Granskning av OKG Aktiebolags helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Tillsynsrapport Datum: 2015-07-07 Er referens: 2011-23518, 2014-10416 Diarienr: SSM2012-1889 Förrättningsdatum: Vår 2015 Samlade strålsäkerhetsvärderingar / OKG Aktiebolag / Oskarshamn 1 Ansvarig handläggare: Charlotte Lager Arbetsgrupp: Anna Alvestav, Martin Amft, Lars Bennemo, Johan Berg, Karoline Gotlén, Anders Hallman, Klas Idehaag, Patrick Isaksson, Arne Johansson, Christian Karlsson, Daniel Kjellin, Charlotte Lager, Mathias Leisvik, Karin Lindström, Thomas Nilsson, Jonas Sjöström, Josephine Speziali, Erika Sundén, Anders Wiebert, Angelica Öhrn Samråd: Johan Anderberg (cr), Johan Friberg (cs), Charlotta Fred (cka), Leif Karlsson (ckd), Lars Skånberg (cki), Anne Edland (ckm), Annelie Bergman (ckr), Jan Hanberg (cks) Godkänt av: Michael Knochenhauer (ck) Granskning av OKG Aktiebolags helhetsbedömning av Oskarshamn 1 Sammanfattning Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) granskning av OKG Aktiebolags (OKG:s) helhetsbedömning av Oskarshamn 1. Av 10 a lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) framgår att den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning ska göra en helhetsbedömning av anläggningens säkerhet och strålskydd. Det ska göras minst var tionde år. En genomgång av kraven enligt 10 a kärntekniklagen förväntas leda till att eventuella befintliga brister identifieras och till en säkerhetshöjning dels genom att bristerna åtgärdas, dels genom att ta hänsyn till utvecklingen inom vetenskap och teknik. Syftet med SSM:s granskning av helhetsbedömningen är att ta ställning till att förutsättningarna för strålsäkerhet kan upprätthållas. SSM:s samlade bedömningen är att det på OKG bedrivs ändamålsenlig verksamhet i syfte att upprätthålla och öka strålsäkerheten på Oskarshamn 1 men att det finns brister i hur gällande lagar, föreskrifter och villkor uppfylls samt brister i förutsättningarna att uppfylla dessa i framtiden. SSM bedömer vidare att OKG uppfyller kravet rörande helhetsbedömningar i 10 a kärntekniklagen men att det finns brister i kravuppfyllnaden. För verksamheten bedömer SSM att bristerna inte är av så stor strålsäkerhetsbetydelse att de kräver omedelbar åtgärd. För anläggningen bedömer SSM, trots identifierade brister i redovisningen och i anläggningen, att strålsäkerheten är verifierad på ett sådant sätt att drift är acceptabel nu och till och med 2018, och detta kan förlängas om OKG redovisar att de har förutsättningar för strålsäker drift. Bedömningen av bristernas Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (65) strålsäkerhetsbetydelse är alltså att de inte är så stora att de kräver omedelbar åtgärd, även om flera brister behöver åtgärdas inom kort. Bristerna gällande helhetsbedömningen består bl.a. i att verksamheten och anläggningen inte fullt ut värderats med hänsyn till utvecklingen inom vetenskap och teknik, vilket är ett av huvudsyftena med en helhetsbedömning. SSM konstaterar vidare att OKG inte tillräckligt analyserat hur väl de uppfyller gällande krav och därför inte själva har identifierat brister, vilket gäller såväl anläggningen som verksamheten. Den bristfälliga helhetsbedömningen innebär att OKG inte har åstadkommit, eller har en plan för att åstadkomma, den ytterligare säkerhetshöjning som en helhetsbedömning förväntas bidra till. Att detta inte har gjorts leder inte till att strålsäkerheten har försämrats, utan till att den eventuellt inte har förbättrats i den utsträckning som skulle ha kunnat vara möjlig. Av de i granskningen identifierade bristerna ska det särskilt nämnas att OKG inte i tillräcklig utsträckning säkerställt att Oskarshamn 1 har utfört de analyser och åtgärder som krävs för att hantera övergången in i långtidsdrift. SSM bedömer dock att inga omedelbara negativa förändringar förutses för system, strukturer och komponenter av betydelse för strålsäkerheten i Oskarshamn 1 med anledning av åldersrelaterade försämringar och skador då drift utöver ursprunglig analyserad drifttid påbörjas. SSM anser inte att det är lämpligt att följa ordinarie intervall för helhetsbedömningar och vänta till 2022 med nästa helhetsbedömning. Bedömningen är att Oskarshamn 1 i dagsläget inte har förutsättningar för strålsäker drift till 2022 om inte ytterligare analyser och åtgärder genomförs för att skapa eller redovisa dessa förutsättningar. Granskningens slutsats är därför att OKG behöver värdera och hantera de identifierade bristerna, redovisa vilka analyser som är krävs för att verifiera långtidsdrift tillsammans med en värdering av risken med att analyser ännu inte är utförda samt påbörja arbetet med en ny helhetsbedömning snarast. Helhetsbedömningen bör vara myndigheten tillhanda senast den 31 december 2017. Granskningsrapportens innehåll och slutsatser baseras på information som lämnats till myndigheten från OKG innan datum för fastställande av rapporten.

Sida 3 (65) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Syfte med granskningen... 5 3 Bakgrund... 6 3.1 Historik... 6 3.2 Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsmodell... 6 3.3 Långtidsdrift... 7 3.4 Oskarshamn 1... 8 4 Krav... 10 5 Granskningens genomförande... 10 5.1 Avgränsningar... 11 5.2 Läsanvisningar... 11 6 Områdesvisa bedömningar... 13 6.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inklusive ändringar)... 14 6.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten... 15 6.3 Kompetens och bemanning för den kärntekniska verksamheten... 17 6.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar 19 6.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor... 21 6.6 Beredskapen för haverier... 23 6.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p.g.a. åldring... 25 6.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning... 29 6.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering... 31 6.10 Fysiskt skydd... 32 6.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning... 34 6.12 Säkerhetsprogram... 36 6.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation... 37 6.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall... 38 6.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet... 41 6.16 Strålskydd inom anläggningen... 44 6.17 Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön, omgivningskontroll och friklassning av material... 46 6.18 Avveckling... 48 7 OKG:s hantering av brister som identifierades vid granskningen av helhetsbedömningen av Oskarshamn 2... 51 8 Områdesövergripande noteringar... 52 8.1 Långtidsdrift... 52 8.2 Redovisning av kravuppfyllnad... 54 8.3 Områdesövergripande brister... 55

Sida 4 (65) 9 Samlad bedömning av Oskarshamn 1... 55 9.1 Nulägesanalys... 55 9.2 Framtidsanalys... 58 9.3 Redovisningen... 59 10 Slutsats... 61 11 Förkortningar... 62 12 Referenser... 63 13 Bilagor... 65

