Inspektionsrapport - samlad inspektionsinsats vid Westinghouse Electric Sweden AB

Transkript

1 TILLSYNSRAPPORT Process: Inspektera Vår referens: Tillståndshavare: Westinghouse Electric Sweden AB Objekt: Bränslefabriken Förrättningsdatum: Arbetsgrupp: Svante Ernberg, Eric Häggblom, Charlotte Lager, Joakim Dahlberg, Nils Addo, Steve Selmer, Lars Axelsson, Per Chaikiat, Lennart Frise, Heléne Wijk, Ann-Christin Hägg, Michael Wallin Författare: Svante Ernberg, Eric Häggblom, Steve Selmer Samråd: Anne Edland, Jan Lillhök Fastställd: Johan Anderberg Inspektionsrapport - samlad inspektionsinsats vid Westinghouse Electric Sweden AB Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har genomfört en större samlad inspektion vid Westinghouse Electric Sweden AB (WSE). Denna har omfattat sex olika delinspektioner: - Primär och fristående säkerhetsgranskning - Förmåga/ förhållanden i utsläppsfrågor - Förutsättningar för personstrålskydd - Orsaker till felaktigt beteende vid händelse - Hantering av nya krav - Säkerhetskultur Delinspektionerna har genomförts med särskild fokus på MTO-frågor såsom organisation, arbetsförutsättningar och säkerhetskultur, vilka genomsyrat alla delar av den samlade insatsen. SSM har identifierat ett antal förbättringsbehov och även vissa avvikelser från kraven i SSM:s föreskrifter. Avvikelserna gäller främst otillräckliga resurser och bristande arbetsförutsättningar i säkerhets- och strålskyddsarbetet. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (49) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod inklusive avgränsningar... 3 Delinspektioner... 4 Krav... 5 Observationer... 9 Primär och fristående säkerhetsgranskning... 9 Förmåga/förhållanden i utsläppsfrågor Förutsättningar för personstrålskydd Orsaker till felaktigt beteende vid händelse Hantering av nya krav avfall Säkerhetskultur Samlad bedömning av kravuppfyllelsen Avvikelser från krav Förbättringsbehov Referenser... 48

3 Sida 3 (49) Bakgrund SSM har under 2011 konstaterat att WSE på ett bra sätt arbetat med att förbättra tidigare problemområden, men också att brister i verksamheten ändå påvisats. I samband med verksamhetsplaneringen beslutade SSM att särskilt prioritera tillsynen av WSE under år Vid ett extra ledningsmöte den 2 februari 2012 presenterade SSM sina planer för WSE. Mot bakgrund av ett antal händelser och observationer har myndigheten identifierat ett antal områden som bedömdes lämpliga att följa upp genom en samlad inspektionsinsats, med särskilt fokus på MTO-frågor. Utöver dessa områden planeras även andra riktade inspektioner att genomföras under året. Syfte Syftet med inspektionen var att få en bild av och bedöma om WSE bedriver verksamheten i bränslefabriken i enlighet med lagar, föreskrifter och villkor samt hur verksamheten i praktiken bedrivs i förhållande till WSE:s ledningssystem och instruktioner. Fokus för inspektionen låg på MTO-frågor såsom organisation, arbetsförutsättningar och säkerhetskultur, vilka genomsyrat alla delar av den samlade insatsen. Sex olika delinspektioner genomfördes, med inriktning mot säkerhetsgranskning, förmåga för utsläppsfrågor, förutsättningar för personstrålskydd, orsaker till en händelse, hantering av nya krav, och säkerhetskultur. Metod inklusive avgränsningar Den 2 februari 2012 hölls ett extra insatt ledningsmöte mellan SSM och WSE. WSE redogjorde för det aktuella läget på bränslefabriken, hur man arbetar proaktivt i syfte att identifiera risker och förbättringsbehov samt vilka utmaningar man bedömer finns för verksamheten i den närmaste framtiden. SSM gav vid detta möte också en första information om den planerade inspektionsinsatsen. I samband med en föranmälan av inspektionen begärdes relevant dokumentation in för granskning och som underlag för de olika delinspektionerna. En djupare dokumentgranskning genomfördes inom området säkerhetsgranskning. Delinspektioner med intervjuer genomfördes under en eller två dagar inom sex olika områden. Två till fyra inspektörer från SSM deltog vid varje tillfälle och respektive insats leddes av en delinspektionsledare.

4 Sida 4 (49) Ett samlat avslutande möte hölls den 29 mars 2012, där SSM presenterade en sammanställning av huvudsakliga observationer från samtliga delinspektioner. Vid mötet överlämnades även ett dokument med SSM:s observationer för sakgranskning av WSE. Den 23 april 2012 lämnade WSE skriftligt sina kommentarer till SSM, vilka till största delen har beaktats och omhändertagits och inarbetats i avsnittet Observationer. Delinspektioner Primär och fristående säkerhetsgranskning Delinspektionen genomfördes i form av dokumentgranskning och ett uppföljande möte den 16 mars 2012, där WSE fick svara på frågor och förklara hur processerna med säkerhetsgranskning genomförs. Syftet var att få en bild av hur WSE:s arbete med säkerhetsgranskningar ser ut, samt att utifrån dokumentgranskningen bedöma hur WSE lever upp till kraven på säkerhetsgranskning. Förmåga/förhållanden i utsläppsfrågor Den 5 mars genomfördes en delinspektion där både medarbetare och chefer intervjuades för att bedöma förmåga, kravuppfyllnad och förhållanden som ger förutsättningar att uppfylla krav även inom utsläppsområdet. SSM intervjuade chefen för enheten ESO, en person som arbetar med vattenreningen, projektledare för Guys hus, två säkerhetsledare och tre verkstadsansvariga strålskydd. Inspektionen var en uppföljning (SSM ) av en verksamhetsbevakning 2011 i vilken SSM konstaterade att det i organisationen finns kompetens och förståelse för strålskydd och utsläppsfrågor, men att det verkar saknas förmåga (d.v.s. tid och resurser) att slutföra nödvändiga utredningar och projekt. Föreliggande inspektionen genomfördes med ett MTO-fokus och med tyngdpunkt på tid, resurser, kompetens, bemanning och arbetsförutsättningar, vilket är grundläggande för organisationens förmåga att hantera exempelvis utsläppsfrågor. Förutsättningar för personstrålskydd Den 6-7 mars 2012 genomfördes en delinspektion med syftet att bedöma hur WSE i sin verksamhet begränsar stråldoser så långt det är rimligt möjligt och att erforderliga resurser tillhandahålls för detta ändamål, samt hur arbetet på kontrollerat område bedrivs. Även hanteringen av information och utbildningsfrågor bevakades. I inspektionen ingick att på plats följa upp den rapportering som gjorts till SSM avseende åtgärder för att begränsa risken för internkontamination med anledning av SSM:s föreläggande den 4 december Frågan om WSE:s åtgärder för att minska risken för internkontamination är tillräckliga för att rapporteringen enligt föreläggandet ska kunna upphöra, hanteras i en separat granskningsrapport. 1 1 Granskningsrapport enligt föreläggande SSM 2009/38 om WSE:s redovisning av åtgärder mot internkontamination, SSM

