Umeåprojektet Västra Länken Väg E12, delen Röbäck - Klockarbäcken

Västra Länken Väg E12, delen Röbäck - Klockarbäcken 2012-04-23 ARBETSPLAN Granskare Godkänd av Ort Datum

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 SAMRÅDETS BEDRIVANDE... 3 3 INKOMNA SYNPUNKTER OCH YTTRANDEN... 4 3.1 Synpunkter från allmänheten... 4 3.2 Yttranden från myndigheter och organisationer... 19 2(19)

1 Inledning Planering av vägbyggande följer en process i vilken både Trafikverket och samhället i övrigt medverkar. Den planering som följer väglagen består av förstudie, vägutredning och arbetsplan. En vägutredning utförs endast då flera olika alternativ behöver utredas innan beslut om fortsatt planering kan tas. En arbetsplan ska visa inom vilket område som väg ska byggas och hur vägen ska utformas. En arbetsplan ska också innehålla en MKB, som godkänts av länsstyrelsen innan den tas in i arbetsplanen. Planeringsprocessen syftar till att förfarandet vid byggande av vägar ska ges en god anknytning till övrig samhällsplanering och miljölagstiftning. Genom processen tillgodoses behovet av att i tidiga skeden förankra planeringen av vägar. Processen ska även ge goda möjligheter för dem som berörs att i olika skeden få tillgång till insyn och tillfällen till samråd. Planering och byggande av väg regleras genom väglag (1971:948) samt miljöbalken (1998:808) och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Även plan- och bygglagen (1987:10) samt kulturminneslagen (1988:950) berörs vanligen också i olika omfattning. I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samråden bedrivits, vilka synpunkter och yttranden som kommit in från allmänheten och myndigheter samt var yttrandena finns i sin helhet. I redogörelsen kommenteras också de inkomna synpunkterna och yttrandena av Trafikverket. Inkomna synpunkter och yttranden och protokoll från möten, samråd finns i sin helhet diarieförda på Trafikverket. 2 Samrådets bedrivande Sakägarmöte för arbetsplan delen Röbäck Klockarbäcken har skett uppdelat i två möten: Delen Röbäck Söder Umeå älv. Delen Umeå älv - Klockarbäcken Kungörelse om sakägarmöte för arbetsplan delen Röbäck Söder Umeå älv har skett genom annons den 17 maj och den 29 maj i dagstidningarna Västerbottens Kuriren samt Västerbottens Folkblad. Vid mötet deltog ca 90 personer. Sakägarmötet hölls i Tegs centralskola i Umeå kommun 2010-06-01. Kungörelse om sakägarmöte för arbetsplan delen Umeå älv Klockarbäcken har skett genom annons den 17 maj och den 29 maj i dagstidningarna Västerbottens Kuriren samt Västerbottens Folkblad. Vid mötet deltog ca 100 personer. Efter sakägarmötet har Trafikverket upprättat en arbetsplan även för inre alternativet med en tunnel förbi Backenområdet. 28 februari 2012 beslutade Trafikverket att vägen skulle byggas enligt Kombinationsalternativet med en vägdragning öster Prästsjön. 3(19)

3 Inkomna synpunkter och yttranden 3.1 Synpunkter från allmänheten 3.1.1 Antal Det har inkommit en stor mängd synpunkter på den planerade verksamheten. I flertalet fall har stora grupper lämnat in gemensamma skrivelser och i något fall har samma grupp lämnat flera skrivelser. I tabellen nedan listas synpunkterna med nummer, datum och antalet personer bakom varje skrivelse. I vissa fall finns samma personer bakom flera olika skrivelser. Därefter sammanfattas synpunkterna i nummerordning tillsammans med Trafikverkets kommentarer. Synpunkt Nr Inkom Antal personer 1 2010-10-08 2 2 2010-10-08 2 3 2010-10-08 1 4? 1 5 2010-10-05* 2 6 2010-10-03 1 7 2010-10-03 1 8 2010-09-29 1 9? 1 10 2010-09-28* 3 11 2010-10-08 24 12 2010-10-11 114 13 2010-10-01 Prästlönetillgång, Svenska kyrkan 14 2010-10-12* 1 15 2010-10-06 AB Bostaden 16 2010-06-10* 1 17 2 18 2010-06-07* 2 19 2010-06-10* 2 20 2 21 2010-06-09* 3 22 2 23 2010-06-11* 3 24 2010-06-10* 1 25 2010-06-10 24 26 2010-06-09* 1 27 2010-06-11 1 * Datering av skrivelse eller inskickningsdatum 3.1.2 Sammanfattade synpunkter med Trafikverkets kommentarer 1. Saknar en GC-port längs befintlig cykelväg mellan Skogssnäppan och Veronikan. Vill att vägsträckningen går närmare Prästsjön än i föreslaget alt.2. 4(19)

GC-trafik mellan stadsdelar är en kommunal angelägenhet. Vägdragningen förbi Prästsjön är anpassad så att avståndet till bostäder skall bli så stort som möjligt samtidigt som en skogsridå sparas mot Prästsjön. 2. Förkastande av tunnelalternativet medför samhällsekonomiska förluster, det inre alternativet är, ur alla perspektiv, det enda rimliga. Om alternativen östra eller västra sidan om Prästsjön ska utvärderas, är den östliga dragningen mindre skadlig då dragning på västra sidan av Prästsjön kommer att förstöra sjöns fågelliv. En dragning väster om Prästsjön kommer att överklagas. Trafikverket har valt att upprätta arbetsplan för alternativet öster Prästsjön enligt beslutshandling daterad 28 februari 2012. 3. Lokaliseringen av en Europaväg mellan ett bostadsområde för hundratals människor och ett naturområde är helt absurt. För lokalisering av vägen till öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 20112. 4. Det inre alternativet bör utvärderas än en gång. Om ni trots allt väljer det yttre alternativet skulle en dragning väster om Prästsjön förstöra ett kulturlandskap och ett naturområde skyddat av riksintresse. För lokalisering av vägen till öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 20112. 5. Bor nära den planerade cirkulationsplatsen som presenteras i alternativ 2. Läget på cirkulationsplatsen är för långt till öster och onödigt nära bebyggelsen. Vill att denna flyttas 30-50 m västerut ut på fältet hellre än illustrerat läge i skogsparti. Bullerskyddsvallen från 5/140 och ut till nuvarande E12 vid Krauta bör göras >1 m högre än planerat. Vi kräver garanti på grunden i vårt hus utan tidsbegränsning, detta p.g.a. att det vid byggandet av vårt hus krävdes mycket omfattande överlast av marken. Hur garanteras vi en boendemiljö med buller under gränsvärden? All tänkbar mark inom det blå området med vita streck förutsätts förbli opåverkad. Vill att ni återkommer med kommentar. Kartförklaring naturområde som kan beröras av trafiksystem är för vagt för vårt ställningstagande. Är utrymme för omkonstruktion av diket i förlängningen av vår gata (läs: Gullrisvägen 14, reds anm.) och ut till nuvarande E12 beaktat? Diket är ständigt vattenfyllt. Läget för cirkulationsplatsen ges av vägens sträckning förbi Prästsjön där ambitionen varit att komma så långt från bebyggelse som möjligt med bevarande av ett grönområde mot Prästsjön. Bullervallen görs så hög att inga riktvärden för buller överskrids. Trafikverket lämnar inga sådana garantier men det går alltid att föra talan mot Trafikverket om ni anser att Trafikverket förorsakat skada. Kontrollprogram för att följa eventuell påverkan på byggnader och andra anläggningar kommer att upprättas till byggskedet. Med föreslagna bullerskyddsåtgärder överskrids inga riktvärden. Vägen byggs inom det område som är förutsatt i översiktsplan och detaljplaner. Avvattning av bostadsområden är inte Trafikverkets sak. På kommunens uppdrag så har avvattning av området inarbetats i bygghandling för breddning av Vännäsvägen. 5(19)