Sida 5 (65) 1 Inledning Av 10 a lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) framgår följande: Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning ska minst vart tionde år göra en helhetsbedömning av anläggningens säkerhet och strålskydd. Bedömningen ska göras med hänsyn till utvecklingen inom vetenskap och teknik. Den ska innehålla analyser och redogörelser av 1. på vilket sätt anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet uppfyller kraven i denna lag, miljöbalken och strålskyddslagen (1988:220) samt föreskrifter och villkor som har beslutats med stöd av dessa lagar, och 2. förutsättningarna för att dessa föreskrifter och villkor ska kunna uppfyllas fram till nästa helhetsbedömning. Helhetsbedömningen och de åtgärder som denna föranleder ska redovisas till den myndighet som avses i 16. En sådan genomgång av kraven förväntas leda dels till att befintliga brister identifieras, dels till en säkerhetshöjning som åstadkoms genom att ta hänsyn till utvecklingen inom vetenskap och teknik. Helhetsbedömningen förväntas alltså leda till ett antal åtgärder. Vissa åtgärder kan behöva vidtas omgående medan andra dokumenteras i en åtgärdsplan. Inom den tioårsperiod som omfattas av helhetsbedömningen för Oskarshamn 1 passeras den ursprungligen analyserade drifttiden på 40 år 1. Vid granskningen av helhetsbedömningen måste SSM därmed även ta ställning till om Oskarshamn 1 har tillräckliga förutsättningar för att hantera övergången till långtidsdrift (se avsnitt 3.3 för mer information om långtidsdrift). 2 Syfte med granskningen Syftet med en granskning av en helhetsbedömning är normalt att ta ställning till förutsättningarna för att strålsäkerheten kan upprätthållas vid anläggingen fram till nästa ordinarie planerade helhetsbedömning. Nästa helhetsbedömning ska, i enlighet med 10 a kärntekniklagen, redovisas senast 2022. SSM har dock bedömt [15] att det finns skäl att anta att de brister som identifierats i granskningen av helhetsbedömningen av Oskarshamn 2 också finns i helhetsbedömningen för Oskarshamn 1. SSM har därför beslutat att avgränsa granskningen till att enbart ta ställning till möjligheten att driva anläggningen på ett strålsäkert sätt fram till 2018. Om SSM ser hinder för drift på ett strålsäkert sätt fram till 2018, ska granskningen utöver granskningsrapport även resultera i ett utkast till beslut där det framgår: om det finns förutsättningar för att driva anläggningen på ett strålsäkert sätt en kortare tidsperiod och vilken den tidsperioden i så fall är, och vilka eventuella villkor som gäller för driften. Om sådana hinder inte bedöms föreligga ska utöver granskningsrapporten ett utkast till föreläggande tas fram om redovisning av en förnyad helhetsbedömning 2017, dvs. i det här fallet nästa helhetsbedömning som är aktuell. 1 Oskarshamn 1 fasade in på nät första gången i december 1971 och invigdes 1972, se vidare avsnitt 3.4.

Sida 6 (65) 3 Bakgrund 3.1 Historik SSM beslutade [1] att OKG för Oskarshamn 1 skulle inkomma med en redovisning av den återkommande helhetsbedömningen den 30 april 2012. OKG genomförde under 2011 en återkommande helhetsbedömning för Oskarshamn 1 som omfattar åren 2003 2021, vilken överlämnades till SSM den 23 april 2012 [2]. SSM identifierade att underlaget uppvisade brister i att styrka slutsatser och påståenden med tydliga referenser till relevant underlag. Dessutom saknades redogörelse för hur de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken är uppfyllda samt att det inte framgick hur OKG i helhetsbedömningen tagit hänsyn till utvecklingen inom vetenskap och teknik. SSM beslutade därför att OKG skulle inkomma med kompletterat underlag den 30 april 2014 [3]. SSM efterfrågade kompletteringar på områdena 1, 4-7, 9-12 och 15-17, se Tabell 1 i avsnitt 5. En tid efter begäran om komplettering skickade SSM ett brev till OKG [4] med information om att det i OKG:s redovisning saknades dokumentation av hur ändamålsenligheten hos det centrala kontrollrummet och reservövervakningsplatsen hade utvärderats. I de allmänna råden till 18 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter ( 7) och allmänna råd om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer står att en sådan utvärdering bör genomföras och dokumenteras inom ramen för den återkommande helhetsprövningen. Den 2 maj 2014 inkom en kompletterad redovisning av den återkommande helhetsbedömningen av Oskarshamn 1 [5], och den 7 augusti 2014 inkom redovisning av hantering av kontrollrumsfrågor [6]. SSM startade sakgranskningen av helhetsbedömningen i början av 2015 och såg då ytterligare behov av kompletterande uppgifter. Den 27 januari begärde SSM information avseende utmattning och transienter [35]. Den 27 februari inkom information enligt SSM:s begäran [34]. Den 31 mars efterfrågade SSM ett antal referenser till SAR för granskning av område 11 [37] vilka inkom till myndigheten den 13 april [38]. Den 22 och 23 april efterfrågades ytterligare referenser till SAR [39][40] och dessa inom den 29 april [41]. SSM har också via anläggningssamordnaren efterfrågat ett dokument gällande säkerhetsvärdering i SAR vilket inkom den 5 maj [42]. 3.2 Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsmodell Tillståndshavaren, i det här fallet OKG Aktiebolag, har det fulla ansvaret för att verksamheten på Oskarshamn 1 bedrivs på sådant sätt att strålsäkerheten tryggas och gällande krav uppfylls. SSM:s tillsyn syftar till att kontrollera att lagar, förordningar, föreskrifter, villkor och andra krav efterlevs. Tillsynen genomförs också för att följa verksamheten hos utövarna så att SSM i sitt arbete kan verka pådrivande och förebyggande så att strålsäkerheten upprätthålls och utvecklas. Endast undantagsvis täcker tillsynen in ett område fullständigt. SSM:s tillsyn är i vissa fall övergripande och i andra fall mer detaljerad. Den övergripande tillsynen sker bl.a. genom att kontrollera ledningssystemets ändamålsenlighet och tillämpning. Ett exempel på sådan tillsyn är inspektioner av processen för säkerhetsgranskning och att den fungerar ändamålsenligt och uppfyller de krav som myndigheten har föreskrivit om. Mer detaljerad tillsyn sker stickprovsvis, exempelvis