5 Sida 5 (49) SSM intervjuade samtliga säkerhetsledare och samtliga verkstadsansvariga strålskydd samt strålskyddsföreståndaren och dennes ersättare. Orsaker till felaktigt beteende vid händelse Den februari 2012 genomfördes en delinspektion med syftet att bedöma om WSE bedriver sin verksamhet med packning och transport av bränslestavar i enlighet med gällande föreskrifter. Delinspektionen genomfördes med anledning av en händelse med felpackade bränslestavar i oktober Fokus var främst på ledning och styrning, organisation samt personalens arbetsförutsättningar. Sex personer intervjuades varav fyra var packningspersonal (både WSE:s egen och inhyrd), avdelningschefen för avdelningen BP samt författaren till WSE:s händelserapport. Hantering av nya krav Den 2 mars 2012 genomfördes en delinspektion av hur WSE implementerar och hanterar nya krav. Nya föreskrifter för friklassning (SSMFS 2011:2) gäller från årsskiftet 2011/2012 och nya krav på bland annat avfallsplaner och avfallshantering kommer att införas i SSMFS 2008:1 under 2012 med ändringsföreskriften SSMFS 2011:3. Fokus för delinspektionen låg på ledning och styrning, organisation samt personalens arbetsförutsättningar. Fyra personer intervjuades, både ansvariga och genomförare som tar fram nya rutiner. Säkerhetskultur Den februari 2012 genomfördes en delinspektion av hur WSE arbetar med säkerhetskultur, såväl strategiskt som praktiskt i verksamheten, och hur WSE uppfyller gällande föreskiftskrav inom området. WSE fick presentera hur de arbetar med säkerhetskultur och intervjuer gjordes vid en rundvandring i anläggningen. Krav Nedan anges de krav inspektionen har inriktats mot. Till kraven finns även i vissa fall allmänna råd, vilka inte återges här. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar 2 kap. Grundläggande säkerhetsbestämmelser Organisation, ledning och styrning av den kärntekniska verksamheten

6 Sida 6 (49) 7 Den kärntekniska verksamheten ska bedrivas med en organisation som har tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt är utformad för att upprätthålla säkerheten. 8 Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett ledningssystem så utformat att kraven på säkerhet tillgodoses. Ledningssystemet, inklusive de rutiner och instruktioner som behövs för styrningen av den kärntekniska verksamheten, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat. Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion som ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen. 9 Tillståndshavaren ska se till att 1. det finns dokumenterade säkerhetsmål och riktlinjer för hur säkerheten ska upprätthållas och utvecklas i den kärntekniska verksamheten, samt att de som arbetar i denna, är väl förtrogna med dessa mål och riktlinjer, 2. ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden definieras och dokumenteras för den personal som arbetar med uppgifter av betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten, 3. den kärntekniska verksamheten planeras så att tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts för de säkerhetsåtgärder och den säkerhetsgranskning som behöver genomföras, 4. beslut i säkerhetsfrågor föregås av en tillräcklig beredning och rådgivning så att frågorna blir allsidigt belysta, 5. personalen innehar den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten samt att detta finns dokumenterat, 6. den som arbetar i den kärntekniska verksamheten ges de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt, 7. erfarenheter av betydelse för säkerheten i den egna kärntekniska verksamheten och från liknande sådana verksamheter fortlöpande tas tillvara och delges berörd personal, 8. säkerheten i den kärntekniska verksamheten rutinmässigt övervakas och följs upp, avvikelser identifieras och hanteras så att säkerheten upprätthålls och fortlöpande utvecklas enligt de mål och riktlinjer som gäller. 4 kap. Värdering och redovisning av anläggningens säkerhet Säkerhetsgranskning 3 En säkerhetsgranskning enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter ska utföras för kontroll av att tillämpliga säkerhetsaspekter är beaktade, och att tillämpliga säkerhetskrav på anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda. Granskningen ska genomföras på ett allsidigt och systematiskt sätt samt vara dokumenterad.

7 Sida 7 (49) Säkerhetsgranskningen ska göras i två steg. Det första steget, den primära granskningen, ska göras inom de delar av anläggningens organisation som ansvarar för den aktuella sakfrågan. Det andra steget, den fristående säkerhetsgranskningen, ska göras inom en för ändamålet inrättad granskningsfunktion, som ska ha en fristående ställning i förhållande till de sakansvariga delarna av organisationen. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:24) om strålskyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar Uppgifter 4 Föreståndaren ska 1. vara sakkunnig i frågor rörande anläggningens strålskydd, 2. aktivt verka för att bestämmelserna i strålskyddslagen, samt tillämpliga föreskrifter och villkor efterlevs, 3. aktivt verka för att arbetet vid anläggningen bedrivs på ett från strålskyddssynpunkt lämpligt sätt, 4. bevaka att interna regler upprättas för att förhindra att personer utsätts för oacceptabel eller onödig joniserande strålning, 5. bevaka att individ- och kollektivstråldoser följs upp, 6. bevaka kompetens- och resursfrågor för anläggningens strålskydd, 7. bevaka att händelser eller iakttagelser av betydelse från strålskyddssynpunkt analyseras och dokumenteras, samt att Strålsäkerhetsmyndigheten informeras härom, 8. bevaka att givna krav på rapportering efterlevs och 9. fungera som kontaktperson gentemot Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:26) om personstrålskydd i verksamhet med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar Optimering av strålskydd 4 Verksamheten vid kärnteknisk anläggning ska bedrivas så att alla stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. För detta ändamål ska tillståndshavaren se till att mål och erforderliga styrmedel utformas och dokumenteras samt att erforderliga resurser tillhandahålls. Information och utbildning 6 All personal, såväl anläggningens egen personal som entreprenörspersonal, ska erhålla strålskyddsinformation innan arbete inom skyddat eller kontrollerat område påbörjas. Repetition av informationen ska därefter genomföras minst en gång vart tredje år. Informationen ska innehålla en översiktlig beskrivning av de risker som arbete i strålningsmiljö innebär, hur man ska

