 Totalt Ja Nej

16 13 Tabell 2 visar att en övervägande del av eleverna hade vetskap om det betyg som de senast fick innan det att det sattes. Skola 2 hade större andel, 35 procent, som inte visste hur de låg till jämfört med Skola 1, 22 procent. Denna fråga skulle visa på ifall eleverna visste hur de låg till, något som eleverna, enligt grundskole- samt gymnasieförordningen, har rätt till att få veta samt något som läraren har skyldighet att informera om. Slutsats samt diskussion Trots att majoriteten visste hur de låg till innan betyget sattes, så är det ändå alldeles för många som inte hade vetskap om detta med tanke på att eleverna har rätt att få veta vad de ligger på i god tid innan betyget sätts. En elev från Skola 2 som tidigare haft MVG (Mycket Väl Godkänd) men som i det senaste betyget sänktes till VG (Väl Godkänd) svarar att denne inte fått veta hur denne låg till innan det betyget sattes: Jag hade tidigare MVG men betyget sänktes. Detta exempel visar tydligt på att eleven drabbades på ett negativt sätt då denne inte fått veta hur denne låg till och därmed inte gavs en chans att kunna arbeta för det högre betyget. En förutsättning för att kunna göra något åt betyget är att eleverna får veta hur de ligger till i god tid innan betygen sätts, en elev från samma skola påpekar att detta inte verkar ha varit fallet då kommentaren blev som följer: Vi fick reda på dom typ 3 veckor före lovet. Ett annat exempel visar på att en elev inte ens hade vetskap om sin rättighet att kontinuerligt få veta hur denne ligger till, vilket visar sig genom kommentaren som ges i samband med frågan: Hur ska man kunna veta sånt? Denna elev gick även den på Skola 2. Tabell 3. Aktuell vetskap om kommande betyg. Alternativ Skola 1 Skola 2 Totalt Ja Nej Tabellen visar på att övervägande del av eleverna på båda av de tillfrågade skolorna inte vet hur de ligger till betygsmässigt i engelska i nuläget. Denna fråga skulle precis som fråga 2 visa på ifall eleverna i nuläget vet hur de ligger till, något som eleverna har rätt till att få veta samt något som läraren har skyldighet att informera om. Slutsats samt diskussion Anledningen till att svaren skiljer sig markant från de svar som angetts i fråga 2 kan troligen bero på att det vid enkättillfället ännu är länge kvar till betygssättningen (tre månader). Dock kan ju tyckas att eleverna ändå borde ha fått veta något om hur de ligger till då de har rätt till kontinuerlig information, det vill säga att hela tiden hållas underrättade, och vid aktuellt tillfälle har halva terminen gått och det börjar bli hög tid att göra något åt saken.

17 Tabell 4. Nuvarande betygsläge. 14 Alternativ Skola 1 Skola 2 Totalt Ej uppnått Godkänt Godkänt Väl Godkänd Mycket Väl Godkänd Ingen av skolorna har någon elev som just nu vet om att de inte når upp till ett Godkänt betyg. Övriga elever sprider sig jämt över betygsstegen och ingen stor variation mellan skolorna förekommer. Denna fråga bygger på föregående fråga. Frågan skulle visa på i fall det förekommer någon skillnad från det betyg som de senast fått och det betyg som de i dagsläget vet att de ligger på. Slutsats samt diskussion På Skola 1 vet samtliga som besvarat frågan att de ligger kvar på det betyg som de fått i förra betygsdokumentet. På Skola 2 är det en av eleverna som vet att denne nu ligger på ett lägre betyg än senast satta, två som vet att de höjt sig ett steg och övriga åtta som vet att de fortfarande ligger kvar på samma betyg som senast satta. Svaren visar på att av de elever som vet vad de ligger på för betyg nu så har alla uppnått Godkänt. Detta kan antingen bero på att de som tidigare, enligt fråga 1, inte nått upp till ett fullständigt betyg nu har höjt sig eller att dessa elever hör till dem som inte vet hur de ligger till just nu. Om det är så som det senare påståendet antyder så känns det som ett stort problem då det är dessa elever som främst behöver få vetskap om sin situation för att exempelvis inte riskera att hamna utanför i antagningar till högre studier. Tabell 5. Vetskap om mål i Engelska. Alternativ Skola 1 Skola 2 Totalt Ja Nej Delvis Eleverna på Skola 1 vet alla något eller allt om målen för ämnet engelska medan det är sex elever från Skola 2 som inte vet något om målen. Totalt är det större andelen elever som bara vet delvis om målen än elever som vet alla mål som de ska ha uppnått. Syftet med fråga 5 var att ta reda på i fall eleverna vet vilka mål som de ska ha uppnått i just detta ämne. Här fanns alternativet delvis med eftersom det kanske kunde vara så att läraren bara har informerat om vissa delar eller inte tydliggjort att det är alla mål som denne redogjort för. Slutsats samt diskussion Anledningen till att sex elever har svarat nej på denna fråga kan tänkas bero på att läraren inte tydliggjort att det är mål denne har redogjort för när exempelvis terminsplaneringen presenterats. Tre av dessa elever har senare på fråga 6 svarat att de förstår målen vilket kan visa på att de inte riktigt är klar över vad eller vilka målen egentligen är.