Sida 7 (65) genom att granska huruvida en enskild teknisk ändring uppfyller ett specifikt tekniskt krav. I frågor som gäller integritet hos mekaniska anordningar tillämpar SSM en tillsynsmodell som inkluderar att oberoende ackrediterade kontrollorgan granskar underlag och övervakar vissa uppgifter för att bedöma om de överensstämmer med SSM:s föreskrifter. Tillsyn och bedömningar av kravuppfyllnad som SSM har gjort anses relevanta och tillämpliga fram till dess någoting har inträffat eller uppdagats som ger anledning att ifrågasätta bedömningen. Även utan denna typ av ny kunskap måste tidigare tillsynsresultat kunna omvärderas i de fall det gått så lång tid att den aktuella verksamheten kan ha förändrats på ett påtagligt sätt. När det saknas aktuella tillsynsunderlag som tar ställning till kravuppfyllnaden och SSM inte har några indikationer på att kraven inte är uppfyllda förutsätts normalt sett att kraven är uppfyllda. Ett av de mest kraftfulla verktygen SSM har i det pådrivande och förebyggande arbetet är att besluta om särskilda villkor för drift för en tillståndshavare och att internt på SSM besluta om att sätta en tillståndshavare under särskild tillsyn (se även avsnitt 3.4.2). Vid en helhetsbedömning ska tillståndshavaren ta ett helhetsgrepp på hur väl en reaktor uppfyller gällande krav och även värdera förutsättningarna att fortsätta uppfylla dessa under perioden fram till nästa planerade helhetsbedömning 2. I sin granskning av helhetsbedömningen granskar SSM hur väl detta har gjorts samt jämför den bild tillståndshavaren ger med vad SSM sett i den genomförda tillsynen. 3.3 Långtidsdrift När de svenska kärnkraftverken, likväl som många anläggningar världen över, konstruerades och uppfördes antogs en drifttid på ca 40 år. Med långtidsdrift avses drift utöver 40 år. Bland annat gjordes flera av de tidsberoende konstruktionsanalyserna och utmattningsberäkningarna med antaganden om ett visst antal störningar samt upp- och nedgångar med anläggningen. Det ska dock poängteras att 40 år var en analysförutsättning för vissa delar av anläggningarna och andra delar av anläggningen har analyserats med andra analysförutsättningar. Flera av analyserna uppdateras också kontinuerligt. Det internationella atomenergiorganet (IAEA) har gett ut en Safety Report rörande säker långtidsdrift [7] som anger förutsättningar avseende tekniska aspekter och aktiviteter som en tillståndshavare bör ha implementerat för att ge förutsättningar till säker drift av ett kärnkraftverk utöver ursprungligt analyserad driftperiod, så kallad långtidsdrift. Dessa aspekter är, fritt efter IAEA:s Safety Report No. 57: 1. Urvalet av system, strukturer och komponenter som ska värderas inför långtidsdrift innefattar samtliga system av betydelse för säkerheten. 2. Verifiering att de delprogram, som vidmakthåller funktionen hos urvalet i punkt 1 ovan, fortsatt säkerställer funktion även under långtidsdrift. 3. En demonstration av att effekten av åldersrelaterade försämringar och skador är hanterad i tillräcklig omfattning för urvalet enligt punkt 1 ovan. 4. En redovisning av att tillämpliga tidsberoende analyser, s.k. TLAA (Time- Limiting Ageing Analysis), är genomförda för avsedd drifttid. 2 Normalt avses med nästa planerade helhetsbedömning den tidpunkt när nästa helhetsbedömning bör infalla om det maximala tidsspann som nämns i 10 a kärntekniklagen tillämpas, dvs. 10 år framåt från inlämnandet av den redovisning som nu granskas. Här avses fram till och med 2018, se avsnitt 2.

Sida 8 (65) IAEA nämner dessutom [8] ett antal aspekter som är viktiga för att motverka och hantera åldersrelaterade försämringar och skador. Dessa aspekter kopplar till punkt 2 ovan och är, fritt efter NS-G-2.12 [8]: 1. Fysisk åldring av system, strukturer och komponenter. 2. Teknisk åldring av utrustning, s.k. obsolescence. 3. Nya krav och standarder rörande strålsäkerhet som kan leda till behov av uppgradering, omkonstruktion och modernisering. 4. Överföring och bevarandet av kunskap samt organisatoriska frågor förknippade med åldring. Med anledning av att flera svenska reaktorer inom kort skulle gå in i långtidsdrift tog SSM år 2012, inom ramen för ett regeringsuppdrag, fram en långtidsutredning [9] som speciellt framför vikten av att implementera ett program för att hantera åldersrelaterade försämringar och skador. Dessutom betonas vikten av att förnya de tidsberoende analyserna. Långtidsutredningen konstaterar bl.a. att långtidsdrift ställer såväl tillståndshavare som SSM inför nya utmaningar med utgångspunkt i kraven på säker drift under den förlängda drifttiden. Både tillståndshavarnas och SSM:s organisation, resurser och kompetens måste vara anpassade till nya säkerhetsfrågor som kan uppkomma i samband med långtidsdrift. Även om många anordningar och komponenter i anläggningarna har bytts ut under årens lopp är merparten av vitala byggnadsstrukturer, anordningar och komponenter kvar i sitt grundutförande. Tillståndshavarnas åldringshantering (såväl åldringshanteringsprogrammets utformning som det arbete som bedrivs inom det) blir därför centralt för en säker långtidsdrift. Vidare konstaterar långtidsutredningen att den nationella och internationella forskningen har gett en god kunskap om de åldrings- och degraderingsmekanismer som kan ge upphov till skador i kärnkraftverk. Dessa mekanismer kan därför omhändertas på ett tillfredsställande sätt med hjälp av kontroll- och åldringshanteringsprogram. Med sådana program på plats skapas goda förutsättningar för säker drift även vid långa drifttider. Utredningen konstaterar också att det finns ett antal områden där fortsatt utveckling behövs för att programmen på ett mer effektivt sätt ska kunna fånga upp tidiga indikationer på säkerhetsbrister till följd av åldring. 3.4 Oskarshamn 1 Nedan ges en kortare överblick av Oskarshamn 1 som teknisk anläggning och den verksamhet som bedrivs där. 3.4.1 Anläggningen Oskarshamn 1 är belägen på Simpevarpshalvön ca tre mil norr om Oskarshamn och är Sveriges första kommersiella kärnkraftverk med lättvatten av typen kokvattenreaktor (BWR). Oskarshamn 1 beställdes den 14 juli 1965 och ordern gick till dåvarande Asea. Anläggningen fasade in på kraftnätet första gången i december 1971 och invigdes 1972. Den termiska effekten är 1375 MW och nuvarande elektrisk nettoeffekt är efter verkningsgradshöjande åtgärder 473 MW. Säkerhetssystemen är uppdelade i två identiska och separata stråk. I vissa säkerhetssystem finns en utökad redundans. Oskarshamn 1 är utrustad med hjälpkondensor vilket skiljer den från övriga svenska kokvattenreaktorer. Reaktorn är en externpumpsreaktor med fyra huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två rotorsträngar med gemensam dubbelroterande radialturbin och tre axiella lågtrycksturbiner samt en generator på vardera