8 Sida 8 (49) agera vid larm, anläggningens interna bestämmelser och rutiner samt praktiska strålskyddsåtgärder. Utöver sådan strålskyddsinformation, som avses i första och andra styckena, kan i vissa fall särskild utbildning erfordras. Omfattningen och inriktningen av sådan utbildning ska vara anpassad till arbetets art och till den miljö i vilken arbetet ska utföras. 7 All personal med strålskyddsuppgifter, egen personal med arbetsuppgifter inom drift och underhåll, samt entreprenörspersonal med arbetsledande funktion ska ha genomgått fördjupad strålskyddsutbildning som bland annat omfattar grundläggande strålskyddsprinciper. Utbildningen ska vara anpassad till arbetets art och omfattning samt till den miljö i vilken arbetet ska utföras. Repetition av sådan strålskyddsutbildning ska genomföras i erforderlig omfattning. 8 För varje person ska uppgifter om den senast genomgångna strålskyddsinformationen eller utbildningen dokumenteras vad avser omfattningen av, och tidpunkten för, informationen eller utbildningen. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 4 kap. Kontrollerat område 5 Ett kontrollerat område ska vara avgränsat och tillträde begränsas till behöriga personer, varmed avses sådana personer som har erforderlig utbildning om 1. de risker som är förenade med arbete i strålningsmiljö, 2. de strålskyddsåtgärder som behöver vidtas och 3. de lokala regler som gäller inom det kontrollerade området. Tillfälliga besökare får beredas tillträde till ett kontrollerat område endast i sällskap med en behörig person. 6 Om det inom det kontrollerade området finns radioaktiva ämnen som kan kontaminera omgivningen, ska den som bedriver verksamheten vidta lämpliga åtgärder som hindrar spridning av radioaktiva ämnen utanför området.

9 Sida 9 (49) Observationer Primär och fristående säkerhetsgranskning Observationer från dokumentgranskning Av dokumentet WSE, Säkerhetsgranskningskommittéer, SÄK och FSÄK, WSE 16.1 [1] framgår att syftet med instruktionen är att klarställa arbetsuppgift, arbetsprocedur, ansvar och sammansättning för Säkerhetsgranskningskommittén, SÄK, och Säkerhetsgranskningskommitté för ärenden som berör det fysiska skyddet, FSÄK, inom WSE. Vidare framgår att instruktionen beaktar relevanta krav i SSMFS 2008:1, SSMFS 2008:12, SSMFS 2008:13 samt SSMFS 2008:15. SÄK/FSÄK ska befatta sig med den verksamhet, inklusive organisationsfrågor inom bränsletillverkningen och de delar av serviceverksamhetens ansvarsområden, som kan påverka strålsäkerheten, med andra ord de områden som SSM utövar tillsyn över. Detta inkluderar såväl förpackningar för transport av nukleärt material och ytkontaminerad utrustning till och från bränslefabriken som den interna transportverksamhet inom vilken dessa emballage används. Med strålsäkerhet avses i synnerhet: - Kriticitetssäkerhet - Strålskydd - Safeguards - Fysiskt skydd - Brandskydd inom uranförande verkstäder. Av [1] framgår vidare att SÄK/FSÄK är fristående säkerhetsgranskningsorgan hos WSE. Ändringar, avsteg och planer av strålsäkerhetsmässig betydelse ska granskas av SÄK/FSÄK som i sin granskning ska beakta att relevanta strålsäkerhetsaspekter och strålsäkerhetskrav är uppfyllda enligt en checklista [6]. Beroende på ärendets art och beredning svarar sammankallande för att lämpliga personer inom SÄK kallas för att utföra en allsidig granskning av aktuella ärenden. SÄK är beslutsmässig i ett ärende när minst fyra av de fem ordinarie medlemmarna i SÄK deltar för en fullständig granskning av det aktuella ärendet. Ingen av dessa får dock vara jävig. Jävig betyder i detta sammanhang att SÄK-medlemmen ifråga på något sätt har deltagit i framtagningen av en arbetsorder eller på något sätt varit involverad i en händelse. Att ha gjort en primärgranskning, Apparent Cause Analysis (ACA) eller en granskning som enskild SÄK-medlem av ett ärende anser WSE inte är att vara jävig. Till SÄK:s granskning av ett ärende ska vid behov kallas i ärendet insatt person samt eventuellt en sakkunnig enligt BQS [8]. Dessa ska presentera och förklara ärendet men får inte delta i SÄK:s beslut. Enligt kraven i SSMFS 2008:12 9 ska uppgifter av avgörande betydelse för anläggningens säkerhetsåtgärder inte delges obehöriga. För att begränsa spridningen av sådana uppgifter ska en fristående gransk-

10 Sida 10 (49) ning av alla ärenden som har bäring på det fysiska skyddet av anläggningar tillhörande WSE utföras av FSÄK. Av [1] framgår dessutom de kompetensområden som SÄK respektive FSÄK ska omfatta: Bred kompetens inom fabrikens strålsäkerhetsområden. Olika strålsäkerhetsaspekter. Strålsäkerheten ur teknisk synvinkel. Kriticitetssäkerhetsaspekter och de föreskrifter som är relevanta för kriticitetssäkerheten. Strålsäkerheten ur produktionssynvinkel (ej inom FSÄK). Vidare framgår kompetenskrav för SÄK/FSÄK-medlemmar, bland annat minst två års erfarenhet inom kärnteknisk verksamhet. Om person eller grupp inte fullt ut har den kompetens som behövs för ärendets granskning ska granskning ske tillsammans med sakkunnig inom berört område och som finns med i listan BQS [8]. Sakkunnigs namn ska skrivas in i ärendet. Därutöver framgår av [1] att de huvudsakliga arbetsuppgifterna för SÄK/FSÄK är en fristående granskning av olika strålsäkerhetsärenden: Ändringar, ombyggnader med bäring på strålsäkerhet i enlighet med [3]. Nya och reviderade dokument i enlighet med [9]. Revisioner av säkerhetsrelaterade dokument, bl. a. SRB (SAR) och STF i enlighet med [9, 10]. IT-ändringar och ombyggnader i enlighet med [5]. Inträffade händelser eller upptäckta brister ur strålsäkerhetsmässig synvinkel i enlighet med [2]. Tillfälliga avsteg från STF det finns ingen referens till vägledande dokument (se dock WSE 16.6, punkterna 3.21 och 7, SSM:s anmärkning). Ändringar i beredskapen, fysiska skyddet, planen för inneslutning av kärnavfall, principer för säkerhetsklassning, program för underhåll eller rivningsplaner det finns ingen explicit referens till vägledande dokument (dock framgår referenser till styrningen av granskning av säkerhetsrelaterade dokument, tekniska och organisatoriska ändringar i respektive avsnitt 6.4.4, och ). Ändringar i organisationen i enlighet med [4]. En uttolkning av vad (t.ex. organisatoriska ändringar, principiella tekniska ändringar, principerna för det fysiska skyddet) som ska anmälas/rapporteras och därmed säkerhetsgranskas, framgår av bilaga 1 och 2 [1]. Händelser och brister m.m. Av dokumentet Behandling av säkerhets- eller miljörelaterade ärenden, WSE 16.2 [2] framgår bland annat att instruktionen definierar hur säker-