6. Tunnelalternativet förstör leden vid älven och mycket intressant historiskt område. Vägen bör därför dras på andra sidan Prästsjön (läs: västra sidan Prästsjön, reds anm.) För lokalisering av vägen till öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 20112. 7. Tunnelalternativet förstör leden vid älven och ett mycket intressant historiskt område. Vägen bör därför dras på västra sidan Prästsjön då det drabbar betydligt färre människor. För lokalisering av vägen till öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 20112. 8. P.g.a. att mitt hus står på ostadig mark av lera, efterlyser jag en tydlig konsekvensbeskrivning av den planerade sänkningen av grundvattennivån. Jag efterlyser även en konsekvensbeskrivning av det förmodade ökade trycket som en ny väg skulle orsaka på vår vattensjuka mark. Höjs grundvattennivån och hur påverkar det t ex trekammarbrunnar och infiltrationsanläggningar? Trafikverket har med geoteknikers hjälp utrett frågan och planerade vägdragningar bedöms inte påverka byggnader eller andra anläggningar. Kontrollprogram för att kunna följa eventuell påverkan kommer att upprättas i samband med byggnadsarbetena. 9. Är mycket starkt emot att Västra länken förläggs på västra sidan om Prästsjön. Har även ett antal frågor/krav angående detta alternativ. - Hur kommer ni att underlätta för jordbrukarna i Baggböle så att de på lång sikt kan fortsätta med sin verksamhet? - En bullervall mellan byn och den planerade vägen är nödvändig för att minska bullret och öka säkerheten för boende, och då framförallt barn, i Baggböle by. - Hur skyddas kolonin av skrattmåsar invid Prästsjön? - Hur kompenseras den befarade minskade vattentillförseln till Prästsjön i och med vägbygget? - Vägen bör göras så lite ful som möjligt och helst likna en landsväg, även om detta sätter ner hastigheten på sträckan. - Hur kompenseras förstörelsen av den gröna korridor som Enetjärn beskriver i sin utredning? - Gatlyktor efter vägen och planerad gångtunnel skulle förminska känslan av att vara ute på landet. Belysningen skulle även vara skadlig/störande för djur- och fågelliv i området. - Kommer det så småningom att etableras bensinmackar längs vägen? Detta skulle slutgiltigt förstöra kulturmiljön i området. - Varför har älven utelämnats i era utredningar? Det är ett välanvänt fritids- och rekreationsområde. En vägbro förstör detta område. Tunnelalternativet är därför det minst dåliga alternativet. Trafikverket har valt att förlägga vägen öster Prästsjön. För val av vägsträckning öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 2012. 10. Tunnelalternativet borde vara det självklara valet. Mest långsiktigt och allra bäst för människa och miljö. Som ett andra alternativ bör dragning på västra sidan om Prästsjön väljas. Det är inte bra, men näst bäst efter tunnelalternativet p.g.a. att det påverkar färre boende. För lokalisering av vägen till öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 20112. 6(19)

11. För att minimera bullerutbredningen bör en så låg brokonstruktion som möjligt prioriteras. Området där bron planeras kan idag betraktas som ett relativt tyst område. Därför bör Trafikverket vid val av sträckning och vägens/brons utformning göra särskilda avvägningar för detta. Ambitionen för Västra länken bör sträcka sig längre än till ett uppfyllande av riktvärdet 55dBA. Föreslagen arbetsplan står i uppenbar konflikt med den nationella målsättningen att begränsa bullerstörning i samhället. Vägverket bör därför utreda andra lösningar för att minimera bullerstörningen som utbyggnaden av vägnätet kommer att innebära. Särskilda avvägningar bör ägnas risken för bullerstörning i huvuddelen av sträckan älven- Klockarbäcken (tidigare tysta områden och där ljudutbredningen är effektiv). När det gäller lågfrekvent buller är andra åtgärder än skärningar, vallar och plank, nödvändiga. Insatser mot lågfrekvent buller bör göras på långa avstånd till ljudkällan. Sakägare längs Sockenvägen oroas över vägprojektets konsekvenser av instabila grundläggningsförhållanden, vibrationer och rasrisk. Trafikverket förutsätts göra särskilda avvägningar och prioriteringar med avseende på detta vid valet av korridor för Västra länken. Barriäreffekten mellan Prästsjön och Umeådelen kommer att vara kraftig och fåglar och djur kommer att försvinna. Naturmiljön i området uppströms Backens kyrka är mycket värdefull på grund av sitt växt- och djurliv. Om området exponeras för trafik kommer troligtvis flertalet arter att försvinna. Vägens förlängning norrut berör Prästsjön som är mycket värdefull för sitt rika fågelliv. Barrskogen söder om sjön har också klassats som naturvärdesobjekt i kommunens nyckelbiotopinventering. Området innehåller även mycket svartmocka vilket kan ge allvarliga konsekvenser på sjön vid byggnationer. Prästsjön, älvslandskapet och kringliggande områden har även stor betydelse för skola och barnomsorg i närområdet. En Europaväg i området skulle även störa skol- och förskolebarn genom buller. Området uppströms Backens kyrka besöks regelbundet av fågelskådare, skolklasser, motionärer, ryttare och flanörer. De senaste årens beräkningar som redovisats för avgränsade delar av detta sammanhängande område bör redovisas som ett rörligt rekreationsliv istället för mått på besöksfrekvens för avgränsade områden. Synpunkter från markägare eller arrendatorer i sommarstugeområdet Baggbölerotan (uppströms Backens kyrka) bör inhämtas i samband med Västra länkens utformning. När det gäller områdets kulturmiljö så finns det ett antal aktiva anläggningar att beakta och värna med hänsyn till buller, barriäreffekter och intrång, bl. a Backens kyrka, Umedalens skulpturpark och Arboretum Norr. Boende på Västra backen, Umedalen, Baggböle och Klabböle kommer med den föreslagna placeringen enligt kombinationsalternativet, att få en radikalt förändrad boendemiljö med avsevärt förhöjda bullernivåer, luftföroreningar och fysiska barriärer. Trafikverket bör lägga särskild hänsyn till det permanenta boendet och tillse att antalet berörda fastigheter och antalet boende blir så lågt som möjligt. De mål för Umeås vägpaket/ringled som fastställdes i vägutredningen från 2005 (Vägutredning Alternativa E4- och E12-förbindelser vid Umeå) uppfylls inte för den i arbetsplanen föreslagna dragningen av Västra länken. Bl. a ger dragningen ett ökat trafikarbete som leder till omotiverat ökade utsläpp av klimatgaser, luftföroreningar och buller. 7(19)