Sida 9 (65) rotorsträng (DURAX-turbin). Anläggningen är ansluten till 130 kv:s-nätet och har för reservkraft fyra nödkraftsdieslar samt tillgång till två 40 MW gasturbinaggregat (som hör till Oskarshamn 2). 3.4.1.1 Större ändringar med säkerhetspåverkan Oskarshamn 1 har, likt övriga svenska reaktorer, succesivt moderniserats för att öka säkerheten. Ett urval av de ändringar som gjorts på Oskarshamn 1 är: 1979 Omfattande kabelseparering samt införande av bland annat hjälpmatarvattensystem och reservkontrollrum för att förbättra anläggningens motståndskraft mot brand, projekt KSO1. 1988 Filtrerad tryckavlastning (filter gemensamt med Oskarshamn 2), projekt RAMA. 1992 Mineralull på rörisolering byttes mot metallisk spegelisolering till följd av händelse i Barsebäck, projekt Nödkyl. 1993-1995 En omfattande renovering av Oskarshamn 1 där det var första gången arbeten utfördes inne i en reaktortank som varit i drift. Även byte och provning av rördelar där förutsättningar fanns för spänningskorrosion, projekt Fenix och OKR. Under Fenix gjordes även en utredning kring framtida moderniseringsbehov vilket ledde till moderniseringsprojekten, Max och MOD. 1998 Projekt Max bestod av fem delprojekt, däribland byte av moderatortank, moderatortanklock och ångskalventiler. 2002 Projekt MOD omfattade ett nytt säkerhetskoncept, nytt styrsystem och reaktorskyddssystem, ombyggnation av kontrollrummet och en ny turbin. Turbinbytet innebar en verkningsgradsförbättring med 22 MW. 3.4.2 Verksamheten Tillståndshavare för Oskarshamn 1 är OKG Aktiebolag. OKG Aktiebolag är också tillståndshavare för reaktorerna Oskarshamn 2 och Oskarshamn 3 samt BFA 3. Vissa delar av OKG:s verksamhet är gemensam för alla reaktorerna, exempelvis hela eller delar av det arbete som utförs rörande kompetensförsörjning, beredskap, fysiskt skydd, avfall, ickespridning, transport, strålskydd och utsläpp. OKG har också flera avdelningar som är gemensamma för samtliga reaktorer, exempelvis teknikavdelningen, underhållsavdelningen, projektavdelningen och säkerhetsavdelningen. OKG har haft en rad problem i verksamheten, framförallt med avseende på ledning, styrning och egenkontroll, vilket har lett till negativa konsekvenser för djupförsvaret och för möjligheterna att upprätthålla detta. Som exempel kan nämnas att kända brister inte hanterades och att internrevisionsverksamheten inte fungerade som avsett. SSM lyfte problematiken med OKG som därefter försökte åtgärda problemen utan att komma tillrätta med dem. SSM fattade därför i december 2012 beslut om särskilda villkor för drift för OKG [10]. SSM förelade samtidigt OKG att komplettera och förtydliga innehållet i de åtgärdsprogram som OKG tidigare redovisat. Dessutom förelades OKG att ytterligare utreda och redovisa de bakomliggande orsakerna till de brister som identifierats i OKG:s säkerhetsarbete samt redogöra för mål och förväntade effekter av respektive åtgärd samt hur uppföljning skulle ske. I samband med detta beslutade SSM internt om att sätta OKG under särskild tillsyn. För att omhänderta bristerna genomförde OKG ett antal orsaksanalyser och utifrån de bakomliggande orsaker OKG identifierade togs ett åtgärdsprogram fram som kallas Utvecklingsresan. Utvecklingsresan inleddes hösten 2012 och har sedan dess utvecklats 3 Bergrum för avfall

Sida 10 (65) och kompletterats efter SSM:s beslut om särskilda villkor för drift samt OKG:s kompletterande orsaksanalyser [11]. SSM har bedömt [12] att de åtgärder som OKG har redovisat ger förutsättning att komma tillrätta med bristerna, bl.a. eftersom relevanta förändringsbehov har identifierats och det finns en modell för att säkerställa framdriften i åtgärderna. SSM följer kontinuerligt upp framdriften i förbättringsarbetet. I granskningen av Utvecklingsresan [13] har SSM bedömt att OKG har framdrift i sina delprogram samt att många av de aktiviteter OKG genomför och har genomfört har förutsättningar att ge effekter på sikt men att OKG ännu brister i att förstå omfattningen av den problembild som finns inom vissa områden. Vid den senaste granskningen av Utvecklingsresan [43] konstaterar SSM att OKG tydligt förstärkt sin ledning och styrning av verksamheten, att det pågår mycket aktiviteter samt att OKG genomsyras av ett stort engagemang. SSM har dock svårt att i dagsläget se tydliga effekter på alla nivåer i organisationen. 4 Krav Det primära kravet för denna granskning är 10 a kärntekniklagen (se avsnitt 1). Under avsnitten för respektive område alternativt av bilagorna till denna rapport framgår de krav som har använts i granskningen. För vissa krav har granskningen skett på en övergripande nivå och för andra mer detaljerat. 5 Granskningens genomförande Granskningen genomförs utifrån projektdirektivet [14], projektplanen [15] och SSM:s styrdokument för granskning av helhetsbedömningar [16]. I denna granskning har områdena delats in i generella och övriga områden, se Tabell 1, och granskningen genomförs olika för dessa två kategorier. För de generella områdena är framförallt granskningen av helhetsbedömningen av Oskarshamn 2 utgångspunkt. Motiv till detta framgår vid bedömningen för respektive område, se avsnitt 6. För övriga områden genomförs en djupare granskning. Tabell 1. Granskningsområden som utgår från de allmänna råden till 4 kap. 4 tillsammans med bedömningen om det är ett generellt område och om komplettering begärdes. Nr. Titel Generellt område Komplettering begärd 1 Konstruktion och utförande av anläggningen Ja (inklusive ändringar) 4 2 Ledning, styrning och organisation av den Ja kärntekniska verksamheten 3 Kompetens och bemanning för den kärntekniska Ja verksamheten 4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i Ja barriärer och djupförsvar 5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor Ja 6 Beredskapen för haverier Ja Ja 7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p.g.a. åldring Ja 4 Inom detta område behandlas utvärdering av ändamålsenligheten hos det centrala kontrollrummet och reservövervakningsplatsen som beskrivs i allmänna råden till 18 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter ( 7) om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer.