11 Sida 11 (49) hets- eller miljörelaterade händelser, brister, avvikelser eller förbättringsförslag ska hanteras på ett systematiskt sätt. Det framgår att ärendeägaren ska begära primärgranskning av strålsäkerhetsärendet enligt SÄK:s rekommendationer och utse primärgranskare för utförande. Resultatet redovisas i CAM, i ärendeformulärets kommentarsfält (steg 3) tillsammans med dokumentation av primärgranskning som sker i särskild blankett. De noteringar som görs i ärendeformuläret om primärgranskning ska vara tillräckligt ingående för att uppfylla SÄK:s krav på granskningsbarhet i den fristående granskningen. Fristående granskning utförs endast för strålsäkerhetsärenden och innebär granskning i SÄK av ett ärendes formella handläggning och primärgranskning samt beslut om händelsen ska anmälas som en rapportervärd omständighet (RO) till SSM. Vidare framgår att SÄK tar ställning till preliminär anmälan av RO och kategori enligt bedömningskriterierna till SSM, SÄK tar ställning till ärendets formella handläggning och primärgranskning samt beslut om händelsen ska anmälas som en rapportervärd omständighet (RO) och kategori enligt bedömningskriterierna till SSM (innebär sakgranskning enligt WSE), En fristående preliminär bedömning gör av SÄK av samtliga strålsäkerhetsärenden (som tagits upp på bedömningsmötet). SÄK ger ett utlåtande samt beslutar om CAPs-ärendena preliminärt ska rapporteras vidare till SSM. Ärenden som bedöms ha ringa betydelse med avseende på strålsäkerhet vid den preliminära bedömningen är inte rapportervärda till SSM, behöver inte primärgranskas och tas inte upp i SÄK på nytt. SÄK kan dock begära en orsaksanalys och primärgranskning av ärenden som inte är rapportervärda till SSM. På SÄK-mötet gör SÄK även en fristående slutlig bedömning av färdigställda CAPs-ärenden (orsaksanalys, primärgranskning och tidssatta åtgärder) och ger ett utlåtande samt beslutar om ärendena slutligt ska rapporteras till SSM. Vid slutlig bedömning granskas också de åtgärder som identifierats för att förhindra upprepning om dessa åtgärder är rimliga och tillräckliga. För slutgiltig bedömning ska åtgärdsägare vara utsedda men åtgärderna behöver inte vara genomförda, dock identifierade och tidsplanerade. SÄK kan också rekommendera lämpliga åtgärder för att förhindra upprepning om de föreslagna åtgärderna anses otillräckliga. Om enighet råder om att ett ärende är av så allvarlig art att det omedelbar måste vidarerapporteras till SSM, kan ett extra SÄK-möte sammankallas, för att få en allsidig belysning av ärendet och för att besluta om hur snart ärendet ska rapporteras till SSM. Vidare framgår det att när ett strålsäkerhetsärende har behandlats i SÄK återförs det till respektive berörd enhet där man tar hänsyn till de rekom-

12 Sida 12 (49) mendationer som SÄK eventuellt har givit i samband med granskningen av händelsen. Vid ärenden som haft säkerhetsmässig betydelse, kan SÄK göra en uppföljning för att förvissa sig om att de åtgärder som angetts för att förhindra ett upprepande verkligen har genomförts. Rekommenderade åtgärder läggs in i CAPs. Tekniska ändringar Av dokumentet Ändringsarbete, underhåll och teknisk utredning i system/ områden enligt WSE 1.4 och BQS och som inte är beskrivet i godkänd instruktion, WSE 16.6 [3] framgår att syftet med instruktionen är att kunna genomföra ett ändrings- eller operatörsarbete, underhåll eller en renovering, som inte är beskrivet i godkänd instruktion på ett kontrollerat sätt genom att nödvändig primär- och fristående säkerhetsgranskning sker. Det framgår bland annat vad som avses med större, mindre och övriga ändringar i system. Det framgår att primärgranskare är en person utsedd av systemansvarig med teknisk och beteendevetenskaplig kompetens samt med kompetens om det aktuella verkstadsområdet. Primärgranskaren ska tillhöra ansvarig organisation. Primärgranskaren ska inte ha medverkat vid framtagning av konstruktionen. Om arbetsordern berör ett specialistområde som han/hon inte behärskar så ska primärgranskaren ta hjälp av sakkunnig inom berört område och som finns med i en lista [8]. Det framgår att med fristående säkerhetsgranskning avses en från ansvarig organisation fristående säkerhetsgranskning inom området strålsäkerhet utförd av enskild SÄK-kontaktman eller säkerhetsgranskningskommitté, SÄK. Ändringar i befintliga system Det framgår (i avsnitt 6.1 och 6.2) att primärgranskaren vid ändringar i säkerhetsredovisade system och system inom skyddat/kontrollerat område granskar konstruktionen vid mindre och större ändring med avseende på strålsäkerhet och kvalificerad utrustning med avseende på giltig kvalificeringsrapport samt accepterar ändringen som större, mindre eller övrig ändring och om ändringen är på kvalificerad utrustning. Det framgår att primärgranskaren vid ändringar i övriga system (som anges med systemnummer) granskar konstruktionen vid ändring av kvalificerad utrustning med avseende på giltig kvalificeringsrapport samt accepterar alla ändringar. Ändringar i dessa system behöver inte fristående säkerhetsgranskas. Om fristående säkerhetsgranskning vid ändringar i säkerhetsredovisade system och system inom skyddat/kontrollerat område (som anges med systemnummer) framgår (i avsnitt 6.1) att enskild SÄK-kontaktman granskar konstruktionen vid mindre och större ändring med avseende på strålsäkerhet samt accepterar ändringen som mindre eller övrig ändring. SÄK granskar