Trafikverket förutsätts göra särskilda avvägningar vid valet av dragning för att leva upp till internationella och nationella miljömål avseende minskade koldioxidutsläpp. I sammanhanget har bl. a media framfört påståenden att företrädare för handelscentret på Klockarbäcken blivit lovade en ringled i nära anslutning. Trafikverket bör befria vägprojektet från dylikt inflytande. Boende på Sockenvägen vill hänvisa till Regeringens upphävande av beslut om fastställelse av arbetsplan för omläggning av väg E12 vid Umeå (1999-03-04). Regeringens beslut baserades på att det föreslagna vägprojektet inte på avgörande sätt förbättrade trafiksituationen i Umeå, samt att projektet skulle medföra intrång i områden av stor betydelse för jordbruket och miljöer med höga naturvärden. Sammanfattningsvis vill inte undertecknade att nybyggnaden av E12, Umeå älv- Klockarbäcken genomförs enligt de föreslagna sträckningsalternativen. För val av vägsträckning öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 2012. Konsekvenser beskrivs utförligt i arbetsplanens handlingar såsom beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning, barnkonsekvensanalys och gestaltningsprogram. Att en ny väg påverkar omgivningen är en självklarhet men Trafikverket har så långt möjligt försökt begränsa negativ påverkan vilket beskrivs detaljerat i de handlingar som nämns ovan. Omfattande geotekniska utredningar har genomförts för att säkerställa vägens och broarnas robusthet. 12. Det inre alternativet är betydligt bättre än det yttre alternativet med avseende på måluppfyllelse och samhällsnytta. Yttre alternativet bör slopas, men om alternativet även i fortsättningen kommer att utredas vill vi ge följande synpunkter i frågan: - Västlig dragning förbi Prästsjön är att föredra (alternativ 1). - Alternativ 1 förbättras om GC-port/GC-bro tillförs närmare E12/Vännäsvägen för minskning av barriäreffekt mot rekreation. - Med alternativ 1 behålls ett stort sammanhängande rekreationsområde som är tillgängligt för boende på båda sidor om den planerade vägen. Alternativet innebär också att den enda kvarvarande skogsremsan på Umedalsområdet behålls. Alternativet innebär också att boende på västra, respektive östra sidan av Prästsjön värderas lika då de påverkas ungefär lika mycket av uppkommen barriäreffekt. - Riksintresset för naturmiljö har i utredningen utpekats som hinder för genomförande av alternativ 1. Enligt Länsstyrelsen bör dock de yttre gränserna i riksintresset betraktas som flytande. Därför bör de nödvändiga intrången som en följd av alternativ 1, istället betraktas som ringa och inte som huvudargument. - Alternativ 1 är bättre p.g.a. placeringen av trafikplatsen vid E12 som innebär ett långt avstånd till boendemiljö och mindre risk för bullerstörning. - En tydlig sammanställning och viktning av befintliga naturvärden vid Prästsjön bör göras i jämförelse med påverkan på boende och andra människors brukande av området öster och söder om Prästsjön. - Redovisning bör ske av hur underlaget tagits fram avseende nyttjande av rekreationsområdet. Har Umeå kommuns riktlinjer för miljö- och boendemål beaktats avseende tillgång och närhet till grönområden? - Hur kommer andelen närboende att viktas vid val mellan de olika alternativen? - Om alternativ 2 väljs kommer skogens funktion som rekreationsområde försvinna. - Alternativ 2 bör ges en dragning betydligt längre västerut och närmare Prästsjön. Dessutom bör trafikplatsen för alternativ 2 flyttas så långt västerut som möjligt, samt placeras på norra sidan om nuvarande E12. En plan avseende dessa förslag bör utarbetas och redovisas. 8(19)