Sida 11 (65) Nr. Titel Generellt område Komplettering begärd 8 Primär och fristående säkerhetsgranskning Ja 9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt Ja Ja extern rapportering 10 Fysiskt skydd Ja Ja 11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning Ja 12 Säkerhetsprogram Ja Ja 13 Hantering och förvaring av Ja anläggningsdokumentation 14 Hantering av kärnämne och kärnavfall Ja 15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och Ja Ja transportsäkerhet 16 Strålskydd inom anläggningen Ja Ja 17 Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön, Ja Ja omgivningskontroll och friklassning av material 5 18 Avveckling 6 Ja - 5.1 Avgränsningar SSM gör ingen bedömning av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken i föreliggande granskning eftersom SSM har gjort bedömningen att dessa ur ett strålsäkerhetsperspektiv i princip omfattas av krav enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen och SSM:s föreskrifter [50]. En granskning av säkerhetsanalyserna för Oskarshamn 1 bedöms vara ett omfattande arbete. Detta innebär att en särskild hantering för myndighetens bedömning av säkerhetsanalyser för Oskarshamn 1 behöver tillämpas. Detta hanteras till största del utanför denna granskning. Eftersom SSM anser att det finns skäl att tro att redovisningen har brister begränsar sig granskningen till att bedöma drift fram till 2018, se avsnitt 2 ovan. För de generella områdena begränsar sig granskningen i princip till att bedöma om krav som bedömdes uppfyllda för Oskarshamn 2 kan anses vara det även för Oskarshamn 1 samt om brister som identifierades för Oskarshamn 2 kan anses finnas även på Oskarshamn 1. 5.2 Läsanvisningar SSM:s granskning har dokumenterats i denna rapport med tillhörande bilagor. I avsnitt 6 finns områdesvisa bedömningar i form av en samlad bedömning. Här återfinns brister av både principiell och mer detaljerad natur och bristerna har skiftande strålsäkerhetsbetydelse. För de generella områdenena (2, 3, 6, 8-10, 12-18) återfinns den genomförda granskningen i Bilaga 6. De generella områden är uppdelat i följande delar: vad som kan hämtas från motsvarande område i granskningen av helhetsbedömningen för Oskarshamn 2 eller annan tillsyn och motiv till detta vilka övriga krav som bedömts, t.ex. nytillkomna eller de där bedömningen inte går att hämta från annan tillsyn, samt bedömning för nuläge respektive framtid 5 Friklassning av material bedöms under område 14. 6 Tillägg till de 17 områdena enligt de allmänna råden till 4 kap. 4 som kravställs i 9 kap. 1.

Sida 12 (65) samlad bedömning av området för nuläge, framtid samt redovisning. Bedömingen av redovisningen handlar om kvaliteten på denna utifrån kraven i 10 a kärntekniklagen och görs genom att säga något om skillnaden mellan redovisningarna för Oskarshamn 1 och 2 samt att bedöma i vilken mån OKG har: o identifierat gällande krav, o analyser och redogörelser för att styrka hur kraven uppfylls nu och vilka förutslättningar som finns att uppfylla kraven i framtiden, o tagit hänsyn till utvecklingen inom vetenskap och teknik, och o identifierat åtgärder utifrån helhetsbedömningen. För övriga områden (1, 4, 5, 7, 11) finns en mer omfattande granskning i bilagorna 1-5. I avsnitt 7 finns en sammanfattning av hur OKG arbetar med de brister som identifierades i granskningen av helhetsbedömnignena för Oskarshamn 2. Avsnitt 8 beskriver områdesövergripande noteringar och avsnitt 9 innehåller en samlad bedömning av hela Oskarshamn 1. Avsnitt 10 innehåller de slutsatser som kan dras av den genomförda granskningen och om syftet med helhetsbedömningen har uppnåtts. Slutsatserna i avsnitt 9 och 10 underbyggs av granskningen i avsnitt 6 samt bilagorna. För varje område finns tabeller med de brister som SSM har identifierat, dels i nulägesanalysen och dels i framtidsanalysen. I tabellerna beskrivs bristen kortfattat, vilket krav den hör till och när den senast behöver åtgärdas. Det finns en kolumn för eventuella relaterade beslut. Om myndigheten har kännedom om bristen sedan tidigare och fattat beslut i frågan finns referens till ärendet där. Om beslutet innehåller en tidpunkt för åtgärd är detta gällande och blir således den tidpunkt då åtgärden ska vara åtgärdad. Det finns även en kolumn för eventuella kommentarer, t.ex. var bristen identiferades och om SSM har någon ytterligare relaterad information. För att öka läsbarheten tas kolumner som inte utnyttjas bort, vilket innbär att alla tabeller inte ser identiska ut. Då SSM:s bedömningar av helhetsbedömningen för Oskarshamn 1 tar hänsyn till resultatet från granskningen av helhetsbedömningen för Oskarshamn 2 [17] finns stora likheter mellan dessa rapporter. 5.2.1 Kravuppfyllnad För vart och ett av de krav som bedöms i denna granskning bedömer SSM kravuppfyllnaden i nuläget samt förutsättningarna att uppfylla kravet under perioden fram till nästa planerade helhetsbedömning. SSM:s krav är av olika karaktär. Ett fåtal av kraven har en precist angiven kravnivå där det är förhållandevis okomplicerat att avgöra graden av kravuppfyllelse och konstatera om en överträdelse har skett eller inte (se Figur 1). De flesta krav har en annan karaktär, kravnivån är mer allmänt uttryckt och innehåller ett utrymme för tolkningar och för successiva förbättringsåtgärder (se Figur 2). Kravet är uppfyllt Kravet är inte uppfyllt Figur 1. Bedömningar mot precist formulerade krav. Kravet är uppfyllt Kravet är uppfyllt, men med brister Tolkningsutrymme Kravet är inte uppfyllt

Sida 13 (65) Figur 2. Bedömningar mot allmänt formulerade krav. I bedömningarna av nuläget används formuleringar liknande de som finns i Figur 1 och Figur 2. Vid bedömningarna av förutsättningarna att uppfylla kravet under perioden till nästa planerade helhetsbedömning används istället formuleringar av typen: Oskarshamn 1 har förutsättningar att uppfylla kravet fram till nästa planerade helhetsbedömning genom att För att fullt ut ha förutsättningar att uppfylla kravet till nästa planerade helhetsbedömning behöver Oskarshamn 1 åtgärda de brister som Oskarshamn 1 har inte förutsättningar att uppfylla kravet fram till nästa planerade helhetsbedömning eftersom För var och en av bedömningarna anges också på vilket sätt kravet uppfylls samt vilka bristerna är. Ett exempel är följande bedömning av nuläget: SSM bedömer att OKG uppfyller kravet genom att ansvar, befogenheter samt samarbetsförhållanden i stort är definierade i ledningssystemet. Att kravet bedöms vara uppfyllt genom att ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden i stort är definierade i ledningssystemet ska inte ses som en indikation på att detta är det enda som behövs för att uppfylla kravet, det är snarare en indikation på vilka delar av kravet som har granskats och funnits vara uppfyllda. I de samlade bedömningarna förekommer skrivningen att bristerna inte är av sådan strålsäkerhetsbetydelse att den kräver omedelbar åtgärd. Med detta menas att de inte är av sådan betydelse att de kräver ett omedelbart agerande (exempelvis att omedelbart avbryta en viss typ av arbete eller användningen av en viss typ av utrustning). Hade sådana brister uppdagats hade SSM säkerställt att de hanterades så snart de uppdagades och inte inväntat färdigställandet av denna rapport. 5.2.2 Tider för åtgärd av brister I tabellerna med brister som finns i avsnitt 6 och i bilagorna, finns en kolumn som anger när bristerna behöver vara åtgärdade. Detta är de bedömningar som har gjorts för vart och ett av områdena och ska ses som en rekommendation och en indikation på hur länge SSM anser att det som längst är acceptabelt att ha bristen. I samband med att SSM fattar beslut i detta ärende kan SSM välja att föra in dessa eller andra tidpunkterna i beslutet och därmed göra dem bindande. 5.2.3 Strålsäkerhetsbetydelse I denna rapport och tillhörande bilagor används begreppet strålsäkerhetsbetydelse för att beskriva risken med en brist. Strålsäkerhet är ett samlingsbegrepp för reaktorsäkerhet, strålskydd, fysiskt skydd samt icke-spridning. 6 Områdesvisa bedömningar Här återfinns SSM:s granskning av respektive område i helhetsbedömningen. Alla identifierade brister, stora som små, listas här. Många av de bedömningar som gjordes vid SSM:s granskning av helhetsbedömningen av Oskarshamn 2 [17] gäller även för Oskarshamn 1. När bedömningarna kan anses vara generella hänvisas till granskningen av helhetsbedömningen för Oskarshamn 2 under respektive område och när bedömningarna inte fullt ut kan överföras till Oskarshamn 1 redovisas detta.