13 Sida 13 (49) konstruktionen vid större ändring med avseende på strålsäkerhet samt accepterar ändringen som mindre eller större ändring. Det finns ingen hänvisning till vägledning för genomförande av fristående granskning eller hur den ska dokumenteras. Ny konstruktion Det framgår (i avsnitt 7.2) att primärgranskarens arbetsuppgifter vid ny konstruktion innebär att granska konstruktionen avseende om det är en större, mindre eller övrig ändring på kvalificerad eller icke kvalificerad utrustning, granska om framtaget underlag är i enlighet med beställningen, granska om motivet för att vidta en ändring är godtagbar, bevaka att tillräcklig information finns för mottagaren om vad som ska göras, kontrollera att beställningen är komplett, dokumentera detta i styrande checklistor [3] samt acceptera eller inte acceptera konstruktionen. Det framgår att den fristående säkerhetsgranskningens arbetsuppgifter innebär att granska konstruktionen avseende större, mindre eller övrig ändring på kvalificerad eller icke kvalificerad utrustning ovan och WSE 16.1, att granskningen ska utgå från lagstiftning, föreskrifter, tillstånd, villkor eller avtal. Granskningen ska dokumenteras med att granskningsnoteringar skrivs in i beställningen och konstruktionen accepteras. Om den fristående säkerhetsgranskaren bedömer att något saknas eller är fel ska beställningen gå tillbaka till arbetsorderägaren. När den fristående säkerhetsgranskarens kommentarer är beaktade i konstruktionen skickas beställningen till systemändringsbehörig för godkännande. En förnyad primärgranskning och säkerhetsgranskning måste alltid göras om en ändring med bäring på strålsäkerheten görs efter att SÄK har accepterat notifikation. Vid de oberoende granskningarna ska minst gällande revision av Checklista för genomgång av arbetsbeställning, BS [6] användas (Dokumentet heter nu checklista vid beredande och granskning av notifikation ). Förändringar i IT-tjänster Av dokumentet IT change management process, WSE 7.2 [5] framgår bland annat att syftet med instruktionen är att garantera en säker [ ] hantering av förändring i IT-tjänster. Det finns en definition av IT-tjänst, kallad NITS, som har en direkt påverkan på en eller flera funktioner/förhållanden avseende strålsäkerhet. NITS ska behandlas av SÄK/FSÄK. Vad som avses med större och mindre samt standardändring beskrivs.

14 Sida 14 (49) Vad primärgranskningen omfattar är beskrivet och avser bland annat granskning av Change Managers bedömning av granskningsunderlaget, ändringens karaktär och klassificering, att framtaget underlag är i enlighet med ändringsbegäran och att motivet för genomförandet är godtagbart. Den fristående säkerhetsgranskningens arbetsuppgifter innebär att granska kategoriseringen av ändringen (NITS eller inte NITS) och att tillämpa WSE 16.1 [1] och [6]. Det framgår att om den fristående säkerhetsgranskningen bedömer att något saknas eller är fel ska utlåtandet gå tillbaka till ändringsägaren som bör vidta åtgärder för att om möjligt korrigera problemet. Det finns en särskild mall för SÄK/FSÄK:s utlåtande. Organisatoriska ändringar Av dokumentet Säkerhetshantering av organisatoriska förändringar, WSE 1.3 [4] framgår bl.a. att syftet med instruktionen är att beskriva de olika stegen i säkerhetsgranskningen av organisatoriska förändringar i den kärntekniska verksamheten. Denna instruktion gäller vid alla organisatoriska förändringar inom WSEs kärntekniska verksamhet med tillhörande tillstånd utom där en befintlig tjänst i organisationen tillsätts med en annan person som anses av ledningen vara lika lämplig, kvalificerad och erfaren. Förändringen graderas i fem kategorier efter dess eventuella inverkan på säkerheten i den kärntekniska verksamheten. Vad primärgranskningen i tillämpliga fall ska granska/ta ställning till är beskrivet i 17 att-satser. Den fristående säkerhetsgranskningen genomförs i upp till två steg, enskild SÄK och SÄK, beroende på förändringens omfattning/kategori vilket framgår av ett flödesschema. Den enskilda fristående granskningen ska genomföras av en person som är väl förtrogen med den aktuella organisationens utseende och funktion, men som inte ingår i denna del av organisationen. Den fristående granskningen ska ta ställning till om ärendet i fråga har hanterats på ett korrekt sätt, om dragna slutsatser och redovisade förslag har underbyggts på ett fackmässigt riktigt sätt, om tillämpliga aspekter avseende säkerhet i den kärntekniska verksamheten, inklusive fysiskt skydd och HuP/MTO, har beaktats och om tillämpliga krav är uppfyllda, om planerad organisationsförändring leder till bibehållen eller förbättrad nivå avseende säkerheten i den kärntekniska verksamheten, om sammanfattande bedömning av konsekvenserna (mycket stor inverkan, stor inverkan, mindre inverkan) är korrekt (enligt en bilaga).

15 Sida 15 (49) Om väsentliga brister identifieras återremitteras ärendet till initiativtagaren eller primärgranskaren. För kategori A- eller B-förändringar ska enskild SÄK granska förändringen och därefter ska SÄK granska och acceptera den. Innan genomförandet får ske ska förändringen anmälas till SSM. För kategori C-förändringar ska enskild SÄK granska och acceptera förändringen och därefter ska SÄK acceptera bedömningen. För kategori D- eller E-förändringar räcker det med att enskild SÄK accepterar förändringen. Även en bedömning av nivå A-E görs. Ställningstagande från den fristående granskningen ska införas i en bilaga. Ändringar i dokumentation Av dokumentet Dokumenthantering, WSE 12.1 [10] framgår bland annat att instruktionen anger regler och riktlinjer för dokumentframtagning. Vidare framgår att primärgranskning är en allsidig sakgranskning med avseende på säkerhet som utförs av personal inom den ansvariga organisationen. Fristående säkerhetsgranskning innebär granskning som utförs av fristående funktion av att ett dokumenterat ärende hanterats och primärgranskats på ett betryggande sätt ur säkerhetssynpunkt. Denna utförs enligt WSE 16.1 [1]. Av dokumentet Dokumentstyrning, B 52-1 [9] framgår att instruktionen fastställer de rutiner och aktiviteter som styr utgivning och frisläppande av dokument, oberoende av media, såsom specifikationer, instruktioner, metodbeskrivningar, rapporter och ritningar. Även ändringar av sådana dokument omfattas av denna instruktion. För olika typer av dokument (t.ex. Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF)) anges om de ska säkerhetsgranskas primärt och fristående. Arbetsuppgifter och kompetens Av dokumentet Arbetsuppgiftsanalys kopplat till systemansvar, ändringshantering samt primär- och fristående säkerhetsgranskning. ESS [7] framgår att meddelandet dokumenterar den arbetsuppgiftsanalys som är utförd av ESS med avseende på arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten kopplat till systemansvar, ändringshantering samt primär- och fristående säkerhetsgranskning inom WSE:s organisation. Det framgår att analysen är utförd i enlighet med instruktion WSE och de metoder som användes vid arbetsuppgiftsanalysen anges. Vidare finns definitioner av kravnivåer för kompetenser och definitioner av bedömda befattningar/kompetenser med betydelse för säkerheten. Primärgranskare av arbetsorder ska ha kompetens att granska arbetsorder vid ändring i säkerhetsredovisade system. Primärgranskare av övrigt, ska ha kompetens att utreda, föreslå åtgärder och granska en säkerhetsrelaterad händelse av kategori 1. Primärgranskare är en person utsedd av systemansva-