- Tänkt hastighet för alternativ 2 bör begränsas till max 70 km/h på sträckan sockenvägen- E12 för att minska miljöpåverkan och bullerstörning. - Den bullerpåverkan och de skyddsåtgärder som redovisats för båda alternativen ifrågasätts. Hur kommer man att utreda bullerstörning fortsättningsvis, exv med avseende på beroendet av husens placering? - Hur kommer boende att kompenseras om alternativ 2 genomförs? Då både kommunens och dåvarande Vägverkets tjänstemän mellan åren 2003-2007 hävdade att den nya sträckningen skulle ske genom tunnelalternativet har placering av fastigheter, val av planlösningar och utformning av trädgårdar med uteplatser vänts mot Prästsjön. - Alternativ 2 bör kompletteras med ytterligare en GC-port/GC-bro mellan de nu tänkta passagerna. Val av port eller bro får dock inte medföra ökad bullerpåverkan. - Alternativ 2 saknar anslutande GC-väg från redovisad ny GC-port fram till Prästsjön. - Valt alternativ bör ges en anslutande GC-väg ner till Sockenvägen för att vidare kunna ansluta till GC-väg över Umeälven. - Om något av de yttre alternativen väljs, bör området kompenseras med anläggande av äventyrslekpark (jmf Tomtebo) med placering så inte barriärer uppstår. - Redovisning bör ske av hur tillgängligheten norr om nuvarande E12 säkerställs efter ombyggnad av E12 till 2+1 väg med mitträcke? - Redovisning bör ske av huruvida aktörer för vägdragning nära handelscentret på Klockarbäcken påverkar utredningens utfall och hur er bedömning är om hur handlare på handelscentret gynnas/missgynnas av en inre dragning via tunnelalternativet. - Hastigheten bör sänkas till max 70 km/h tills man passerat västra Umedalen. - Det bör redovisas vilka som bidragit till de subjektiva värderingar som gjorde att flertalet punkter som togs upp ur nya MKB:n vid sakägarsammanträdet bedömdes till fördel för en östlig dragning vid Prästsjön. - Trafikverket bör ta hänsyn till och värdera barriäreffekterna som direkt drabbar bostadsområdet på Västra Umedalen vid en östlig dragning. - Trafikverket bör redovisa mer detaljer avseende maximala bullernivåer och förväntade medelnivåer under natt. - Hur många hus måste isoleras/byggas om? - Hur mycket ljud kommer in i FRESH-ventilerna? - Har hänsyn tagits till accelerationer för tung trafik i bulleranalyserna? - Avser Trafikverket att beakta påverkan av lågfrekvent buller på bostadsområdet Västra Umedalen? - Klarar den vattensjuka marken mothållet från tyngden av bullervallar och gabionmurar? - Vilka åtgärder kommer Trafikverket att genomföra för att undvika sättningar p.g.a. ändrad grundvattennivå? Exv ligger gvy vid lekparken (Ängsrutan 6:15) bara några dm under markytan. - Hur förhåller sig Trafikverket till den troliga negativa konsekvensen för barn i området av vägdragning vid Prästsjön? Det bör utföras en barnkonsekvensanalys. - Cirkulationsplatsen bör placeras norr om E12. Sammanfattningsvis vädjas att kombinationsalternativet slopas. En östlig dragning kommer att medföra mycket negativa konsekvenser för boende avseende buller, intrång i rekreationsområde, barriäreffekter och försämrad luftmiljö. Dessutom är placeringen av vägen, särskilt alternativ 1, förkastlig ur barnperspektiv. För val av vägsträckning öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 2012. Konsekvenser beskrivs utförligt i arbetsplanens handlingar såsom beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning, barnkonsekvensanalys och gestaltningsprogram. Att en ny väg påverkar omgivningen är en självklarhet men Trafikverket har så långt möjligt försökt begränsa negativ påverkan vilket beskrivs detaljerat i de handlingar som nämns ovan. I följande kommenteras det som inte besvaras i dessa handlingar. Punkt 15, 16 och 17. Läget för cirkulationsplatsen ges av vägens sträckning förbi Prästsjön där ambitionen varit att komma så 9(19)

långt från bebyggelse som möjligt med bevarande av ett grönområde mot Prästsjön. Det planeras för hastighet 100km/h för ökad framkomlighet. 19, Inga riktvärden överskrids med föreslagna åtgärder. 20, vägkorridoren fanns i Umeå kommuns översiktsplan när bostadsbebyggelsen på Umedalsområdet etablerades. 21, det är cirka 1 km mellan de planfria passager för oskyddade trafikanter som är planerade och Trafikverket anser att det är tillfyllest. 22 och 23, Trafikverket bygger planfria passager för att oskyddade trafikanter skall kunna korsa planerad väg på ett säkert sätt i övrigt bedöms det längs sträckan norr älven inte finnas behov av gång och cykelvägar tvärs eller längs planerad väg. 24, Äventyrspark ligger utanför Trafikverkets verksamhetsområde. 25, planfri passage av nuvarande E12 finns vid den så kallade Kullakorsningen och i övrigt planeras inga passager. Miljökonsekvensbeskrivningen upprättas av Trafikverkets konsulter och kvalitetssäkringen av att det är en korrekt beskrivning görs genom Länsstyrelsens godkännande av beskrivningen. 33, accelerationer ingår inte i bullerberäkningarna. Ingen speciell hänsyn tas till lågfrekvent buller eftersom inga riktvärden finns för just detta. 35 och 36, geotekniska utvärderingar visar att det är så och att vägbyggnaden inte skall påverka byggnader. Kontrollprogram för att följa eventuell påverkan under byggtiden kommer att upprättas. 37, barnkonsekvensanalys finns i arbetsplanen. 37, det är inte aktuellt att förändra den markanvändning som är förutsatt i detaljplaner norr om befintlig E12. 13. Det bör redovisas i all korrespondens med sakägare och övriga berörda att det finns fler alternativ än den som redovisades vid sakägarmötet 28/9 2010. Vidare bör processen innan fastställelse av projektet tydliggöras. T ex att det blir ytterligare sakägarmöte med presentation av annan lösning. De markgeologiska konsekvenserna av en sänkning av marknivån vid sektion 3/750 bör redovisas. Kommer vägprojektet att begränsa markanvändandet för fastigheten Backen 7:1? Konsekvenser för fisk och fiske p g a bro och bropelare bör redovisas. Under processen med bland annat informationsmöten har redovisats vilka vägkorridorer Trafikverket har att arbeta inom. Formella planeringsprocessen och projekteringsprocessen har fortlöpande redovisats under hela processen och speciellt vid sakägarmötet och i det informationsmaterial som delats ut. Ytterligare sakägarmöte är inte aktuellt. Geotekniska förhållanden redovisas i arbetsplanen. Arbetsplanen påverkar inte markanvändning på fastigheten Backen 7:1. Påverkan på fiske och vatten prövas av Mark och Miljödomstolen 14. Bron bör bullerdämpas med exv glasskivor. Ingen bullerdämpning planeras på bron eftersom höjdläget gör att effekten av glasskivor blir minimal. 15. Det västliga alternativet bör väljas då det bedöms ha minsta negativa inverkan för våra hyresgäster i området. Om alternativ 2 väljs bör bullerskyddet förbättras och ytterligare säker passage för tillträde till naturområdet väster om vägen anläggas. För val av vägsträckning öster Prästsjön hänvisas till beslutshandling 28 februari 2012. Föreslagna bullerskyddsåtgärder är tillräckliga för att inga riktvärden skall överskridas. Det är cirka 1 km mellan de planfria passager för oskyddade trafikanter som är planerade och Trafikverket anser att det är tillfyllest. 10(19)