Sida 14 (65) 6.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inklusive ändringar) För ytterligare information se Bilaga 1 Område 1: Konstruktion och utförande av anläggningen (inklusive ändringar). 6.1.1 Samlad bedömning 6.1.1.1 Nulägesanalys SSM bedömer att OKG:s helhetsbedömning inte är tillräcklig som grund för SSM:s bedömning av hur väl Oskarshamn 1 i dagsläget uppfyller gällande konstruktionskrav. Däremot har SSM tidigare och i andra sammanhang än denna granskning av OKG:s helhetsbedömning genomfört tillsyn av konstruktionskrav. Då SSM till resultaten från granskningen av helhetsbedömningen lägger resultaten från dessa tidigare granskningar framträder en tydligare bild av hur Oskarshamn 1 uppfyller konstruktionskraven. Slutsatsen är att fortsatt drift är acceptabel t.o.m. 2018. Mot detta talar visserligen de identifierade bristerna och avvikelserna i SAR, vilka gör att verifikaten för att konstruktionskraven är uppfyllda inte är lika starka som de annars hade kunnat vara. Bristerna skapar tveksamhet kring slutsatserna om huruvida konstruktionen i tillräcklig utsträckning uppfyller konstruktionskraven. Bristerna är dock av den art att SSM bedömer att det inte är troligt att bristerna döljer behov av fysiska åtgärder med stor säkerhetsbetydelse. SSM:s sammanvägda bedömning är därför att den fysiska konstruktionen är verifierad avseende konstruktionskraven till den grad att drift är acceptabel t.o.m. 2018. 6.1.1.2 Framtidsanalys De brister som finns i OKG:s återkommande helhetsbedömning och i hur OKG i SAR redovisar konstruktionskravens uppfyllande gör att SSM inte kan ta ställning längre än till 2018. Enligt föregående avsnitt bedömer SSM att drift t.o.m. 2018 är acceptabelt. 6.1.1.3 Redovisning Inom denna granskning har bedömningen av redovisningens kvalitet begränsat sig till att bedöma: huruvida hänsyn tagits till utvecklingen inom vetenskap och teknik, samt huruvida OKG har redovisat hur kraven uppfylls. Granskningen omfattar inte en kontroll av att OKG har identifierat samtliga gällande krav. OKG har i sin helhetsbedömning inte redovisat huruvida man har någon process som på ett mer generellt sätt tar hänsyn till utveckling inom vetenskap och teknik, t.ex. nya standarder eller nya revisioner av Regulatory Guides som OKG tillämpar vid anläggningsändringar. Det gör att OKG har en brist i uppfyllandet av kravet på helhetsbedömningar. Vidare känner SSM inte till att OKG har någon sådan process. Om denna saknas så är detta en brist i uppfyllnaden av kravet på helhetsbedömningar. Visserligen uppger OKG att man initierat ett projekt benämnt Kent som har till uppgift att, som följd av Fukushima-händelsen bereda, utarbeta och prioritera åtgärder för OKG:s anläggningar. Det gör att OKG i framtiden förefaller komma ha en process som på ett mer generellt sätt tar hänsyn till utveckling inom vetenskap och teknik, även om den begränsas till erfarenheter från Fukushima-händelsen. Även om OKG inte har haft någon process som på ett mer generellt sätt tar hänsyn till utveckling inom vetenskap och teknik så har man gjort en del förbättringsarbete som till del har sin grund i utvecklingen inom vetenskap och teknik. Exempelvis har OKG förbättrande åtgärder som man genomfört respektive planerar att genomföra. Utveckling inom vetenskap och teknik har varit en av förutsättningarna för att byta ut delar av Reactor

Sida 15 (65) Protection System (RPS) till digital teknik. I och med utbytet fick man fördelen av självövervakning i systemet, även om digital teknik även har egenskaper som kan vara negativa ur strålsäkerhetssynpunkt. Projekt Kent är ett relativt nytt projekt och OKG har inte redovisat att de utfört några motsvarande aktiviteter innan detta projekt. Frågan om huruvida helhetsbedömningen innehåller tydliga motiveringar och ställningstaganden till kravuppfyllnad, med analyser och redogörelser eller referenser till sådana, tas upp under avsnitt 2.1.1. Granskningen visar att kravet uppfylls genom att helhetsbedömningen innehåller hänvisningar till SAR och dess analyser och redovisningar. Däremot finns det, för vissa konstruktionskrav, brister avseende hur kravuppfyllnaden redovisas i SAR. Den samlade bedömningen av uppfyllnaden av 10 a kärntekniklagen blir därför att kravet uppfylls men med följande brister: OKG har inte redovisat huruvida man har någon process som på ett mer generellt sätt tar hänsyn till utveckling inom vetenskap och teknik, och det finns brister avseende hur kravuppfyllnaden redovisas i SAR vilket medför att OKG heller inte redovisat kravuppfyllnaden i helhetsbedömningen. 6.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten För ytterligare information se Bilaga 6 Område 2, 3, 6, 8-10 och 12-18. 6.2.1 Samlad bedömning Med utgångspunkt i den samlade bedömningen för området för Oskarshamn 2, Bilaga 2 [17], samt uppföljningen av Utvecklingsresan [13] gör SSM följande samlade bedömning för Oskarshamn 1. 6.2.1.1 Nulägesanalys SSM ser att det inom området ledning, styrning och organisation bedrivs ändamålsenlig verksamhet i syfte att upprätthålla och öka strålsäkerheten. Några exempel är: det finns ekonomiska och personella resurser för att upprätthålla säkerheten, ledningssystemet styr och leder verksamheten och definierar ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden i stort, ledningssystemet reglerar upphandling av produkter och tjänster av betydelse för säkerheten, och det finns dokumenterade säkerhetsmål och riktlinjer för hur säkerheten ska upprätthållas. Av de krav som bedöms inom detta område har fyra bedömts vara fullt ut uppfyllda. Sju krav har bedömts vara uppfyllda men med brister, se Bilaga 2 [17]. Bristerna framgår av tabellen nedan. Brist Krav Behöver åtgärdas senast OKG redovisar ingen 2 kap. 9 Enligt strategi för att möta de p.3 föreläggande utmaningar som kan om ny uppstå avseende helhetsbedömning resursallokering och för rekryteringsbehov i Oskarhamn 2 samband med långtidsdrift Relaterat beslut om ny helhetsbedömning för Oskarhamn 2 Kommentar Från granskning av helhetsbedömning för Oskarhamn 2 [17]