18 Tabell 6. Förståelse för målen. 15 Alternativ Skola Skola Totalt 1 2 Ja, jag har förstått målen och vet vad jag kan göra för att nå upp till dessa. Ja, jag har förstått målen men vet inte vad jag kan göra för att nå upp till dessa. Nej, jag har inte förstått målen Enligt tabell 6 förstår totalt sett en stor majoritet av eleverna målen. Ungefär 66 procent av dem som förstår målen vet även hur de ska göra för att nå upp till dem medan resterande elever inte vet det. Åtta elever på Skola 2 har inte förstått målen. Frågan skulle ta reda på i fall de förstår de mål som finns, inte bara att de vet vad de är, så att de verkligen vet vad de ska göra för att få ett visst betyg. Slutsats samt diskussion Vid jämförelse av svaren, på denna samt föregående fråga, kan observeras att fem elever från Skola 2 har gått från att på fråga 5 har svarat att de delvis fått veta målen till att nu svara att de inte förstår dem. Detta kan ge en indikation på att målen möjligen kan vara så pass svåra att förstå att läraren verkligen måste lägga ner tid för att kunna tydliggöra dessa för eleverna. Detta kan även vara ett sätt att undvika att så många elever anger att de inte vet vad de ska göra för att nå målen trots att de har förstått dem. Tabell 7. Möjlighet att uppnå målen. Alternativ Skola 1 Skola 2 Totalt Ja Nej Delvis Tabell 7 visar att det är en majoritet av eleverna som fått eller delvis fått chans att uppnå målen och därmed visa att de kan det som målen anger att de skall kunna. Att eleverna vet målen i ämnet är ingen garanti för att de får chans att visa vad de går för. Frågan ville här belysa i fall eleverna anser sig ha fått chansen av läraren att nå målen. Slutsats samt diskussion Eleven på Skola 1 som nu svarat nej hade på fråga 5 svarat att denne delvis fått veta målen och på fråga 6 att denne både förstått och vetat vad denne skall göra för att uppnå målen men alltså slutligen inte upplever sig fått chans till detta. Två av eleverna på Skola 2 som nu svarat nej hade på fråga 5 svarat att denne delvis fått veta målen och på fråga 6 att denne förstått men inte vetat vad denne skall göra för att uppnå målen. En elev på Skola 2 som på fråga 5 svarat att denne delvis fått veta målen och på fråga 6 att denne inte förstått målen upplever nu alltså i slutändan att denne inte fått möjlighet att uppnå målen heller. Alla ovanstående svar visar på att trots att de fått eller delvis fått veta målen och varit eller delvis varit insatta i vad de innebär så upplever de att de inte har getts möjlighet att nå upp till dem, det har aldrig funnits förutsättningar för att nå upp till dem eftersom de aldrig getts chansen. En kommentar

19 16 från en elev på Skola 2 tydliggör ett exempel på detta: Jag har inte fått prata engelska så jag fick VG, detta med hänsyftning till att det i kriterier för MVG anges att eleven ska tala tydligt med språkligt flyt, variation och samanhang. samt tillgodogör sig, sammanfattar och kommenterar både helhet och detaljer i tydligt talat språk. 58 Skola 1 Du har uppnått betygskriterierna Ditt beteende Dina kunskaper Hur du ligger till jämfört med andra i klassen Något annat. Vad? Figur 1. Skola 1:s svar på vad lärarna ska betygsätta. Skola 2 Du har uppnått betygskriterierna Ditt beteende Dina kunskaper Hur du ligger till jämfört med andra i klassen Något annat. Vad? Figur 2. Skola 2:s svar på vad lärarna ska betygsätta. På Skola 1 har eleverna enbart fyllt i två av de alternativ som fanns tillgängliga på enkäten. En elev har valt enbart du har uppnått betygskriterierna, tre har valt enbart dina kunskaper medan resterande fem valde att kryssa i båda alternativen. På Skola 2 var det två elever som svarade att betygen enbart ska grundas på alternativet hur du ligger till jämfört med andra i klassen. Av de 13 som valt alternativet du har uppnått betygskriterierna var det bara fem stycken som enbart hade valt det påståendet, övriga hade lagt till ytterligare alternativ som skulle vara med i betygssättningen. Av de 31 som har valt dina kunskaper är det 19 som har det som enda valda alternativ. En av de tillfrågade eleverna har valt samtliga alternativ. På Skola 1 är det 66 procent av eleverna som valt du har uppnått betygskriterierna medan det 58 Skolverket. Kursplan i Engelska för grundskolan,