16. Vägen bör få en nordligare dragning norr om fastighet Röbäck 16:30. Borde kunna åstadkommas genom att räta upp väglinjen i den trånga etappen mellan etapp 8 och 9 i en mer nordlig riktning. Vidare bör cykelvägen norr om fastighet Röbäck 16:30 i första hand dras norr om vägen och i andra hand söder om vägen, men i båda fallen i direkt anslutning till vägbanan. Underfarten för jordbrukstrafik bör gå under cykelbanan. Anledningen till att cykelbanan bör anläggas på detta sätt är för att undvika att fastigheten Röbäck 16:30 blir genomfart för cyklister och att ett lågt bullerskydd kan sättas mellan cykelväg och bilväg, alternativt att cykelbanan görs en halvmeter högre än bilvägen och till sist att marken inte delas upp i småbitar. Slutligen bör det inte fräsas räfflor i vägen någonstans mellan rondellen norr om Röbäck och trafikplatsen väster om Röbäck. Fastigheten ligger inom arbetsplan Röbäck Röbäcksdalen, där har väglinjen justerats så att vägen flyttats längre från fastigheterna i Röbäck. Där har ingen ändring av gång och cykelbanans sträckning gjorts. Inga bullerräfflor kommer att utföras. 17. Dra vägen så långt ut på slätten som möjligt från fastigheten Röbäck 26:16 efter att den passerat fastighet 18:16. Vi är tacksamma för varje meter den dras längre ut och bort från vår fastighet. GC-vägen kommer också betydligt närmare nu än tidigare vilket också är beklagligt. Gräv ner vägen så mycket som möjligt. I ett drömscenario kan vi kanske fortfarande ha kontakt med slätten och inte behöva uppleva att vi bor i en gryta mellan vallen på Travbanevägen och framtida bulleråtgärder för ringleden. I Röbäcksslättens snävaste passage, mellan vår fastighet Röbäck 26:16 och Röbäck 18:16, bör vägen göras tvåfilig istället för trefilig. Det skulle minska påverkan på fastigheter och människor som drabbas och hastigheten skulle kunna hållas lägre. Föreslagen utfart för Röbäck 26:16 via fastighet Röbäck 11:23 är inte acceptabel. Den bör dras åt motsatt håll, ut på Travbanevägen någonstans där det inte är så brant. Vi diskuterar gärna lösningar. Bulleråtgärderna vill vi diskutera med er i en öppen dialog. Vi har ett mindre område med träd som vi vill ha kvar, men vill ha lite bullerplank eller vall bakom dessa. Mot slätten har vi svårt att fatta beslut om eftersom kontakten med slätten betyder så mycket för oss. Bullerplank är i alla fall inte ett alternativ, utan hellre lösningar som upphöjd GC-väg eller mer naturskön vall. Vi vill också få alla fönster utbytta mot mer ljuddämpande. Väglinjen har justerats något från fastigheten och höjdläget är optimerat utifrån passagen vid Röbäck 8:16 och den underfart som planeras längre söderut. Trafikverket anser att de begränsningar som det blir i framkomlighet med 1+1 väg i stället för 2+1 väg inte kan motiveras av den begränsade minskning av intrång det skulle medföra. När det gäller utfart så är det stängning av utfart till ny E12 som ingår i arbetsplanen. Trafikverket kommer att bygga en utfart mot kommunala gatan Travbanevägen i samråd med fastighetsägaren. I arbetsplanen föreslås fasadåtgärder för fastigheten vilket kan innebära isolerglas i fönster, ändring av ventiler eller helt nya fönster. Åtgärder utförs i samråd med fastighetsägare. 11(19)

18. Vägdragningen förbi fastighet Röbäcksdalen 1:5 bör göras mer nordlig, genom att böja av vägen mer nordligt efter fastighet 6:178 till viadukten Verkstadsgatan. Varje meter som vägen flyttas norr från vår fastighet har stor betydelse. Vill även bjuda in er att titta på var vår tomtgräns går kontra den planerade vägen för att kunna lösa detta på bästa sätt. Väglinjer är geometriskt utformade med raklinjer och cirkelbågar och det är låsningar öster och väster om fastigheten som gör att väglinjen inte kan flyttas mer norrut med bibehållen trafikteknisk standard. 19. Konsekvenser av smittrafik för Röbäck från E4 vid Stöcksjö förutsätts redovisas och analyseras av Trafikverket i konsekvensanalys och MKB för Röbäcks by. Måste redovisas senast när arbetsplanen ställs ut. Förbud för tung trafik längs väg 522 kanske är enda godtagbara lösningen. Entr. 8 Trafik som ska till Umåker via norra sidan om älven bör beredas möjlighet att köra av vid trafikplats Klabböle. Detta för att minska följden av att avfartsrampen vid trafikplats Röbäck är för kort med befarat trafikstopp på huvudleden som följd. Det är glädjande att Trafikverket verkar ha ambitionen att gestalta omgivningen i det gamla täktområdet med omsorg. Anslutningen med GC-väg från Travbanevägen till Travbanevägen södra del är inte optimal. Den bör istället angöras i Travbanevägens förlängning, för att underlätta anslutningen i höjd och passage för behörig trafik, exv för verksamhetsutövarnas fordon som rimligtvis bör få utnyttja förbindelsen. Förslaget tar också bort den uppbyggda åsen som skapats som skydd vid täktverksamheten. Tas vallen bort kan onödiga bullerproblem skapas för närliggande fastigheter. Trafikverket avser att dra in det allmänna underhållet från del av Travbanevägen. Vi förutsätter att Umeå kommun tar över ansvaret. Om vägen trots allt blir enskild väg, måste den förstärkas och asfalteras om på berörd sträcka då den är sönderkörd av befintlig tung trafik. Det är inte rimligt att fastighetsägarna ska bära denna kostnad. Vid skärning vid travet finns stor risk för stora mängder ytvatten vid vägen. Detta måste detaljstuderas. Viltstängsel måste också upp efter denna sträcka. Området nedanför (väster om) hela skärningssträckan får kvar en smal skogsrand som antingen kommer att blåsa omkull eller torka bort. Rasrisk mot täktområdet måste studeras och skyddsåtgärder vidtas. Under-/överfarter från trafikplatsen till Umåker måste anläggas i tillräcklig omfattning och placeras där de gör optimal nytta. Ev omdragning av skidspår måste ske i nära samråd med fastighetsägarna. I arbetsplanen måste in- och utfartsvägar för Volvo, Umåker och Bilfrakt redovisas. Bilfrakt måste ovillkorligen ges möjlighet att nyttja befintlig Klabböleväg vid transporter till norra sidan om älven. Vi är också tveksamma till att trafikplats Röbäck blir enda tillfart till Umåker då stora störningar kan uppstå vid stora evenemang vid travet. 12(19)