Sida 16 (65) Brist Krav Behöver åtgärdas senast Helhetsperspektivet på ledningssystemet saknas Ansvar avseende säkerhetsgranskning framgår inte i ledningssystemet Kvalitetsrevisionsverksamheten präglas av bristande periodicitet Kvalitetsrevisionsverksamheten präglas av bristande systematik Kvalitetsrevisionsverksamheten är inte tillräckligt fristående Omfattningen av hur erfarenheter tas tillvara inom internrevisionsverksamheten är otillräcklig Åtgärder av avvikelser sker inte inom föreskrivet intervall Värdering av den samlade betydelsen av identifierade avvikelser är otillräcklig 2 kap. 8 första stycket 2 kap. 9 p. 2 2 kap. 8 andra stycket 2 kap. 8 andra stycket 2 kap. 8 andra stycket 2 kap. 9 p. 7 2 kap. 9 p. 8 2 kap. 9 p. 8 Enligt den åtgärdsplan som OKG tagit fram som svar på föreläggandet om särskilda villkor för drift [11] Enligt åtgärdsplan [11] Enligt åtgärdsplan [11] Enligt åtgärdsplan [11] Enligt åtgärdsplan [11] Enligt åtgärdsplan [11] Enligt åtgärdsplan [11] Enligt åtgärdsplan [11] Relaterat beslut t om särskilda villkor för drift SSM2012-5780- 1 [10] [10] [10] [10] [10] [10] [10] [10] Kommentar Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Från granskning av Oskarshamn 2 [17] Bristerna är allvarliga var och en för sig själv men av störst strålsäkerhetsbetydelse är dock hur bristerna kan påverka varandra. Som nämnts inledningsvis är ett av skälen för särskilda villkor för drift att OKG har haft en rad problem i säkerhetsarbetet, framförallt med avseende på styrning, ledning och egenkontroll, vilket har lett till negativa konsekvenser för djupförsvaret och för möjligheterna att upprätthålla detta. Många av de brister som SSM identifierat i denna granskning av OKG:s ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten har redan uppmärksammats av OKG och det finns en tidsplan för att omhänderta flera av dem inom ramen för Utvecklingsresan [11]. Åtgärdsprogrammet Utvecklingsresan följs kontinuerligt upp av SSM. I granskningen av Utvecklingsresan [13] har SSM bedömt att OKG har framdrift i sina delprogram samt att

Sida 17 (65) många av de aktiviteter OKG genomför och har genomfört har förutsättningar att ge effekter på sikt men att OKG ännu brister i att förstå omfattningen av den problembild som finns inom vissa områden. Vid den senaste granskningen av Utvecklingsresan [43] konstaterar SSM att OKG tydligt förstärkt sin ledning och styrning av verksamheten, att det pågår mycket aktiviteter samt att OKG genomsyras av ett stort engagemang. SSM har dock svårt att i dagsläget se tydliga effekter på alla nivåer i organisationen. Den samlade bedömningen av område 2 är att det finns brister i uppfyllnaden av gällande föreskrifter men att ingen av bristerna har sådan strålsäkerhetsbetydelse att det kräver någon omedelbar åtgärd. Bristerna behöver dock åtgärdas senast vid den tidpunkt som anges i tabellen. 6.2.1.2 Framtidsanalys I bedömningen av nulägesanalysen beskrivs att det bedrivs verksamhet med syfte att upprätthålla och öka strålsäkerheten. Denna verksamhet har positiv påverkan på OKG:s möjlighet att upprätthålla och öka strålsäkerheten även i framtiden. Av de krav som bedöms inom detta område har fyra bedömts vara fullt ut uppfyllda. Sju krav har bedömts vara uppfyllda men med brister, se Bilaga 2 [17]. Bristerna framgår av tabellen under nulägesanalysen ovan. Strålsäkerhetsbetydelsen av bristerna är densamma som för nulägesanalysen med tillägget att sannolikheten för att bristerna får negativa konsekvenser ökar ju längre de finns. Den samlade bedömningen är att om OKG åtgärdar de brister som listas i tabellen i bedömningen av nulägesanalysen har Oskarshamn 1 förutsättningar att uppfylla gällande krav för område 2 fram till 2018. 6.2.1.3 Redovisning Redovisningen för Oskarshamn 1 [2] är överlag något tydligare och innehåller fler ställningstaganden än redovisningen för Oskarshamn 2. SSM bedömer att OKG uppfyller kravet på redovisnigens kvalitet eftersom krav är identifierade och det finns delvis tydliga ställningstaganden och motiv till kravuppfyllnad. Redovisningen präglas dock i stort av samma brister som redovisningen för Oskarshamn 2: Kvaliteten brister vilket ses i att redovisningen saknar en konkret beskrivning av hur OKG ämnar hantera de åtgärder som ses som nödvändiga för att omhänderta de utmaningar som finns inom området. Redovisningens trovärdighet är bristfällig då OKG har uppgett att de uppfyller alla krav inom området. Av redovisningen framgår inte att SSM i tillsyn inom området styrning, ledning och organisation har identifierat brister löpande i tidsperioden för framtagandet av redovisningen. 6.3 Kompetens och bemanning för den kärntekniska verksamheten För ytterligare information se Bilaga 6 Område 2, 3, 6, 8-10 och 12-18. 6.3.1 Samlad bedömning Med utgångspunkt i den samlade bedömningen för området för Oskarshamn 2, Bilaga 3 [17], gör SSM följande samlade bedömning för Oskarshamn 1. 6.3.1.1 Nulägesanalys SSM ser att det inom området bedrivs ändamålsenlig verksamhet i syfte att upprätthålla och öka strålsäkerheten. Några exempel är: OKG har kompetens- och bemanningsplaner framtagna på flera års sikt,