16 Sida 16 (49) rig. Primärgranskaren ska ha teknisk och beteendevetenskaplig kompetens samt kompetens om det aktuella verkstadsområdet. Primärgranskaren ska tillhöra ansvarig organisation. Primärgranskare ska ha minst två års erfarenhet från kärnteknisk verksamhet med relevant kompetens inom det aktuella området/systemet. För fristående säkerhetsgranskare, SÄK-medlem (SÄK) eller FSÄK-medlem (FSÄK) anges att de ska ha kompetens att granska all verksamhet, inklusive organisationsfrågor inom bränslefabriken och de delar av serviceverksamhetens ansvarsområden som kan påverka säkerheten. Fristående säkerhetsgranskare ska ha minst två års erfarenhet från kärnteknisk verksamhet och vara sakkunnig inom något av för säkerhetsgranskningen nödvändiga områdena. I en tabell anges kompetenskrav, kompetensnivådefinitioner för primär och fristående säkerhetsgranskare inom olika kompetensområden. Av dokumentet Lista över sakkunniga, primärgranskare, SÄK-medlemmar och Super Users, BQS [8] framgår att sakkunniga och specialister kan vara medlemmar i SÄK eller kan delta i beredning av säkerhetsgranskningsunderlag som ska säkerhetsgranskas av SÄK. Personer som deltagit i framtagning av säkerhetsgranskningsunderlag får inte delta i beslut vid SÄK:s säkerhetsgranskning av ärendet. Meddelandet innehåller vidare definitioner av kompetenserna sakkunnig, primärgranskare och SÄK-medlem. Namn på personer som är sakkunniga inom olika kunskapsområden anges liksom namn på primärgranskare av arbetsordrar, CAPs och övriga ärenden samt medlemmar i SÄK-organisationen. Övrigt WSE har inte i säkerhetsredovisningen systematiskt identifierat och tolkat alla krav i SSM:s föreskrifter, däribland kraven på primär och fristående säkerhetsgranskning. Det finns inte heller en redovisning av hur WSE uppfyller dessa krav. WSE har inte någon tydlig beskrivning eller koppling till SAR/SRB av vilka krav de ska följa och därmed inte redovisat hur dessa uppfylls. Ingen internrevision har gjorts inom säkerhetsgranskningsområdet som helhet inom närtid. De som arbetar med säkerhetsgranskning ska prioritera denna gentemot andra arbetsuppgifter och tid för detta avsätts. Nu har det lugnat ner sig på antalet ärenden, förut var det många fler ärenden. SSM:s bedömning WSE:s arbetssätt med primär och fristående säkerhetsgranskning omfattar brister och händelser samt rapportering av dessa, fysiskt skydd, beredskapsplan, säkerhetsredovisning, tekniska och organisatoriska ändringar, STF, instruktioner som avser kontroll av driftklarheten samt instruktioner och riktlinjer som avses tillämpas vid driftstörningar, plan för avvikande avfall samt avvecklingsplaner. SSM bedömer därför att vad som åtminstone ska bli

17 Sida 17 (49) föremål för säkerhetsgranskning enligt SSM:s föreskrifter 2008:1 omfattas av WSE:s primära och fristående granskningar. Vid denna dokumentgranskning har inte kontroll skett av omfattningen av säkerhetsgranskningarna. En sådan kontroll behöver baseras på ett antal fall inom olika sakområden. Därmed tar SSM inte ställning till om WSE:s säkerhetsgranskningar utifrån denna aspekt är tillräckliga i jämförelse med krav och allmänna råd i SSMFS 2008:1 ( tekniska och organisatoriska ändringar i en anläggning, vilka kan påverka de förhållanden som har angivits i säkerhetsredovisningen; principiella ändringar i säkerhetsredovisningen; ändringar i planen för fysiskt skydd vilka påverkar det fysiska skyddet; ändringar i beredskapsplanen, som påverkar åtgärderna enligt 12 ; osv.) Kunskap och kompetens hos respektive granskare är den viktigaste förutsättningen för att alla tillämpliga säkerhetsaspekter blir beaktade vid granskning av ett enskilt ärende. SSM konstaterar att WSE i sin dokumentation har specificerat många kunskapsområden som är viktiga för säkerheten vid bränslefabriken och för vilka det finns sakkunniga angivna. Därutöver ska ledningssystemet ge den vägledning som behövs för granskningen av olika sakområden. SSM konstaterar att primärgranskaren har vägledningar inom de olika områdena för sin granskning. Detta förhållande i kombination med rätt kompetens bör ge förutsättningar för att tillämpliga säkerhetsaspekter blir beaktade och att uppfyllelsen av tillämpliga säkerhetskrav blir bedömda vid de primära granskningarna. SSM konstaterar dock att det inte finns någon utbildning i hur själva granskningsarbetet ska gå till och vad det innebär. Det bör finnas ett sätt att säkerställa att en person, förutom rätt sakkompetens, även har tillräcklig granskningskompetens innan denne anses kvalificerad att utföra primär säkerhetsgranskning. Enskild medlem av SÄK/FSÄK och SÄK/FSÄK har begränsad vägledning för fristående granskning i respektive styrande dokument [1, 2, 3, 4, 5, 9, 10] men har vägledning för den granskningen i checklistan vid beredande och granskning av notifikation [6]. Det bör därmed finnas förutsättningar för att ett bredare perspektiv anläggs än det som tillämpats i den primära sakgranskningen. Att den fristående granskningen har detta syfte framkommer dock inte i WSE:s dokumentation. Detta förhållande, i kombination med avsaknaden av krav på innehållet i dokumentationen från genomförd fristående säkerhetsgranskning, kan innebära att redovisningar från dessa inte behöver innehålla motiverade ställningstaganden till de fyra strecksatserna i allmänna råd till 4 kap 3 SSMFS 2008:1. Därmed framgår det inte heller tydligt att redovisningen av den fristående säkerhetsgranskningen ska omfatta både kvalitén i ärendehanteringen och en fackmässig bedömning av sakfrågan. Den dokumenterade styrningen av säkerhetsgranskningen säker-