Entr. 9 Del av Gräsmyrvägen från cirkulationsplatsen till entr.gräns 8 borde tas bort helt och förläggas i direkt anslutning till den nya vägen. Ny port bör anläggas vid snevägen vid Röbäck 26:7 för att undvika onödiga kollisioner mellan verksamhetsutövare och det rörliga friluftslivet. GC-vägen vid fastighet 11:22 bör göras snävare för att inte spilla onödig åkermark. Ladvägen måste förstärkas och hänsyn tas så att ladornas överlevnad säkerställs. Allmänt Ny konsekvensutredning inkl ny MKB för Röbäck måste ovillkorligen tas fram. Trafikverket bör i arbetsplanen redovisa hur en västlig förbifart i föreslaget läge på avgörande sätt kommer att lösa de problem den är tänkt att lösa. Kombinationsalternativet är inte utrett på samma sätt som andra alternativ från Vägutredningen som fastställdes under 2003 och lönsamhetskalkyler har inte heller genomförts i rimlig omfattning. Smittrafik längs väg 522 behandlas inte i Umeåprojektet. En trafikteknisk utredning för trafik i Röbäck och väg 522 har upprättats och där föreslås möjliga åtgärder när Umeåprojektet är genomfört, utredningen redovisas i arbetsplanen. Befintlig väg, väg 554 från Klabböle trafikplats till Umåker övergår från allmänväg till enskild väg, detta möjliggör att vägen vid behov kan brukas som tillfartsväg travdagar. GC banans anslutning till Travbanevägen är anpassad till den planerade jordbruks och gångvägen. Travbanevägens sydligaste del fortsätter vara allmänväg dock med begränsningar för fordonstrafik. Delägande i enskilda vägar regleras i anläggningsförrättning. Markförhållanden och vägutformning är förutsättningar som inarbetas i den anläggning som föreslås. Riskbedömningar utförs i projekteringen och åtgärder därav är beaktade. Viltstängsel kommer att föreskrivas där bedömt behov finns. Utformning och antal under/överfarter har tillkommit efter samråd med berörda parter. Alla in och utfartsvägar berörda av arbetsplanen redovisas och samråd med berörda verksamheter som travet, Volvo lastvagnar, bilfrakt och befintliga motionsanläggningar har utförts och hänsyn tagits i projekteringen där dessa berörs. Gällande yttranden om entreprenad 9 kommenteras dessa i handlingen för entreprenad 9. För allmänna synpunkter som lämnats hänvisar vi till tidigare utförd trafikutredning, beslutshandling och till det tre framtagna arbetsplanerna för västra länken. Arbetsplanerna visades samtidigt vid ett öppet hus som Trafikverket arrangerade 29-30 november 2011 på Folkets Hus i Umeå. 13(19)

20. Vi är besvikna att vi inte fått den information som vi begärde efter mötet den 25 maj, dels karta över planerad GC-väg tillsammans med alternativ sträckning, dels trafikmängd på befintliga Gräsmyrvägen kontra trafikmängd på nya E12 och riksvägen över Röbäck. Dragningen av E12 före rondellen som ansluter Riksvägen bör göras mer nordlig. Det ger en mer naturlig raksträcka och ett öppnare landskap där odlingsytor och hästhagar kan behållas. Vi kräver en komplett bullermätning vid fastigheten Röbäck 11:20 istället för den avkapade bullerkurvan som hittills gjorts. Något måste göras för att stoppa smittrafiken på nuvarande riksvägen då tung trafik under lång tid använt denna till Volvo. Lämpligast vore att stänga av genomfartstrafiken från E4. Avrinningen genom Degernäsbäcken måste förbättras då vattenmängderna från snösmältning, ytavrinning och angränsande kallkälla orsakar stora problem. Kommunens avloppssystem i området är underdimensionerat och av mycket dålig kvalitet och borde åtgärdas i samband med vägbygge. Hastigheten på cykelbanans raksträcka borde begränsas med hjälp av farthinder. Gräsmyrvägen borde tas bort och andra lösningar till förmån för trafiken av lantbruksmaskiner tas fram. Fastigheten Röbäck 11:20 ligger inom arbetsplan Röbäck Röbäcksdalen och Trafikverket har underhand redovisat detaljerad bullerberäkning för fastigheten där störningarna kommer från väg 522 och inte ny E12. Möjliga åtgärder för smittrafiken redovisas i trafikutredning Röbäck och det är inte avrinningen Degernäsbäcken som orsakar vattenproblem vid fastigheten utan utloppet från Linnes källa. Vägsträckningens dragning är en optimering för minsta intrång och största framkomlighet. 21. Största möjliga hänsyn bör tas för att minimera de problem vi fastighetsägare drabbas av genom den nya vägen, som exv buller, spridning av miljögifter och i anspråkstagande av ny mark. Vägen bör vinklas längre från bostäderna och i större utsträckning gå i befintlig väg innan den svänger ner i grusgroparna. Avfartsvägen till Volvo bör flyttas minst 25 m närmare grusgropen för att minska vägområdet och så att det kommer längre bort från våra fastigheter. Hastigheten bör begränsas till 70 km/h för att minska bullernivån. Hastigheten måste också kontrolleras med hjälp av kameror. En bullervall + ev plank och plantering bör anläggas och börja redan vid den gamla åkervägen och sträcka sig till den planerade cykelbron. Den bör vara minst 2 m hög över befintlig marknivå och följa naturlig marknivå. Bullerproblem på uteplatser och inomhus måste lösas. En enkel anslutning till planerad cykelväg/bro bör göras närmare våra fastigheter (reds anm. Röbäck 18:14, 18:15 och 18:16). Tillfälliga plank bör sättas upp under byggtiden. Den lilla skogsdungen mellan fastigheterna och vägen bör bevaras. 14(19)