Sida 18 (65) OKG har dokumenterade kompetenskrav analyserade med en systematisk metod, OKG genomför årliga kompetensprövningar, och driftpersonalen har årlig återträning och tillräcklig del av denna sker i simulator. Av de krav som bedömts inom detta område har sex bedömts vara fullt ut uppfyllda. Tre krav har bedömts vara uppfyllda men med brister, se Bilaga 3 [17]. Bristerna framgår av tabellen nedan. Brist Krav Behöver åtgärdas senast OKG har svårigheter att 2 kap, 9 p. Enligt föreläggande upprätthålla egen kompetens inom 5 om ny vissa specifika områden helhetsbedömning för Oskarhamn 2 OKG saknar kriterier för bedömning av driftpersonalens förtrogenhet med arbetsuppgifter. OKG brister i att åtgärda identifierade utbildningsbehov, erfarenhetsåterföring inom härdoch bränslefrågor, otydlig rollbeskrivning inom säkerhetsgranskning, samt dokumentation av kompetenskrav inom fysiskt skydd. 7 2008:32 2 kap, 9 p. 5 Enligt föreläggande Enligt föreläggande Relaterat beslut om ny helhetsbedömning för Oskarhamn 2 Bristernas sammanvägda strålsäkerhetsbetydelse är liten i nuläget, om bristerna kvarstår över tid kan de dock få stora konsekvenser. För att på ett strålsäkert sätt kunna bedriva verksamheten över tid behöver OKG kunna säkerställa att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna. För detta krävs ändamålsenlig identifiering, styrning och uppföljning. Den samlade bedömningen av område 3 är att det finns brister i uppfyllnaden av gällande krav men att ingen av bristerna har sådan strålsäkerhetsbetydelse att det kräver någon omedelbar åtgärd. Bristerna behöver dock åtgärdas senast vid den tidpunkt som anges i tabellen. 6.3.1.2 Framtidsanalys I bedömningen av nulägesanalysen beskrivs att det bedrivs verksamhet i syfte att upprätthålla och öka strålsäkerheten. Denna verksamhet har positiv påverkan på OKG:s möjlighet att upprätthålla och öka strålsäkerheten även i framtiden. Av de krav som bedömts inom detta område har OKG bedömts ha försutsättningar att uppfylla fyra fram till nästa planerade helhetsbedömning. För fem krav behöver brister åtgärdas innan samtliga förutsättningar finns på plats, se Bilaga 3 [17]. Bristerna framgår av tabellen nedan. Brist Krav Behöver åtgärdas senast OKG håller inte 3 Enligt föreläggande arbetsuppgiftsanalyserna 2008:32 om ny aktuella helhetsbedömning för Oskarhamn 2 Relaterat beslut om ny helhetsbedömning för Oskarhamn 2

Sida 19 (65) Brist Krav Behöver åtgärdas senast OKG:s revisionsfunktion 9 Enligt föreläggande undersöker inte 2008:32 ändamålsenlighet och effektivitet hos återkommande utbildning för driftpersonal OKG behöver implementera en kontroll av kompetensen hos instruktörer/utbildare enligt 2 kap. 9 pkt 5 OKG behöver kontinuerligt värdera vilken kompetens som behöver finnas inom organisationen samt ta fram kompensatoriska åtgärder där det inte är möjligt OKG behöver noggrant värdera användandet av inhyrd personal så att nödvändig kompetens alltid finns inom den egna organisationen 12 2008:32 2 kap, 9 p. 5 2 kap, 9 p. 5 Enligt föreläggande Enligt föreläggande Enligt föreläggande Relaterat beslut Om bristerna kvarstår över tid kan de sammanvägt få stor strålsäkerhetsbetydelse. För att på ett strålsäkert sätt kunna bedriva verksamheten över tid behöver OKG kunna säkerställa att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna. För detta krävs ändamålsenlig identifiering, styrning och uppföljning. Den samlade bedömningen är att om OKG åtgärdar de brister som identifierats i tabellerna ovan finns förutsättningar att uppfylla gällande krav för område 3 fram till nästa planerade helhetsbedömning. 6.3.1.3 Redovisning I likhet med bedömningen av redovisningen för Oskarshamn 2 bedömer SSM att OKG uppfyller kravet avseende redovisningens kvalitet genom att gällande krav redovisas och OKG gör tydliga ställningstaganden avseende kravuppfyllnad. SSM bedömer dock att redovisningen brister i kvalitet genom att: det inte finns tydliga ställningstaganden för varje enskilt krav rörande kravuppfyllnad, det inte finns motiveringar till påståenden om kravuppfyllnad genomgående och inte i tillräcklig omfattning, och påståenden om kravuppfyllnad sällan stärks med analyser och redogörelser eller med referenser till sådana. 6.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar För ytterligare information se Bilaga 2 Område 4: Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar.

Sida 20 (65) 6.4.1 Samlad bedömning 6.4.1.1 Nulägesanalys SSM ser att det inom området bedrivs ändamålsenlig verksamhet i syfte att upprätthålla och öka strålsäkerheten. Detta beskrivs utförligare i Bilaga 2 men några exempel är: Det görs rutinmässigt kontroller för att upprätthålla god ordning samt att det finns förutsättningar att hålla god ordning. Det finns ledning och styrning av aktiviteter kring ordning och reda. OKG har i sitt ledningssystem rutiner för hantering av sina instruktioner. Rutinerna är till stora delar förankrade och de tillämpas. Instruktionerna finns lättillgängliga både i CKR och lokala kontroll- och manöverplatser. Det finns instruktioner och rutiner för planering av revisionsavställningar. Av de krav som bedömts inom detta område har fyra bedömts vara fullt ut uppfyllda. Två krav har bedömts vara uppfyllda men med brister. Bristerna framgår av tabellen nedan. Brist Krav Behöver åtgärdas senast Befintliga rutiner för att kontrollera 2 kap. 9 Inom ett år tillträde till utrymmen med vital säkerhetsrelaterad utrustning utgör inte ett tillräckligt stöd för bibehållen driftklarhet Brister vid ställningstaganden om driftklarhet Otillräcklig kontroll över vilka instruktioner som är aktualitetsgranskade eller ej 2 kap. 9 5 kap. 2 Använder instruktioner med kända brister 5 kap. 2 Inom ett år Inom ett år Inom ett år Relaterat beslut SSM2012-37- 41 Bristernas sammanvägda strålsäkerhetsbetydelse är att de skapar utrymme för felaktig uppfattning av anläggningens driftklarhet samt risk att inaktuella instruktioner används. Den samlade bedömningen av Område 4 är att det finns brister i uppfyllnaden av gällande krav men att ingen av bristerna är av så stor strålsäkerhetsbetydelse att de kräver omedelbar åtgärd. Bristerna behöver åtgärdas senast vid den tidpunkt som anges i tabellen. 6.4.1.2 Framtidsanalys I bedömningen av nulägesanalysen beskrivs att det bedrivs verksamhet med syfte att upprätthålla och öka strålsäkerheten. Denna verksamhet har positiv påverkan på OKG:s möjlighet att upprätthålla och öka strålsäkerheten även i framtiden. I granskningen har SSM identifierat sådan verksamhet som huvudsakligen syftar till att säkerställa god strålsäkerhet i framtiden, exempelvis att OKG har tagit fram ett åtgärdsprogram och infört en ny rutin för nyckelhantering för att kontrollera tillträdet till utrymmen med vital säkerhetsklassad utrustning. Av de krav som bedömts inom detta område har Oskarshamn 1 bedömts ha försutsättningar att uppfylla fyra fram till nästa planerade helhetsbedömning. För två av kraven behöver brister åtgärdas innan samtliga förutsättningar finns på plats. Bristerna framgår av tabellen under nulägesanalys. I bedömningen av nulägesanalysen beskrivs bristernas strålsäkerhetsbetydelse. Om de brister som beskrivs under nulägesanalysen inte åtgärdas gäller generellt att deras