18 Sida 18 (49) ställer därmed inte helt en redovisning av en allsidig och systematisk granskning. Kravet på en fristående ställning för granskningsfunktionen, fristående säkerhetsgranskning, i förhållande till de sakansvariga delarna av organisationen innebär att en person som utför fristående säkerhetsgranskning inte kan ha varit involverad i det granskade ärendets tidigare hantering. Kravet innebär också att samma person inte kan delta både i genomförandet av primär och i fristående granskning av ett och samma ärende (en händelse, en ändring av dokumentation, en administrativ, organisatorisk eller teknisk ändring). WSE:s tolkning av detta såsom den framgår av avsnitt 6.1 och 6.2 WSE 16:1 angående jäv kan tolkas annorlunda och behöver därför förtydligas. Personal som arbetar med den fristående säkerhetsgranskningen bör ha sådana kunskaper och erfarenheter att de självständigt kan bedöma de ärenden som överlämnas för granskning. Detta innebär att när enskild SÄK-medlem granskar ärenden behöver denne vara sakkunnig inom området som ska granskas för att kunna genomföra en fackmässig bedömning av sakfrågan. Redovisad dokumentation säkerställer inte detta. Alternativt kan två personer genomföra granskningen varav en sakkunnig person. Denne behöver då även uppfylla kravet på fristående ställning. SSM bedömer mot bakgrund av ovanstående att WSE uppfyller kraven på säkerhetsgranskning (4 kap. 3 SSMFS 2008:1). Det är dock inte tillfredsställande att den dokumenterade styrningen av säkerhetsgranskningen inte helt säkerställer en redovisning av en allsidig och systematisk granskning. SSM har därför identifierat förbättringsbehov (2 kap. 8 SSMFS 2008:1) avseende ledningssystemet. Det behöver beskriva att den fristående granskningen bör anlägga ett bredare perspektiv än det som tillämpats i den primära sakgranskningen, redovisningen av den fristående säkerhetsgranskningen ska omfatta både kvalitén i ärendehanteringen och en fackmässig bedömning av sakfrågan, redovisningar från fristående säkerhetsgranskning bör innehålla motiverade ställningstaganden till de fyra strecksatserna i allmänna råd till 4 kap 3 SSMFS 2008:1. Det är inte heller tillfredsställande att det finns oklarheter i dokumentationen avseende hur fristående funktionen för fristående granskning är i förhållande till de sakansvariga delarna av organisationen. SSM har därför identifierat förbättringsbehov (2 kap. 9 punkt 2 SSMFS 2008:1) avseende att ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden behöver förtydligas så att den fristående granskningsfunktionen aldrig granskar ett sakförhållande som den tidigare har berett i linjen.

19 Sida 19 (49) SSM har även identifierat förbättringsbehov avseende oklarheter i dokumentationen avseende kompetensen i sakfrågor inom den fristående granskningsfunktionen. Personalen ska inneha den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för arbetsuppgifterna (2 kap. 9, punkt 5 SSMFS 2008:1) så att personal som arbetar med den fristående säkerhetsgranskningen har sådana kunskaper och erfarenheter att de självständigt, sakkunnigt och fackmässigt kan bedöma de ärenden som de granskar. SSM har inte gjort någon bedömning av om WSE i tillräcklig omfattning anmäler ändringar m.m. till myndigheten enligt bilagorna 1 och 2 till WSE Förmåga/förhållanden i utsläppsfrågor Observationer Organisationsförändringar Det har genomförts många organisationsförändringar vid WSE och det upplevs av flera medarbetare att organisationen inte hinner sätta sig innan den förändras igen. Det rör sig om såväl större som mindre omorganisationer. Det upplevs även att chefsbyten genomförs ofta vilket delvis kan förklaras av de många omorganisationerna. Utvärderingar av utfallet av omorganisationerna görs eller har i alla fall inletts men medarbetarna upplever inte att de fått någon återkoppling. Flera medarbetare upplever att de inte är delaktiga i processen och att nya organisationsförslag enbart är en skrivbordsprodukt uppifrån. De flesta medarbetare tycker dock att organisationsändringarna varit välbehövliga och överlag har fungerat bra. Strategiskt strålskydd/strålskyddsföreståndare Organisatoriskt ligger strålskyddsföreståndaren direkt under ces. Instruktioner anger att strålskyddsföreståndaren ska rapportera till ces och VD i strålskyddsfrågor. Vissa kanaler för detta finns men rapporteringen upplevs inte fungera fullt ut. Personen som innehar rollen som strålskyddsföreståndare är även ansvarig för funktionen Strategiskt strålskydd som är placerad under ceso. I gruppen Strategisk strålskydd arbetar idag två personer (samma person som innehar rollen som strålskyddsföreståndare och ersättare för denne). Det finns planer på att utöka gruppen med ytterligare en medarbetare och en internrekrytering har påbörjats som ett första steg. Personen som innehar rollen som strålskyddsföreståndare arbetar till stor del med att uppfylla myndighetskrav och arbetar även till stor del med att själv ta fram underlag och skriva rapporter. Det finns inte mycket tid för att arbeta med långsiktigt strategiskt strålskyddsarbete och, som diskuteras nedan, utvecklingsarbete och samverkan internationellt och nationellt (kompetens-