Vägsträckan från Volvovägen och fram till våra fastigheter (reds anm. Röbäck 18:14, 18:15 och 18:16) som blir enskild bör tas över av kommunen. Vändplanen och området som planeras vid avstängningen av befintlig travbaneväg bör utvidgas i riktning mot grusgropen. Anslutningsväg för lantbruksmaskiner skapas från gamla åkervägen ner mot slätten. Fastighetsreglering bör genomföras för att ändra onödig samfälld väg och möjliggöra ev komplettering av markkil mot vägen. Miljöhänsyn tas och beskrivs i MKB för alla Trafikverkets nybyggnads projekt. I Röbäck så har vägen där den ligger nära bostäder lagts i den befintliga väglinjen på grund av att det är en trång passage och detta läge ger det minsta intrånget på ömse sidor vägen. Avfartsvägen från trafikplats Röbäck till Volvovägen är justerad för att minska intrånget. Hastigheten kommer att bli 100 km/h för god framkomlighet. Bullerskydd görs i erforderlig omfattning för att klara gällande riktvärden. Angående synpunkter om anslutning till cykelväg, givna från fastigheterna Röbäck 18:14, 18:15 och 18:16 så kan det inte bli en väganordning och behandlas inte i arbetsplanen men Trafikverket har noterat önskemålen och tar med sig dessa till byggskedet. Då det gäller travbanevägens ombildning till enskild väg och om den blir kommunal väg så regleras detta i kommande anläggningsförrättning som görs då den travbanevägen utgår som allmänväg. Ett kommunalt beslut att överta travbanevägen finns ej idag! Samråd om anslutningsvägar till åkermarkerna har utförts med fastighetsägarna/brukarna och de synpunkter och önskemål de framfört har beaktats. Lösningar därav är inarbetade i det förslag som tagits fram i arbetsplanen. Fastighetsregleringar regleras i ett senare skede om det är aktuellt. 22. Vägen bör flyttas längre från gårdarna för att minska bullret istället för att fastigheterna ska byggas in med bullerplank. Nuvarande förslag hotar Röbäcks historiska berättelse och framtida potential. Det bör istället göras en förbättrad, vacker, genomtänkt och klok vägdragning (d v s en smal, lågt placerad väg i vid båge) som kommer att öka intresset för framtida utbyggnad av Röbäck vid grustaget, vid travbanan vid Röbäcksliden och därmed gynna kommunens utbyggnadsplaner. Delningen av bynerven Travbanevägen får förmodligen negativa konsekvenser t ex för samarbetet mellan gårdarna. Västerbottens museum borde ha getts tillfälle för samråd. Utloppet mot slätten bör förläggas mer rakt (mer parallellt med fastighetsgränserna) och i en vidare båge från gårdarna genom att - flytta trafikplats Röbäck något i sydvästlig riktning (mer mot grustagets mitt) - strypa vägens bredd vid GC-bron över Gräsmyrvägen (en vägbana i vardera riktningen - sänka farten i avsnittet så en snävare radie är möjlig i den trånga passagen mellan Röbäck 26:16 och X:X - förlägga vägen så lågt som möjligt - optimera vägavsnittet (inkl GC, förbifart) i den trånga passagen på ett bra sätt. Kanske med murade stödmurar (Röbäck är känt för sina stenhuggare), bullerväggar och GC-räcken för att undvika flacka slänter och hushålla med fastighetsägarnas mark 15(19)

- förlägga passagen mer rakt ut mot slätten och därmed mer rätvinkligt korsande mot Travbanevägen. Varje grads vridning gör nytta. - förlägga vägen i en vidare båge norrut bort från gårdarna Röbäck 26:16, 11:8 m fl för att minska bullret. För att undvika omfattande intrång i jordbruks- och naturområden bör även de som driver mindre jordbruk ges fortsatta möjligheter att koppla gårdarna till verksamheterna på jordbruksmark. - vyn för den planerade vägen och GC-vägen bör beskrivas ytterligare Avslutningsvis är förslaget att lägga utfarten för fastighet Röbäck 26:1 över mina fastigheter (reds anm. Röbäck 11:8, 11:23) helt förkastligt. Vägens läge och förhållande till fastigheter är ett resultat av samråd med brukare och nyttjanderättshavare för att minimera intrång samtidigt som framkomligheten längs vägen är av hög klass. I grustaget innebär en flyttning västerut att vägen hamnar utanför den vägkorridor som förutsatts i vägutredningen och att bygga 1+1 väg i trånga passagen ger endast marginell minskning av intrång. Att flytta vägen längre från 26:16 med flera innebär med bibehållen geometrisk standard att vägen kommer närmare bostadsområdet Böleäng med bullerstörningar i detta område som följd. I arbetsplanen har inarbetats bullerskyddsåtgärder som I Röbäck består av fasadåtgärder och skyddade uteplatser. Västerbottens Museum utför arkeologiska undersökningar alltefter projektet framskrider och Trafikverket tar den hänsyn som föreskrivs för en arbetsplan. Umeå kommun är samarbetspart i Umeåprojektet och har god insyn i projekteringen, detta medför god kommunikation mellan Trafikverket och kommunen så att de gemensamma intressena och de kommunala planeringarna/planerna får utrymme i projektet. Frågan om hur Trafikverket påverkar samarbetet mellan gårdarna är ej relevant eftersom grannsämja är en relationsfråga. Vägförslag och tekniska lösningar är utarbetade enligt de regler och förordningar vi har att förhålla oss till. Anslutning till fastighet 26:16 kommer att lösas inom den egna fastigheten och ej beröra 11:23 och 11:18. 23. Smittrafiken måste hanteras inom denna planering. Travbanevägen måste vara ihopkopplad så att den praktiskt går att nyttja för behörig trafik. Anslutningarna till den nya vägen vid Klabbölevägen måste utformas så de möjliggör en smidig anslutning till densamma. Vid större evenemang vid travet räcker inte trafikplats Röbäck till, utan det är helt nödvändigt med en bra utfart även åt det andra hållet. Cykelvägen bör flyttas till den andra/nedre sidan om nya vägen. Det, tillsammans med att vägen dras längre ner gör att hela hagområdet hamnar ovanför vägen. Detta kan praktiskt ordnas genom att i Gärlvägens förlängning anlägga en GC-port. Med detta blir denna väg som används mycket av det rörliga friluftslivet kvar. Inga vägar bör bli igenbommade utan möjlighet att på ett rimligt sätt ta sig vidare. GC-vägen bör gå så nära bilvägen som möjligt då nuvarande dragning på fastigheten 11:22 tar respektlöst mycket mark i anspråk alldeles i onödan. 16(19)

De nya åkervägarnas dragning och utformning bör ingå i plan för att olägenheterna både för byns jordbruk och för SLU, ska bli så små som möjligt. När den nya vägen tagits i bruk bör halva vägbredden av befintlig väg rivas bort då detta, tillsammans med flytt av GC-väg, skapar ny mark som kommer väl till nytta. Underfarten för våra fastigheter måste fungera. Det får under inga villkor bildas en vattenspegel i tunneln då detta hindrar hästarna att passera. Vem har ansvaret för den funktionen? En utredning bör göras om hur den nya vägen påverkar de vattenflöden som så småningom kommer ner på slätten. Det är av yttersta vikt att Vägverket på de punkter de kan, tillgodoser våra krav och inte låter snäva kortsiktiga ekonomiska aspekter vara styrande och förhindra högst rimliga krav. Smittrafik längs väg 522 behandlas inte i Umeåprojektet. Trafikutredning Röbäck ingår i arbetsplanen och där behandlas frågan. Travbanevägens korsningspunkter är utformade så att kollisionspunkter minimeras därav den förskjutna korsningen. Beträffande tillfartsväg till travet så finns möjlighet att även nyttja trafikplats Klabböle och nuvarande väg 554 via travbanevägen och inte enbart trafikplats Röbäck och dess anslutning till travbanevägen. Gemensam väg för oskyddade trafikanter och jordbruksfordon anläggs på västra sidan ny väg och till detta nyttjas del av befintlig väg. Ersättningsvägar för stängda utfarter till allmän väg anläggs i nödvändig omfattning i samråd med berörda nyttjare och regleras i kommande anläggningsförrättning. Synpunkter om anläggning som berör fastigheten 11:22 ingår ej i denna arbetsplan, se arbetsplan Röbäck Röbäcksdalen. Trafikverket ansvarar för avvattning av portar. Avvattning av slätten har inarbetats i arbetsplanen. 24. Vägen bör dras längre bort från min tomtgräns Röbäck 13:19 för att öka avståndet till hästhagarna. Ett plank bör sättas upp längs hela min tomt mot vägen och utfyllnad upphöjning, samt nedsänkning av vägen där det går. Är väldigt intresserad av en dialog med er på plats. Vägens höjdläge är sänkt något förbi 13:19. Planläget är ej förändrat på grund av att den kurvradie som finns i vägförslaget är minimikrav för den geometriska standard som krävs för föreslagen hastighet. Inga bullerskyddsåtgärder i form av plank är planerade förbi fastigheten, inga riktvärden för buller överskrids. 25. Ju lägre bron blir och ju mer marknära vägen blir, desto kortare ljudutbredning och lägre bullerstörning. Helst bör vägen läggas i tunnel. 17(19)

Ambitionen för Västra länken bör sträcka sig längre än till ett uppfyllande av riktvärdet 55dBA. Sakägare längs Sockenvägen oroas över vägprojektets konsekvenser av instabila grundläggningsförhållanden, vibrationer och rasrisk. Föreslagen vägsträckning skapar en barriäreffekt främst i sträckningen längs slätten och passagerna bör vara fler, inta bara för jordbrukens skull utan även för det rörliga friluftslivet. Sträckningen norr om älven orsakar en barriäreffekt på motsvarande sätt, vilket kan motverkas av en tunnel för Västra länken. Niplandskapet i området som berörs av bron är mycket värdefullt på grund av sitt växt- och djurliv. Om området exponeras för trafik kommer troligtvis flertalet arter att försvinna. Vägens förlängning norrut berör Prästsjön som är mycket värdefull för sitt rika fågelliv. Området innehåller även mycket svartmocka vilket kan ge allvarliga konsekvenser på sjön vid byggnationer. Prästsjön, älvslandskapet och kringliggande områden har även stor betydelse för skola och barnomsorg i närområdet. En Europaväg i området skulle även störa skol- och förskolebarn genom buller. Området uppströms Backens kyrka besöks regelbundet av fågelskådare, skolklasser, motionärer, ryttare och flanörer. Vid bedömning av yttre eller inre alternativ bör intrångets påverkan på rekreation och friluftsliv och dess barriäreffekter bedömas utifrån ett rörligt rekreationsliv och inte ett stationärt. Synpunkter från markägare eller arrendatorer i sommarstugeområdet uppströms den föreslagna bron bör inhämtas i samband med Västra länkens utformning. När det gäller områdets kulturmiljö så finns det ett antal aktiva anläggningar att beakta och värna med hänsyn till buller, barriäreffekter och intrång, bl a Backens kyrka, Umedalens skulpturpark och Arboretum Norr. Boende på Västra backen, Umedalen, Baggböle och Klabböle kommer med den föreslagna placeringen enligt kombinationsalternativet, att få en radikalt förändrad boendemiljö med avsevärt förhöjda bullernivåer, luftföroreningar och fysiska barriärer. Trafikverket bör lägga särskild hänsyn till det permanenta boendet och tillse att antalet berörda fastigheter och antalet boende blir så lågt som möjligt. Anläggning av tunnel i områden med närliggande bostadsområden skulle effektivt reducera bullerstörning och barriäreffekter. De mål för Umeås vägpaket/ringled som fastställdes i vägutredningen från 2005 (Vägutredning Alternativa E4- och E12-förbindelser vid Umeå) uppfylls inte för den i arbetsplanen föreslagna dragningen av Västra länken. Kombialternativet ger dålig avlastning av trafiken i stadskärnan och ett omotiverat ökat trafikarbete. Det yttre kombialternativet innebär omotiverade och väsentligt längre körsträckor än andra föreslagna vägsträckningar. Boende på Sockenvägen vill hänvisa till Regeringens upphävande av beslut om fastställelse av arbetsplan för omläggning av väg E12 vid Umeå (1999-03-04). Regeringens beslut baserades på att det föreslagna vägprojektet inte på avgörande sätt förbättrade trafiksituationen i Umeå och därmed inte kunde uppväga de negativa konsekvenserna av vägbygget. Arbetsplanen bör kompletteras med en plan för södra sidan om älven som är anpassad för en placering av ny bro i ett inre läge och en tunnel i dess förlängning på norra sidan om älven. 18(19)

Sammanfattningsvis vill inte undertecknade att nybyggnaden av E12, Röbäck-Klockarbäcken, delen Röbäck-Söder älven genomförs enligt den föreslagna dragningen med en bro placerad i ett yttre västligt läge. En Europa väg var helst den blir belägen skapar en barriär vilket Trafikverket motverkar genom att anlägga att antal passager för oskyddade trafikanter och fordonstrafik av allehanda slag. Trafikverket projekterar efter gällande regelverk och råd och anvisningar. Det arbetet finns bland annat beskrivet i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ingår i arbetsplanen men även i den beskrivning som ingår i arbetsplanen. Jämförelse och utvärdering av västra länkens tre framtagna arbetsplaner finns att tillgå i beslutshandling 28 februari 2012. 26. Vill träffa Trafikverkets ansvariga för samråd ang riksvägen, gång- och cykelväg, viltstängsel och viltöverfart. (reds anm. Enl. anteckningar på brevet genomfördes träffen 23/6, kl 9.00). Samråd har hållits 27. I planförslaget bör anpassningar göras mot behov idag och kommande krav på nya trafikleder. Ökar trafiken till/från E12 till E4 söder blir situationen akut i Röbäck och ny sträckning måste lösas omgående. Kanske bör man också förbereda för kommande bostads-/industriområden. Hänsyn bör tas till byamännens gamla idé om en förbifart till Stöcksjö. En planskild korsning bör även finnas på E12 vid Röbäck för att hantera 24 m ekipage som ska till/från E4 söder. Föreslagna små rondeller fungerar inte i det avseendet. Det kan inte vara fel att låta bli att välja en lösning som måste göras om efter några år, jfr rondellen/bron vid lasarettet. I arbetsplanen ingår en trafikutredning Röbäck och där pekas på framtida möjliga förändringar av trafiksituationen. En trafikplats finns norr Röbäck och den är utformad för att långa fordon skall kunna köra där. 3.2 Yttranden från myndigheter och organisationer --- Trafikverket 23 april 2012 Leif Strinnholm 19(19)