20 17 på Skola 2 bara är 32,5 procent som valt det alternativet, där fick i stället ditt beteende en liknande svarsfrekvens med sina 28 procent. Övervägande del har på båda skolorna valt alternativet dina kunskaper som betygsgrundande, 89 procent på Skola 1 samt 77,5 procent på Skola 2. Skola 1 Du har uppnått betygskriterierna Ditt beteende Dina kunskaper Hur du ligger till jämfört med andra i klassen Något annat. Vad? Figur 3. Skola 1:s svar på vad eleverna tror lärarna betygsätter. Skola 2 Du har uppnått betygskriterierna Ditt beteende Dina kunskaper Hur du ligger till jämfört med andra i klassen Något annat. Vad? Figur 4. Skola 2:s svar på vad eleverna tror lärarna betygsätter. Eftersom eleverna kunde välja flera av alternativen så kan i sammanställningen av enkäterna utläsas att eleverna på Skola 1 fördelat sig enligt följande: 56 procent har valt du har uppnått betygskriterierna, likaväl som 56 procent har valt dina kunskaper, 33 procent ditt beteende samt elva procent hur du ligger till jämfört med andra i klassen. På Skola 2 tror 67,5 procent av eleverna att läraren sätter betyg efter i fall eleverna uppnått betygskriterierna, övriga procent fördelas relativt jämt över de övriga svarsalternativen. Frågorna skulle få fram eventuella skillnader i uppfattningen hos elever rörande vad lärare ska sätta betyg på eller vad de tror att de egentligen sätter betyg på. Frågorna kunde besvaras utifrån att de valde flera svarsalternativ.

21 18 Slutsats samt diskussion På Skola 1 är det tre elever som nu på fråga 9 håller kvar vid sitt svar från fråga 8, att de faktiskt tror att lärarna sätter betyg utifrån det de ska göra. Övriga elever har på denna fråga lagt till ett eller flera eller helt ändrat sina alternativ. På Skola 2 är det elva elever som hållit kvar vid sitt svar från fråga 8. Övriga elever har lagt till eller dragit bort ett eller flera alternativ. Tre elever har gått från att ha flera svarsalternativ som läraren ska ta med till att nu tro att läraren enbart sätter betyg utifrån alternativet du har uppnått betygskriterierna. På Skola 2 har åtta av eleverna som hade enbart dina kunskaper som sitt svarsalternativ på fråga 8 ändrat sitt svar till enbart du har uppnått betygskriterierna. På Skola 1 är eleverna väl insatta i vad läraren ska sätta betyg på då samtliga valt de två korrekta alternativen du har uppnått betygskriterierna samt dina kunskaper. Att det på Skola 2 är så pass många som svarat att läraren ska sätta betyg på elevers beteende visar på att det där någonstans har brustit i information till eleverna eller uppstått missuppfattningar. Missuppfattningar som kan komma från elevernas eller lärarens sida. Det skrämmande att konstatera är att eleverna på Skola 1 ändrat sina svar från att på fråga 8 veta vad det är som är betygsgrundande till att på fråga 9 svara så att de sprider sig över alla fyra alternativ. Eleverna tror alltså att lärarna inte följer de riktlinjer som de ska utan istället blandar in icke godtagbara aspekter. Ett tydligt exempel på detta är en kommentar från en elev på Skola 2: De sätter bra betyg på dem de gillar typ. Tabell 8. Vetskap om betygskriterier i Engelska. Alternativ Skola 1 Skola 2 Totalt Ja Nej Delvis Av eleverna på Skola 1 vet alla utom en elev något eller allt om betygskriterierna för ämnet engelska medan det är sex elever från Skola 2 som inte vet något om kriterierna. Totalt är det en större andel elever som bara vet delvis om betygskriterierna än elever som vet allt om betygskriterierna som de kan uppnå. Syftet med fråga 10 var att ta reda på i fall eleverna vet vilka betygskriterier som de har att arbeta efter i just detta ämne. Här fanns alternativet delvis med eftersom det kanske kunde vara så att läraren bara har informerat om vissa kriterier eller inte tydliggjort kriterierna för de olika betygsstegen som finns. Slutsats samt diskussion På Skola 1 har en elev svarat att denne inte vet vilka betygskriterier som finns men hade samtidigt på fråga 5 svarat att denne delvis fått veta om målen för ämnet. På Skola 2, där sex elever inte vet vilka betygskriterierna är, svarade även fem av dem att de bara delvis vet om målen medan den sjätte eleven varken har vetskap om målen eller betygskriterierna. Anledningen till att sju elever har svarat nej på denna fråga kan tänkas bero på att läraren inte har redogjort för betygskriterierna på ett sådant sätt så att dessa elever förstått att det har handlat om just betygskriterier. Det faktum att majoriteten av eleverna bara delvis vet vilka betygskriterierna är stödjer även detta denna teori.