20 Sida 20 (49) utveckling) är nedprioriterat. Viss samverkan och erfarenhetsutbyte sker inom Westinghousekoncernen. Ersättaren för strålskyddsföreståndaren har tidigare haft en hel del operativa arbetsuppgifter som gjort det svårt att fokusera på arbetsuppgifter av mer utredande karaktär. Hösten 2011 genomfördes en organisationsförändring som innebar att systemansvaret för bland annat utsläppsmätsystem, mätportaler, luftmätningen i fabriken mm. övergick från ESO till BNF. Det bör på sikt leda till att ESO får mer tid för t.ex. utveckling av strålskyddsarbetet. Det framfördes att man ännu inte kommit dit då BNF i viss mån saknar kompetensmässiga förutsättningar för att ta över systemansvaret i dess helhet. ESO fungerar därför som stöd åt BNF och tidsvinsten för ESO:s räkning på grund av omorganisationen är oklar på både kort och lång sikt. Det framfördes att de arbetsbeskrivningar som finns är bra så till vida att de stämmer acceptabelt överens med det som de intervjuade känner bör ingå i tjänsten. Däremot stämmer de inte alltid överens med verkligheten då det inte finns tillräckligt med personer att utföra de arbetsuppgifter som måste göras. I något fall framförs att de relevanta arbetsbeskrivningarna inte har uppdaterats efter överföringen av arbetsuppgifter från ESO till BNF. ceso är personalansvarig för funktionen Strategiskt strålskydd där de medarbetare som också innehar rollerna som strålskyddsföreståndare och ersättare är placerade. Det upplevs som viktigt att roller och ansvar klaras ut. Oklara roller Rollerna upplevs som oklara för vissa funktioner som t.ex. säkerhetsledare och utrustningsansvarig. En del gamla uppgifter kopplade till tidigare roller verkar hänga kvar hos medarbetarna när de går in i nya roller. Hur rollerna tolkas verkar till stor del vara individuellt. De utrustningsansvariga upplever att de har stort ansvar men inga befogenheter. De har budget men bara i form av pengar och inte egna personresurser vilket gör det svårt att få driv i de frågor de ansvarar för. Från början var tanken att det skulle finnas fler säkerhetsledare, men detta verkar ha ändrats. Vad som ingår i rollen som säkerhetsledare är oklart och medarbetare verkar inte ha någon enad syn på detta. Säkerhetsledarna är idag mycket händelsestyrda och har svårt att hinna med det förebyggande och strategiska arbetet. T.ex. hinner man inte med att utbilda andra på WSE i den utsträckning som är önskvärt. Även strålskyddsföreståndarens roll i organisationen upplevs som oklar.

21 Sida 21 (49) Helhetssyn En helhetsyn verkar saknas i många projekt. Ett exempel är vattenreningen där problemen med överfyllnad av tankarna beror på en ökad vattenanvändning i samband med produktionsökningen. Utrustningsägaren är ansvarig för utrustningen, men inte självklart för att se dess betydelse för helheten och t.ex. initiera ett projekt med syfte att minska tillflödet av vatten inom anläggningen. Närmaste chef Närmaste chef upplevs som tillgänglig och det är lätt att prata om strålskydd och utsläpp. Vid behov kan prioritering av arbetet diskuteras. Några medarbetare upplever att de får gehör och respons från närmsta chefen, och när det gäller utbildning och kompetensutveckling har de inte upplevt något motstånd att få det. Medarbetare och chefer ser inte VD särskilt ofta ute i verksamheten och VD upplevs inte förmedla ledningens mål mm. till medarbetarna. Prioriteringar och resurser WSE har en fastlagd prioriteringsordning inom företaget: 1. Myndighetskrav 2. Stöd till verksamheten 3. Utvecklingsverksamhet Vid intervjuerna framkom att det inom strålskyddsområdet i allmänhet och utsläppsområdet i synnerhet är svårt att komma längre än att uppfylla myndighetskrav och ge operativt stöd till verksamheten. Tiden räcker inte till för utvecklingsverksamhet och långsiktigt strategiskt strålskyddsarbete. Ett konkret exempel på utvecklingsarbeten som prioriterats ned är Guys hus. Det upplevs som att det saknas förståelse för att arbetsuppgifter av mer utredande karaktär också kräver att de som utför dem får arbeta i lugn och ro utan att bli avbrutna. Flera medarbetare uppger att de inte kan sitta vid skrivbordet några längre stunder utan att bli avbrutna. Många verkar vara överens om att ES ibland är för hjälpsamma, det är lätt att falla in i gamla roller och mycket tid går åt till stödverksamhet. Medarbetarna tycker att man får gå på de kurser och får den utbildning som behövs för jobbet, men har svårt att få tiden att räcka till. Flera medarbetare inom ESO upplever att de inte hinner med att utföra sina arbetsuppgifter. I några fall upplevs det som att arbetsbeskrivningarna inte fullt ut speglar de arbetsuppgifter som faktiskt utförs, dvs. att alla arbetsuppgifter som förväntas utföras inte framgår av arbetsbeskrivningarna. I andra fall hinner medarbetarna inte utföra de arbetsuppgifter som framgår av arbetsbeskrivningen.

22 Sida 22 (49) Projekten inför produktionsökningen har nu avslutats men då det arbetet var mycket forcerat och en ny projektmodell infördes hann organisationen inte fullt ut uppdatera dokumentationen och få en fungerande dokumentstruktur för verksamheten. Den årliga revisionen av dokumentationen avstannade i 5-6 år vilket medförde ett stort glapp. Det går därför nu åt mycket arbetstid att ordna upp och kvalitetssäkra och strukturera dokumentationen. På tekniksidan har dessutom personalomsättningen varit hög och personalen känner att de nu är underbemannade. Flera medarbetare kommer inom en snar framtid att gå i pension och medarbetarna upplever inte att det finns någon plan för kompetensöverföring och tankar på ersättning av nyckelkompetenser. Medarbetare upplever att de har stöd i frågan från sina chefer men att de som ska jobba med personalfrågor bara tänker på pengar. Utsläppsfrågor i organisationen Det finns ett visst fokus mot och intresse för utsläppsfrågor vilka vid behov, exempelvis om utsläppen förändras, tas upp på daglig styrning. ces har ett tydligt intresse för hur utsläppen förändras och får veckovis på egen begäran direkt information om utsläppen. Förbättringsgrupper WSE har sedan två års tid fört in förbättringsgrupper med varierande framgång inom olika områden. Medarbetarna tycker att det har fungerat bra och att man kan påverka och få till stånd små förbättringar som man själv kan genomföra inom sin egen grupp. SSM:s bedömning SSM bedömer att 2 kap. 9 punkt 2 SSMFS 2008:1 är uppfyllt men har identifierat förbättringsbehov i form av följande områden som behöver ses över: Utrustningsansvariga har stort ansvar men inga befogenheter. Säkerhetsledarens roll upplevs inte tydligt definierad, och den har i flera fall formats utifrån vad personen gjort tidigare. Arbetsuppgifterna finns beskrivna i dokument men överensstämmer i många fall inte med de faktiska arbetsuppgifter som utförs. Strålskyddsföreståndarens roll upplevs som oklar. I dokument ESO finns strålskyddsföreståndarens arbetsuppgifter beskrivna, men detta överensstämmer inte helt med faktiska förhållanden. Flera medarbetare inom ESO upplever att arbetsbeskrivningarna inte speglar de arbetsuppgifter som faktiskt utförs. SSM bedömer att 2 kap. 9 punkt 5 SSMFS 2008:1 är uppfyllt men har identifierat följande förbättringsbehov: